Munhälsovanor bland en grupp skiftarbetare

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Oral hälsa/avdelningen för hälsa och miljö Pernilla Andersson & Jessica Stenbeck Munhälsovanor bland en grupp skiftarbetare En enkätstudie bland skiftarbetande sjuksköterskor och lastbilschaufförer Oral health habits among a group of shift workers A questionnaire study among shift working nurses and truck drivers Examensarbete 15 hp Tandhygienistprogrammet Datum/Termin: /6 Handledare: Anita Boström Examinator: Margot Rolandsson Ev. löpnummer: X-XX XX XX

2 SAMMANFATTNING Titel: Munhälsovanor bland en grupp skiftarbetare. En enkätstudie bland skiftarbetande sjuksköterskor och lastbilschaufförer. Oral health habits among a group of shift workers. A questionnaire study among shift working nurses and truck drivers Institution: Avdelningen för hälsa och miljö, Karlstads universitet Kurs: Oral hälsa examensarbete, 15 hp Författare: Pernilla Andersson & Jessica Stenbeck Handledare: Anita Boström Sidor: 29 Månad och år för examen: april 2012 Nyckelord: kostvanor, munhygienvanor, oral hälsa, skiftarbete, tobaksvanor. Introduktion: Studier visar att skiftarbete påverkar den allmänna hälsan negativt. Forskningsstudier som beskriver skiftarbetares munhälsovanor och dess påverkan på oral hälsa är av mindre omfattning. Studier visar att frekvent intag av socker, oregelbundna egenvårdsvanor och tobaksvanor har samband med oral ohälsa som karies, parodontal sjukdom och munhålecancer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva munhälsovanor avseende den orala hälsan hos en grupp skiftarbetande sjuksköterskor och lastbilschaufförer. Frågeställningarna var; Vilka kostvanor, orala egenvårdsvanor och tobaksvanor hade sjuksköterskorna respektive lastbilschaufförerna? Metod: Studien var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med en enkät bland 30 lastbilschaufförer och 27 sjuksköterskor som arbetade skift. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna uppgav regelbundna huvudmål och orala egenvårdsvanor. Nästan hälften av totala antalet skiftarbetare, 47%, uppgav ett godisintag på mer ofta än en gång i veckan. Sextio procent av de skiftarbetande lastbilschaufförerna uppgav icke regelbundna huvudmål. Sjuttiotre procent av lastbilschaufförerna uppgav oregelbundna vanor gällande den orala approximala rengöringen. Dessutom uppgav 63% av de skiftarbetande lastbilschaufförerna ett bruk av någon form av tobak (inräknat snus, cigaretter och vattenpipa) Konklusion: Föreliggande studie bör betraktas som en pilotstudie och resultatet kan inte generaliseras. Dock bör mer omfattande studier angående munhälsovanor hos skiftarbetare utföras då skiftarbete eventuellt kan ha en indirekt påverkan på individens munhälsovanor.

3 1. INLEDNING HÄLSA Nationella folkhälsomål Hälsofrämjande arbete 2 2. ARBETSLIVET Arbetsmiljölagen Arbetstidslagen Veckoarbetstid Raster Yrkestrafik Skiftarbete 3 3. SKIFTARBETE OCH ALLMÄNHÄLSA 3 4. ORAL HÄLSA Påverkansfaktorer till oral hälsa Kostvanor Tobaksvanor Egenvårdsvanor Syfte Frågeställningar 8 5. MATERIAL OCH METOD Design Urval Etik Definition av begrepp Frågeformulär Genomförande Dataanalys 9 6. RESULTAT 9

4 6.1 Sociodemografisk bakgrund Kostvanor Egenvårdsvanor Tobaksvanor DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion 16 KONKLUSION 17 REFERENSER 18 BILAGA 1 Enkät 24 BILAGA 2 Informationsbrev 1 27 BILAGA 3 Informationsbrev 2 28 BILAGA 4 - Samtycke 29

5 1. INLEDNING Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utsätts människor varje dag för olika hälsorisker. Individens levnadsvanor formas av sociala och kulturella normer i samhället och på så sätt har olika personer skilda livsstilsmönster. Människans orala hälsa påverkas av sociokulturella och miljöbetingade faktorer samt individens val av levnadsvanor och vilken tandvård som erbjuds individen (WHO 2005). 1.1 HÄLSA Hälsobegreppet har förändrats under senare år. Tidigare har hälsa förklarats utifrån ett biomedicinskt synsätt och hälsa har då inneburit frånvaro av sjukdom. På senare tid förklaras hälsa även från en humanistisk förklaringsmodell där individens upplevelser, känsla av sammanhang och välbefinnande har stor betydelse. Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi, har varit en av de drivande bakom att hälsobegreppet har omvärderats. I stället för att utgå från människors sjukdomar, eller risker för sjukdomar, ansåg Antonovsky att det var bättre att fokusera på människors förmåga och kapacitet till att stärka sin hälsa. Individen rör sig konstant på ett kontinuum mellan hälsa och ohälsa. Hur mycket hälsa personen upplever beror delvis på hur mycket individen kan känna mening med sin livssituation samt vilken kraft individen har till att göra hälsosamma beslut. Det handlar även om att individen på bästa sätt ska kunna använda sina resurser för att nå hälsa. Tillgångar kan till exempel vara socialt stöd, religion eller intellekt. Genom att utgå från hälsan och individens resurser och tillgångar kan personen ges möjlighet till ett hälsosammare liv (Lindström & Eriksson 2005). Hälsa har olika betydelse för olika individer. I ett sociokulturellt perspektiv har tänderna och munnen stor inverkan på människors hälsa. För den enskilda individen betyder oral hälsa mer än fina tänder. Den orala hälsan påverkar även individens allmänna hälsa. En persons munhälsa påverkas av en rad livsstilsbetingade faktorer, såsom kostvanor, tobaksbruk samt den orala egenvården. En god oral hälsa bidrar till att människor kan le, skratta, prata och tugga, vilket höjer individens välbefinnande. Oral sjukdom påverkar människors livskvalitet på ett negativt sätt (Locker & Quiñonez 2009). Människors levnadsvanor och orala hälsa påverkar således individens livskvalitet i positiv eller negativ riktning (WHO 2003; Locker & Quiñonez 2009). Vid en konsensuskonferens i Jönköping (2003) definierades att Oral hälsa är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande med upplevda och fullgoda orala funktioner satta i relation till individens förutsättningar, samt frånvaro av orala sjukdomar (Hugosson 2003) Nationella folkhälsomål Folkhälsoarbetet i Sverige utgår från hälsans bestämningsfaktorer och omfattar elva övergripande målområden. Dessa grundas i att alla individer i samhället ska ha lika rättighet till att uppnå god hälsa. Målområdena syftar till att behandla påverkbara delar av samhället i en strävan efter att förbättra folkhälsan. Målområde fyra berör Hälsa i arbetslivet och utgångspunkten är att en god arbetsmiljö främjar individens allmänna och psykiska hälsa. Arbetsplatsen är därför en viktig arena för ett hälsofrämjande arbete. Under delmål 10 Matvanor och livsmedel framkommer att ohälsosamma matvanor kan orsaka ohälsa som hjärt- kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och cancer. Genom goda matvanor och fysisk aktivitet kan individer skapa goda förutsättningar till ett hälsosamt liv. Med målområde elva Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel vill Sveriges riksdag och regering minimera bruket av beroendeframkallande medel. Här behandlas särskilt att ett förebyggande och hälsofrämjande arbete bör bedrivas i ett sammanhang för att nå ut till olika riskgrupper. När det gäller minskat 1

