Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011
|
|
- Mats Jonsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VTI notat Utgivningsår Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 Sammanfattande resultat från Sverige Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson Mohammad-Reza Yahya
2
3 Förord Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontaktperson. De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Per Henriksson med bistånd av Sven-Olof Lundkvist. Sven-Olof Lundkvist har varit projektledare på VTI. Linköping december 2011 Sven-Olof Lundkvist VTI notat Dnr: 2011/
4 Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens närmaste chef Jan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering Quality review Internal peer review was performed on 20 January 2012 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 20 January VTI notat
5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Bakgrund, begränsningar och syfte Begrepp och metod Analys Resultat Antal objekt som ingått i analysen Deskriptiv statistik för delobjekten Andel godkända delobjekt per region och vägklass Resultat per region och vägklass Slutsatser Referenser Bilaga Bilaga 1 Validering av de mobila reflektometrarna VTI notat
6 VTI notat
7 Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 sammanfattande resultat från Sverige av Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson och Mohammad-Reza Yahya VTI Linköping Sammanfattning I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i hela riket Mätningarna har utförts under perioden 20 maj till 15 oktober med det mobila instrumentet Ecodyn 30, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Sverige: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med fordon/dygn var 53 % av delobjekten godkända På övriga Europavägar och riksvägar godkändes 47 % av delobjekten På de primära länsvägarna godkändes 49 % av delobjekten Vägmarkeringarnas funktion var bäst i region Norr, Öst och Syd, med Syd i topp (signifikant bättre än Öst, dock ingen skillnad jämfört med Norr). Region Väst placerade sig därefter med strax under 50 % godkända delobjekt medan regionerna Mitt och Stockholm hade lägst andel godkända objekt. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med fordon/dygn var 44 % av delobjekten godkända Vägmarkeringarnas våtfunktion var bäst i regionerna Väst och Syd (ingen signifikant skillnad dem emellan). I de övriga regionerna (Norr, Mitt, Stockholm och Öst) var andelen godkända delobjekt lägre. VTI notat
8 6 VTI notat
9 Condition assessment of road markings 2011 summary of the results in Sweden by Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson and Mohammad-Reza Yahya VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE Linköping Sweden Summary This note presents the results of condition assessment of road marking performance in Sweden The measurements were carried out during the period 20 May to 15 October by the use of the mobile reflectometer Ecodyn 30 to measure dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for the estimation of wet road marking performance. From the results, the following conclusions were drawn: Dry road marking retroreflectivity On European highways with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 53% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. On other European highways and national roads the corresponding figure was 47%. On county roads 49% of the objects were approved. The performance of the road markings was best in regions Norr, Öst och Syd, with Syd as the best one (significantly better than Öst, however, the Syd result was not significantly different in comparison with Norr). In region Väst about half of the road markings were approved while the worst performance was found in the regions Mitt and Stockholm. Wet road marking retroreflectivity On European roads with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 44% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. The performance was best in regions Väst and Syd (there were no significant differences between them). In the other regions (Norr, Mitt, Stockholm and Öst) the performance was worse. VTI notat
10 8 VTI notat
11 1 Bakgrund, begränsningar och syfte Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Denna skattning görs för profilerade markeringar (ej körfältsmarkeringar) på europavägar med ÅDT På dessa delobjekt erhålls vid våtfunktionsskattningen även värden på friktion och Qd. Från och med år 2010 har objektens längd kortats ned från 20 km till 10 km med syfte att kunna mäta fler objekt. Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar: Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarkering uppfylls Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna. När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarkeringarnas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år Resultatet för varje region redovisas detaljerat i separata VTI notat (VTI notat 8:1 8:6). I föreliggande notat sammanfattas resultaten från hela riket. VTI notat
