Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas. mörker VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning. Projektnummer 50338
|
|
- Rebecka Jonsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VTI notat VTI notat Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas synbarhet i mörker 2002 Författare FoU-enhet Projektnummer Projektnamn Uppdragsgivare Behzad Koucheki Transportsäkerhet och vägutformning Tillstånd Region Mälardalen och Stockholm Vägverket Region Mälardalen, Region Stockholm
2 Förord Detta projekt har genomförts på uppdrag av Vägverket Region Mälardalen och Region Stockholm, där Torgny Augustsson respektive Tommy Jansson har varit kontaktpersoner. Mätningarna har genomförts av LG RoadTech AB, där Göran Nilsson har varit ansvarig. Analys och utarbetande av rapport har gjorts av undertecknad. Linköping i november 2002 Behzad Koucheki VTI notat
3 VTI notat
4 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 5 1 Bakgrund och syfte 7 2 Metod 7 3 Analys 8 4 Resultat Data för enskilda delobjekt Jämförelse mellan 2000, 2001 och Sammanfattning av resultaten från VMN och VST år Kommentarer och slutsatser Region Stockholm Region Mälardalen Skillnader inom varje klass Skillnader mellan klass Kantlinjer och linjer Pre-view-time 28 6 Referenser 29 VTI notat
5 VTI notat
6 Sammanfattning År 2000 gjordes en landsomfattande tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion på vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3, dvs. på vägar med ÅDT>4 000 fordon/dygn. År 2001 studerades dessutom standarden på vägnätet med mindre trafik, vägarna tillhörande vägmarkeringsklass 2, med ÅDT mellan 500 och fordon/dygn på uppdrag av Region Mälardalen och Region Stockholm. Ovannämnda regioner vill nu veta om vägmarkeringarna på vägar tillhörande klass 2 och 3 klarar kraven år 2002 enligt Regler för Underhåll (RUV). Man vill också veta förändringarna på standarden på vägmarkeringarna i respektive regioner. Resultatet kan användas för en eventuell omfördelning av medel för vägmarkeringarnas underhåll. Viktigaste parametern gällande vägmarkeringarnas funktion, retroreflexionen, har mätts. Mätningarna gjordes med det mobila mätinstrumentet Ecodyn 30 på vägar som har ÅDT (årsdygnstrafik) över fordon/dygn och fordon/dygn. Samtliga mätningar gjordes under juni augusti 2002 efter det att alla underhållsarbeten var slutförda. Resultaten visar att av sammanlagt 33 kontrollerade delobjekt med längsgående vägmarkeringar i Region Stockholm, uppfyllde 9 stycken, eller 27 %, kravet på retroreflexion enligt Regler för Underhåll av Vägmarkering (RUV). Andel godkända för klass 2-vägar och för klass 3-vägar var 39 % respektive 19 %. Resultatet i Region Stockholm skiljer sig inte avsevärt mellan år 2000 och 2001, vare sig för klass 2- eller klass 3-vägar. Motsvarande resultat för Region Mälardalen är 63 % godkända delobjekt, ungefär lika fördelat mellan klass 2- och klass 3-vägar. Resultatet för 2002 visar en förbättring i Region Mälardalen om man jämför 2000 och Denna förbättring är signifikant i Uppsala län för klass 2-vägar. Skillnaderna i Södermanlands län och Västmanlands län för klass 3-vägar är också signifikanta. Andel godkända delobjekt i länen i Mälardalen kan sammanfattas enligt tabellen nedan: Län Antal uppmätta Godkända delobjekt delobjekt antal Procent Stockholm Uppsala Södermanland Örebro Västmanland VTI notat
7 6 VTI notat
8 1 Bakgrund och syfte År 2000 gjordes en landsomfattande tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion på vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3, dvs. på vägar med ÅDT>4 000 fordon/dygn. År 2001 studerades dessutom standarden på vägnätet med mindre trafik, vägarna tillhörande vägmarkeringsklass 2, med ÅDT mellan 500 och fordon/dygn på uppdrag av Region Mälardalen och Region Stockholm. Syftet med denna studie kan formuleras som två viktiga frågeställningar: I vilken utsträckning uppfylls kraven enligt Regler för Underhåll (RUV)? Hur har utvecklingen på standarden på vägarna varit 2000 till 2002? 2 Metod Samtliga vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2 och 3 i olika län har indelats i objekt enligt den metod som beskrivs i VTI Meddelande 901 (Lundkvist, 2001). Urvalet av objekten för mätningar har också varit detsamma och helt slumpmässigt. Omfattningen av mätningarna i varje region och län har bestämts i samråd med projektledaren på respektive region. Ovanstående innebar att man sammanlagt gjorde mätningar på 42 delobjekt klass 3- och 59 delobjekt klass 2-vägar i Region Mälardalen. Motsvarande siffror för Region Stockholm är 15 delobjekt respektive 18 delobjekt. I varje delobjekt har de torra vägmarkeringarnas retroreflexion mätts. Dessa mätningar gjordes med ett mobilt instrument av typ Ecodyn 30 som är installerat på två bilar. Denna har indelat delobjektet i mätplatser om 100 meter och man har registrerat ett retroreflexionsmedelvärde för varje sådan mätplats. Samtliga mätningar har gjorts under juli och augusti Av erfarenhet från tidigare projekt har mätvärdena från Ecodyn 30 korrigerats. Mer om detta finns i VTI notat 54 (Lundkvist, 2001). Korrigering av mätvärden på dessa linjer har därför gjorts på grundval av förra årets valideringsmodell enligt följande: Mätbil 1: Ecodyn (Korrigerat) = 6 + 1,54 Ecodyn (uppmätt) (1) Mätbil 2: Ecodyn (Korrigerat) = ,10 Ecodyn (uppmätt) (2) Mätningarna i Västmanlands län har gjorts med mätbil 2, vilket inneburit att ekvation (2) har använts för korrigering av linjesvärden. För korrigering av andra mätningar på linjer har ekvation (1) använts. VTI notat
