Beräkningar av energiåtgång och koldioxidutsläpp vid byggande, drift och underhåll av vägar
|
|
- Arne Forsberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VTI notat Utgivningsår Beräkningar av energiåtgång och koldioxidutsläpp vid byggande, drift och underhåll av vägar Beräkningar enligt fyra typfall Robert Karlsson Annelie Carlson
2
3 Förord Föreliggande notat avrapporterar och tillgängliggör en snabbutredning som beställts av Håkan Johansson och Andreas Fernholm på Vägverket. Resultatet som redovisas har använts som underlag för åtgärdsplaneringen under hösten Linköping januari 2010 Robert Karlsson VTI notat Dnr: 2009/
4 Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts av Ulf Hammarström. Robert Karlsson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus Projektledarens närmaste chef, Gunilla Franzén, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering Quality review Internal peer review was performed on 19 January 2010 by Ulf Hammarström. Robert Karlsson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager, Gunilla Franzén, examined and approved the report for publication on 20 January VTI notat
5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Uppdraget Metod Typfall Avgränsningar Resultat Diskussion Referenser Bilagor: Bilaga 1 Energiåtgång Bilaga 2 CO2-utsläpp Bilaga 3 Resultat för arbetsmaskiner baserade på IERD Bilaga 4 Resultat från dimensionering med PMS Objekt
6 VTI notat
7 Beräkningar av energiåtgång och koldioxidutsläpp vid byggande, drift och underhåll av vägar beräkningar enligt fyra typfall av Robert Karlsson och Annelie Carlson VTI Linköping Sammanfattning Typiska värden har tagits fram per km väg avseende energianvändning och koldioxidutsläpp (CO 2 ) för byggande samt drift och underhåll för fyra olika fall. Fallen har definierats utifrån vägtyperna motorväg, 2+1-väg och normal tvåfältsväg. Tvåfältsvägen delades i sin tur upp i två typfall där trafikmängden varit den huvudsakliga grunden för skillnader. Dessa fyra typfall har sedan analyserats under de olika faserna byggande samt drift och underhåll under en 60-års period. Åtgången av materialmängder har kvantifierats och aktiviteter kartlagts. I nästa steg har mängder och aktiviteter översatts till behov av energi och utsläpp av CO 2. Även en typisk tunnel och trafikplats har analyserats på samma sätt. VTI notat
8 6 VTI notat
9 Estimation of energy consumption and carbon dioxide emissions during construction, maintenance and operation of roads by Robert Karlsson and Annelie Carlson VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE Linköping Sweden Summary Typical values have been estimated per km road regarding the use of energy and carbon dioxide emissions for construction as well as maintenance and operation for four separate cases. These cases have been defined from standard motorways, 2+1-roads (Swedish standard road with alternating one and two lanes in each direction) and normal two lane roads. The two lane road was further divided mainly with respect to traffic flow into two separate cases. These four cases have then been analysed during the phases of construction and service for 60 years. The resource needs have been quantified in terms of material and activities. In the next step, the resources used have been translated into energy and carbon dioxide emissions. Furthermore, a typical tunnel and motorway junction have been added to the list of cases analysed in the same manner. VTI notat
10 8 VTI notat
11 1 Uppdraget Uppdraget består i att ta fram typiska värden per km avseende energianvändning och koldioxidutsläpp (CO 2 ) för byggande samt drift och underhåll för ett antal typvägar under en 60-års period. Värdena skall avspegla livscykelperspektivet och inkludera alla insatsvaror. Typvägarna avser kategorierna tvåfältsväg, 2+1 väg (inklusive räcke), motorväg (inklusive räcke, exkl. trafikplatser). I tillägg till typvägarna ingår även uppdraget att studera tunnlar och trafikplatser samt cirkulationsplatser. Efter de första preliminära beräkningarna framfördes önskemål om att tydliggöra bidraget från arbetsmaskiner till energiförbrukning och CO 2 -utsläpp. Posten belysning har lyfts ur studien eftersom den inte är knuten till typvägar utan snarare till urbana miljöer och komplexa trafikmiljöer. Dessutom är posten osäker med tanke på nuvarande utveckling inom belysningstekniken. Eftersom belysning också är en dominerande term för cirkulationsplatser så har även dessa undantagits i studien. Huvuddelen av uppdraget utfördes under en kort period mellan 29 oktober till 15 november, vilket var nödvändigt för att kunna ligga till underlag för Vägverkets åtgärdsplanering. Därför har vissa mindre fel smugit sig in i det underlag som användes i åtgärdsplaneringen, vilket dock inte haft någon betydelse för de prioriteringar som gjorts, enär skillnaderna i resultat är marginella. VTI notat