12 2 Begrepp och metod Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan: Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt Delobjekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitteller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet Mätpunkt Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses. Indelning i vägklasser har under 2011 års mätningar gjorts enligt följande: Vägklass A Europavägar med ÅDT Vägklass B Europavägar med ÅDT < samt riksvägar (9 99) Vägklass C Primära länsvägar ( ). Enligt VTI meddelande 901 (Lundkvist, 2001) kan antalet objekt som slumpmässigt väljs ut för funktionskontroll inom en sådan vägklass väljas enligt: där N är antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2011 års mätningar sattes till: k = 1,4 för vägklass A k = 1,2 för vägklass B k = 1,0 för vägklass C n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som kommer att mätas blir då vanligen 3 n; två kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen Retroreflexionen för torra vägmarkeringar samt för profilerade markeringar på europavägar även makrotexturen, har mätts mobilt med Road Marking Tester (RMT). De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. 10 VTI notat
13 3 Analys Analysen av data har gjorts enligt följande: Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, R L,torr, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som: n RL, torr i i RL torr 1, och n n MPDi i MPD 1 n, där R L,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPD i makrotexturen på mätplats i, och n antalet mätplatser i delobjektet. Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion, R L,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009): R L, våt 0,14 R 18 MPD 8 L, torr Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår ur följande tabell. Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. Torrfunktion Våtfunktion ÅDT < ÅDT ÅDT Fler än 20 % av mätplatserna har R L,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har R L,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Underkänt delobjekt. Underkänt delobjekt. Underkänt delobjekt. Högst 20 % av mätplatserna har R L,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Högst 20 % av mätplatserna har R L,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Högst 20 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt. Godkänt delobjekt. Godkänt delobjekt. Krav på våtfunktion finns enbart på kantlinjer på vägar med ÅDT fordon/dygn. I bilaga 1 återfinns valideringen av de mobila instrument som använts vid mätningarna. VTI notat
14 4 Resultat 4.1 Antal objekt som ingått i analysen Totalt har 222 vägsträckor, objekt, mätts i Sverige under Fördelning på region, vägklass och vägtyp framgår av tabell 2. Tabell 2 Antal uppmätta objekt per region år Antal uppmätta objekt på Region Vägklass Europavägar Riksvägar Primära länsvägar Totalt A 7 7 Norr B C Summa A Mitt B C Summa A 7 7 Sth B 5 5 C 9 9 Summa A Öst B C Summa A Väst B C Totalt A Syd B C Totalt A Sverige B C Totalt För delobjekten i vägklass A bestäms våtfunktionen enligt funktionen i kapitel 3. Våtfunktionen bestäms endast för kantlinjerna. Antalet delobjekt för våtfunktionsskattningen framgår av tabell VTI notat
15 Tabell 3 Antal uppmätta delobjekt år 2011 per region (R L,våt,vägklass A). Region Antal Norr 14 Mitt 16 Sth 14 Öst 22 Väst 26 Syd 26 Sverige Deskriptiv statistik för delobjekten I tabell 4 6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreflexionen för torra vägmarkeringar år 2011 per region och totalt uppdelat på vägklass. Tabell 4 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass A. R L,torr, vägklass A Region Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal delobjekt Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen VTI notat
16 Tabell 5 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass B. R L,torr, vägklass B Region Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal delobjekt Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen Tabell 6 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass C. R L,torr, vägklass C Region Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal delobjekt Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen VTI notat
17 Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 7. Tabell 7 Beskrivande statistik över R L,våt, för vägklass A. R L,våt, vägklass A Region Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal delobjekt Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen VTI notat
18 4.3 Andel godkända delobjekt per region och vägklass Totalt sett i Sverige blev 49 % av delobjekten godkända på torrfunktionen, se tabell 8. I figurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är underkänt rött eller godkänt grönt. Tabell 8 Antal och andel godkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och vägklass. Region Vägklass Underkända Godkända Summa Godkända i % A Norr B C Summa A Mitt B C Summa A Sth B C Summa A Öst B C Summa A Väst B C Summa A Syd B C Summa A Sverige B C Summa VTI notat