9 3 Analys Följande analyser av data har gjorts: Från mätningarna med Ecodyn 30 har retroreflexionens medelvärde för torra markeringar, R L, beräknas som: n R i i= 1 R L = (3) n där R i är retroreflexionen för mätplats i och n är antalet mätplatser om 100 meter som finns i delobjektet. Från retroreflexionens fördelning över de n mätplatserna har därefter delobjektet åsatts en kvalitetsklass, K enligt: K = 0 K = 1 K = 2 K = 3 fler än x % av mätplatserna hade R L < 80 mcd/m 2 /lux (säkert underkänt) fler än x % av mätplatserna hade R L < 100 mcd/m 2 /lux (sannolikt underkänt) färre än x % av mätplatserna hade R L < 100 mcd/m 2 /lux (sannolikt godkänt) färre än x % av mätplatserna hade R L < 120 mcd/m 2 /lux (säkert godkänt) där x = 10 för delobjekten i klass 3-vägar och x = 20 för klass 2-vägar. RUV (Regler för Underhåll av Vägmarkering) anger således att högst 10 % av mätplatserna på en väg tillhörande vägmarkeringsklass 3 får ha retroreflexion under 100 mcd/m 2 /lux. För en klass 2-väg är motsvarande andel som tillåts underkänd 20 %. Kvalitetsklasserna kan tolkas förenklat så att de som tillhör klass 0 eller 1 är underkända enligt RUV, och de som tillhör klass 2 eller 3 är godkända delobjekt. Från kvalitetsklasserna har VägMarkeringsStandarden, VMS, för vägmarkeringar tillhörande vägmarkeringsklass 2 respektive 3 beräknats som: n K i i= 1 VMS = (4) n där K i är kvalitetsklassen för delobjekt i och n är antalet delobjekt i respektive vägmarkeringsklass. Här är kvalitetsklassen alltid baserad på att andelen underkända mätplatser är 10 % oavsett vägmarkeringsklass. 8 VTI notat
10 Från retroreflexionens medelvärde kan vidare för varje delobjekt pre-view-time, pvt, skattas som: S pvt = (5) υ där S är medelvärdet för synbarheten av vägmarkeringarna i delobjektet samt υ är hastighetsbegränsningen som dominerar i delobjektet. Synbarheten har skattats med hjälp av det pc-program som utvecklats inom COST 331 (se sid 29, referenser). Man har då använt den medelsvåra halvljussituationen, men med förarens ålder satt till 60 år. Storheten pre-view-time är inte helt enkel att tolka, men en direkt översättning av COST 331 lyder: pvt = 1,8 sekunder ska ses som ett generellt absolut minsta värde på pvt för säker körning i simulatorn. Vid verklig körning måste en kort tid adderas till dessa 1,8 sekunder (simulatorförsök, VTI) pvt = 2,2 sekunder är alltför kort för komfortabel körning (reell körning, VTT) Följande förkortningar används i tabellerna och i texten: < 7 m 5 7-metersväg 9 m 7 9-metersväg 13 m metersväg var. Varierande Mv Motorväg H kant V kant Körfält Mitt AB-län C-län D-län T-län U-län höger kant på motorvägar vänster kant på motorvägar körfältlinjer på motorvägar Kantlinjen i framriktningen på tvåfältsvägar Kantlinjen i bakriktningen på tvåfältsvägar linjen på tvåfältsvägar Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län VTI notat
11 4 Resultat 4.1 Data för enskilda delobjekt För varje län (AB, C, D, T och U) redovisas ett sammanfattande mått för medelvärdet av kvalitetsklasser samt för retroreflexionen i tabellerna 1 5. Varje tabell innehåller alla vägar i varje län oavsett klasstillhörighet. Tabell 1 Kvalitetklass, K (0 3), retroreflexionens medelvärde, R L (mcd/m 2 /lux) samt pre-view-time, pvt (sek), för 33 delobjekt i AB-län. Färgkodning nästa sida. Objekt Väg Vägtyp Plats Delobjekt K R L pvt 3:4 E18 Mv C-Länsgr Tensta (275) 3:7 E18 Mv Mv-start (280) Avfart E18 3: m Fittja C (E4) Bro (73) 3: m Väg 73 Väg 222 3: m C-Länsgr Rondell Märsta 2: m Väg 225 Väg 73 2: m 2: m Järna (515) Nykvarn (E20) Enhörna (527) Ronna C 2: m Sorunda (225) Väg 257 2: m St: Vika (534) Väg 528 2: m Tranvik Färja Roslags- Kulla H kant ,4 V kant ,9 Körfält ,7 Hö kant ,4 Vä kant ,1 Körfält , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,3 10 VTI notat
12 I tabellerna har underkända delobjekt enligt RUV markerats med orange. Preview-time har markerats rött om pvt är lägre än 1,8, vilket innebär att det är alltför kort för säker körning och gult om dess värde har legat mellan 2,2 och 1,8 sekunder. Som framgår av tabell 1 är 73 % (24 av 33) av de utvalda delobjekten underkända, dvs. de har K=0 eller K=1. Tio av delobjekten (30 %) har en pre-veiw-time som är alltför kort för säker och komfortabel körning eller lägre än 2,2 sekunder, vilket är markerat med rött eller gult i tabellen. På två motorvägar (E18) har körfältslinjerna pvt lägre än 1,8 sekunder vilket innebär att synbarheten är alltför kort för säker körning. Retroreflexionens medelvärde över alla objekt i AB-län är 121 mcd/m 2 /lux. Medelvärdet för klass 3-vägar är 109 mcd/m 2 /lux medan det för klass 2-vägar ligger något högre, på 131 mcd/m 2 /lux. Resultaten i tabell 1 visas även i figur 1 nedan R L (mcd/m 2 /lux) H kant Körfält V kant H kant Körfält V kant C-Länsgr Tensta (275) Mv-start (280) Avfart (E18) Fittja C Väg 73 (E4) Bro Väg 222 (73) C-Länsgr Väg 225 Rondell Väg 73 Märsta Järna (515) Nykvarn (E20) Enhörna (527) Ronna C Sorunda (225) Väg 257 St: Vika (534) Väg 528 Tranvik Färja Roslags- Kulla Figur 1 Retroreflexionsmedelvärde för torra vägmarkeringar på vägar i AB-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd-vit K= 0 1 (underkänt) och blå K= 2 3 (godkänt). Andel underkända delobjekt på klass 3-vägar (87 %) är något större än på klass 2-vägar (61 %). Tabell 2 och figur 2 visar resultaten för C-län. VTI notat
13 Tabell 2 Kvalitetklass, K (0 3), retroreflexionens medelvärde, R L (mcd/m 2 /lux) samt pre-view-time, pvt (sek), för 27 delobjekti i C-län. Objekt Väg Vägtyp Plats Delobjekt K R L pvt C3:1 E4 Mv AB-länsgr (E4) slut Mv Uppsala C3:2 E4 13 m Månkarbo (712)-Mehedeby Mv börjar C3: m Järlåsa Uppsala C3: m Uppsala (E4) Kölings vägskäl (679) C2: m AB-länsgr (255) Sävja (601) C2: m AB-länsgr Öster Edinge (661) C2: m Söderfrs (292) Tobo (727) C2: <7 m Tierp (E4) Skärplinge (76) C2: Var. Skutskär (76) Långsand H kant ,8 V kant ,5 Körfält , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,5 Tabell 2 visar att 37 % av delobjekten är underkända. Åtta av de tio underkända delobjekten tillhör klass 3-vägar medan endast två delobjekt underkänts på klass 2-vägar. Lägsta retroreflexionsmedelvärde är 116 och högsta är 436 mcd/m 2 /lux på vägarna i Uppsala län. Retroreflexionens medelvärde för alla objekt i Uppsala län är 186 mcd/m 2 /lux. Medelvärdet för klass 3-vägar är 174 mcd/m 2 /lux medan det för klass 2-vägar ligger något högre, på 191 mcd/m 2 /lux. Fyra av delobjekten (15 %) har en pre-view-time som är alltför kort för säker och komfortabel körning eller lägre än 2,2 sekunder. Resultaten i tabell 2 visas även i figur 2, nästa sida. 12 VTI notat
14 R L (mcd/m 2 /lux) H Körfält V kant AB-länsgr (E4) slut Mv Uppsala Månkarbo (712)- Mehedeby Mv börjar Järlåsa Uppsala Uppsala (E4) Kölings vägskäl (679) AB-länsgr (255) Sävja (601) AB-länsgr Öster Edinge (661) Söderfrs (292) Tobo (727) Tierp (E4) Skärplinge (76) Sutskär (76) Långsand Figur 2 Retroreflexionsmedelvärde för torra vägmarkeringar på vägar i C-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd-vit K= 0 1 (underkänt) och blå K= 2 3 (godkänt). Andel underkända på klass 3-vägar (67 %) är högre än andelen klass 2-vägar (20 %). Tabell 3 och figur 3 visar resultaten för D-län. VTI notat