12 2 Metod Arbetet med att kvantifiera energiåtgång och utsläpp av CO 2 har utförts i två steg. Först har typvägar satts samman baserat på regelverk och erfarenheter kring hur vägar byggs i Sverige. Dessa typfall har i sin tur gett möjlighet att kvantifiera materialmängder och aktiviteter under de olika faserna byggande samt drift och underhåll. I nästa steg har mängder och aktiviteter översatts till behov av energi och utsläpp av CO 2. Arbetet med att kvantifiera energiåtgång och utsläpp av CO 2 har utgått ifrån Håkan Stripples arbete, främst (Stripple, H., 2001) och med det även de avgränsningar i LCA som han har antagit. Parallella bedömningar har gjorts i syfte att verifiera Stripples antaganden och uppskatta osäkerheter och variationer. Arbetet med att utveckla väl avvägda skillnader mellan olika typfall har baserats på tidigare arbete med LCC och utveckling av kostnadsschabloner för drift och underhåll (Karlsson, R., 2008) som finns i Vägverkets Effektsamband 2008, Nybyggnad och Förbättring. Allmänna kommentarer CO 2 -kalkylerna är osäkra och utsläppen kan variera mycket med avseende på vilka antaganden man gör i analysen. Till exempel kan CO 2 -utsläpp för elproduktion variera mycket beroende på om den kommer från vattenkraft eller kolkondenskraftverk. Även val av fordon som används vid underhåll av vägsträcka spelar roll där olika motortyper och utsläppsfaktorer kan variera. I denna sammanställning likställs elen med svensk årsmedelproduktion där vattenkraft och kärnkraft utgör en stor andel, vilket resulterar i en förhållandevis låg nivå på CO 2 -utsläppen för elförbrukning. Till skillnad från CO 2 - utsläppen är energiåtgången däremot en mer robust grund för värdering. Andra poster är mycket objektspecifika. Ett talande exempel är grundläggning där behovet kan variera från noll till att vara mycket omfattande flera tiopotenser högre än vad som kan anses normalt i vissa områden. Skillnaden är också stor när det gäller behovet av masstransporter. Eftersom det finns en hel del platsspecifika egenskaper när man ska ta fram LCA för olika vägsträckor så betyder det att en sammanställning av mikro-beräkningar på aggregerad nivå till viss del är skakig och något att ha i åtanke. I detta arbete speglar behovet av resurser en nationell schablonnivå som är lämplig för åtgärdsplanering. Här saknas djupare studier. Ett viktigt och konkret stöd vid resursbedömningen är dock de regelverk som Vägverket använder sig av och som här använts för att definiera typfallen. För poster på resursnivån såsom cement, bitumen och bränsleförbrukning finns dock flera studier som gör att en värdering av tillförlitlighet kan göras. Verifiering Kalkylerna innehåller osäkerheter i flera led, allt från byggnads- och underhållstekniska aspekter till el- och bränsleförbrukning, vidare till omsättning i CO 2 -utsläpp. Relativt oberoende data har hämtats från EU-projektet IERD, vilket sedan legat till grund för jämförande bedömningar. Dessa bräkningar är dock avgränsade till byggskedet med aktiviteter på plats eller till och från bygget. Fortsättningen på IERD, benämnt ECRPD, är ännu inte färdigt. I ECRPD tas även driftsskedet med i analyserna. Beräkningarna har gjorts i Excel där referenser skrivits in till källan för olika data. 10 VTI notat
13 3 Typfall I tabellen nedan redovisas utformningen av de typvägar som längre ner använts som indata i beräkningarna. Definition av typfall Tvåfältsväg Tvåfältsväg 2+1 Motorväg körfält [m] 6, [VGU - Sektion Landsbygd, Vägrum] vägren [m] 1,5 1,5 3,05 5 [VGU - Sektion Landsbygd, Vägrum] stödremsa [m] 0,5 0,5 0,5 0,5 [VGU - Sektion Landsbygd, Vägrum] mittremsa [m] 2,5 [VGU - Sektion Landsbygd, Vägrum] Summa 8 8,5 14,05 21,5 släntlutning 1:3 1:4 1:6 1:6 VGU - Sektion Landsbygd, Vägrum] ÅDT Andel tung trafik 5 % 8 % 12 % 15 % [VV Statistik över vägarna och deras användning - bedömning av typfall] [Bedömning baserat på erfarenhet av BWIM, samt en linjär modell ÅDTtot asfalttjocklek] Två typfall för 2f-väg har valts. En medelväg för riket och en som är mer trolig vid investeringsbedömningar (skiljer i ÅDT). För tillägget för tunnlar har Södra och Norra länken studerats, vilket innebär höga ÅDT. För tillägget för trafikplats har ruterkorsning antagits och LCA-verktyget ETSI använts för brokalkylen (Hammervold, J., Reenaas, M. & Brattebø, H., 2009). Trafikplatsen är mycket simpel och belysning ingår ej i dagsläget. Detta är dock en stor post. Information om ÅDT och andel tung trafik har använts för att med hjälp av Vägverkets dimensioneringsprogram PMS Objekt beräkna typiska vägöverbyggnader, se bilaga Avgränsningar Belysning är svårt att räkna på i dagsläget, bland annat på grund av att den posten är osäker med tanke på nuvarande utveckling inom belysningstekniken. Sannolikt utgör belysningen en stor post och borde därför studeras närmare. Detta gäller till exempel för cirkulationsplatser. I rapporten ger de ett begränsat bidrag till storheterna som studeras. Det är däremot sannolikt att cirkulationsplatser är belysta, vilket skulle kunna ge ett betydande bidrag till drift och underhållskostnaderna om det togs i beaktande. För tillägget tunnel ingår belysning eftersom andelen förbrukad el till belysning inte kan särskiljas från förbrukad el till andra installationer. Broar omfattas inte av beräkningarna av minst två skäl. Dels är de relativt lätta att räkna på och verktyg finns också att tillgå, dels varierar inslaget av broar starkt från projekt till projekt. Liksom belysning kan broarna utgöra merparten av energibehovet för ett objekt. Schabloner för energibehovet vid brobyggnad redovisas för programvaran Joulesave för kategorierna broar <10m (27 GJ/m 2 ), broar m (4,0 GJ/m 2 ) samt broar >50m (3,5 GJ/m 2 ) ( Final report (Save programme) Integration of the Measurement of Energy Usage into Road Design (IERD), 2006). VTI notat