6 tobaksbruk bland vuxna vill regeringen satsa stort på rökavvänjning (Socialdepartementet 2007/08:110) Hälsofrämjande arbete Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är hälsopromotion en process som hjälper människor att öka kontrollen över sin egen möjlighet till att kunna förbättra sin hälsa (WHO 1986). För att förbättra den orala hälsan globalt har WHO (2008) satt upp vissa riktlinjer som är extra viktiga i ett förebyggande arbete. Bland annat belyses; effektiv fluoranvändning, hälsosamma kostvanor samt tobakskontroll för att uppnå en god allmän- och oral hälsa samt livskvalitet. Regeringens folkhälsoproposition (2007/08:110) anger att hälso- och sjukvården samt tandvården bör arbeta hälsofrämjande i det dagliga arbetet. I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för tandhygienister (2005) ingår att tandhygienister ska arbeta med prevention och promotion för att främja den orala hälsan och då indirekt den allmänna hälsan. Socialstyrelsen (2011) har tagit fram nationella riktlinjer för tandvården. Syftet med dessa riktlinjer är att styra tandvården mot en mer evidensbaserad vård. Tandvården skall enligt riktlinjerna erbjuda den vård som är effektiv och som ger störst nytta för patienten i förhållande till kostnaden grundat i vetenskapligt styrkt kunskap. Målet är att tandvården skall använda sina resurser effektivt, fördela dem efter behov och styra verksamheten genom systematiska och öppna prioriteringar. När det gäller hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och behandlande åtgärder har personens egen medverkan stor betydelse. Preventiv vård som verkar för att stärka individens egen förmåga till hälsa lyfts som en viktig del i tandvårdens arbete. Effektiva metoder för patientundervisning lyfts som viktiga för att långsiktigt kunna påverka beteenden som är viktiga för munhälsan (socialstyrelsen 2011). 2. ARBETSLIVET 2.1 Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen (SFS1977:1160) har som mål att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt uppnå en god arbetsmiljö. Lagen gäller i alla verksamheter där arbetstagaren utför ett arbete för en arbetsgivares räkning. Arbetstagarens arbetstid ska därför förläggas så att arbetstagaren får en så god arbetsmiljö som möjligt. 2.2 Arbetstidslagen Arbetstidslagen (ATL) omfattar regler om hur mycket en arbetstagare får arbeta per dygn, vecka och år (SFS 1982:673). I ATL ingår regler för jourtid och beredskap samt arbetstagarens rättigheter till raster och vad som gäller för nattvila. Lagen gäller för allt arbete som utförs i Sverige av både svenska och utländska företag med svensk verksamhet. Alla arbetstagare har rätt till dygnsvila som ska omfatta minst elva timmars ledighet i följd under en tjugofyra timmars period. Tiden mellan midnatt och klockan skall ingå i dygnsvilan. Enligt en förändring av arbetstidslagen (SFS 2005:165) får avvikelse ske tillfälligt med hänsyn till arbetets art, allmänhetens behov eller andra särskilda behov som gör att verksamheten måste bedrivas mellan midnatt och klockan Arbetsgivaren har då skyldighet att kompensera arbetstagaren med motsvarande kompensationsledighet. 2

7 2.3 Veckoarbetstid Fyrtio timmar i veckan är ordinarie veckoarbetstid i Sverige. Arbetsveckan räknas från måndag, om inte arbetsplatsen tillämpar beräkning på annat sätt. Veckovila innebär en vila på minst 36 timmars sammanhängande ledighet under en sjudagarsperiod. Veckovila ska om möjligt förläggas till ett veckoslut. I veckovilan ingår inte beredskapstid då arbetstagaren får uppehålla sig utanför arbetsplatsen men måste finnas till hands om behov av att utföra arbete uppkommer (SFS 1982:673). 2.4 Raster Arbetstagarna har rätt till raster. Det är arbetsgivarens uppgift att på förhand förlägga rasterna så att de är tillfredställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Rasterna skall förläggas så att arbetstagarna inte arbetar mer är fem timmar i följd och ska utgöra ett avbrott i den dagliga arbetstiden. Rasterna får bytas ut mot måltidsuppehåll om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållanden, sjukdom, eller andra händelser som arbetsgivaren inte har kunnat förutse. Dessa måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden (SFS 1982:673). 2.5 Yrkestrafik Personer som arbetar med vägtransporter har rätt till goda arbetsförhållanden. Individerna har rätt till regelbunden vila och skall aldrig köra orimligt långa arbetspass. Inom Europeiska unionen (EU) finns regler för att fordon i yrkestrafik ska vara utrustade med färdskrivare för arbetstagarens kör- och vilotider. Inom den svenska yrkestrafiken finns ytterligare regler för kör- och vilotider. Arbetsgivare har skyldighet att planera transporterna så att reglerna kan följas. Reglerna ska bidra till ökad trafiksäkerhet (Transportstyrelsen 2011). 2.6 Skiftarbete Statistik från EU visar att ungefär 14% av befolkningen i Sverige hade ett skiftarbete år I rapporten framgick inte någon definition av skiftarbete. Samma rapport gjorde gällande att över 30% av invånarna i Sverige arbetade någon lördag eller söndag i veckan och 50% av invånarna arbetade mer än fem kvällar i månaden. Inom olika branscher över hela världen har skiftarbete blivit normen för arbetstagarens arbetstid (Parent-Thirion et al. 2007). Skiftarbete är ett omfångsrikt begrepp som kan definieras i enlighet med undersökningen av Mosendane et al. (2008) där allt arbete som utförs mellan till är skiftarbete. Alternativt 24- timmars skift när individen är i tjänst 24 timmar eller mer. Inom EU arbetade de allra flesta människor omkring 40 timmar per vecka med vissa undantag. I Turkiet till exempel var arbetstiden i genomsnitt 50 timmar i veckan och i Nederländerna var veckoarbetstiden i medeltal 33 timmar i veckan. Statistiken visade att männen arbetade längre dagar än kvinnorna och att egna företagare hade längre dagar än anställda. Kvinnorna arbetade i högre utsträckning än männen med oavlönat arbete i hemmet. I oavlönat arbete inberäknades hushållsarbete, städning, nattning av barn och så vidare. Individer som arbetade längre än 48 timmar i veckan upplevde i högre grad olika symptom av ohälsa än personer som arbetade 40 timmar i veckan eller mindre. Personer som arbetade långa arbetsdagar upplevde att det sociala livet blev lidande. Familj och vänner hamnade i skymundan för arbetet och individerna upplevde svårigheter i att prioritera. Branscher med längst arbetsdagar var jordbruk, hotell och restaurang samt konstruktions- och tillverkningsbranschen (Parent- Thirion et al. 2007). 3. SKIFTARBETE OCH ALLMÄNHÄLSA Skiftarbete har flera kända effekter på människors hälsa. I en studie av Villeneuve et al. (2011) undersöktes 1260 kvinnor mellan 25 och 75 år med diagnosen bröstcancer. I studien 3