15 Tabell 3 Kvalitetklass, K (0 3), retroreflexionens medelvärde, R L (mcd/m 2 /lux) samt pre-view-time, pvt (sek), för 27 delobjekti i D-län. Objekt Väg Vägtyp Plats Delobjekt K R L pvt D3:3 E20 Mv Mv-start AB-Länsgr D3:6 E20 Var. Grundbro (start mv) U- Länsgr D3: m E-Länsgr Valla (678) D2: m Bie (676) U-Länsgr D2: <7 m Hälleforsnäs (694) Bäckåsen (53) D2: m Ärla Kjula (959) D2: m D2: m Eskistuna (E20) Barva (905) Kjula (900) Strängnäs (55) H kant ,5 V kant ,7 Körfält , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,9 Sammanlagt är 22 % av delobjekten i Södermanlans län underkända, enligt tabell 3. Fyra av fem stycken underkända tillhör klass 2-vägar. Kantlinjernas pre-veiwtime ligger mellan 2,0 och 3,8 sekunder. Lägsta pvt, 1,7 sekunder, har körfältslinjen på motorvägen. Retroreflexionens medelvärde för alla delobjekt i D-län är 202 mcd/m 2 /lux. Medelvärdet för klass 3-vägar är 247 mcd/m 2 /lux medan det för klass 2-vägar är 173 mcd/m 2 /lux. Tre av delobjekten (13 %) har en pre-view-time som är alltför kort för säker och komfortabel körning eller lägre än 2,2 sekunder. 14 VTI notat
16 H Körfält V kant R L (mcd/m 2 /lux) Mv-start AB-Länsgr Grundbro (start mv) U-Länsgr E-Länsgr Valla (678) Bie (676) U-Länsgr Hälleforsnäs (694) Bäckåsen (53) Ärla Kjula (959) Eskistuna (E20) Barva (905) Kjula (900) Strängnäs (55) Figur 3 Retroreflexionsmedelvärde för torra vägmarkeringar på vägar i D-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd-vit klass 0 1 (underkänt) och blå klass 2 3 (godkänt). Andel underkända på klass 3-vägar (11 %) är lägre än andelen klass 2-vägar (29 %). Tabell 4 och figur 4 visar resultaten för T-län. VTI notat
17 Tabell 4 Kvalitetklass, K (0 3), retroreflexionens medelvärde, R L (mcd/m 2 /lux) samt pre-view-time, pvt (sek), för 27 delobjekti i T-län. Objekt Väg Vägtyp Plats Delobjekt K R L pvt T3:3 E20 Mv T3: m T3:7 50 Var. T2: m T2: m T2: m T2: m T2: m T2: m Påfart (50) Marieberg (E18) Kumla (E20) Skällersta (52) Örebro (E20) Lindesberg (syd) Lindesberg (50) U- Länsgr Askersund (50) Laxå (E20) Gälleråsen (237) Kedjeåsen (706) Örebro (51) Odensbacken (52) Kilmo (654) Odensbacken (52) Garphyttan (746) Örebro (E20) H kant ,6 V kant ,1 Körfält , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,6 Som framgår av tabellen, är 41 % av delobjekten i Örebro län underkända. Samtliga underkända delobjekt på tvåfältsvägar är kantlinjer, men inga av kantlinjerna har pvt lägre än 2,0 sekunder. Retroreflexionens medelvärde för alla objekt i T-län är 180 mcd/m 2 /lux. Medelvärdet för klass 3-vägar är 194 mcd/m 2 /lux medan det för klass 2-vägar är något högre, 172 mcd/m 2 /lux. 16 VTI notat
18 R L (mcd/m 2 /lux) H kant Körfält V kant Påfart (50) Marieberg (E18) Kumla (E20) Skällersta (52) Örebro (E20) Lindesberg (syd) Lindesberg (50) U- Länsgr Askersund (50) Laxå (E20) Gälleråsen (237) Kedjeåsen (706) Örebro (51) Kilmo (654) Odenbacken Odensbacken (52) (52) Garphyttan (746) Örebro (E20) Figur 4 Retroreflexionsmedelvärde för torra vägmarkeringar på vägar i T-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd-vit klass 0 1 (underkänt) och blå klass 2 3 (godkänt). Andel underkända på klass 3-vägar (33 %) är lägre än på klass 2-vägar (39 %). Tabell 5 och figur 5 visar resultaten för U-län. VTI notat
19 Tabell 5 Kvalitetklass, K (0 3), retroreflexionens medelvärde, R L (mcd/m 2 /lux) samt pre-view-time, pvt (sek), för 27 delobjekti i U-län. Objekt Väg Vägtyp Plats Delobjekt K R L pvt U3:01 E18 mv T-länsgr Köping (mv slut/56) U3:02 E18 3f Köping (56) vä Västerås (mv start) U3: m Ramnäs (233) Fagersta (68) U3: m Västerås (631) - Skultuna U2: < 7 m Skultuna Hjulhuset (771) U2: > 7 m Irsta (694) Östanbro (E18) U2: > 7 m Hökåsen (67) Sevalla (714) U2: > 7 m Östervåla (272) C-Länsgr H kant ,2 Körfält ,0 V kant ,7 H kant ,5 Körfält ,8 V kant , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,8 Som framgår av tabell 5 och figur 5, är 46 % av delobjekten underkända i Västmanlands län. En stor del av de underkända delobjekten tillhör klass 2-vägar. På dessa vägar är två tredjedelar av delobjekten underkända. Samtliga underkända delobjekt på tvåfältsvägar har pvt högre än 1,8 sekunder vilket innebär att tiden är tillräcklig för säker körning. Retroreflexionens medelvärde för alla objekt i U-län är 199 mcd/m 2 /lux. Medelvärdet för klass 3-vägar är 267 mcd/m 2 /lux, medan det för klass 2-vägar är mindre än hälften, 131 mcd/m 2 /lux. 18 VTI notat
20 H kant Körfält V kant H kant Körfält V kant R L (mcd/m 2 /lux) T-länsgr Köping (mv slut/56) Köping (56) vä Västerås (mv start) Ramnäs (233) Fagersta (68) Västerås (631) - Skultuna Skultuna Hjulhuset (771) Irsta (694) Östanbro (E18) Hökåsen (67) Sevalla (714) Östervåla (272) C- Länsgr Figur 5 Retroreflexionsmedelvärde för torra vägmarkeringar på vägar i U-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd-vit klass 0 1 (underkänt) och blå klass 2 3 (godkänt). Andel underkända på klass 3-vägar (19 %) är lägre än på klass 2-vägar (50 %). 4.2 Jämförelse mellan 2000, 2001 och 2002 En jämförelse mellan resultaten från tidigare år och nuvarande år visas i tabellerna 6 7 samt figurer 6 9. Resultatet från 2000 finns dock endast för klass 3-vägar. Tabell 6 Medelvärdet av kvalitetklasserna, K m, retroreflexionsmedelvärde, R L, och preview-time, pvt, på klass 2-vägar för regionerna och länen år 2001 och Region Län År K m R L pvt n Stockholm Mälardalen VMN medel AB C D T U , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,4 Som framgår av tabell 6 är medelvärdet för K m, R L och pvt år 2002 högre än motsvarande värden för år 2001 på klass 2-vägar. Undantaget är U-län, som har en VTI notat
21 tendens till försämring från 2001 till Inga mätningar gjordes år 2000 på klass 2-vägar. 250 R L (mcd/m 2 /lux) AB C D T U Stockholm Mälardalen Figur 6 Retroreflexionens medelvärde, R L, på klass 2-vägar för länen. Jämförelse mellan Figur 6 visar en förbättring av retroreflexionen på klass 2-vägar 2002, med undantag av U-län som har blivit något försämrad. 1,8 Vägmarkeringsstandarden 1,5 1,2 0,9 0,6 0,3 0,4 0,8 1,3 1,7 0,7 1,7 1,1 1,6 1,4 0, AB C D T U Stockholm Mälardalen Figur 7 Fördelningen av vägmarkeringsstandarden, VMS, för vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2 för länen. Jämförelse mellan Även här visas en försämring för U-län år 2002 vilket är ett undantag jämfört med de andra länen. 20 VTI notat