14 4 Resultat Resultaten av studien över energiåtgång och CO 2 -utsläpp redovisas nedan i ett antal tabeller. Beräkningarna är indelade i grupperna Byggnad samt Drift och underhåll som i sin tur består av ett antal undergrupper. Över den analyserade perioden av 60 år beräknas den totala energiåtgången och CO 2 -utsläppen för de studerade vägtyperna vara enligt följande (för detaljer se bilaga 1 och 2): Byggande, Drift och underhåll Tvåfältsvägslv Tvåfältsvägprimär 2+1 Motorväg Energiåtgång Byggande 1,5 3,7 7,9 17 [TJ per km] DoU 2,5 3,4 6,8 12 CO 2 -utsläpp Byggande [ton per km] DoU Nedan redovisas beräkningar av tunnlar och trafikplatser. Tunnel-tillägget avser all energi och CO 2 på sträckan och baseras på högtrafikerade avsnitt (Norra och Södra länken) med två körfält i varje riktning och täta av- och påfarter. Behovet av energi minskar drastiskt i mindre trafikerade tunnlar, enär färre installationer behövs och behovet av ventilation minskar. Tillägget trafikplats avser endast ramper och planskild bro. Tillägget är tänkt att läggas på noden utan att subtrahera bidrag från länkarna. Tillägg Tunnel Trafikplats Byggande 43 [TJ per km] 5,6 [TJ per st] Energiåtgång DoU 840 [TJ per km] 1,00 [TJ per st] CO 2 -utsläpp Byggande [ton per km] 580 [ton per st] DoU [ton per km] 76 [ton per st] Energiåtgången och CO 2 -utsläppen redovisade ovan har sitt ursprung i olika aktiviteter. En något mer detaljerad bild av detta fås ur tabellerna i bilaga 1 och 2. Aktiviteterna har dock inte brutits ner på resursnivå så att det tydligt framgår andelarna som beror av materialförbrukning eller arbete utfört av arbetsmaskiner eller fordon. I ett kombinerat försök att verifiera beräkningarna samt att bedöma maskinellt arbetes bidrag, så gjordes parallella beräkningar på grundval av siffror hämtade ur EU-projektet IERD, där VTI är projektdeltagare. Endast byggskedet och bränsleförbrukning ingår i beräkningen. Resultaten redovisas nedan. För detaljer, se bilaga 3. Inom IERD redovisas även värden för asfalt, nämligen 320 MJ/ton, vilket är lägre än de siffror som erhålls baserade på Stripples bedömningar (520 MJ/ton) som används i detta arbete. IERD Arbetsmaskiner vid byggande Tvåfältsväg-slv Tvåfältsväg-p 2+1 Motorväg Energiåtgång [TJ per km] 2,5 3,0 4,3 12,2 CO 2 -utsläpp [ton per km] VTI notat
15 5 Diskussion Allmänt Ambitionen med detta arbete har varit att leverera bedömningar i rätt storleksordning och rättvisa relativa nivåer mellan de olika typfallen. Det har på flera ställen påpekats att stora brister föreligger i underlaget och mycket arbete återstår. Detta framgår inte minst i bilagorna där beräkningarna kommenteras. Om tillräckligt god kunskap om energibehovet och emissionerna ska kunna erhållas måste ett större antal projekt analyseras mer noggrant. Att utforma schabloner för något så objektspecifikt som vägbyggande är svårt men om data tas fram för minst ett tiotal principiellt olika projekt borde det gå att bedöma hur det egna projektet passar in. För åtgärdsplanering där schabloner måste tillämpas krävs ännu mer eftertanke och förmodligen modeller där objektens läge och ÅDT tillåts inverka på resultatet. Förmodligen vore det rimligt att Vägverket/Trafikverket snarast gör en kartläggning av hela sitt energibehov. Specifikt om resultaten I figuren nedan redovisas likvärdiga poster för byggande för de fyra typfallen baserade på både IERD-projektets data i Joulesave och detta arbete. Total överensstämmelse innebär att resultatet hamnar på den streckade linjen. När beräkningarna i detta arbete jämförs med beräkningarna baserade på Joulesave observeras en påtaglig skillnad för det lågtrafikerade typfallet. Orsaken till skillnader tycks stå att finna i hur posten grundläggning hanteras. Båda beräkningarna bygger dock på de volymer och transportlängder som antagits i detta arbete. Därmed återstår att verifiera dessa faktorer IERD [TJ/km] Detta arbete [TJ/km] Det är viktigt att påpeka att de två kanske viktigaste posterna, belysning och bro, lyfts ur studien. När det gäller bro borde förmodligen tillägg tagits fram för olika brotyper, något som redan finns i Joulesave, se vidare under rubriken avgränsningar. VTI notat
16 Referenser Final report (Save programme) Integration of the Measurement of Energy Usage into Road Design (IERD) Commission of the European Directorate-General for Energy and Transport, Contract No: /Z/02-091/ Hammervold, J., Reenaas, M. & Brattebø, H, Environmental Effects Life Cycle Assessment of Bridges ETSI Stage 2, NTNU, 2009 ( Karlsson, R. Underlag till schabloner för DoU-kostnader i EVA och VV Effektsamband Nybyggnad och Förbättring VTI-notat VTI, Linköping. Stripple H Life Cycle Assessment of Road A Pilot Study for Inventory Analysis 2nd ed., Swedish Environmental Research Institute VTI notat
17 Bilaga 1 Sidan 1 (4) Energiåtgång Kommentarer efter tabellen. BYGGANDE ÖVERBYGGNAD Typfall Tvåfältsvägslv Tvåfältsvägprimär 2+1 Motorväg [MJ per km] [MJ per km] [MJ per km] [MJ per km] Transporter Asfalt tom produktion i verket Krossning av sten Arbetsmaskiner för beläggningsarb UNDERBYGGNAD Grundläggning Fyll och schakt BFB.2 - Fällning av enstaka träd VÄGUTRUSTNING VÄGMARKERINGAR Räcke Viltstängsel Vägmarkeringar SUMMA BYGGANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL Vinterväghållning Beläggning Vägmarkeringar Vägbelysning För osäkert Diken Städning, tvättning SUMMA DRIFT OCH UNDERHÅLL SUMMA VTI notat
