Webbkollen Hemma. kompetenscentrum. Perioden Blekinge. Karin Nedfors. Skrift 2016:3

Transkript

1 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Webbkollen Hemma Perioden Karin Nedfors Skrift 2016:3

2

3 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Webbkollen Hemma Perioden Karin Nedfors Skrift 2016:3

4 Webbkollen Hemma Perioden Karin Nedfors och Blekinge kompetenscentrum FÖRFATTARE: Karin Nedfors KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen. BESTÄLLNING: TRYCK: Landstinget Blekinge, Karlskrona 1:a tryckningen Printed in Sweden 2016 Skrift 2016:3 ISBN (tryck) ISBN (pdf)

5 Sammanfattning Bakgrund Under genomfördes en kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre, Bättre liv för sjuka äldre - en kvalitativ uppföljning, under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting. Ur detta utvecklades webbverktyg, Webbkollen Återinskrivna som även testats i Blekinge. Därefter utvecklades webbverktyget Webbkollen Hemma, som kan användas då den äldre blivit utskriven från sluten specialistsjukvård. Webbkollen Hemma har för avsikt att belysa äldre personers upplevelse av delaktighet och trygghet i samband med utskrivningen från sjukhuset. Metod I Blekinge genomfördes under perioden (139 dagar) första undersökningen med Webbkollen Hemma i Blekinge. Undersökningen var en del av Äldrelotsprojektet, men utfördes av sjuksköterskor som var bekanta med avdelningarna eller arbetade på plats. Webbverktyget Webbkollen Hemma användes, vilket påvisade hur de intervjuade personerna, som är 65 år och äldre, upplevde sin utskrivning och vistelse i hemmet en kort tid efter utskrivning. Totalt genomfördes 328 intervjuer i Blekinge. Resultat Många av de äldre individer som telefonintervjuades kände sig delaktiga i planeringen för utskrivningen, men 46 % hade inte fått någon skriftlig information angående vårdtiden och den fortsatta planeringen. Resultatet visade även på att de tillfrågade inte var medvetna om vart de skulle vända sig efter utskrivningen från sjukhuset om problem skulle uppstå. Slutsats Sammanfattningsvis finns det fortfarande värdefulla förbättringar att genomföra för att bidra till en trygghet för den äldre individen och därmed förhindra återinskrivningar. Nyckelord kvalitativ, multisjuka, uppföljning, webbkollen hemma, äldre

6

7 Förord Ett nationellt förbättringsarbete inom vård och omsorg pågick under med ambitionen att skapa en bättre sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre. Arbetet innebar att lyfta fram aktuella problem, arbeta med frågeställningar som berör aktörer på olika vårdnivåer som den äldre individen möter. Ett av områdena som har uppmärksammats inom det nationella arbetet är de mest sköra äldre med risk att återvända till sjukhuset efter utskrivning. Inom området är det viktigt att kartlägga orsaker till varför och när äldre vänder sig till akutmottagningen och hur de har det i hemmet som de återvänder till efter en utskrivning från sjukhuset. De äldres egna uppfattningar bedöms värdefulla för att bättre förstå situationen som de befinner sig i. Webbkollen hemma, som är en uppföljare till Webbkollen Återinskrivna och uppbyggt på samma sätt, möjliggör för äldre att komma till tals. Webkollen hemma ger en översikt om de äldres upplevelse av information och delaktighet i planeringen inför hemgång, kännedom om vart hon/han kan vända sig med eventuella frågor, trygghet och stöd i hemmet samt fortsatt planering. Webbkollen hemma är framtaget och testat av SKL tillsammans med 14 län, Quicksearch och Blekinge Tekniska Högskola. I denna skrift beskrivs resultatet från Webbkollen hemma som genomfördes i Blekinge. Arbetet med Webbkollen i Blekinge genomfördes i nära anslutning till Blekinges analysarbete för Sammanhållen vård och omsorg, i vilket Annika Wåhlin och Cecilia Fagerström, analysledare och Karin Nedfors har varit involverade. Jämfört med Webbkollen Återinskrivna känner de äldre sig bättre informerade gällande vilka läkemedel de använder och varför. Flera upplever sig delaktiga i planeringen men upplever att informationen om fortsatt planering brister vid utskrivning, samt att de inte alltid är medvetna om vart de kan vända sig om något skulle inträffa. Webbkollens resultat kan utgöra en viktig grund för fortsatt förbättringsarbete i Blekinge med syftet att äldre i länet ska få en vård och omsorg som utgår ifrån deras individuella behov. Cecilia Fagerström FoU-ledare Karlskrona, juli 2016