22 Tabell 7 Medelvärdet av kvalitetklasserna, K m, Retroreflexionens medelvärde, R L och preview-time, pvt på klass 3-vägar för regionerna och länen år Region Län År K m R L pvt n Stockholm Mälardalen VMN-medel AB C D T U , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,7 Tabell 7 visar en förbättring genom åren för Mälardalen när det gäller kvalitetsklassen och retroreflexionsmedelvärdet. Men detta gäller inte för region Stockholm, där medelvärdet försämras från 2000 till 2002 på klass 3-vägar RL (mcd/m 2 /lux) AB C D T U Stockholm Mälardalen Figur 8 Retroreflexionens medelvärde, R L, på klass 3-vägar för länen. Jämförelse mellan VTI notat
23 Som framgår av figur 8 är retroreflexionen i Mälardalen högst 2002 i alla länen. I Stockholm var den emellertid högst Kvalitetsklassmedelvärdet 2,5 2 1,5 1 0,5 0,8 0,6 0,4 2,0 1,1 1,5 1,5 2,6 1,2 1,2 0,9 1,6 1,3 1,7 2, AB C D T U Stockholm Mälardalen Figur 9 Fördelningen av kvalitetsklassen för vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3 för länen. Jämförelse mellan Figur 9 visar en ökning beträffande kvalitetsklasssen för länen U, T och D mellan 2000 och I Uppsala län har kvalitetsklassen sjunkit 2001, för att därefter ha ökat Stockholms län är det enda län där kvalitetsklassen stadigt har sjunkit under de tre åren. 4.3 Sammanfattning av resultaten från VMN och VST år 2002 I detta avsnitt sammanfattas olika länsmedelvärden i Region Mälardalen och Region Stockholm. Observera att Region Stockholm endast omfattar AB-län. Tabell 8 Medelvärdet av kvalitetklasserna, K m, för regionerna och länen. Region klass 2 klass 3 Län n K m n K m Stockholm AB 18 1,3 15 0,4 C 15 2,5 12 1,5 D 14 2,0 9 2,6 Mälardalen T 18 2,0 9 1,6 U 12 1,3 12 2,3 VMN medel 2,0 2,0 22 VTI notat
24 Kvalitetsklasserna är baserade på RUV s krav för klass 2-vägar, dvs. högst 20 % av samtliga mätplatser får vara underkända. n avser antalet uppmätta delobjekt i länet. Medelvärdet av K, K m, för samtliga delobjekt i varje län tolkas som följande: K m < 1,5 K m 1,5 en övervägande andel av vägmarkeringarna i länet eller regionen är säkert eller sannolikt underkända enligt RUV en övervägande andel av vägmarkeringarna i länet eller regionen är säkert eller sannolikt godkända enligt RUV Som framgår av tabell 8, är K m för klass 2-vägar i två län, AB-län och U-län, lägre än 1,5 och därmed är en övervägande andel av delobjekten i dessa underkända enligt RUV. Detta gäller även klass 2-vägarna i Stockholms län. Sett över hela regionen, är vägmarkeringarna i Mälardalen till övervägande del godkända, men ej i Stockholm. Fördelningen av kvalitetsklasser jämförs i figur 10. Klass 2- och klass 3-vägar är baserade på 20 % respektive 10 % underkända platser i figuren. Andel kvalitetsklass 100% 80% 60% 40% 20% 0% klass-2-vägar klass-3-vägar klass-2-vägar klass-3-vägar K-klass 3 K-klass 2 K-klass 1 K-klass 0 VST VMN Figur 10 Fördelningen av kvalitetsklasser för vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2 (20 % underkända mätplatser tillåts) och vägmarkeringsklass 3 (10 % underkända mätplatser tillåts) i region Stockholm och Region Mälardalen Figur 10 visar således hur stor andel av delobjekten som skulle ha blivit godkända vid en funktionskontroll enligt RUV. Här framgår att andel godkända i Mälardalen är betydligt större än andelen godkända delobjekt i VST i både klass 2 och klass 3-vägar. I VMN är fördelningen för godkända mellan de olika delobjekten i klass 2 och 3 är ungefär lika, 62 % resp. 64 %. I VST är andel underkända 86 % på klass 3 och 61 % på klass 2. Det förefaller som att klass 3-vägar i Region Stockholm har betydligt sämre vägmarkeringar jämfört med dels klass 3-vägar i VMN och å andra sidan med klass 2-vägar i VST. VTI notat
25 Tabellerna 9 och 10 visar jämförelse mellan vägmarkeringar på varje vägklass för sig i två regioner, delade på olika län. Observera att här är kvalitetsklassen, VMS, alltid baserad på att andelen underkända mätplatser är 10 % oavsett vägmarkeringsklass. Tabell 9 Retroreflexionens medelvärde, R L, vägmarkeringsstandard, VMS, och preview-time, pvt, på klass 2-vägar för regionerna och länen. Region Län n VMS R L pvt Stockholm AB 18 0, ,5 C 15 1, ,5 Mälardalen D 14 1, ,5 T 18 1, ,4 U 12 0, ,1 VMN medel 1, ,4 Tabell 9 visar att retroreflexionsmedelvärdet för klass 2-vägar i Region Stockholm är 22 % lägre än genomsnittet i Mälardalen. Stockholms VMS är också 53 % lägre än VMS i Mälardalen. 250 RL (mcd/m 2 /lux) AB C D T U Stockholm Mälardalen Figur 11 Retroreflexionens medelvärde, R L, på klass 2-vägar för länen Länen AB och Västmanland (U) har det lägsta medelvärdet 131 mcd/m 2 /lux, enligt figur 11. Högsta medelvärdet har Uppsala län (C). 24 VTI notat
26 1,8 Vägmarkeringsstandard 1,5 1,2 0,9 0,6 0,3 0,8 1,7 1,7 1,6 0,8 0 AB C D T U Stockholm Mälardalen Figur 12 Vägmarkeringsstandard, VMS, för vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2 (10 % underkända mätplatser tillåts) i regioner Stockholm och Mälardalen Som framgår av figuren har Stockholms län (AB) och Västmanlands län (U) det lägsta VMS-värdet 0,8. Medelvärdet för länen Uppsala, Södermanland och Örebro är ungefär lika. Tabell 10 Retroreflexionens medelvärde, R L, kvalitetsklass, VMS, och previewtime, pvt, på klass 3-vägar för regionerna och länen. Region Län n VMS R L pvt Stockholm AB 15 0, ,2 C 12 1, ,4 Mälardalen D 9 2, ,9 T 9 1, ,7 U 12 2, ,7 VMN medel 2, ,7 Som framgår av tabell 10, är retroreflexionsmedelvärde och kvalitetsklassen i Region Stockholm anmärkningsvärt lägre än Region Mälardalen. Man kan konstatera att vägmarkeringens kvalitet i VST är lägre än VMN avseende vägmarkeringsstandard (VMS) och R L och även pvt. VTI notat