18 Kommentarer: Överbyggnadens mängder Transporter Asfaltproduktion Krossning Bilaga 1 Sidan 2 (4) Beräkningar med PMS Objekt ger följande tjocklekar på ingående lager (inom parentes kubikmeter per km) Tvåfältsväg Tvåfältsväg 2+1 Motorväg slitlager 45 (360) 40 (340) 40 (562) 40 (760) bindlager (566) 40 (764) bärlager - 70 (609) 70 (998) 100 (1920) ob bärlager 80 (681) 80 (776) 80 (1306) 80 (1731) förstärkningslager 420 (4100) 420 (4780) 420 (7920) 420 (10150) Lastbilar drar 5 l/mil, tar 33 ton last Transporterad längd ToR är i medel för slitlager slitlager 100 km, bindlager 50 km, bundet bärlager 50 km, obundet bärlager 30 km, förstärkningslager 3 km Bitumen: 6 % av asfalten. Värmning av asfalt enligt Stripple. Energiåtgång enligt [Andersson, Gunnarsson] Slitlager krossas tre ggr utom för lågtrafikerad väg. Övriga material krossas två gånger. Arbetsmaskiner Data för vältar och läggare enligt Stripple. vid läggning Grundläggning Bygger på Stripples analys för normalväg. Härvid har antagits att 2+1- vägen motsvarar Stripples väg. De fyra typfallen har sedan erhållits genom multiplikation med faktorn 0,25, 0,5, 1,0 och 3,0, enligt antaganden om behovet av grundläggning och prioritering av linjeföring kontra byggkostnader för olika vägtyper. Denna post varierar mycket mellan olika projekt och borde utredas närmare. Fyll och schakt Bygger på Stripples analys av normalväg samt en analys av hur masstransporter varierar för olika typfall och olika geografiska förutsättningar. Återigen en post som varierar mycket mellan olika projekt. Räcke Analyser har gjorts av hur mycket räcke som sätts för de olika typfallen per km. Därefter har mängden stål beräknats för de fyra fallen. Stålmängden har sedan översatts till energi. Arbetet med att sätta upp räckena ingår ej, vilket borde inkluderas vid en fortsatt analys. Vinterväghållning Beläggningsunderhåll Sidoområde Stripples data har använts för att ange nivån för normalväg. Sedan har faktorer använts som speglar behovet av åtgärder med tanke på åtgärdsbredd och standard på vägen. Faktor för åtgärdsbredd är hämtad ur arbete med LCC samt VTI:s vintermodell. Standard kommer ur ÅDT och VV ATB Vinter som i sin tur anger intensiteten i åtgärderna. Livslängden beräknad enligt modeller från arbete med LCC. Energiåtgång enligt ovan avseende nytt slitlager. Här finns goda möjligheter att nuvarande energiåtgång ligger avsevärt lägre med tanke på ny teknik och slimmade åtgärder. På grund av stor osäkerhet har belysning lyfts ur beräkningarna. Energiåtgång för dikning, tvättning och städning enligt Stripples analys. VTI notat
19 Bilaga 1 Sidan 3 (4) Tillägg Tillägg Tunnel Trafikplats [MJ per km] [MJ/st] BYGGANDE Typ Norra/Södra länken Bro (ur ETSI -- Bridge LCA) Berg Betong Betong Stål Asfalt Fyll o schakt Ramper (Ruter) Fyll o schakt ÖB SUMMA BYGGANDE SUMMA BYGGANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL Typ Norra/Södra länken All drift för enkel väg Installationer Väg SUMMA DRIFT OCH UNDERHÅLL SUMMA DRIFT OCH UNDERHÅLL SUMMA SUMMA VTI notat
20 Bilaga 1 Sidan 4 (4) Kommentarer: Tunnel Berg Bygger på Norra och Södra länkens bergvolymer och antaganden om 3 mils transporter ToR i medel för massorna. Transportlängden är mycket objektspecifik. Berg i storstäderna har tidigare transporterats längre. Betong Bygger på Norra länkens projekterade behov av betong. Asfalt Bygger på typfallet motorväg Installationer Uppgift om 18 GWh per år för Södra länken som är 4,7 km lång. Väg Bygger på typfallet motorväg Trafikplats Betong Stål Fyll o schakt Överbyggnad Drift Enkel ruterkorsning med bro som tagits fram i ETSI Bridge LCA. 40 m spann. Se ovan. Som ovan plus att extra volymer bedömts för ramperna. Volymer för typiska ramper. 400 m väg. Drift av 400 m normalväg. Förutsätter driftvändplatser. VTI notat
21 Bilaga 2 Sidan 1 (2) CO 2 -utsläpp BYGGANDE ÖVERBYGGNAD Typfall Tvåfältsvägslv Tvåfältsvägprimär 2+1 Motorväg [kg per km] [kg per km] [kg per km] [kg per km] Transporter Asfalt tom produktion i verket Krossning av sten Arbetsmaskiner för beläggningsarb UNDERBYGGNAD Grundläggning Fyll och schakt VÄGUTRUSTNING - VÄGMARKERINGAR Räcke SUMMA BYGGANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL Vinterväghållning Beläggning Vägbelysning Diken Städning, tvättning SUMMA DRIFT OCH UNDERHÅLL SUMMA Kommentarer: Emissionerna av CO 2 har beräknats på samma sätt som för energibehovet. Förutsätter 2,6 kg CO 2 per liter diesel för transporterna. Mindre viktiga komponenter såsom trädfällning, viltstängsel och vägmarkeringar har rationaliserats bort ur sammanställningen. VTI notat
22 Bilaga 2 Sidan 2 (2) Tillägg Tillägg Tunnel Trafikplats [kg per km] [kg/st] BYGGANDE Typ Norra/Södra länken Bro (ur ETSI -- Bridge LCA) Berg Betong Betong Stål Asfalt Fyll o schakt 624 Ramper (Ruter) Fyll o schakt ÖB SUMMA BYGGANDE SUMMA BYGGANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL Typ Norra/Södra länken All drift för enkel väg Installationer Väg SUMMA D&U SUMMA D&U SUMMA SUMMA Kommentarer: Emissionerna av CO 2 har beräknats på samma sätt som för energibehovet. VTI notat
23 Bilaga 3 Sidan 1 (1) Resultat för arbetsmaskiner baserade på IERD Energi - Arbetsmaskiner Tvåfältsväg Tvåfältsväg 2+1 Motorväg [MJ per km] [MJ per km] [MJ per km] [MJ per km] Fyll, schakt Överbyggnad Vägmarkeringar SUMMA CO 2 - Arbetsmaskiner Tvåfältsväg Tvåfältsväg 2+1 Motorväg [MJ per km] [MJ per km] [MJ per km] [MJ per km] Fyll, schakt Överbyggnad Vägmarkeringar SUMMA VTI notat
24 VTI notat
25 Bilaga 4 Sidan 1 (1) Resultat från dimensionering med PMS Objekt Tjocklekar för Typfall olika lager [mm] Tvåfältsväg Tvåfältsväg 2+1 Motorväg Slitlager Bindlager Bärlager Ob bärlager Förstärkningslager VTI notat
26 VTI notat
27
28 VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovningsanläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet. VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport. HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG POST/MAIL SE LINKÖPING POST/MAIL BOX 920 POST/MAIL BOX POST/MAIL BOX 8077 TEL +46(0) SE BORLÄNGE SE STOCKHOLM SE GÖTEBORG TEL +46 (0) TEL +46 (0) TEL +46 (0)
Beläggningslagers temperaturer