8

9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Urvalsgrupp Syfte Webbverktyget Webbkollen Hemma i Blekinge Ansvarig för sammanställningen Resultat från intervjuerna Webbkollen Hemma Slutsats... 9

10

11 1. BAKGRUND Under genomfördes en kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre, Bättre liv för sjuka äldre - en kvalitativ uppföljning, under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting. Uppföljningen från förenklades och vidareutvecklades till ett lättanvänt webbverktyg, Webbkollen Återinskrivna. Denna antog fortfarande individens perspektiv vid beskrivningen av upplevelse av sammanhang och trygghet för målgruppen. Webbkollen Återinskrivna har i mars 2013 använts vid 1150 intervjuer och används nu av samtliga län. Under hösten 2012 påbörjades utvecklingen av ett nytt webbverktyg, Webbkollen Hemma, som kan användas då den äldre blivit utskriven från sluten specialistsjukvård. Webbkollen Hemma har för avsikt att belysa äldre personers upplevelse av delaktighet och trygghet i samband med utskrivningen från sjukhuset. Med grund i detta kan vården få en fördjupad förståelse för vad som krävs för att bidra till en ökad trygghet i hemmet för den äldre. 1.1 Urvalsgrupp Personer som är 65 år och äldre och är utskrivna från sluten specialistsjukvård. 1.2 Syfte Syftet med Webbkollen Hemma är att förbättra livskvaliteten för äldre personer som blivit utskrivna från sluten specialistsjukvård och deras närstående. Med webbverktyget kan förbättringsområden enkelt identifieras och förutsättningar för förbättringar skapas. Detta vilket innebär att risken för onödiga sjukhusvistelser kan minska. 1.3 Webbverktyget Webbverktyget till Webbkollen Hemma påvisar hur personer som är 65 år och äldre upplever sin utskrivning och vistelse i hemmet en kort tid efter utskrivning avseende följande punkter: information och delaktighet i planeringen inför hemgång kännedom för individen om vart hon/han kan vända sig med eventuella frågor upplevelse av trygghet och stöd i hemmet uppföljning av genomförandet av den eventuella planering som gjordes på sjukhuset inför hemgång Ovanstående information angående Webbkollen Hemma finns att hämta i manualen till Webbkollen Hemma, vilken finns att läsa på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) hemsida: På hemsidan finns även webbverktyget i sin helhet. 1.4 Webbkollen Hemma i Blekinge I Blekinge genomfördes under perioden (139 dagar) första undersökningen med Webbkollen Hemma i Blekinge. Undersökningen var en del av Äldrelotsprojektet, men utfördes av sjuksköterskor som var bekanta med avdelningarna eller arbetade på plats. 1

12 Arbetsgång: Webbkollen Hemma genomfördes på fyra avdelningar på Blekingesjukhuset. Den gällde personer över 65 år som skrevs ut från avdelningarna till ordinärt boende. Avdelningarna noterade samtliga utskrivna personerna över 65 år och informerade sedan de sjuksköterskor som skulle ringa upp. Om dessa sjuksköterskor hade möjlighet pratade de även med personen innan denne skrevs ut från avdelningen. Om inte sjuksköterskorna hade den möjligheten, informerade avdelningspersonalen om att personen skulle bli uppringd ett par dagar efter utskrivningen. Efter utskrivningen, vanligen inom tre dagar, blev sedan personen uppringd. Efter att personen godkänt att delta i Webkollen Hemma fördes en dialog med hjälp av webbverktyget. 328 samtal genomfördes jämnt fördelade mellan könen. Medelåldern för de uppringda personerna var 78 år. 13 äldre individer var inskrivna på sjukhuset vid flera tillfällen under perioden för den första undersökningen med Webbkollen Hemma, således blev de även uppringda efter varje utskrivning. Genomsnittligt tog samtalen 15 minuter i anspråk. Samtalen tog både längre och kortare tid, en del av de uppringda var nöjda med vården och en del hade något problem som de behövde hjälp med att lösa. Om det fanns frågetecken tenderade det första samtalet att ta lite mer tid i anspråk. Vid 20 tillfällen krävdes det även att individen återigen ringdes upp för att ge kompletterande information. 109 personer som identifierades exkluderades från Webbkollen Hemma. I de fall där telefonintervju inte genomförts med den äldre, var följande orsaker de vanligaste: utskriven till särskilt boende 31 %, inget svar 18 %, annan orsak 17 %, för sjuk 17 %, återinskriven på sjukhus 6 %. 1.5 Ansvarig för sammanställningen Detta dokument är sammanställt av Karin Nedfors. Diagrammen och kommentarerna/noteringarna under diagrammen är hämtade från SKL:s analysportal för Webbkollen Hemma. Vid eventuella frågor kontakta: Annika Davidsson Projektledare Äldrelotsprojektet annika.davidsson@ltblekinge.se