27 R L (mcd/m 2 /lux) AB C D T U Stockholm Mälardalen Figur 13 Retroreflexionens medelvärde, R L, på klass 3-vägar för länen AB-länet har lägsta retroreflexionsmedelvärdet. Mälardalen har högre medelvärde och bäst ligger Västmanlands län med 267 mcd/m 2 /lux för klass 3-vägar. Vägmarkeringsstandard 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2,6 2,3 1,5 1,6 0,4 AB C D T U Stockholm Mälardalen Figur 14 Vägmarkeringsstandard, VMS, för vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3 (10 % underkända mätplatser tillåts) i regioner Stockholm och Mälardalen Som framgår av figur 14 har Stockholms län (AB) det lägsta VMS-värdet 0,4. Medelvärdet för Södermanlands län är högst. 26 VTI notat
28 5 Kommentarer och slutsatser 5.1 Region Stockholm Denna studie har visat att andelen underkända delobjekt enligt kraven i RUV för Stockholms län år 2002 är 73 %. Andelen underkända delobjekt för klass 3-vägar är 87 % medan denna andel för klass 2-vägar är 61 %. Resultatet är något sämre än åren 2000 och 2001 för klass 3-vägar. För klass 2-vägar är resultatet något bättre 2002 än Inga mätningar gjordes år 2000 för klass 2-vägar i AB-län. Skillnaderna är inte signifikanta. Retroreflexionsmedelvärdet för klass 2-vägar och klass 3-vägar år 2002 i Stockholm är 126 resp. 119 mcd/m 2 /lux. Denna skillnad är dock inte signifikant. Studien visar också på skillnaden mellan retroreflexionsmedelvärden för kantlinjer jämfört med linjer på tvåfältsvägar oberoende av klasstillhörighet. I Stockholms län har linjen något högre medelvärde än kantlinjen, men skillnaden är inte signifikant. 5.2 Region Mälardalen Resultatet från Mälardalen över båda vägmarkeringsklasserna visar en förbättring år 2002 jämfört med år 2001 och Skillnaderna för Uppsala län och Södermanlands län är signifikanta på 95 % nivån Skillnader inom varje klass Allmänt ser vi en förbättring för klass 2-vägar i alla län i Mälardalen från 2001 till 2002, undantaget Västmanlands län. Den enda signifikanta skillnaden finner man dock i Uppsala län. Beträffande klass 2-vägarna i Västmanlands län, har dessa uppvisat en tendens till försämring från år 2001 till Detta kan tyckas märkligt med tanke på att mätningarna som gjordes med avsikt att undersöka effekten av funktionsupphandling i U-län (Koucheki, 2002) visar på en statistiskt säkerställd förbättring av funktionen. Förklaringen är att i båda studierna har mätobjekten slumpats. I innevarande projekt gjordes mätningar på endast fem slumpvis valda objekt i U-län, vilket har inneburit att den positiva effekten från det andra projektet inte har kunnat påvisas. Det måste i detta sammanhang understrykas att den uppmätta försämringen i innevarande projekt ej är signifikant. En korrekt tolkning av resultatet är således att någon skillnad i funktion mellan 2001 och 2002 inte har kunnat påvisas i Västmanlands län. Samma tendens ses för klass 3-vägar genomgående i alla län, dvs. en förbättring 2002 jämfört med 2001 och Skillnaden är dock signifikant i Södermanlands och Västmanlands län Skillnader mellan klass Retroreflexionsmedelvärdet för klass 2-vägar i region Mälardalen är 168 mcd/m 2 /lux och 221 mcd/m 2 /lux för klass 3-vägar. Skillnaden mellan R L på klass 2-vägar och klass 3-vägar på 99 % nivån är signifikant Kantlinjer och linjer Skillnaden mellan retroreflexionsmedelvärden på kantlinjer jämfört med linjer på tvåfältsvägar i Mälardalen är signifikant för C-län, D-län och T-län, där - VTI notat
29 linjer har högre medelvärde. Så är inte fallet i U-län, där kantlinjerna har högre retroreflexionsmedelvärde. Dessa resultat skiljer sig mellan klass 2-vägar och klass 3-vägar. På klass 2- vägar i D- och T-län har kantlinjerna signifikant lägre retroreflexion än linjerna. Samma jämförelse för klass 3-vägar ger en signifikant skillnad i C- och D-län. 5.3 Pre-view-time Om man studerar pre-view-time, så finner man inga objekt, vare sig i Stockholm eller Mälardalen, där kantlinjerna har kortare pvt än 1,8 sekunder. Det innebär att alla högra kantlinjer således uppfyller kravet för säker körning i mörkret. 28 VTI notat
30 6 Referenser Lundkvist, Sven-Olof: Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping Lundkvist, Sven-Olof: En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige. VTI meddelande 901. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping Lundkvist, Sven-Olof: Tillståndsbeskrivning av längsgåeende vägmarkeringars synbarhet i mörker VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping COST 331 Requirements for Horizontal Road Marking, publicerad av Technical Comee on Transport, European framework for the co-ordination; Koucheki, Behzad: Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion I Västmanlands län. VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping VTI notat
Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län
VTI notat 42 2002 VTI notat 42-2002 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län Författare Behzad Koucheki FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer 50350 Projektnamn
Läs merUtvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST
VTI notat 54 VTI notat 54- Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST Författare FoU-enhet Projektnummer 80601 Behzad Koucheki Drift och Underhåll Projektnamn Vägmarkeringar
Läs merUtvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST
VTI notat 61 2003 VTI notat 61-2003 Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST Författare FoU-enhet Behzad Koucheki Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 80574 Projektnamn
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars. Västmanlands län VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning
VTI notat 66 2001 VTI notat 66-2001 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län 2001 Författare FoU-enhet Projektnummer 50350 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Sven-Olof
Läs merTillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003
VTI notat 25 2004 VTI notat 25-2004 Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 80573 Projektnamn Uppdragsgivare Behzad Koucheki
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003
VTI notat 12 2004 VTI notat 12-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar år 2007 i VST, VMN och VN
VTI notat 9-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2007 i VST, VMN och VN Behzad Koucheki Sara Nygårdhs Förord Detta projekt har finansierats av Vägverket
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar år 2006 i VST, VMN och VN