VTI notat 3-26 Utgivningsår 26 www.vti.se/publikationer Beläggningslagers temperaturer Safwat Said Åke Hermansson Hassan Hakim Förord På uppdrag av Vägverket har beläggningstemperatur och dess variation,
Rullningsindikator för fastfrusna släpvagnsbromsar
VTI notat 40-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Rullningsindikator för fastfrusna släpvagnsbromsar Anne Bolling Förord VTI har genomfört denna utvärdering av rullningsreflexer på släpvagnar.
Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB
VTI notat 2-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB Etapp I Torbjörn Jacobson Hassan Hakim Safwat Said Förord På uppdrag av
Mätning av bränsleförbrukning på asfalt- och betongbeläggning norr om Uppsala
VTI notat 31-2008 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Mätning av bränsleförbrukning på asfalt- och betongbeläggning norr om Uppsala Per Jonsson Bengt-Åke Hultqvist Förord Under hösten 2007 gav
Antal övergångsställen på det kommunala vägnätet förändring under perioden 2000 2003
VTI notat 46-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Antal övergångsställen på det kommunala vägnätet förändring under perioden 2000 2003 Hans Thulin Förord Föreliggande undersökning ingår som
Spärrområden i trevägskorsningar med separat körfält för vänstersväng
VTI notat 3-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Spärrområden i trevägskorsningar med separat körfält för vänstersväng Behzad Koucheki Sara Nygårdhs Förord Detta projekt har finansierats av
Incidenter vid arbete på väg
VTI notat 14-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Incidenter vid arbete på väg En sammanställning av olyckstillbud Mats Wiklund Förord I detta notat har ett antal incidenter i samband med arbete
NVF-seminarium: Beläggningens gröna framtid. Åsa Lindgren. 19 januari, 2012
NVF-seminarium: Beläggningens gröna framtid Åsa Lindgren 19 januari, 2012 Peak oil, Peak coal, Peak fosfor, Peak rare earth Peak everything? 2/3 av de viktigaste ekosystemen överutnyttjas China s share
Upptäckbarhet av fotgängare i mörker vid övergångsställen
VTI notat 5-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Upptäckbarhet av fotgängare i mörker vid övergångsställen Sven-Olof Lundkvist Sara Nygårdhs Förord Denna studie har i sin helhet bekostats av
Nedsläckning och reduktion av vägbelysning på motorväg
VTI notat 21-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Nedsläckning och reduktion av väg på motorväg Sara Nygårdhs Förord Detta projekt har genomförts på uppdrag av Vägverket, där Stefan Jonsson
Framkomlighet under vintern på vägar med årsdygnstrafik mindre än tusen fordon
VTI notat 4-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Framkomlighet under vintern på vägar med årsdygnstrafik mindre än tusen fordon Norska mätningar Carl-Gustaf Wallman Förord I samband med utvecklingen
KLIMAT FÖR JAKOBSHYTTAN-DEGERÖN
PM KLIMAT FÖR JAKOBSHYTTAN-DEGERÖN GRANSKNINGSVERSION 2017-03-23 UPPDRAG Titel på rapport: PM Klimat för Jakobshyttan- Degerön, 261770 Status: Datum: 2017-03-23 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Trafikverket
Materialtyp Jordartsgrupp enligt SGF 81 respektive grupp Tilläggsvillkor Exempel på jordarter 1 Bergtyp 1 och 2
Dimensionering av överbyggnad Överbyggnadskonstruktioner med marksten som slitlager används för trafikytor upp till och med km/h. Förutsättningar som gäller vid dimensionering är geologi, trafiklast och
Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011
VTI notat 8-2012 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 Sammanfattande resultat från Sverige Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson Mohammad-Reza
Effekter vid mötesfri utformning av E18 Karlskoga Lekhyttan
VTI notat 13-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Effekter vid mötesfri utformning av E18 Karlskoga Lekhyttan Andreas Tapani Förord Denna trafiksimuleringsstudie av framkomlighetseffekter vid
Framkomlighet på väg 67 Stingtorpet Tärnsjö
VTI notat 36-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Framkomlighet på väg 67 Stingtorpet Tärnsjö En trafiksimuleringsstudie av mötesfria vägutformningsalternativ Andreas Tapani Förord Denna trafiksimuleringsstudie
Användning av livscykelanalys och livscykelkostnad för vägkonstruktion inom Norden
NVF-seminarium Funktionella egenskaper och livscykelmodeller 10 maj 2007, Arlanda Stockholm - Examensarbete LTH - Användning av livscykelanalys och livscykelkostnad för vägkonstruktion inom Norden Nina
Trafikverkets Klimatkalkyl Birgitta Aava-Olsson
Trafikverkets Klimatkalkyl Birgitta Aava-Olsson TMALL 0141 Presentation v 1.0 Mål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 Transportsektorn ska bidra till det nationella miljökvalitetsmålet
Trafikverket och Energimyndigheten. Elektriska Vägar, Miljöanalys. Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur
Trafikverket och Energimyndigheten Elektriska Vägar, Miljöanalys Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur Vår referens Projektledning Miljö & Infrastruktur, Maria Lennartsson Rapport Namnteckning
Energiförbrukning och kvalité
1 Energiförbrukning och kvalité hos olika vägkonstruktioner och beläggningar 2 1 Presentationen baseras på: Examensarbete vid KTH 1995 Examensarbete Högskolan Dalarna 1995 och1997 Examensarbete Högskolan
VTI notat 16-2009 Utgivningsår 2009. www.vti.se/publikationer. Tema Vintermodell. Hastighetsmätningar på 13-metersväg och 2+1-väg. Carl-Gustaf Wallman
VTI notat 16-2009 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Tema Vintermodell Hastighetsmätningar på 13-metersväg och 2+1-väg Carl-Gustaf Wallman Förord Projektet Mätning av fordonshastighet och flöde
DIMENSIONERING MARKBETONG