19 Tabell 9 Antal och andel godkända delobjekt avseende våtfunktion, efter region, vägklass A. Region Underkända Godkända Summa Godkända i % Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige En analys av signifikanta skillnader mellan regionerna avseende andel godkända delobjekt presenteras i tabell 10. Antalet godkända delobjekt per region antogs vara binomialfördelad. Testen utfördes på risknivån 5 %. Tabell 10 Signifikant skillnad mellan regioner efter vägklass. RL,Torr RL,våt Vägklass A B C Alla A Norr-Mitt nej ja ja ja nej Norr-Sth nej ja ja ja nej Norr-Öst nej ja ja nej nej Norr-Väst nej ja ja ja ja Norr-Syd ja nej nej nej ja Mitt-Sth nej nej nej nej nej Signifikant skillnad mellan region: Mitt-Öst nej ja ja ja nej Mitt-Väst nej ja nej ja ja Mitt-Syd ja ja ja ja ja Sth-Öst nej ja ja ja nej Sth-Väst nej ja nej ja ja Sth-Syd ja ja ja ja ja Öst-Väst nej nej ja ja ja Öst-Syd ja ja ja ja ja Väst-Syd ja ja ja ja nej I fyra av regionerna ligger andelen godkända delobjekt på klass A-vägar på ca % (Norr, Mitt, Sth och Öst) och det är ingen signifikant skillnad mellan funktionen i dessa fyra regioner. Syd och Väst har en högre andel godkända delobjekt än de fyra övriga regionerna. Beträffande klass B-vägarna, kan en tydlig indelning av regionerna ske: i topp ligger Norr och Syd, därefter följer Öst och Väst och lägst andel godkända delobjekt i denna vägklass återfinns i Mitt och i Stockholm. VTI notat
20 Sammanfattningsvis, sett över alla vägklasser, var torrfunktionen bäst i region Norr, Öst och Syd, med Syd i topp (signifikant bättre än Öst, dock ingen skillnad jämfört med Norr). Väst placerade sig därefter med strax under 50 % godkända delobjekt medan Mitt och Stockholm var lika dåliga. När det gäller våtfunktionen, utkristalliserades två grupper av regioner. Bäst var Väst och Syd (ingen signifikant skillnad dem emellan). Övriga (Norr, Mitt, Stockholm och Öst) var likvärdiga. Resultaten åskådliggörs i följande figurer uppdelat per region, län och vägklass. 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region och län i vägklasss A 75% 62% 25% 38% 17% 44% 46% 83% 56% 54% Underkända Godkända Norrbottens län BD Västerbottens län AC Dalarnas län W Gävleborgs län X Jämtlands län Z Västernorrlands län Y 83% Gotlands län I 44% Stockholms län AB 17% 56% 13% Södermanlands län D 87% Uppsala län C Västmanlands län U Örebro län T Östergötlands län E Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M NORR MITT STH ÖST VÄST SYD Figur 1 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och län, vägklass A. 18 VTI notat
21 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region och län i vägklasss B 27% 38% 40% 42% 44% 39% 73% 62% 21% 79% 60% 87% 78% 83% 62% 13% 58% 22% 17% 56% 61% 38% Underkända Godkända Norrbottens län BD Västerbottens län AC 27% 73% Dalarnas län W Gävleborgs län X Jämtlands län Z Västernorrlands län Y Gotlands län I Stockholms län AB Södermanlands län D Uppsala län C Västmanlands län U Örebro län T Östergötlands län E Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M NORR MITT STH ÖST VÄST SYD Figur 2 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och län, vägklass B. 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region och län i vägklasss C 40% 17% 57% 22% 17% 17% 31% 60% 83% 43% 7% 93% 78% 83% 83% 69% Underkända Godkända Norrbottens län BD Västerbottens län AC Dalarnas län W Gävleborgs län X Jämtlands län Z Västernorrlands län Y Gotlands län I Stockholms län AB Södermanlands län D Uppsala län C Västmanlands län U 27% 73% Örebro län T Östergötlands län E Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M NORR MITT STH ÖST VÄST SYD Figur 3 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och län, vägklass C. I figur 4 visas sammanfattas resultaten för samtliga vägklasser. VTI notat
22 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region och län i vägklasss ABC 32% 45% 84% 72% 80% 78% 58% 56% 43% 11% 25% 36% 45% 68% 55% 16% 28% 20% 22% 42% 44% 57% 89% 75% 64% 55% 25% 75% Underkända Godkända 37% 63% 63% 37% 17% 83% 22% 78% Norrbottens län BD Västerbottens län AC Dalarnas län W Gävleborgs län X Jämtlands län Z Västernorrlands län Y Gotlands län I Stockholms län AB Södermanlands län D Uppsala län C Västmanlands län U Örebro län T Östergötlands län E Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M NORR MITT STH ÖST VÄST SYD Figur 4 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och län, samtliga vägklasser. Motsvarande resultat för alla regioner för våtfunktionen presenteras i figur 5. 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% Andel godkända/underkända, våtfunktion, efter region och län i vägklasss A 75% 75% 75% 71% 75% 25% 56% 25% 25% 25% 29% 25% 75% 44% Underkända Godkända 25% Norrbottens län BD Västerbottens län AC Dalarnas län W Gävleborgs län X 75% 83% 17% Jämtlands län Z Västernorrlands län Y Gotlands län I Stockholms län AB Södermanlands län D Uppsala län C 20% 80% Västmanlands län U Örebro län T Östergötlands län E Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M NORR MITT STH ÖST VÄST SYD Figur 5 Andel godkända/underkända delobjekt avseende våtfunktion, efter region och län, vägklass A. 20 VTI notat