13 2. RESULTAT FRÅN INTERVJUERNA WEBBKOLLEN HEMMA Kön Boende Dagar sedan utskrivning Cirka 70 % av intervjuerna genomfördes inom 3 dagar efter utskrivning från sjukhuset. I 89 % av fallen skedde intervjuerna med personen själv, i resterande fall med närstående. När du låg på sjukhuset fick du hjälp med det du sökte för? 89 % av de tillfrågade personerna upplevde att de fått den hjälp de behövde och resterande procentandel hade besvär som var under fortsatt utredning eller som inte gick att bota. 3

14 Fick du med dig någon information om vad som planerats, när du åkte hem? 70 % av de tillfrågade personerna upplevde att de var delaktiga i planeringen i samband med hemgången från sjukhuset. 51 % fick med sig information angående vad som var planerat i samband med utskrivningen, en siffra som är sämre i jämförelse med övriga riket. Vet du vilken medicin du får och varför? I samband med sjukhusvistelsen ordinerades 74 % av personerna nya läkemedel eller gjordes justeringar i befintliga ordinationer. 87 % av de tillfrågade personerna vet vilken medicin de får och varför. Fick du någon utskriven sammanställning över dina mediciner från avdelningen? 77 % fick en utskriven läkemedelslista i samband med hemgång. Ett observandum är att detta till trots beskriver de fristående kommentarerna många problem relaterade till läkemedel. Enligt de fristående kommentarerna kan detta exemplifieras med att läkemedelslistor varit felaktiga och/eller att personen saknar en aktuell läkemedelslista efter hemgång. 4

15 Hur fungerar det nu när du har kommit hem? Väl hemma i sitt ordinära boende upplever 70 % av de tillfrågade att det fungerar bra. Detta enligt fristående kommentarer relaterade till att de har känt sig piggare och att hemsituationen har fungerat, eventuellt med stöd av hemtjänst eller närstående. Resterande 30 % av de tillfrågade upplevde att deras problem kvarstod och då relaterat till att de fortfarande inte mådde bra. Således hade de kvarstående problem med sin sjukdom eller till nyinsatta läkemedel eller till situationen i stort. Vad som fungerat dåligt visas med nedanstående diagram. Vad är det som fungerat dåligt? 5

16 Vet du till vem du ska vända dig med eventuella frågor? 59 % visste vart de skulle vända sig efter hemgång om problem uppstod. En siffra som är sämre i jämförelse med övriga landet 71 %. De som svarade ja på ovanstående fråga fick följdfrågan om vart de skulle vända sig, med resultat enligt nedanstående diagram. 6

17 När du kom hem från sjukhuset fick du då den hjälp du behövde? Endast 8 % upplevde att de inte fick den hjälp de behövde i samband med hemgång. 51 % upplevde att de fick den hjälp de behövde, detta en siffra som är sämre än riksgenomsnittet 65 %. De fristående kommentarerna uttrycker att det ibland kan uppkomma problem i uppföljningen. Exempelvis gällande återbesök, återkoppling av information, provtagning, läkemedelshantering mm. 99 % av intervjuerna genomfördes av personer anknutna till sjukhuset. I 105 av 328 fall hänvisades till andra vårdinrättningar för fortsatt lösning av eventuella problem. Enligt nedanstående diagram togs även för den intervjuade personens räkning kontakt med olika instanser för att lösa lite mer akuta angelägenheter som exempelvis missvisande EKG eller behov av korrekt läkemedelslista. Detta skedde efter 67, av totalt 328, samtal. I slutfasen av telefonintervjun ställdes frågan om det fanns något ytterligare som personen ville uttrycka men inte fått möjlighet till genom de angivna frågorna i Webbkollen Hemma. Dessa svar berörde följande områden: Medicinlistan stämmer inte (Antal: 7). 7