8 undersöktes hur kvinnorna arbetade eller hade arbetat och deras arbetsmiljö. Resultatet visade att incidensen för bröstcancer var större bland till exempel sjuksköterskor. Forskarna diskuterade om detta eventuellt kunde ha ett samband med att de arbetade nattskift. Huruvida skiftarbete verkligen är en riskfaktor för bröstcancer är inte helt klarlagt. I en metaanalys av Megdal et al. (2005) fastställdes att av de kvinnor som arbetade nattskift regelbundet löpte 48% ökad risk att drabbas av bröstcancer jämfört med de kvinnor som inte arbetade nattskift. I denna review studie definierades nattskift till att arbetspasset sträckte sig över hela natten. De studier som inkluderats omfattade endast cancerfall som var diagnostiserade som bröstcancer utifrån en histologisk förändring. En prospektiv kohortstudie av Kubo et al. (2006) visade samband mellan nattskiftsarbete och prostatacancer. I studien undersöktes japanska män i åldrarna år. De män som hade fått en cancerdiagnos fick uppge vilken typ av cancer de drabbats av och om de eventuellt arbetade skift. Studien visade att män som arbetade roterande skiftgång löpte en signifikant större risk att drabbas av prostatacancer. Orsakssambandet var inte helt klarlagt men författarna till studien lyfte att vid prostatacancer kan hormonet melatonin spela en viktig roll. Med data från två stora svenska populationsbaserade fallkontrollstudier har Hedström et al. (2011) undersökt om det fanns ett samband mellan skiftarbete och Multipel skleros (MS). Undersökningsdeltagarna indelades i grupper av nuvarande skiftarbetare, de som hade arbetat skift tidigare och individer som börjat arbeta skift vid ung ålder. Beroende på hur gammal individen var då denne började arbeta skift, hur många år personen arbetat samt omfattningen av schemalagt skiftarbete individen haft genom åren delades personerna in i diverse subkategorier. Kontrollgruppen bestod av arbetare som aldrig arbetat skift. Resultatet visade att det fanns ett signifikant samband mellan att ha arbetat skift före 20 års ålder och diagnosen MS senare i livet jämfört med individer som aldrig arbetat skift. Störningar i dygnsrytmen och begränsad sömn är konsekvenser av skiftarbete. Detta är förknippat med störd utsöndring av hormonet melatonin och ett ökat proinflammatoriskt svar i kroppen vilket kan spela en roll i uppkomsten av MS. En finsk studie (Elovainio et al. 2010) visade att sjuksköterskor med skiftarbete upplevde i högre grad ett lågt engagemang på jobbet, låg arbetsförmåga och psykisk stress. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med 2152 respondenter i åldrarna 25 till 65 år med en medelålder på 42,3 år. Av undersökningsdeltagarna var 12% rökare och 17% var före detta rökare och deltagarna hade ett högt medelvärde på 25,3 för BMI. Konklusionen av studien var att det var bättre att minska de negativa effekterna, som att förbättra den psykosociala arbetsmiljön, än att ändra på sjuksköterskornas livsstilsvanor. Saksvik et al. (2011) visade i en studie att skift- och nattarbete kan orsaka problem av olika karaktär för den anställde. Problem som kunde uppstå var fysisk och psykisk ohälsa som påverkade det sociala livet och säkerhetsaspekter och prestanda i arbetet. Vissa individer tålde skiftarbete väl, medan andra utvecklade allvarliga problem på grund av skiftarbete. Problem som skiftarbetare kunde känna av var magbesvär, ihållande trötthet, sömnstörningar eller att de var tvungna att ta sömntabletter regelbundet. Sömntabletterna kunde medföra problem som ökad aggressivitet eller matsmältningsproblem. Yngre individer klarade skiftarbete bättre än äldre då de yngre hade lättare att återhämta sig efter skiftarbete och minskad sömn. Den kritiska åldern för minskad återhämtning vid skiftarbete var i denna studie mellan 40 och 50 år. De Bacquer et al. (2009) fann ett samband mellan metabolt syndrom och skiftarbete. I metabolt syndrom ingår övervikt med bukfetma (BMI 30), förhöjt blodtryck och nedsatt glukostolerans. Varje faktor i sig ökar risken för kardiovaskulär sjukdom markant. I denna 4