23 4.4 Resultat per region och vägklass I detta kapitel redovisas andel godkända/underkända delobjekt per region och vägklass. Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region i vägklasss A Underkända Godkända 90% 80% 70% 57% 60% 62% 48% 41% 26% 46% 60% 40% 30% 20% 43% 40% 38% 52% 59% 74% 54% 10% 0% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 6 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion efter region, vägklass A. Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region i vägklasss B Underkända Godkända 90% 80% 70% 31% 53% 39% 53% 60% 77% 87% 40% 30% 20% 69% 47% 61% 47% 10% 0% 23% 13% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 7 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion efter region, vägklass B. VTI notat
24 Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region i vägklasss C Underkända Godkända 90% 80% 36% 22% 29% 45% 70% 60% 73% 81% 40% 30% 64% 78% 71% 55% 20% 10% 28% 19% 0% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 8 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion efter region, vägklass C. 90% Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region i vägklasss ABC Underkända Godkända 80% 70% 38% 42% 40% 48% 60% 72% 76% 40% 30% 20% 62% 58% 60% 52% 10% 28% 24% 0% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 9 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion efter region, samtliga vägklasser. 22 VTI notat
25 90% Andel godkända/underkända, våtfunktion, efter region i vägklasss A Underkända Godkända 80% 70% 60% 64% 75% 71% 59% 46% 35% 55% 40% 30% 20% 10% 36% 25% 29% 41% 54% 65% 45% 0% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 10 Andel godkända/underkända delobjekt avseende våtfunktion efter region, vägklass A. VTI notat
26 5 Slutsatser Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Sverige: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar På europavägar med ÅDT högre än eller lika med fordon/dygn var 53 % av delobjekten godkända På övriga europavägar och riksvägar godkändes 47 % av delobjekten På de primära länsvägarna godkändes 49 % av delobjekten Vägmarkeringarnas funktion var bäst i region Norr, Öst och Syd, med Syd i topp (signifikant bättre än Öst, dock ingen skillnad jämfört med Norr). Region Väst placerade sig därefter med strax under 50 % godkända delobjekt medan regionerna Mitt och Stockholm hade lägst andel godkända objekt. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar På europavägar med ÅDT högre än eller lika med fordon/dygn var 44 % av delobjekten godkända Vägmarkeringarnas våtfunktion var bäst i regionerna Väst och Syd (ingen signifikant skillnad dem emellan). I de övriga regionerna (Norr, Mitt, Stockholm och Öst) var andelen godkända delobjekt i samma storleksordning. En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2011 är att vägmarkeringarnas retroreflexion, och därmed synbarhet i mörker, är alltför dålig på europa- och riksvägarna. På detta viktiga vägnät uppfylls inte kravet i Trafikverkets regelverk på nästan hälften av sträckorna som mättes, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att entreprenören bör tillse att allt är godkänt. 24 VTI notat
27 Referenser Lundkvist, S-O: En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige. Fältmätningar med metodstudie. VTI meddelande 901. Väg- och transportforskningsinstitutet. Linköping Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT version 2. VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping Vägverket: Teknisk beskrivningstext VV TBT Vägmarkering. Publikation 2009:66. Vägverket VTI notat
28 VTI notat
29 Bilaga 1 Sidan 1 (5) Validering av de mobila reflektometrarna Den årliga valideringen av Rambölls mobila instrument gjordes 2011 den 10/5. Detta år gjordes en ansats att följa Vägverkets metodbeskrivning 2009:22. Därför redovisas två analyser: 1) Denna analys följer metodbeskrivningen, d.v.s. det relativa och absoluta mätfelet baseras på endast den första mätomgången med det mobila instrumentet. Dessutom redovisas antalet objekt med mätfel större än 20 % 2) Den andra analysen är mer konventionell, där mätfelen avser medelvärdet av den första och andra mätomgången med de mobila instrumenten. Samtliga figurer är baserade på denna analys. Båda analyserna avser retroreflexionen för torra markeringar. De tre instrumenten är RST8, RST9 och LTL-M, varav de två förstnämnda använder Ecodyn 30. Observera således att även LTL-M har validerats, detta trots att avsikten inte är att använda det i årets tillståndsmätningar. Referensinstrument var den handhållna reflektometern LTL-X. De 16 objekt som har mätts i valideringen var 100 meter långa och alltid kantlinjer. Objekten 2a, 2b, 4a, 4b och 9a var heldragna, 20 cm breda kantlinjer. Övriga var 10 cm intermittenta. Objekten 2a, 2b, 4a, 4b, 7a, 7b, 8a, 8b, 11a och 11b var profilerade. Övriga var plana. Mätfelen har beräknats enligt följande (n är antalet objekt, n = 16): Relativt mätfel rel R mobil R LTL X n R LTL X Absolut mätfel rel R mobil R LTL X n R LTL X VTI notat