VTI notat 40-2006 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2006 i VST, VMN och VN Behzad Koucheki Sara Nygårdhs Förord Detta projekt har finansierats av Vägverket
Läs merdin I Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringars Danmark, Finland, Island och Sverige Sven-Olof Lundkvist Transportsäkerhet och vägutformning 15144
v-i O O N LD (D.0.0 G 4-' O = VTI notat 65-2001 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringars funktion i Danmark, Finland, Island och Sverige Författare FoU-enhet Projektnummer Projektnamn Uppdragsgivare Distribution
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Sverige 2003
VTI notat 20 2004 VTI notat 20-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Sverige 2003 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat
VTI notat 15-3 VTI notat 15 3 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2 Foto: Sven-Olof Lundkvist, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 33 Projektnamn Uppdragsgivare Sven-Olof Lundkvist
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat
VTI notat 15-3 VTI notat 15 3 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2 Foto: Sven-Olof Lundkvist, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 33 Projektnamn Uppdragsgivare Sven-Olof Lundkvist
Läs merROMA. State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden
ROMA State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden 2017 2021 Jan-Erik Lundmark, Trafikverket Berne Nielsen, Ramböll Carina Fors, VTI Innehåll Presentation om projektet ROMA Presentation
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden 2003. VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004. Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330
VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist
Läs merPrediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion
VTI notat 16 4 VTI notat 16-4 Prediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion Författare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist FoU-enhet Drift och underhåll Projektnummer 571 Projektnamn Empiriska
Läs merNr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet
VT1 notat Nr 40-1995 Utgivningsår 1995 Titel: Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet Författare: Peter Wretling Programområde: Fordon/Trafikteknik (Vägunderhåll/Drift- Effekter) Projektnummer:
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Norge 2003
VTI notat 21 24 VTI notat 21-24 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Norge 23 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 533 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2013
VTI notat 4 2014 Utgivningsår 2014 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2013 Sven-Olof Lundkvist Mohammad-Reza Yahya Förord Denna studie har beställts av Trafikverket,
Läs merOkulärbesiktning av vägmarkeringars funktion
VTI notat 28-1998 Okulärbesiktning av vägmarkeringars funktion Författare FoU-enhet Sven-Olof Lundkvist Trafik och trafikbeteende Projektnummer 401 17 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution DebiterbarakonsuItationer
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011
VTI notat 8-2012 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 Sammanfattande resultat från Sverige Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson Mohammad-Reza
Läs merFunktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001: Orientering 3. 2 Sammanfattning 3. 3 Säkerhet 3. 4 Definitioner 3
Funktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001:16 1 Innehåll 1 Orientering 3 2 Sammanfattning 3 3 Säkerhet 3 4 Definitioner 3 5 Bestämning av utvalda mätplatser 5 6 Utförande 7 7 Beräkningar 8 8 Exempel
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Finland 2003
VTI notat 22 24 VTI notat 22-24 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Finland 23 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 533 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merTBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109
TBT Vägmarkering, rev 1 Publ. 2010:109 Titel: TBT Vägmarkering, rev 1 Publikationsnummer: 2010:109 Utgivningsdatum: November 2010 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Torgny Augustsson Layout: Grafiskform,
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2014
VTI notat 12-15 Utgivningsår 15 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 14 Carina Fors Mohammad-Reza Yahya Sven-Olof Lundkvist VTI notat 12-15 Tillståndsmätning av vägmarkeringars
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars funktion år 2010 i SST, SÖ, SSY och SM
VTI notat 3-211 Utgivningsår 211 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion år 21 i SST, SÖ, SSY och SM Sara Nygårdhs S-O Lundkvist Förord Detta projekt har finansierats av
Läs merTILLSTÅNDSMÄTNINGAR VÄGMARKERING Berne Nielsen Christian Nilsson Ramböll RST - RoadMarking
TILLSTÅNDSMÄTNINGAR VÄGMARKERING 2016 Berne Nielsen Christian Nilsson Ramböll RST - RoadMarking BAKGRUND Trafikverket arbetar ständigt med att förbättra trafiksäkerheten, detta har givit ett ökat fokus
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år Sammanfattande resultat från Sverige
VTI notat 5-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012. Sammanfattande resultat från Sverige Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Öst
VTI notat 5:1 2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Öst Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Stockholm
VTI notat 5:4-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Stockholm Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya
Läs merVTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik
VTT notat Nr 52-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Programområde: Trafikteknik Projektnummer: _30104 Projektnamn: Alternativ vägutformning
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011
VTI notat 8:1-2012 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 Trafikverket Region Syd Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merBestämning av luminanskoefficient i diffus belysning
Publikation 1994:45 Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning Metodbeskrivning 504:1996 1 Orientering... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Säkerhet... 3 4 Benämningar... 3 4.1 Objekt... 3 4.2 Mätplats...