9 kohortstudie undersöktes skiftarbetare med roterande skiftgång vid två skilda tillfällen med sex års mellanrum. Incidensen för metabolt syndrom bland skiftarbetarna var 33% medan incidensen för dagtidsarbetarna var 22%. Denna studie visade att skiftarbetare löpte högre risk att utveckla metabolt syndrom jämfört med dagtidsarbetare. Nasrabi et al. (2009) har i en kvalitativ studie intervjuat 18 sjuksköterskor som arbetade natt på tre större sjukhus i Iran. Rent arbetsmässigt uppgav sjuksköterskorna att de fick ta ett större ansvar på natten. Nattarbete uppgavs vara ett sätt att utvecklas inom sitt yrke och lära sig mer. Analysen av intervjuerna visade att sjuksköterskorna ansåg att nattarbetet påverkade deras sociala liv. En sjuksköterska uppgav till exempel att då jag är här så är jag här och när jag är hemma så sover jag mest hela tiden, och den här situationen påverkar min roll som god hustru och duktig mamma, vilket ses som vår främsta roll. Hälsoproblem i samband med nattarbete som nämndes av sjuksköterskorna var trötthet, obalans i näringsintag och överspändhet. En sjuksköterska (34 år) uppgav att när denne jämförde sig med andra i samma ålder var upplevelsen att sjuksköterskan åldrats mer än sina jämnåriga. 4. ORAL HÄLSA Socialstyrelsen (2009) har gjort en kartläggning som visade att befolkningens självuppskattade munhälsa var god. Majoriteten av vuxna individer hade regelbunden kontakt med tandvården. Av den vuxna befolkningen var det nära 80% som besökte tandvården inom en två-års period. Detta innebar dock att det var nästan 20% som inte besökte tandvården regelbundet, vilket på sikt kan innebära en risk för försämrad munhälsa. Statens folkhälsoinstitut visade i en rapport från 2010 att andelen män som angav att de hade mindre god tandhälsa minskade från 14% år 2006 till 11% år Kvinnor och män i åldersgruppen år uppgav sämre tandhälsa jämfört med åldersgruppen år. En sämre upplevd munhälsa var vanligare bland kvinnor med kort utbildning. Bland männen fanns skillnad i självupplevd munhälsa mellan personer med mellanlång och hög utbildning. Bland dem som yrkesarbetade i ett så kallat lågstatusyrke var en mindre optimal självupplevd munhälsa vanligare än bland tjänstemän på mellan eller högre nivå. Individer med en ekonomiskt utsatt situation angav oftare en sämre tandhälsa än personer med ordnade ekonomiska förhållanden. 4.1 Påverkansfaktorer till oral hälsa Sjukdomar, läkemedel samt olika levnadsvanor som kost och tobaksvanor kan utgöra en risk för oral ohälsa vid skiftarbete (Palacios et al. 2009; Costa 2003; Atkinson et al. 2008; Bushnell et al. 2010). Individens måltidsordning och kostens innehåll kan påverka den allmänna och orala hälsan (Palacios 2009). I en enkätstudie av Bushnell et al. (2010) studerades dag- och skiftarbetares (18 74 år) hälsa i relation till deras arbetssituation och tobaksvanor. Studien visade att i gruppen med skiftarbetare fanns fler personer som rökte jämfört med gruppen dagtidsarbetare. I en review artikel (Zhao & Turner 2008) analyserades 18 artiklar avseende skiftarbetares hälsobeteenden. Resultatet visade att skiftarbetare hade i högre grad negativa livsstilsbeteenden jämfört med icke skiftarbetare. Bland skiftarbetarna fanns en högre andel aktiva rökare än bland arbetare som inte arbetade skift. 4.2 Kostvanor Måltiden är universell och de flesta människor äter frukost, lunch och middag. Hur dessa tre huvudmål ter sig är varierande och beror bland annat på kulturella och sociala skillnader. Genom ökad förståelse för individens näringsintag och genom att sätta kostvanor i relation till individens sociala och kulturella kontext kan ett hälsofrämjande arbete underlättas (Fjellström 5

10 2004). En reviewstudie av Moynihan & Petersen (2004) studerade bland annat nutrition och karies. Resultatet visade att tänderna är viktiga för att kunna sönderdela maten, kunna tala och även estetiskt viktiga. Studien visade även att det finns övertygande bevis från interventionsstudier utförda på människor, epidemiologiska studier, djurstudier och experimentella studier att mängden socker och frekvensen av sockerintag har ett starkt samband med utvecklandet av karies. Karies kan leda till tandvärk, sämre livskvalitet, att tänder förloras och därmed att förmågan att tugga maten avsevärt förvärras. Förekomsten av karies har minskat i industriländerna under de senaste tre decennierna och förbättringar syns nu i de yngre åldersgrupperna. I det förebyggande arbetet är fluor en viktig och skyddande komponent mot karies. Ytterligare en reviewstudie av Sheiham (2001) visade att det finns ett samband mellan socker och karies. Intagsfrekvensen av socker samt mängden socker tycks påverka kariessjukdomens svårighetsgrad. Till exempel ledde intag av socker mer än fyra gånger per dag till en ökad risk för karies. Resultatet visade även att fluor är en mycket viktigt faktor för att förebygga karies. Atkinson et al. (2008) undersökte skiftarbetares näringsintag. Resultatet visade att det totala näringsintaget inte påverkades hos skiftarbetare. Däremot var småätande mer vanligt förekommande bland nattskiftsarbetare, och en bidragande orsak till detta kunde vara att nattskiftsarbetare hade minskad matlust på kvällarna. Ytterligare en orsak var att skiftarbetarna hade ett stressfyllt arbete och inte hann äta på grund av sina arbetsuppgifter. Olika arbetsplatser hade dessutom olika sorters policy kring måltider och raster. Det föreföll dock som om själva intagsfrekvensen ökade vid skiftarbete medan antalet måltider minskade. Dessutom, med ett minskat måltidsmönster, blev måltiderna med familjen lidande. Störningar i sömn och dygnsrytm var också bidragande orsaker till att måltiderna hos skiftarbetare hamnade i otakt. En review artikel av Lowden et al. (2010) studerade kostvanor bland skiftarbetare. Studien visade att energiintaget bland skiftarbetare var relativt beständigt, däremot var näringsintagen oregelbundna och även frekvensen av intag ökade under arbetstid. Individer som nattarbetade och hade lång erfarenhet av nattarbete hade högre energiintag än de som inte nattarbetat lika länge. Ytterligare en studie (Ha & Park 2005) visade att sjuksköterskor inte hann äta när de var hungriga utan fick äta när det fanns tid. I studien undersöktes även manliga skiftarbetare vid en tillverkningsindustrifabrik. För att inte arbetet skulle bli lidande av raster fick de manliga arbetarna turas om att ta rast vilket resulterade i att arbetarna inte hade gemensamma måltider. Devine et al. (2009) visade i en studie att föräldrar som arbetade långa arbetspass eller oregelbundna arbetstider påverkade familjens gemensamma måltider. Föräldrarna upplevde sig ofta trötta och stressade och tyckte att tiden inte räckte till. För att få mer tid över till familjen valde de att köpa färdig mat, så kallad snabbmat från restaurang eller hel- och halvfabrikat från butik. Studien visade också att ett så kallat lågstatusjobb hade samband med mindre hälsosamma kostvanor. Många av föräldrarna redovisade individualiserade måltider för olika familjemedlemmar och att barnens mat ibland serverades före föräldrarnas. Det fanns också könsskillnader i föräldrarnas måltidsmönster. Papporna som arbetade långa arbetspass eller övertid rapporterade att de ofta missade familjens måltider. På arbetet åt de ofta snabbmat som förtärdes under tiden de arbetade. Mammorna hoppade ofta över frukosten och ungefär hälften av mammorna missade sin lunch på grund av arbetet. Mammorna åt också ofta snabbmat i bilen. 6