30 Bilaga 1 Sidan 2 (5) Repeterbarhet rel R omg 2 R omg1 n R omg1 Tabell A1 visar uppmätta medelvärden för 16 objekt separerat på de två mätomgångarna som gjordes med de mobila instrumenten. Tabell A1 Uppmätta medelvärden för 100 meter långa objekt kantlinje. Siffran inom parentes anger mätomgång. objekt LTL-X RST8(1) RST8(2) RST9(1) RST9(2) LTL-M(1) LTL-M(2) 1a a b a a b a a a b a b a a a b Analys enligt metodbeskrivning: Tabell A2 visar resultaten enligt analys 1, den gällande metodbeskrivningen. Tabell A2 Mätfel (%) baserade på endast den första mätomgången med de mobila instrumenten. instrument relativt absolut antal objekt med repeterbarhet mätfel mätfel mätfel > 20 % RST8 10,3 14,1 4,5 5 RST9 9,5 16,8 4,9 2 LTL-M - 8,7 8,8 1,4 0 Den första analysen skulle således ha underkänt både RST8 och RST9 eftersom mätfelet inte får överstiga 20 % på någon mätplats. Däremot skulle LTL-M ha godkänts. VTI notat
31 Bilaga 1 Sidan 3 (5) Konventionell analys Tabell A3 visar resultaten av analys 2, där båda mätomgångarna har använts för beräkning av de relativa och absoluta mätfelen. Tabell A3 Mätfel (%) baserade på båda mätomgångarna med de mobila instrumenten. instrument relativt absolut mätfel mätfel repeterbarhet RST8 9,6 15,4 4,5 RST9 13, ,9 LTL-M - 8,2 8,5 1,4 Figurerna A1 A3 visar sambandet mellan mätvärdena för å ena sidan LTL-X och å andra sidan de mobila instrumenten. Figur A1 Sambandet mellan mätvärden från RST8 och LTL-X. Den heldragna linjen avser RST8 = LTL-X, medan den streckade är regressionslinjen. Korrelationskoefficienten r = 0,865. VTI notat
32 Bilaga 1 Sidan 4 (5) Figur A2 Sambandet mellan mätvärden från RST9 och LTL-X. Den heldragna linjen avser RST9 = LTL-X, medan den streckade är regressionslinjen. Korrelationskoefficienten r = 0,893. VTI notat
33 Bilaga 1 Sidan 5 (5) Figur A3 Sambandet mellan mätvärden från LTL-M och LTL-X. Den heldragna linjen avser LTL-M = LTL-X, medan den streckade är regressionslinjen. Korrelationskoefficienten r = 0,990. Slutsatser De två Ecodyninstrumenten (RST8 och RST9) har mätfel i samma storleksordning som tidigare år. Mätfelen kan även jämföras med Aetec s instrument som deltog i WG2- projektet Där var det relativa mätfelet + 9,1 %, det absoluta mätfelet 12,4 % och repeterbarheten 3,3 %. De tre Ecodyninstrumenten har således mätfel i samma storleksordning och riktning. I WG2-projektet hade LTL-M ett relativt mätfel på 4,8 %, ett absolut mätfel på 7,4 % och repeterbarheten 1,8 %. Mätfelen för Rambölls LTL-M var således större, 8,2 % respektive 8,5 %. En del av mätfelen kan sannolikt förklaras av att LTL-M registrerar medelvärdet över hela linjen (längs och tvärs), medan mätningen med LTL-X gjorde i mitten av varje markering. Emellertid verkar det som det även finns en systematisk avvikelse som skulle kunna bero på kalibreringsfel. Detta kalibreringsfel ligger i så fall förmodligen på LTL-M, eftersom Ecodyninstrumenten hade mätfel åt andra hållet. Generellt kan sägas att mätfelen var större på de profilerade linjerna än på de plana. Detta gäller framförallt de två Ecodyninstrumenten. VTI notat
34 VTI notat
35
36 VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovningsanläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet. VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport. HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG POST/MAIL SE LINKÖPING POST/MAIL BOX 920 POST/MAIL BOX POST/MAIL BOX 8072 TEL +46(0) SE BORLÄNGE SE STOCKHOLM SE GÖTEBORG TEL +46 (0) TEL +46 (0) TEL +46 (0)
Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Stockholm
VTI notat 5:4-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Stockholm Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år Sammanfattande resultat från Sverige
VTI notat 5-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012. Sammanfattande resultat från Sverige Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011
VTI notat 8:1-2012 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 Trafikverket Region Syd Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Öst
VTI notat 5:1 2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Öst Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2013
VTI notat 4 2014 Utgivningsår 2014 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2013 Sven-Olof Lundkvist Mohammad-Reza Yahya Förord Denna studie har beställts av Trafikverket,
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Syd
VTI notat 5:6-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Syd Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs mervti FINDING A BETTER WAY
VTlnotat8:4-2012 7 - _ : www.vti.se/publikationer Utgivningsår2012 ' V..> :..* ' Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion är 2011 Trafikverket Region Stockholm Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Mitt
VTI notat 5:2 2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Mitt Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahy Förord
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Väst
VTI notat 5:5-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Väst Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merTILLSTÅNDSMÄTNINGAR VÄGMARKERING Berne Nielsen Christian Nilsson Ramböll RST - RoadMarking