Läs merVTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTlnotat Hummer: T 110 Datum: 1991-07-04 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m juni 1991. Författare: Göran K Nilsson #M Avdelning: Trafik Projektnummer:
Läs merför funktionskontroll av
VTI notat 20-1998 Empiriska studier till grund för funktionskontroll av vägmarkeringar Mätningar i Region Väst 1997 Författare FoU-enhet Sven-Olof Lundkvist Trafik och trafikantbeteende Projektnummer 30170
Läs merPrediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar
VTI notat 5-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Prediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar Sven-Olof Lundkvist Förord Detta notat kan sägas vara
Läs merNr: Utgivningsår: Omkörningsbeteende i trafikplatser på vägar med breda körfält. Lisa Herland och Sven-Olof Lundkvist
VTT notat Nr: 31-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Omkörningsbeteende i trafikplatser på vägar med breda körfält Författare: Lisa Herland och Sven-Olof Lundkvist Verksamhetsgren: Trafik och Trafikantbeteende
Läs merVTI meddelande 901 2001. En inventering av vägmarkeringarnas. Sverige. Fältmätningar med metodstudie Sven-Olof Lundkvist
VTI meddelande 901 2001 En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige Fältmätningar med metodstudie Sven-Olof Lundkvist VTI meddelande 901 2001 En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige
Läs merMobila mätningar av vägmarkeringars retroreflexion i Sverige 2006
VTI notat 10-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Mobila mätningar av vägmarkeringars retroreflexion i Sverige 2006 En översikt Behzad Koucheki Sven-Olof Lundkvist Sara Nygårdhs Förord Detta
Läs merVV Publ 2001:16 Bilaga 1 till Funktionskontroll av vägmarkering. Manuell bestämning av mätplatser
10 VV Publ 2001:16 Bilaga 1 till Funktionskontroll av vägmarkering Bilaga 1 Manuell bestämning av mätplatser 1 Beteckningar Följande beteckningar används vid den manuella beräkningen. L k N n f m x c delobjektets
Läs merNordisk konference - Kørebaneafmerkning
Nordisk konference - Kørebaneafmerkning København 9.-1. februar 25 Vägverket Sverige Jan-Erik Elg Vägverkets organisation Internrevision Samhälle och trafik Information och administration Stöd- och utv.enheter
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Syd
VTI notat 5:6-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Syd Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merVTInotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTInotat Hummer: T 103 Datum: 1991-01-22 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m september 1990. Författare: Göran K Nilsson Avdelning: Trafik
Läs merH1 Inledning 1 H1.1 Introduktion 1 H1.2 Innehåll 1. H2 Begrepp 2 H2.1 Beteckningar 2 H2.2 Benämningar 2
ATB VÄG 2005 VV Publ 2005:112 1 H H1 VÄGMARKERINGAR Inledning H1.1 Introduktion H1.2 Innehåll I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande. Bestämmelser om vägmarkering
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Mitt
VTI notat 5:2 2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Mitt Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahy Förord
Läs merPresentation av NMF. Sara Nygårdhs (VTI) Presentation av NMF under Nordisk vägmarkeringskonferens
Presentation av NMF Sara Nygårdhs (VTI) Presentationens upplägg Vad betyder NMF? Hur började det? Vilka länder är med idag? Varför NMF-samarbete? Förr Nu Exempel på projekt Var finns mer information? Vad
Läs merI detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande.
1 H H1 VÄGMARKERINGAR Inledning H1.1 Introduktion H1.2 Innehåll I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande. Bestämmelser om vägmarkering finns i vägmärkesförordningen
Läs merFysikalisk mätning av vägmarkeringars area
VTI notat 53 2003 VTI notat 53-2003 Fysikalisk mätning av vägmarkeringars area Författare Elisabeth Ågren FoU-enhet Drift och underhåll Projektnummer 80571 Projektnamn Empiriska studier inom CDU T25 Uppdragsgivare
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Väst
VTI notat 5:5-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Väst Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden
VTI notat 16-215 Utgivningsår 215 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden En jämförelse mellan vägmarkeringars funktion i Norge, Sverige och Finland Carina Fors Mohammad-Reza
Läs mervti FINDING A BETTER WAY
VTlnotat8:4-2012 7 - _ : www.vti.se/publikationer Utgivningsår2012 ' V..> :..* ' Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion är 2011 Trafikverket Region Stockholm Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson
Läs merVägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning
2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL
Läs merNr Utgivningsår: 1995
VTL notat Nr 57-95 Utgivningsår: 1995 Titel: Friktion på vägmarkering. En jämförande mätning mellan SRT-pendeln och VTIs PFT Författare: Per Centrell Programområde: Vägteknik Projektnummer: 80107 Projektnamn:
Läs merIntermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars funktion över tid
VTI notat 5-16 Utgivningsår 16 www.vti.se/publikationer Intermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars funktion över tid VTI notat 5-16 Intermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars
Läs merVälkomna! till. Möte om Vägmarkering. Göteborg 2015-11-12 13 Göran Nilsson
Välkomna! till Möte om Vägmarkering Göteborg 2015-11-12 13 Göran Nilsson För SVMF viktiga frågor Allt fler äldre i trafiken behöver bättre körledning Alla trafikanter bör möta samma budskap I Sverige I
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Norr
VTI notat 5:3-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Norr Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merVÄG 94 VV Publ 1994:29 1 Kap 9 Vägmarkering
VÄG 94 VV Publ 1994:29 1 I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering av termoplastisk massa och vägmarkeringsfärg samt krav på material och utförande. Bestämmelser om vägmarkering finns i
Läs merFörteckning över skyddsklassade vägar inom Region Öst
Ärendenr: TRV 2011/1734 Trafikverket Box 1140 631 80 Eskilstuna Besöksadress: Tullgatan 8 Telefon: 0771-923 923 Förteckning över skyddsklassade vägar inom Region Öst Trafikverket Region Öst beslutar att
Läs merVåtsynbara vägmarkeringars funktion slutrapportering av Provväg
VTI rapport 465 2000 Våtsynbara vägmarkeringars funktion slutrapportering av Provväg 1998 2000 Sven-Olof Lundkvist och Sofi Åström VTI rapport 465 2000 Våtsynbara vägmarkeringars funktion slutrapportering
Läs merBBÖ-provsträckor E4 och E18
VTT notat Nr: 5-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: BBÖ-provsträckor på väg E18 i C-län vid Enköping. Lägesrapport 1995-12 efter sex års trafik Författare: Krister Ydrevik Programområde: Vägteknik (Vägkonstruktion)
Läs merTORGNY AUGUSTSSON. Vägmarkering. 50-talet Vägmarkering tidigt 50-tal. Läggare från tidigt 50-tal. Utan Historia Ingen Framtid
Vägmarkering TORGNY AUGUSTSSON Vägmarkering HISTORIA Utan Historia Ingen Framtid 2 2011-11-28 50-talet Vägmarkering tidigt 50-tal Redan i slutet av 40-talet fanns denna svenska termoplastläggare att köpa
Läs merUtvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN, VST och VN
VTI notat 50-2005 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN, VST och VN Behzad Koucheki Sven-Olof Lundkvist Förord Detta projekt har finansierats
Läs merDistribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:
VZfnotat Nummer: T 20 Datum: 1987-09-21 Titel: Översiktlig beräkning av antalet omkörningar längs E6. Författare: Arne Carlsson och Gunilla Sörensen Avdelning: Trafik Projektnummer: _75313-7 Projektnamn:
Läs merVTInotat. w ägna/17mm_ Statens vag- och trafiklnstltut. Titel: Återkallelse av körkort vid hastighetsöverträdelser. Projektnummer:
VTInotat Hummer: T 106 Datum: 1991-11-13 Titel: Återkallelse av körkort vid hastighetsöverträdelser Författare: Gunnar Andersson Avdelning: Trafik Projektnummer: 74382-2 Projektnamn: Körkortsåterkallelse
Läs mer4b) I. Synpunkter på förslag till åtgärder för attförbättra arbetsmiljön vid beläggningsarbete
O O ON G, H 4.0 G 4-. O = VTI notat 19-2000 Synpunkter på förslag till åtgärder för attförbättra arbetsmiljön vid beläggningsarbete Författare FoU-enhet Projektnummer Projektnamn Uppdragsgivare Distribution
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 september 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län augusti 2014 11 552 (8,4 %) 5 103 kvinnor (7,8 %) 6 449 män (9,0 %)
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2012 (januari mars) 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat...