11 4.3 Tobaksvanor Rökning är en stor riskfaktor för både den allmänna och den orala hälsan. Studier visar att det finns ett samband mellan rökning och parodontit samt munhålecancer (Hanioka et al. 2007; Akl et al. 2010; Petersen 2003). Snusare löper stor risk att drabbas av lokala munslemhinneförändringar som snuslesioner (Rolandsson et al. 2005). Hur omfattande snuslesionerna ter sig beror på hur mycket snus individen använder och hur länge snuset får ligga i munnen (Rosaar et al. 2011). Snusare drabbas oftare av gingivala retraktioner än icke snusare. Gingivala retraktioner är ett permanent tillstånd som innebär att tandköttet drar sig i apikal riktning med blottlagd rotyta som följd (Montéen et al. 2006). I en studie av Hugoson och Rolandsson (2011) visade resultatet att det inte fanns något signifikant samband mellan snus och parodontit. I en systematisk review artikel (Akl et al. 2010) analyserades 24 studier avseende rökning med vattenpipa och dess samband med oral ohälsa. Resultatet visade att rökning med vattenpipa ökar risken för parodontit. 4.4 Egenvårdsvanor I en omfattande svensk epidemiologisk studie bestående av fyra tvärsnittsstudier (1973, 1983, 1993 & 2003) av Hugoson et al. (2005) studerades individers kunskaper och tandvårdsvanor avseende oral hälsa. Respondenternas åldrar var mellan 3 och 80 år (grupperade 3, 5, 10, 15, 20, 30, 40, 50, 60, 70 & 80 år). Under studiens förlopp över 30 år ökade antalet individer i arbetsför ålder som borstade tänderna två gånger per dag. Resultatet visade bland annat att 77 83% av respondenterna i åldern år borstade tänderna 2 gånger om dagen år 2003 jämfört med 43-59% år I samma åldersgrupper (20 60 år) uppgav 6 11% ett dagligt intag av sötsaker mellan huvudmålen. Studien visade även att år 2003 använde individer i åldrarna år tandtråd i olika hög utsträckning. Fem procent av 20-åringarna och 30% av 30-åringarna uppgav ett regelbundet tandtrådsanvändande. Bland 40-åringarna var det 15% som använde tandtråd och bland åringarna var det 12% som använde tandtråd regelbundet. Ytterligare en studie av Juhlin et al. (2006) undersökte riskfaktorer för karies bland 19-åringar. Resultatet visade bland annat att oregelbunden tandborstning kvällstid samt gingivit var riskfaktorer för hög kariesförekomst. Oregelbunden tandborstning på morgonen visade dock inte samma starka koppling till karies som oregelbundna tandborstvanor kvällstid. En studie av Corby et al. (2008) undersökte effekten av tandtråd avseende karies och parodontit bland 51 tvillingpar i åldern år. Den ena tvillingen fick använda tandtråd, tandborste och tandkräm i den dagliga egenvården, medan den andre tvillingen endast fick använda tandborste och tandkräm dagligen. Efter två veckor fanns patogena bakterier som är aktiva vid karies och parodontit i lägre grad i munhålan hos de deltagare som förutom tandborste och tandkräm även hade använt tandtråd. I ytterligare en review artikel av Sambunjak (2011) visade resultatet att det fanns ett samband mellan användning av tandtråd och minskad förekomst av gingivit. Plackförekomsten var även lägre i gruppen som använde tandtråd regelbundet. I en longitudinell studie av Bruno-Ambrosius et al. (2005) undersöktes egenvårdsvanor, kostvanor, rökning och kariesförekomst bland tonårsflickor. Resultatet av studien visade att oregelbundna måltider, till exempel att hoppa över frukosten eller middagen, kunde leda till ökad risk för karies. I denna studie hade de ungdomar som rökte även mer karies än de ungdomar som inte rökte. Däremot fanns i denna studie inget samband mellan oregelbunden tandborstning och kariesförekomst. 7

12 En studie av Hugoson et al. (2007) visade att individer som tagit del av ett promotionsprogram rörande den orala hälsan erhöll ökad kunskap om hur den orala hälsan är påverkbar. Detta ledde till ökad oral hälsa med lägre plack- och gingivitförekomst hos deltagarna. Ytterligare en studie av Dumitrescu et al. (2011) undersökte medicinstudenters munhälsovanor och eventuella intentioner till att förbättra sina munhälsovanor. Resultatet av studien visade att kunskap om oral hälsa och attityder, både kognitiva och affektiva, samt upplevd beteendekontroll var faktorer som påverkade om individer ville förbättra sina hälsobeteenden gällande oral hälsa. Kunskap om oral hälsa påverkades kraftigt av olika attityder och tidigare kunskaper i ämnet. Studien visade att ökade kunskaper om oral hälsa påverkade individens attityd gällande oral hälsa. I tandhygienistens kompetens ingår att arbeta hälsofrämjande och stödja bland annat patienter med skiftarbete till att bibehålla en optimal munhälsa. Genom att stärka individens tilltro till egen förmåga och upplevelse av beteendekontroll kan individen utveckla hälsosamma beteenden. Individens munhälsa kan gynnas av beteendeförändringar och genom att se till patientens personliga historia och ta hänsyn till vad som kan tänkas påverka individens livsstil och levnadsvanor kan tandhygienistens preventiva arbete individanpassas. Att sätta individen i fokus relaterat till kostvanor, egenvårdsvanor och tobaksvanor kan främja både den allmänna hälsan och den orala hälsan. Få studier har undersökt skiftarbetares livsstilsbeteenden ur ett munhälsoperspektiv. Denna studie kan bidra med ökad kunskap samt ökad förståelse för skiftarbetares livsstilsvanor avseende oral hälsa Syfte Syftet var att beskriva munhälsovanor avseende den orala hälsan hos en grupp skiftarbetande sjuksköterskor och lastbilschaufförer Frågeställningar Vilka kostvanor har sjuksköterskorna respektive lastbilschaufförerna? Vilka orala egenvårdsvanor har sjuksköterskorna respektive lastbilschaufförerna? Vilka tobaksvanor har sjuksköterskorna respektive lastbilschaufförerna? 5. MATERIAL OCH METOD 5.1 Design Studien är en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning. 5.2 Urval Urvalet bestod totalt av 64 skiftarbetare med arbetstider utöver 8 timmars dagtidsschema vid fyra arbetsplatser i Mellansverige vilket utgjorde studiens inklusionskriterium. Samtliga respondenter som tackade ja till att delta i studien inkluderades. Bortfallet var 7 individer (11%). Fem individer (8%) valde att tacka nej efter information om studien, och 2 individer (3%) föll bort på grund av felaktigt ifylld enkät. Totalt deltog 57 skiftarbetare (89%) varav 30 lastbilschaufförer (53%) och 27 sjuksköterskor (47%). 5.3 Etik Etiskt tillstånd till att genomföra studien har erhållits av Etikrådet, Avdelningen för hälsa och miljö vid Karlstads universitet. 8