TILLSTÅNDSMÄTNINGAR VÄGMARKERING 2016 Berne Nielsen Christian Nilsson Ramböll RST - RoadMarking BAKGRUND Trafikverket arbetar ständigt med att förbättra trafiksäkerheten, detta har givit ett ökat fokus
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2014
VTI notat 12-15 Utgivningsår 15 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 14 Carina Fors Mohammad-Reza Yahya Sven-Olof Lundkvist VTI notat 12-15 Tillståndsmätning av vägmarkeringars
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Norr
VTI notat 5:3-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Norr Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merTillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003
VTI notat 25 2004 VTI notat 25-2004 Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 80573 Projektnamn Uppdragsgivare Behzad Koucheki
Läs merBeläggningslagers temperaturer
VTI notat 3-26 Utgivningsår 26 www.vti.se/publikationer Beläggningslagers temperaturer Safwat Said Åke Hermansson Hassan Hakim Förord På uppdrag av Vägverket har beläggningstemperatur och dess variation,
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars. Västmanlands län VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning
VTI notat 66 2001 VTI notat 66-2001 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län 2001 Författare FoU-enhet Projektnummer 50350 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Sven-Olof
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars funktion år 2010 i SST, SÖ, SSY och SM
VTI notat 3-211 Utgivningsår 211 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion år 21 i SST, SÖ, SSY och SM Sara Nygårdhs S-O Lundkvist Förord Detta projekt har finansierats av
Läs merROMA. State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden
ROMA State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden 2017 2021 Jan-Erik Lundmark, Trafikverket Berne Nielsen, Ramböll Carina Fors, VTI Innehåll Presentation om projektet ROMA Presentation
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003
VTI notat 12 2004 VTI notat 12-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merPrediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar
VTI notat 5-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Prediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar Sven-Olof Lundkvist Förord Detta notat kan sägas vara
Läs merTillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län
VTI notat 42 2002 VTI notat 42-2002 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län Författare Behzad Koucheki FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer 50350 Projektnamn
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar år 2007 i VST, VMN och VN
VTI notat 9-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2007 i VST, VMN och VN Behzad Koucheki Sara Nygårdhs Förord Detta projekt har finansierats av Vägverket
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar år 2006 i VST, VMN och VN
VTI notat 40-2006 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2006 i VST, VMN och VN Behzad Koucheki Sara Nygårdhs Förord Detta projekt har finansierats av Vägverket
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merUtvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST
VTI notat 54 VTI notat 54- Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST Författare FoU-enhet Projektnummer 80601 Behzad Koucheki Drift och Underhåll Projektnamn Vägmarkeringar
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merUtveckling av Road Marking Tester
VTI notat 20-2009 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Utveckling av Road Marking Tester Status RMT version 2 Sven-Olof Lundkvist Berne Nielsen Förord Detta notat redovisar en fortsättning av det
Läs merPrediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion
VTI notat 16 4 VTI notat 16-4 Prediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion Författare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist FoU-enhet Drift och underhåll Projektnummer 571 Projektnamn Empiriska
Läs merBestämning av luminanskoefficient i diffus belysning
Publikation 1994:45 Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning Metodbeskrivning 504:1996 1 Orientering... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Säkerhet... 3 4 Benämningar... 3 4.1 Objekt... 3 4.2 Mätplats...
Läs merTillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas. mörker VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning. Projektnummer 50338
VTI notat 58 2002 VTI notat 58-2002 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas synbarhet i mörker 2002 Författare FoU-enhet Projektnummer 50338 Projektnamn Uppdragsgivare Behzad Koucheki Transportsäkerhet
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merRullningsindikator för fastfrusna släpvagnsbromsar
VTI notat 40-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Rullningsindikator för fastfrusna släpvagnsbromsar Anne Bolling Förord VTI har genomfört denna utvärdering av rullningsreflexer på släpvagnar.