18 Har inte fått sin medicinlista med sig hem och istället fått den hemskickad (Antal: 6). Ej blivit informerad om nyinsatt eller utsatt medicin (Antal: 4). Fanns ej recept på mediciner. Under vårdtiden fått felmedicinering, som har lett till en Lex Maria anmälan. Patienten står bara på tablett Waran och har bara varit inlagd en natt. Inga medicinändringar och får sin ordination av en mottagningsköterska. Patienten tar sina egna mediciner och tar dem inte på rätt tider. Hade behov av utökad hjälp i hemmet (Antal:5). Tyckte att han kunde fått ligga kvar ett tag till på sjukhuset. Dålig eller mycket lite information om uppföljning efter utskrivning (Antal: 2) Var planerad för fortsatt utredning samt undersökningar (Antal: 3) Brister och problem i uppföljning på vårdcentral exempelvis i samband med uppföljande provtagning (Antal: 3) Patienten kände sig inte delaktig i beslutet om att åka hem och visste inte vart han skulle vända sig med frågor. Patienten hade idag varit hos sin lungläkare och både fått svar på en del frågor och blivit uppföljd. Patienten hade en del frågor gällande hennes sjukdom. Vi pratade igenom det och information skickades hem till henne Patienten uttrycker att det skulle varit bra om man hade fått möjlighet att vid behov på helgen, kunna prata med specialiserad personal, istället för att behöva åka till akuten och sitta länge. Kanske skulle patienten kunnat få direktinläggning pga. komplicerad och ovanlig sjukdom. Patienten har många olika sjukdomar. Hans läkare på VC skall sluta. Är orolig inför framtiden och vill ha en läkare som kan se över hans situation. Patienten har en oklar infektion och fått tablett Doxyferm insatt. Ont under skulderbladen och smärtan känns nu även lite i bröstet. Har ändrat karaktär. Intervjun gjordes med dotter som är sjuksköterska. Patienten skickades hem med provsvar TSH på över 40. Patienten kom in eftersom hon inte tagit son medicin enligt ordination. Dottern var mycket upprörd. Patienten har otillräcklig smärtlindring nattetid. Har dock ordinationer vid behov och vi samtalar om detta. Råder honom att utvärdera och sedan höra av sig till den mottagning han är kopplad till. Har under vårdtiden känt sig otrygg vid ett par tillfällen pga. att flera olika läkare har varit inkopplade på patienten. När patienten hade larmat fick hon vänta ca en halv timmer innan hon fick hjälp. Patienten har varit i kontakt med läkaren som skrev ut honom, då han fortfarande har ont trots ökningen av smärtlindring. Han har haft svårt att ta på smärtplåstret själv och behöver ha hjälp med det. Han har tills för två dagar sedan skött om sin dementa fru. På grund av platsbrist blev patienten placerad på en sal där en person hade maginfluensa, och blev därför smittad. Patienten sökte för sin KOL, men fick på grund av platsbrist inte komma till rätt avdelning. Upplevde att hon inte fick den hjälp som hon behövde för sin KOL. Organisatoriska frågor gällande exempelvis ordningen på akuten (Antal: 2) Patienten har inga mediciner. Blev otrevligt bemött av öronläkaren. Mycket nöjd med vården (Antal: 7) Har barn som jobbar i vården och känner sig trygg. Har äldrelots. 8

19 3. SLUTSATS Sammanfattningsvis finns det fortfarande värdefulla förbättringar att genomföra för att bidra till en trygghet för den äldre individen och därmed förhindra återinskrivningar. I jämförelse med Webbkollen Återinskrivna känner den telefonintervjuade gruppen sig bättre informerade gällande vilka läkemedel de använder och varför. 77 % fick även med sig en utskriven läkemedelslista, men dessa var alltför ofta på olika sätt felaktiga. Sådana felaktigheter borde inte förekomma. För att säkerställa patientsäkerheten behöver detta ses över. Många av de äldre individer som telefonintervjuades kände sig delaktiga i planeringen för utskrivningen, men 46 % hade inte fått någon skriftlig information angående vårdtiden och den fortsatta planeringen. Med utgångspunkt från detta kan även nämnas att en tredjedel av de tillfrågade inte var medvetna om vart de skulle vända sig efter utskrivningen från sjukhuset om problem skulle uppstå. Värt att notera i samband med detta är att vid samtalen för Webbkollen Hemma krävde 67 av 328 samtal att intervjuaren kontaktade annan vårdgivare för lösning av kvarvarande problem relaterade till utskrivningen. I 105 av 278 fall anvisades den äldre själv att ta kontakt med annan vårdgivare. Att få med sig skriftlig information vid utskrivning torde underlätta för den äldre, både gällande vad som gjorts, vad som ska göras och vart de kan vända sig om problem uppstår. Bättre informationsöverföring mellan olika vårdgivare skulle även kunna trygga den äldres säkerhet och välbefinnande. Förbättringsarbete inom dessa områden skulle kunna leda till att äldre individer känner sig mer delaktiga och tryggare i vardagen. 9

20

21

22 Utbildning, forskning och verksamhetsutveckling har avgörande betydelse för hälso- och sjukvården i Blekinge Blekinge kompetenscentrum har ett strategiskt ansvar för dessa områden. Vi bidrar till att nya rön, kunskap och information omvandlas till praktiska förbättringar, till nytta för länets invånare Blekinge kompetenscentrum i samverkan med länets kommuner