13 5.4 Definition av begrepp I föreliggande studie definieras munhälsovanor som: Kostvanor, Egenvårdsvanor samt Tobaksvanor. 5.5 Frågeformulär En enkät med totalt 18 frågor, 16 strukturerade och 2 öppna frågor användes (Bilaga 1). Enkäten innehöll frågor om deltagarnas sociodemografiska bakgrund (frågorna 1 5), kostvanor (frågorna 6 9), egenvårdsvanor (frågorna 10-13) samt tobaksvanor (frågorna 14-18). Enkätfrågorna har utarbetats med hänsyn till studiens syfte. Frågeformuläret testades inte i någon pilotstudie innan datainsamlingen och testades således inte för validitet eller reliabilitet. 5.6 Genomförande Cheferna på respektive yrkesgruppers arbetsplats kontaktades både skriftligen och muntligen för att ge sitt godkännande till att studien genomfördes bland de anställda, under november 2011 (Bilaga 2). Veckan innan datainsamlingen kontaktades cheferna återigen för att verifiera att tidpunkten för datainsamlingen stämde. Eventuella frågor angående enkätundersökningens genomförande besvarades återigen vid detta tillfälle av projektledarna för studien. Projektledarna, alternativt chefen på respektive arbetsplats, genomförde datainsamlingen vid lämplig tidpunkt med hänsyn till arbetstagarnas och arbetsplatsens organisation. Datainsamlingen skedde under november månad Vid tidpunkten för datainsamlingen informerades respondenterna först muntligt och skriftligt om studiens syfte och frågeställningar, alternativt enbart skriftligt för berörda som inte kunde närvara vid projektansvarigas datainsamling (Bilaga 3). Vidare informerades om att deltagandet var anonymt och att konfidentialitetskravet skulle tillgodoses samt att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande. I den skriftliga informationen fanns kontaktuppgifter till ansvariga för studien. Efter skriftlig och muntlig information fick respondenterna skriva under ett informerat samtycke för studien som lades i ett separat kuvert avsett för ändamålet (Bilaga 4). Enkäten besvarades anonymt på arbetsplatsen och lades därefter i ett kuvert som arbetstagaren själv förseglade och sedan lämnade till projektansvarig, alternativt chefen (Bilaga 1). De ifyllda enkäterna bevarades därefter inlåsta och endast de ansvariga för studien hade tillgång till dem. Efter att rapportskrivandet var klart förstördes samtliga enkäter och samtyckesblanketter. 5.7 Dataanalys Datamaterialet som samlades in via enkäterna registrerades i Microsoft Excel. Därefter bearbetades de strukturerade frågorna med deskriptiv statistik. En strukturerad sammanställning gjordes och resultatet redovisas i form av löpande text, stapeldiagram och frekvenstabeller. Utifrån studiens frågeställningar samt enkätfrågornas utformning redovisas resultatet med följande rubriker; Bakgrundsfakta, Kostvanor, Egenvårdsvanor samt Tobaksvanor. 6. RESULTAT Av de 64 tillfrågade skiftarbetarna besvarade 57 individer enkäten fullständigt (89%) varav 30 lastbilschaufförer (53%) och 27 sjuksköterskor (47%). 6.1 Sociodemografisk bakgrund Samtliga 57 respondenter arbetade skift. I föreliggande studie var könsfördelningen bland 9

14 Procent lastbilschaufförerna 29 män (97%) och en kvinna (3%) och bland sjuksköterskorna var det 22 kvinnor (81%) respektive 5 män (19%). Deltagarnas ålder i förhållande till yrkeskategori redovisas i tabell 1. Samtliga sjuksköterskor hade högskoleutbildning. Sjuttiosju procent av lastbilschaufförerna (n=23) uppgav gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå och (n=7; 23%) angav grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå. Tabell 1. Deltagarnas ålder i förhållande till yrkeskategori (n=57). Lastchaufförer n=30 % Sjuksköterskor n=27 % år år år år Kostvanor Åttionio procent (n=24) av sjuksköterskorna och 40% av lastbilschaufförerna (n=12) uppgav regelbundna måltider. Av lastbilschaufförerna var det (n=18; 60%) som uppgav att de inte hade regelbundna måltider. Sjuksköterskor som inte uppgav regelbundna huvudmål var (n=3; 11%). Figur 1 visar att de flesta av sjuksköterskorna uppgav intag av mellanmål 1 3 gånger per dag (n= 24; 92%). Två sjuksköterskor (8%) uppgav att de aldrig åt mellan huvudmålen. Bland lastbilschaufförerna uppgav de flesta intag av mellanmål 1 3 gånger per dag (n=22; 74%) en lastbilschaufför (3%) uppgav näringsintag på 4 6 intag utöver huvudmålen. Resterande lastbilschaufförer uppgav att de aldrig åt någonting mellan frukost, lunch och middag (n=7; 23%) Ssk chaufförer Inget 1-3ggr/dag 4-6ggr/dag 7-10ggr/dag >10ggr/dag Figur 1. Intag mellan huvudmålen fördelat på yrkeskategori n=56. Hälften av lastbilschaufförerna (n=15; 50%) och 44% av sjuksköterskorna (n=12) uppgav att de åt godis oftare än en gång i veckan. Figur 2 visar att (n=5; 19%) av sjuksköterskorna uppgav ett dagligt godisintag. Samtliga av sjuksköterskorna som åt godis dagligen var kvinnor. 10

15 Procent Procent Ssk Chaufförer Aldrig 1-2ggr/mån 1gång/v 2-3ggr/v Dagligen Vet ej Figur 2. Godisintag fördelat på respektive yrkeskategori n=57. Femtio procent av lastbilschaufförerna (n=15) uppgav att de drack söt dryck mellan huvudmålen i större omfattning än en gång per vecka. Bland sjuksköterskorna uppgav (n=4; 15%) att de drack söt dryck mellan huvudmålen oftare än en gång i veckan (Figur 3). Intaget av söt dryck mellan huvudmålen fördelat på kön totalt över yrkesgrupperna visade att (n=18; 53%) av männen drack söt dryck oftare än en gång i veckan. Bland kvinnorna uppgav en person ett intag av söt dryck oftare än en gång i veckan. Nittiosex procent (n=22) av kvinnorna uppgav att de drack söt dryck mellan huvudmålen en gång i veckan eller mer sällan Ssk Chaufförer Aldrig 1-2ggr/mån 1gång/v 2-3ggr/v Dagligen Figur 3. Intag av söt dryck fördelat på respektive yrkesgrupp n= Egenvårdsvanor Av samtliga skiftarbetare uppgav (n=49; 86%) att de borstade tänderna två gånger per dag, eller oftare (Figur 4 ). Alla sjuksköterskorna (n=27; 100%) uppgav att de borstade tänderna 2 gånger dagligen eller mer. I gruppen av lastbilschaufförer uppgav (n=22; 73%) att de borstade tänderna 2 gånger dagligen eller mer ofta. Tjugo procent av lastbilschaufförerna (n=6) borstade en gång per dag, (n=1; 3%) någon gång ibland och (n=1; 3%) visste inte hur ofta tandborstning förekom. Tabell 2 visar att (n=28; 93%) av lastbilschaufförerna använde manuell tandborste. Sextiosju procent av sjuksköterskorna (n=18) använde manuell tandborste. Elektrisk tandborste användes av en femtedel av lastbilschaufförerna (n=6; 20%) och 44% av sjuksköterskorna (n=12). 11