Läs merIntermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars funktion över tid
VTI notat 5-16 Utgivningsår 16 www.vti.se/publikationer Intermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars funktion över tid VTI notat 5-16 Intermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden
VTI notat 16-215 Utgivningsår 215 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden En jämförelse mellan vägmarkeringars funktion i Norge, Sverige och Finland Carina Fors Mohammad-Reza
Läs merUtvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST
VTI notat 61 2003 VTI notat 61-2003 Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST Författare FoU-enhet Behzad Koucheki Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 80574 Projektnamn
Läs merMätning av bränsleförbrukning på asfalt- och betongbeläggning norr om Uppsala
VTI notat 31-2008 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Mätning av bränsleförbrukning på asfalt- och betongbeläggning norr om Uppsala Per Jonsson Bengt-Åke Hultqvist Förord Under hösten 2007 gav
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merAborter i Sverige 1998 januari - december
STATISTIK - HÄLSA OCH SJUKDOMAR Aborter i Sverige 1998 januari - december Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistics - Health and Diseases Abortions in Sweden 1998 January-December
Läs merFunktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001: Orientering 3. 2 Sammanfattning 3. 3 Säkerhet 3. 4 Definitioner 3
Funktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001:16 1 Innehåll 1 Orientering 3 2 Sammanfattning 3 3 Säkerhet 3 4 Definitioner 3 5 Bestämning av utvalda mätplatser 5 6 Utförande 7 7 Beräkningar 8 8 Exempel
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat
VTI notat 15-3 VTI notat 15 3 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2 Foto: Sven-Olof Lundkvist, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 33 Projektnamn Uppdragsgivare Sven-Olof Lundkvist
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat
VTI notat 15-3 VTI notat 15 3 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2 Foto: Sven-Olof Lundkvist, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 33 Projektnamn Uppdragsgivare Sven-Olof Lundkvist
Läs merSpärrområden i trevägskorsningar med separat körfält för vänstersväng
VTI notat 3-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Spärrområden i trevägskorsningar med separat körfält för vänstersväng Behzad Koucheki Sara Nygårdhs Förord Detta projekt har finansierats av
Läs merNr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet
VT1 notat Nr 40-1995 Utgivningsår 1995 Titel: Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet Författare: Peter Wretling Programområde: Fordon/Trafikteknik (Vägunderhåll/Drift- Effekter) Projektnummer:
Läs merProjektplan. Projekt: Akronym: Projektejere: Utveckling av mobilt mätsystem för funktionskontroll av vägmarkeringar. Mobil mätning av vägmarkeringar
Projektplan Projekt: Akronym: Projektejere: Utveckling av mobilt mätsystem för funktionskontroll av vägmarkeringar Mobil mätning av vägmarkeringar Trafikverket (Sverige), Vejdirektoratet, Vegdirektoratet
Läs merKömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting
Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Besök Behandling/operation Total Rangording kömiljard kömiljard Resultat per Resultat per per Landsting 1 Halland 96% 4 816 269 16 97% 4 684
Läs merTBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109
TBT Vägmarkering, rev 1 Publ. 2010:109 Titel: TBT Vägmarkering, rev 1 Publikationsnummer: 2010:109 Utgivningsdatum: November 2010 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Torgny Augustsson Layout: Grafiskform,
Läs merAborter i Sverige 2001 januari december
STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY
Läs merUpptäckbarhet av fotgängare i mörker vid övergångsställen
VTI notat 5-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Upptäckbarhet av fotgängare i mörker vid övergångsställen Sven-Olof Lundkvist Sara Nygårdhs Förord Denna studie har i sin helhet bekostats av
Läs merFöretagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merAborter i Sverige 2011 januari juni
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merLönestatistik september Stockholms län Anställda inklusive chefer
Lönestatistik september 2018 Stockholms län Anställda inklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september
Läs merDiagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008
Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 28 Diagram 1. Share of activities by type of activity 28 Annan gruppverksamhet 11% Studiecirklar 44% Kulturprogram 45% Diagram 1. Andel aktiviteter efter
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs merLönestatistik september Hela riket Anställda exklusive chefer
Lönestatistik september 2016 Hela riket Anställda exklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september
Läs merTransportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik
Appendix 1 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus
Läs merLönestatistik september Södra Sverige Anställda exklusive chefer
Lönestatistik september 2016 Södra Sverige Anställda exklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september
Läs merMobila mätningar av vägmarkeringars retroreflexion i Sverige 2006
VTI notat 10-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Mobila mätningar av vägmarkeringars retroreflexion i Sverige 2006 En översikt Behzad Koucheki Sven-Olof Lundkvist Sara Nygårdhs Förord Detta
Läs mer40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.