DIMENSIONERING MARKBETONG Dimensionering av överbyggnad Överbyggnadskonstruktioner med marksten som slitlager används för trafikytor upp till och med 5 km/h. Förutsättningar som gäller vid dimensionering
PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar
PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg
Verksamhetsåret 2014
Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska
Förväntningar på åtgärd av riksväg 23 mellan Sandsbro och Braås
VTI notat 15-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Förväntningar på åtgärd av riksväg 23 mellan Sandsbro och Braås Gruppdiskussioner med lastbilschaufförer och frekventa användare av riksväg
Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG
Transporter och handel med utsläppsrättigheter Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG 1 Drivmedel och koldioxid Alla fossila bränslen ger CO 2 -utsläpp vid förbränning 1 l bensin 2.3
Utvärdering av massabeläggning med mjukgjord bitumen, MJAB och MJAG
VTI notat 4-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Utvärdering av massabeläggning med mjukgjord bitumen, MJAB och MJAG Etapp II Safwat Said Hassan Hakim Torbjörn Jacobson Förord På uppdrag av
Matris med lätta fordon i yrkestrafik
Matris med lätta fordon i yrkestrafik Bakgrund För att inom ramen för SAMPERS modellera samtliga lätta fordon, måste även den yrkesmässiga trafiken med lätta fordon kunna beskrivas. I första hand är syftet
BERÄKNING AV BYGGTRAFIK OCH RESULTERANDE TRAFIKFLÖDEN KRING PLANOMRÅDET
C4 SHOPPING AB UPPDRAGSNUMMER 2510165 BERÄKNING AV BYGGTRAFIK OCH RESULTERANDE TRAFIKFLÖDEN KRING PLANOMRÅDET MALMÖ SWECO STRUCTURES AB REGION SYD 1 (8) S w e co Hans Michelsensgatan 2 Box 286 SE-201 22
Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper
Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper En vägbeläggning tillhör en N-klass och en W-klass beroende på dess reflexionsegenskaper, d.v.s. ljushet och textur, i torrt och vått tillstånd. För den
Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell
Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,
Bioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Förändringar i VGU 2015
Generellt Den nya versionen av VGU har främst inneburit Justeringar av fel. Smärre förtydliganden. Kompletteringar av sådant som det fanns stora brister i eller helt saknades. Nedan finns lite översiktligt,
Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon
Index Val av beläggning NVF-seminarium 2013 Torbjörn Jacobson Trafikverket Vilka utmaningar har vi? Utvecklingen av trafikarbetet 1974-2010 250 200 + 94 % 150 100 50 0 1974 1991 2011 Andel fordon med dubbdäck
Aborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
ROADEX Network Implementing Accessibility. Projekt Timmerleden. WP3: D3 Forest Road Management and Maintenace policies
Projekt Timmerleden WP3: D3 Forest Road Management and Maintenace policies Projektidé: Målsättningen är att jämföra olika tekniker för framtagande av rehabiliteringsplaner och dess kvalité. Utifrån dessa
Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Stockholm
VTI notat 5:4-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Stockholm Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya
Hållbara transporter. Anders Bylund. Unrestricted Siemens AG 2016
Hållbara transporter Anders Bylund Unrestricted Siemens AG 2016 siemens.com Utsläppstrenden för transporter är tydlig Lösningar för CO2-sänkning är nödvändiga Transporter kommer att vara den största utmaningen
KC-förstärkning för schakt inom spont, Filipstad Brygge, Oslo. Phung Doc Long Håkan Bredenberg
Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre Arbetsrapport 2 1997-01-09 KC-förstärkning för schakt inom spont, Filipstad Brygge, Oslo Phung Doc Long Håkan Bredenberg Svensk Djupstabilisering
Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen
Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen Malung - Sälens kommun, Dalarnas län Vägplan, 2016 Granskningshandling utformning av planförslag Tekniskt PM Byggnadsverk TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.3.0 Trafikverket
Bestämning av egenskaper i cellstabiliserad torv. Nenad Jelisic Torbjörn Edstam Yvonne Rogbeck
Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre Arbetsrapport 5 1997-11-10 Bestämning av egenskaper i cellstabiliserad torv Nenad Jelisic Torbjörn Edstam Yvonne Rogbeck Svensk Djupstabilisering
Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003
VTI notat 25 2004 VTI notat 25-2004 Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 80573 Projektnamn Uppdragsgivare Behzad Koucheki
Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049
Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049 Många av dagens järnvägssträckningar byggdes i början av 1900-talet och de flesta av broarna som uppfördes är fortfarande
LCC i investeringsprojekt. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Robert Karlsson Trafikverket, Investering Teknik, miljö & markförhandling 30 jan 2018
LCC i investeringsprojekt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Robert Karlsson Trafikverket, Investering Teknik, miljö & markförhandling 30 jan 2018 Vad innebär LCC? LCC eller LCCA Livscykelkostnadsanalys Metod
Skaderisker för motorcyklister
VTI notat 11-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Skaderisker för motorcyklister Urban Björketun Göran Nilsson Förord På uppdrag av Vägtrafikinspektionen i Borlänge har VTI försökt belysa trafiksäkerhetssituationen
SOLAR LIGHT SOLUTION. Giving you the advantages of sunshine. Ningbo Green Light Energy Technology Co., Ltd.