16 Procent Procent Ssk Chaufförer. Figur 4. Tandborstvanor fördelat på respektive yrkesgrupp n=57. Av samtliga undersökningsdeltagare var det (n=21; 37%) som uppgav att de utförde approximal rengöring av sina tänder en gång per dag, eller oftare. Sextio procent uppgav approximal rengöring någon gång ibland (n=34). Fyrtioåtta procent av sjuksköterskorna (n=13) och 27% av lastbilschaufförerna (n=8) uppgav approximal rengöring en gång per dag eller oftare (Figur 5) Ssk Chaufförer Figur 5. Approximal rengöring fördelat på respektive yrkesgrupp n=57. Tabell 2 visar fördelningen av hjälpmedel i egenvården för samtliga undersökningsdeltagare. Sett till totala gruppen av skiftarbetare var det vanligaste approximala hjälpmedlet plackers/tandtrådsbygel (n=26; 46%). Fyrtiotvå procent uppgav sig använda tandtråd (n=24). Bland de skiftarbetare som besvarade Annat i fråga om hjälpmedel i den orala egenvården var det en person som uppgav listerine, tre personer angav interdentalborstar samt en person deklarerade fluorgel i skena en gång per månad. 12

17 Procent Tabell 2. Hjälpmedel i den orala egenvården fördelat över yrkesgrupp. Lastchaufförer n=30 % Sjuksköterskor n=27 % Manuell tandborste Elektrisk tandborste Tandkräm Tandsticka Tandtråd Plackers/Tandtrådsbygel Tungskrapa Annat På frågan om dagligt eller nästan dagligt bruk av fluorpreparat i egenvården angav majoriteten av totala gruppen skiftarbetare (n=39; 68%) fluortandkräm som det vanligaste fluorpreparatet i egenvården. Det näst vanligaste fluorpreparatet var fluorsköljning (n=16; 28%) följt av fluortuggummi (n=6; 11%). Ingen av skiftarbetarna uppgav fluortabletter som ett hjälpmedel i egenvården. Trettio procent av lastbilschaufförerna (n=9) och (n=13; 48%) av sjuksköterskorna angav fluoranvändning utöver fluortandkräm i egenvården. Tabell 3. Fluorpreparat i egenvården fördelat över respektive yrkesgrupp. Lastchaufförer n=30 % Sjuksköterskor n=27 % Antal % Antal % Fluortandkräm Fluorsköljning Fluortablett Fluortuggummi Tobaksvanor Sjuttiofyra procent av skiftarbetarna (n=42) uppgav att de inte rökte cigaretter och (n=2; 4%) hade rökt tidigare men slutat. Åtta av skiftarbetarna (14%) uppgav att de rökte cigaretter regelbundet och (n=5; 9%) rökte vid fester. Tjugosju procent av lastbilschaufförerna (n=8) och (n=5; 19%) av sjuksköterskorna uppgav att de rökte (Figur 6). Av totala antalet rökare var (n=3; 13%) kvinnor och (n=10; 29%) män. Av rökarna uppgav fem individer (39%) att de rökte under fyra paket cigaretter per vecka och (n=2; 15%) under ett paket cigaretter per vecka. Ett fåtal individer (n=3; 23%) angav att de rökte över sju paket cigaretter per vecka. Tre av dem som rökte (23%) uppgav att de inte visste hur många paket cigaretter de rökte per vecka Ssk Chaufförer 10 0 Röker ej Röker Feströkare F.d. rökare Figur 6. Rökvanor fördelat på yrkesgrupp n=57. 13

18 Procent Procent Fyrtiosju procent av lastbilschaufförerna (n=14) och (n=5; 19%) sjuksköterskorna uppgav ett snusbruk (Figur 7). Av snusbrukarna var 16% kvinnor och 84% män. Bland individer som snusade (n=19; 33%) uppgav (n=4; 21%) att de snusade mindre än en dosa snus i veckan. Femtioåtta procent av snusarna (n=11) uppgav ett snusbruk på under 4 dosor snus i veckan och (n=4; 21%) uppgav att de brukade över 7 dosor snus i veckan Snusar Snusar ej Festsnusar F.d. snusare Ssk Chaufförer Figur 7. Snusbruk fördelat över respektive yrkesgrupp n=57. Vattenpipa röktes av 4 lastbilschaufförer (13%). Tre lastbilschaufförer (10%) rökte någon gång per år och (n=1; 3%) rökte vattenpipa någon gång i månaden. Av de individer som rökte vattenpipa var det två män som inte uppgav något annat tobaksbruk än vattenpipa. Två individer som rökte vattenpipa brukade även snus dagligen. Figur 8 visar att förekomsten av tobaksbruk (cigaretter, snus och vattenpipa) bland sjuksköterskorna var (n=8; 30%) och (n=19; 63%) av lastbilschaufförerna. Sjuttio procent av sjuksköterskorna brukade ingen form av tobak (n=19) och (n=11; 37%) av lastbilschaufförerna var tobaksfria Tobak Ej tobak Ssk Chaufförer Figur 8. Tobaksbruk fördelat på respektive yrkesgrupp n=57 14