4 35% 3 25% 15% 1 5% bussföretag (*för att bli NTF-godkänd krävs en trafiksäkerhetspolicy, godkänd hastighetsregulator, två eller trepunktsbälte på samtliga platser, alkolås, information om trafiksäkerhet
Läs merAntal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016
Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,
Läs merFöretagarpanelen Q Hallands län
Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merFöretagarpanelen om el och energi Januari 2016
Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse
Läs merÄr du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010
Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer
Läs merRevidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns 100 och 120 km/h
Version 1.1 Skapad 1-6-15 www.vti.se Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns och 1 km/h Johan Olstam Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Motorväg med
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Sverige 2003
VTI notat 20 2004 VTI notat 20-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Sverige 2003 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merBilligt att bo dyrt att flytta
Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar
Läs merStatistikbilder. för december 2016
Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merKvinnors och mäns företag i Sverige och i länen
Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merSmåföretagare får låg pension
Datum 2011-11-xx Sid 1(5) Småföretagare får låg pension Sveriges småföretagare har inga stora summor att vänta sig i allmän pension. Deras inkomstuppgifter i dag kommer inte att ge mer än runt 12 000 kr
Läs merVar tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008
Var tredje svensk saknar eget pensionssparande Undersökning av Länsförsäkringar 200 Sammanfattning Drygt var tredje svensk pensionssparar inget alls. Vanligast är att spara upp till 1 000 kronor i månaden
Läs merVTI meddelande 901 2001. En inventering av vägmarkeringarnas. Sverige. Fältmätningar med metodstudie Sven-Olof Lundkvist
VTI meddelande 901 2001 En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige Fältmätningar med metodstudie Sven-Olof Lundkvist VTI meddelande 901 2001 En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige
Läs merFöretagsamheten 2018 Jämtlands län
Företagsamheten 2018 Jämtlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merRangordning Personaluthyrning Dnr 96-107-2011
Kammarkollegiet Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län 2013-03-19 Bilaga 1 4 Academic Work Sweden AB 5 Bemannia AB 1 2 3 4 5 Manpower AB StudentConsulting Sweden AB Perido
Läs merAborter i Sverige 2009 januari juni
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2009 Aborter i Sverige 2009 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Aborter i Sverige 2009 Januari-juni Preliminär
Läs merSamtliga 21 landsting och regioner
Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2018 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 4 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011
Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010
Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala
Läs merFinanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009
Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen
Läs merBilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.
Bilaga med tabeller Tabell 1. Ranking av län baserat på totalt uttag av föräldrapenning, vård av barn och vård av svårt sjuk anhörig, nettouttag av dagar per län och kön avseende 2011 Ranking Län Totalt
Läs merFöretagarpanelen Q Kalmar län
Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för
Läs merÅkeribarometern, kvartal 4, 2013
Åkeribarometern, kvartal 4, 2013 HE 2013-11-29 Innehåll 2 Åkeribarometern OBS Värdet i figuren för kvartal 3, 2013 är fiktivt. Ett egentligt värde saknas eftersom ingen mätning utfördes i tredje kvartalet.
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2016 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merKömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting
Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Andel väntande inom 60 dagar Kömiljard besök andel väntande inom 60 dagar 100 90 80 70 60 2012 2011 2010 50 40 30 Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden 2003. VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004. Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330
VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist
Läs merför funktionskontroll av
VTI notat 20-1998 Empiriska studier till grund för funktionskontroll av vägmarkeringar Mätningar i Region Väst 1997 Författare FoU-enhet Sven-Olof Lundkvist Trafik och trafikantbeteende Projektnummer 30170
Läs merLöner inom industrin 2014
Löner inom industrin 2014 Kapitel 2 - Löneutveckling Tabell 2.1 Medellöneökningar, okorrigerat 2000-2014 2010-2014 2014 Arbetare 3,0 2,3 2,8 Tjänstemän 3,6 2,4 2,8 Tabell 2.2 Medellöneökningar, korrigerat
Läs merTillsyn trycksatta anordningar
Tillsyn trycksatta anordningar Sabiha Hajdarevic, Göteborg 2014-10-24 OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-10-22 1 Inspektionsavdelningen
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2012 (januari mars) 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat...
Läs merAnvändning av bilbälte 2018
Användning av bilbälte 2018 NTF RAPPORT 2018:8 Resultat från NTF:s mätning av bilbältesanvändning 2018. www.ntf.se Innehåll Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte... 3 4 Metod...
Läs mer