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010
Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala
Läs merPristabeller Nya Pendlarbiljetter
30 dagar 30 dagar Reducerad 90 dagar 90 dagar Reducerad Årsbiljett Årsbiljett Reducerad 2016-04-28 Pristabeller Nya Pendlarbiljetter Nedan visas av MÄLAB beslutade priser. Priserna ska underställas de
Läs merVT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Titel: Sidoläges- och hastighetsmätning på Rv40 Borås-Bollebygd. Uppdragsgivare: Vägverket
VT' notat NUmmer: TF 55-13 Datum: 1989-10-24 Titel: Sidoläges- och hastighetsmätning på Rv40 Borås-Bollebygd Författare: Sven-lof Lundkvist, Uno Ytterbom, Magnus Fernlund Avdelning: TF Projektnummer: 553
Läs merv, Va -och Trafik- Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax [ St/.tulet Besök: OlausMagnus väg37linköping VZfnotat
VZfnotat Nummer: T 14 - Datum: 1987-05-05 Titel: HUR PÅVERKAS KORRIGERINGAR AV OBSERVERAT ANTAL OLYCKOR OM MAN BEAKTAR SKILLNAÄDER I RAPPORTERINGSGRAD/SKAÄDEFÖLJD MELLAN OLIKA REGIONER? Författare: Ulf
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011
Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...
Läs merPendling och resvanor i Örebro län
Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling
Läs merProjektplan. Projekt: Akronym: Projektejere: Utveckling av mobilt mätsystem för funktionskontroll av vägmarkeringar. Mobil mätning av vägmarkeringar
Projektplan Projekt: Akronym: Projektejere: Utveckling av mobilt mätsystem för funktionskontroll av vägmarkeringar Mobil mätning av vägmarkeringar Trafikverket (Sverige), Vejdirektoratet, Vegdirektoratet
Läs merskadade och dödade personer.
i notat Nr 54-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Förändrad vinterväghållning i Region Sydöst. Effekt på antalet skadade och dödade personer. Författare: Peter Wretling Verksamhetsgren: Drift och underhåll
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merVT1 notat. Nummer: 3-94 Datum: Titel: Alternativt utformade stigningsfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist
VT1 notat Nummer: 3-94 Datum: 1994-01-21 Titel: Alternativt utformade stigningsfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Resursgrupp: Trafikteknik Projektnummer: 30010 Projektets namn: Alternativt målade stigningsfält
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga
Läs merVästma. Undersökta. Vårdval
Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade
Läs merProjektnummer: Väg- och transportä forskningsinstitutet. VT1 notat. Nr Utgivningsår: 1994
' VT1 notat Nr 10-94 Utgivningsår: 1994 Titel: BREDA KÖRFÄLT, -= EFFEKT PA TRAFIKSAKERHET Lägesrapport januari 1994 Författare: Resursgrupp: Ulf Bräde och Jörgen Larsson Trafiksäkerhetsanalys Projektnummer:
Läs merÖrebro kommun. Serviceundersökning Mann Service AB grupp 8 svarande Svarsfrekvens: 35 procent. Antal svar 2015: 7.
Örebro kommun Serviceundersökning 2018 Mann Service AB grupp 8 svarande Svarsfrekvens: 35 procent Antal svar 2015: 7 April 2018 1 Resultat Övergripande resultat Helhet Rekommendation 81 90 92 91 Städning
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merPublikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel H Vägmarkeringar
Publikation 2004:111 Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG 2004 ar 2004-07 Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-06 Publikation 2004:111 Upphovsman (författare, utgivare) Samhälle
Läs mer6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga
Läs merFöretagsamheten Örebro län
Företagsamheten Örebro län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett hyfsat år för företagsamheten i Örebro. Under året ökade antalet företagsamma personer med 350 personer, det vill säga en ökning med
Läs merProvfält med vägmarkeringar. Vägverket/Vägutformning och Trafik. Fri. div Väg- och transportä forskningsinstitutet. VTT notat.
VTT notat Nr: 3-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Provfält med vägmarkeringar på rv 35 Författare: Lisa Herland och S-0 Lundkvist Programområde: Trafikteknik Projektnummer: 30120» Projektnamn: Uppdragsgivare:
Läs merPilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor. Rapport 2014-11-10 Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani
Pilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor Rapport 2014-11-10 Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani Syfte Syftet med föreliggande studie är att utvärdera Götgatans
Läs merStatistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå
Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska
Läs merMINSALT - TRAFIKSÄKERHET Revidering på grund av nollvisionen. Gudrun Öberg
V T1 notat Nr 44-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: MINSALT - TRAFIKSÄKERHET Revidering på grund av nollvisionen Författare: Gudrun Öberg Verksamhetsgren: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Distribution:
Läs mer2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013
Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av
Läs merBilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper
Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper En vägbeläggning tillhör en N-klass och en W-klass beroende på dess reflexionsegenskaper, d.v.s. ljushet och textur, i torrt och vått tillstånd. För den
Läs merFöretagsamheten 2018 Örebro län
Företagsamheten 2018 Örebro län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merUppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)
Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Anna Vadeby Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya VTI är projektledare för utvärderingsprojektet som genomförs tillsammans med Vectura
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2018 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 4 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merFöretagsamheten 2014 Västmanlands län
Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 8 november 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län oktober 2013 12 922 (9,3 %) 6 024 kvinnor (9,2 %) 6 898 män (9,5 %) 3
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merVT1 notat. Nr Utgivningsår: Titel: Boråsmodellen för reflexmärkning av rådjur. Författare: Sven-Olof Lundkvist och Bertil Morén
VT1 notat Nr 39-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: Boråsmodellen för reflexmärkning av rådjur Författare: Sven-Olof Lundkvist och Bertil Morén Programområde: Trafikteknik Projektnummer: -30126 Projektnamn:
Läs mer