19 7. DISKUSSION Studiens resultat beskrev munhälsovanor hos en grupp skiftarbetande sjuksköterskor och lastbilschaufförer. Sextio procent av lastbilschaufförerna uppgav oregelbundna huvudmål samt 73% uppgav oregelbunden approximal rengöring. Sextiotre procent av lastbilschaufförerna uppgav ett tobaksbruk. Munhälsovanorna hos sjuksköterskorna visade att 89% uppgav regelbundna kostvanor i form av regelbundna huvudmål. Sjuksköterskorna uppgav mycket regelbundna orala egenvårdsvanor, samtliga borstade tänderna två gånger per dag eller mer ofta. Studien visade även att 19% av sjuksköterskorna brukade snus regelbundet. Dessutom visade studiens resultat att bland gruppen totala skiftarbetare åt nästan hälften, 47%, godis mer ofta än en gång i veckan Metoddiskussion Studiens design var en enkätstudie med kvantitativ ansats. Kvantitativ ansats innebär att stora mängder data kan kvantifieras och formuleras i ett matematiskt språk. Datan i föreliggande studie kan inte generalisera eftersom det är för få deltagare. Studien var en tvärsnittsstudie som undersökte hur respondenternas munhälsovanor förhöll sig vid precis det tillfället som datainsamlingen tog plats. Därav kan resultatet endast ses som en ögonblicksbild av munhälsobeteenden från just de arbetsplatser där datainsamlingen skedde. Skiftarbetare är ett omfångsrikt begrepp, och studiens författare har valt att studera ett par grupper skiftarbetares munhälsovanor. Att genomföra samma studie bland andra grupper med skiftarbetare kan ge annat resultat, varvid validiteten kan tyckas vara låg. Fler deltagare i studien hade gett ett mer tillförlitlig resultat med ett större antal respondenter på fler arbetsplatser. Föreliggande studie beskriver munhälsovanor från ett begränsat antal skiftarbetare vid ett begränsat antal arbetsplatser i Mellansverige. Ett begränsat urval kan påverka validiteten och leda till att resultatet visar en mycket skev bild av hur det egentligen förhåller sig. Resultatet kan inte generaliseras till en större population. Att fokusera på en mindre grupp skiftarbetare från två skilda yrkeskategorier blev nödvändigt ur tidsaspekt för att kunna genomföra studien och presentera resultatet inom en viss tidsram. Deltagandet var frivilligt och inga personuppgifter efterfrågades i enkäten. Projektansvariga närvarade vid många av datainsamlingstillfällena, vilket kan ha påverkat både bortfallet och i viss mån även resultatet. Det kan upplevas svårare att tacka nej till en studie då projektansvariga är närvarande och dessutom kan respondenten känna ett behov av att lämna svar som respondenterna upplever att projektansvariga vill ha. Vid enkätstudier gällande livsstilsvanor finns dessutom alltid en risk att respondenten förskönar sina egna vanor varvid resultatet kan bli en förskönad bild av verkligheten. Frågeformuläret utformades utifrån studiens syfte och frågeställningar. Dessutom kan frågorna i sig ge olika svar beroende på hur frågorna ställs. Enkäten har inte testats vid något tidigare tillfälle för validitet och reliabilitet. Frågan om fluorpreparat kan ha missuppfattats. Svarsalternativen gällande snusbruk och cigarettbruk kan ha varit bristfälliga. De individer som rökte eller snusade mellan 4 7 paket/dosor per vecka hade inget fällt att kryssa i, varvid resultatet kan ha påverkats av detta då personer kan ha valt att redovisa ett tobaksbruk som egentligen inte stämmer eller att fler personer valt alternativet vet ej. Den här studien kan ses som en pilotstudie och enkätfrågorna behöver modifieras vid en större studie. I denna studie var det skillnader i fördelningen av kön mellan de olika yrkeskategorierna med nästan enbart kvinnor i gruppen sjuksköterskor och nästen enbart män i gruppen lastbilschaufförer. Det förekom även en skillnad mellan de båda yrkesgrupperna i utbildningsnivå. I en framtida studie bör projektansvariga tänka på utbildningsnivå och kön för att få en jämn fördelning, om det är önskvärt. 15

20 7.2 Resultatdiskussion Resultatet i föreliggande studie visade att de skiftarbetande sjuksköterskorna uppgav regelbundna och relativt hälsosamma munhälsovanor ur ett oralt hälsoperspektiv. Lastbilschaufförerna uppgav i hög utsträckning oregelbundna och relativt ohälsosamma munhälsovanor, 63% av lastbilschaufförerna uppgav ett tobaksbruk och 60% av lastbilschaufförerna uppgav avsaknad av regelbundna huvudmål. Högskoleutbildningen bland sjuksköterskorna kan göra att de besitter kunskaper i hur kost, egenvård och tobak påverkar hälsan (Hugoson et al. 2007; Dumitresco et al. 2011). Ökad kunskap är också en faktor som kan bidra till att öka motivationen hos en individ till att välja ett hälsosammare liv (Lindström & Eriksson 2005). Studier har även visat att ökad förståelse och kunskap om individens egen roll i den orala hälsan påverkar hur motiverad samt vilken attityd individen har till oral egenvård (Dumitrescu et al. 2011; Hugoson et al. 2007; Lin et al. 2011). Över hälften, 53%, av männen angav att de drack söt dryck mellan huvudmålen oftare än en gång i veckan. Totalt var det en kvinna som uppgav sig dricka söt dryck mellan huvudmålen i större omfattning än en gång i veckan. Att dricka söt dryck mellan huvudmål är en riskfaktor för den orala hälsan. Kolsyrad dryck, till exempel Coca Cola och liknande drycker, kan förutom karies även resultera i dental erosion (Cheng et al. 2009). Tidigare studier (Atkinson et al. 2008; Ha & Park 2005) har visat att småätande hos skiftarbetare ökade och måltidsmönstret blev mindre regelbundet. Föreliggande studie var inte en komparativ studie i den mån att studien jämförde skiftarbetare med ickeskiftarbetare varpå det inte är möjligt att påvisa ett liknande resultat. Dock uppgav 19% av de kvinnliga sjuksköterskorna ett dagligt godisintag. En studie (Atkinson 2008) visade att risken för småätande ökar vid skiftarbete. Dessutom uppgav hälften av lastbilschaufförerna och nästan hälften, 44%, av sjuksköterskorna ett godisintag mer än en gång i veckan. Att småäta söt kost mellan huvudmålen kan skada den orala hälsan med bland annat karies som påföljd (Moynihan & Petersen 2004; Sheiham 2001). Nästan samtliga skiftarbetare i föreliggande studie uppgav att de inte intog föda mellan huvudmålen. Ett maximalt intag med tre huvudmål och tre mellanmål är bra måltidsordning ur kariessynpunkt (Palacios 2009; Moynihan & Petersen 2004; Sheiham 2001). Samtliga sjuksköterskor borstade tänderna minst två gånger per dag. Bland lastbilschaufförerna borstade 73% tänderna två gånger per dag eller oftare. Regelbunden tandborstning två gånger per dag är en god preventiv åtgärd mot karies (Juhlin et al ). Hos bägge yrkesgrupperna var den approximala rengöringen mindre regelbunden än tandborstningen. Ett liknande resultat visade en omfattande svensk studie av Hugoson et al. (2005). Majoriteten, 73%, av lastbilschaufförerna gjorde rent approximalt någon gång ibland, vilket kan anses vara ett diffust svar. Att göra rent approximalt är viktigt ur munhälsosynpunkt för att få bort patogena bakterier mellan tänderna som kan leda till oral ohälsa som karies och parodontit (Corby et al. 2008; Sambunjak 2011). I socialstyrelsens folkhälsorapport (2009) framkom att rökning var vanligare bland kvinnor än män. År 2005 rökte ungefär 18% av kvinnorna i Sverige och 14% av männen. I föreliggande studie rökte kvinnorna i mindre utsträckning än männen. Männen hade ett högt bruk av cigaretter i förhållande till folkhälsorapportens data. Folkhälsorapporten gjorde även gällande att bruket av cigaretter skiljde sig i olika socioekonomiska grupper. År 2005 rökte 20% av manliga arbetare i Sverige jämfört med 7% av tjänstemännen. I föreliggande studie var huvuddelen av männen att betrakta som arbetare, men i förhållande till socialstyrelsens siffror bland manliga arbetare var bruket av cigaretter fortfarande högt bland de manliga respondenterna. Tidigare studier har visat att skiftarbetare i högre omfattning brukar tobak än icke skiftarbetande (Bushnell et al. 2010; Zhao & Turner 2008). Föreliggande studie var inte 16