2017 SOLAR LIGHT SOLUTION Address:No.5,XingYeMiddleRoad,NingboFreeTradeZone,China Tel:+86-574-86812925 Fax:+86-574-86812905 Giving you the advantages of sunshine SalesServiceE-mail:sales@glenergy.cn Tech.ServiceE-mail:service@glenergy.cn
Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn
Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn Vårt mål Nätverket för Transporter och Miljön, NTM är en ideell förening som initierades 1993 för att
E4 Sundsvall Sundsvallsbron
E4 Sundsvall Sundsvallsbron E4 Sundsvall LEVERANTÖRSDAG EN NY VÄG. 1000 2009 NYA MÖJLIGHETER One new road. 1000 new opportunities. Ove Malmberg, Assistant Project Manager 2 2014-10-10 Project E4 Sundsvall
Väg 76 förbi Norrtälje Arbetsplan
Arbetsplan PM Väg 2007-06-29 Dokumentinformation Objektnummer VST 42710 Objektnamn Filnamn Filtyp Programversion Projekteringssteg Statusbenämning Delområde 0 Anläggningsdel 1 Beskrivning 1 Beskrivning
Väg 35 Åtvidaberg-Linköping Delen Vårdsbergs kors - Hackefors
Väg 35 Åtvidaberg-Linköping Delen Vårdsbergs kors - Hackefors Linköpings kommun, Östergötlands län PM Byggnadsverk, 2017-11-01 Trafikverket Postadress: Box 1140 631 80 Eskilstuna E-post: trafikverket@trafikverket.se
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Bygg om eller bygg nytt
Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel
Handledning analys av omskyltad hastighet i EVA
1(6) Handledning analys av omskyltad hastighet i EVA Denna handledning innehåller rekommendationer hur hastighetsförändringar ska analyseras med EVA-verktyget. Bakgrund Effekter av omskyltade hastigheter
notat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson
notat Nr 64-1994 Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson Programområde: Vägteknik (Asfaltbeläggning) Projektnummer: 60104 Projektnamn: Slitagemätning,
Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)
Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser
Mopedistens exponering och säkerhet i trafiken
VTI notat 57-2004 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Mopedistens exponering och säkerhet i trafiken Hans Thulin Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Bakgrund och målsättning 5 2 Användningen
Nollvisionen, hastigheterna och samhällsekonomin. Föredrag vid VTIs och KFBs Transportforum januari 1999 i Linköping.
Gunnar Carlsson 999--4 NTF Nollvisionen, hastigheterna och samhällsekonomin. Föredrag vid VTIs och KFBs Transportforum 3-4 januari 999 i Linköping.. Bakgrund och frågeställning En tillräckligt låg hastighet
Visar livscykelanalys entydiga resultat för miljöpåverkan från elfordon?
Visar livscykelanalys entydiga resultat för miljöpåverkan från elfordon? 1 2 Vad kan vi lära oss från livscykelanalys om elektrifiering av vägfordon? Det verkar som att resultaten från LCA-studier pekar
VGU slänter och räcken
Nr 7 februari 2007 VGU slänter och räcken Vägverkets utredning om den svåra bussolyckan på E18 i januari 2006 föranleder tillsammans med övriga erfarenheter av svåra olyckor på eller i anslutning till
E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg
TEKNISKT PM TRAFIKANALYS E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda och Essunga kommuner, Västra Götalands län Vägplan, 2016-11-03 Projektnummer: 128078 Trafikverket Postadress: Box 110, 54
Jag skall försöka hinna med och redogöra för följande punkter: Är det någon ekonomi med att använda sig av konceptet.
Tack för inbjudan. Jag heter Ulf Ekdahl och driver företaget Ekdahl Geo som har specialistkompetens inom vägdimensionering, geoteknik, grundläggning och jordförstärkning. Idag skall jag prata om mitt koncept
Framtidens vägar en allians mellan asfalt och betong!
Framtidens vägar en allians mellan asfalt och betong! Erik Simonsen, Cementa CBI-dagen 2014 Betongvägar i Sverige idag E4 Uppsala-Läby 2006, 23 km E4.65 Arlandavägen 1990, 2 km E20 Eskilstuna-Arphus 1999,
Hawzhen Ahmed Högskolan Dalarna Vägteknik. Handledning Prof. Rolf Magnusson HDa Prof. Ulf Isacsson KTH. Vägverket CDU
VÄGPROJEKTERING FÖR MINSKADE DRIFT- OCH UNDERHÅLLSKOSTNADER Hawzhen Ahmed Högskolan Dalarna Vägteknik Handledning Prof. Rolf Magnusson HDa Prof. Ulf Isacsson KTH Vägverket CDU 2007-11-05 VÄGPROJEKTERING
Botnia-Atlantica Information Meeting
Botnia-Atlantica 2014-2020 Information Meeting Norway: Nordland Sweden: Västerbotten Västernorrland Nordanstigs kommun Finland: Mellersta Österbotten Österbotten Södra Österbotten Monitoring Committee
Rörelser och portryck vid kalkpelarinstallation. Redovisning av mätresultat. Åke Johansson
Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre Arbetsrapport 6 1998-01-14 Rörelser och portryck vid kalkpelarinstallation. Redovisning av mätresultat Åke Johansson Svensk Djupstabilisering
KC-pelarförstärkning av instabil slänt. E4, delen Nyland - Ullånger, Västernorrlands län. Åtgärder och mätningar.
Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre Arbetsrapport 8 1998-04-03 KC-pelarförstärkning av instabil slänt. E4, delen Nyland - Ullånger, Västernorrlands län. Åtgärder och mätningar.
RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING
RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering
Regional Carbon Budgets
Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate
PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier
1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer
PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL
FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL PM till Villaägarna FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL Pöyry Management Consulting is Europe's leading consultancy providing strategic, commercial, regulatory
3. Förutsättningar och basfakta, kort beskrivning av objektet
Objektnr 85544655 Kalkyl-PM Datum: 2008-08-22 Beteckning: Version 1 1. Bakgrund Väg 2183 ingår i det lokala vägnätet och går mellan Ed och Nössemark i Dals Eds kommun, Västra Götaland. Vägen utgör enda
Koldioxidutsläpp från olika typtransporter
RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för
Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
SVENSK STANDARD SS
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Allmänna Standardiseringsgruppen, STG 1998-01-30 1 1 (13) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER
BRANDSKYDD AV TUNNELKONSTRUKTIONER. Fire protection of tunnel structures
BRANDSKYDD AV TUNNELKONSTRUKTIONER Fire protection of tunnel structures Maria Hjohlman, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Johan Häggström, Brandskyddslaget Bo Wahlström, Brandskyddslaget Lars Boström,
Trafikverkets variant implementerad i PMS Objekt
Trafikverkets variant implementerad i PMS Objekt AH1908 Anläggning 2 Foto: Glenn Lundmark och 2 Trafikverket 3 Dimensioneringsklass väljs utgående från projektets förutsättningar vad gäller total trafik,
Simulator för optimering av miljö- och. Volvo Construction Equipment
Simulator för optimering av miljö- och kostnadseffektivitet Problemställning Bakgrund Anläggningsmaskiner och lastbilar används i en mängd olika applikationer över hela världen. Miljöpåverkan och kostnader
Train simulation at VTI. Mats Lidström Björn Blissing
Train simulation at VTI Mats Lidström Björn Blissing SST-projektet Körsimulator för spårburen trafik (SST) Förstudie 2002 Fem användningsområden: 1. Beteendevetenskaplig grundforskning 2. Utbildning och
Forum för BK Kenneth Natanaelsson, Trafikverket
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Forum för BK4 2019-04-09 Kenneth Natanaelsson, Trafikverket Vision Mål - Status Visionen är att upplåta hela BK1-vägnätet för BK4 i framtiden 70 80 procent av de viktigaste
Elektrifiering av Svenska gruvtransporter - en realistisk framtid
Elektrifiering av Svenska gruvtransporter - en realistisk framtid Answers for infrastructure and cities. Elektrifiering av transporter då.. Page 2 ..och nu. Page 3 Varför elektrifierade gruvtransporter?
Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns 100 och 120 km/h
Version 1.1 Skapad 1-6-15 www.vti.se Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns och 1 km/h Johan Olstam Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Motorväg med
Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e)
På uppdrag av MCI har en klimatanalys av Svenska Mässan genomförts. Resultaten i denna rapport kan användas som underlag för att, antingen göra djupare analyser för att fastställa den faktiska påverkan,
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Masshantering. Sven Brodin
Masshantering Sven Brodin Sven Brodin, Entreprenadingenjör. Jag arbetar med nyanläggning av vägar och VA. Och där med Hållbar Materialförsörjning genom återvinning av: Schaktmassor. Sandningssand. Asfalt
OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite
NVF/Finska avdelningen Utskott 33 - asfaltbeläggningar FÖRBUNDSUTSKOTTSMÖTET 17. JUNI 22 PÅ NÅDENDAL SPA Jari Pihlajamäki Den eviga asfaltbeläggningen mot utmattningen? - erfarenheter från testsektioner
1/20/2011. Dimensionering av vägar med smala körfält. NVF seminarium 20 januari Carl-Gösta Enocksson. Innehåll
Dimensionering av vägar med smala körfält NVF seminarium 20 januari 2011 Carl-Gösta Enocksson Innehåll 1. Lite data från övergripande analys 2+1 2. FUD projekt 2010 2012, lite preliminära resultat 3. gällande
Förbifart Stockholm. Digitaliserat storprojekt. Jesper Niland Teknikchef. Cementadagen
Förbifart Stockholm Digitaliserat storprojekt Jesper Niland Teknikchef Cementadagen 2017-02-02 Innehåll Övergripande projektinformation Bergtunnlar Trafikplatser och betongtunnlar Tunnelsäkerhet Digitalisering
D-RAIL AB. All Rights Reserved.
2 3 4 5 6 Photo: Svante Fält 7 8 9 ägare ägare /förvaltare huvudman mätning operatör DATA underhållare underhållare 9 The hardware 10 SENSORS: Cutting edge technology designed for minimum maintenance and
Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden
Nr C 420 Juni 2019 Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden - Slutrapport av delprojekt inom GrönBostad Stockholm Jacob Lindberg, Diego Peñaloza Författare: Jacob Lindberg och
COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants
THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique
OMFATTNINGSBESKRIVNING BILAGA 1
KFKS 2014/40-258 OMFATTNINGSBESKRIVNING Omfattningsbeskrivning för gator, park och natur m.m. inom detaljplan för Åbroddsvägen/Bågvägen, norra. Allmänt Detaljplanen omfattar gatorna Bågvägen, Rudsjökroken
Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi
Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr
Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt
D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess
Distribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:
VZfnotat Nummer: T 20 Datum: 1987-09-21 Titel: Översiktlig beräkning av antalet omkörningar längs E6. Författare: Arne Carlsson och Gunilla Sörensen Avdelning: Trafik Projektnummer: _75313-7 Projektnamn:
Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet
Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402