ROMA. State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden

Transkript

1 ROMA State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden Jan-Erik Lundmark, Trafikverket Berne Nielsen, Ramböll Carina Fors, VTI

2 Innehåll Presentation om projektet ROMA Presentation av tillståndsmätning 2017

3 Bakgrund Möte i Köpenhamn där behoven diskuterades Behov av ett enhetlig och objektiv tillståndmätning av vägmarkeringar i Norden Möjliggör jämförelser mellan de nordisk länderna och inom respektive land Avgränsning är att främst analysera synbarhet och slitage

4 Bemanning och budget Deltagande länder: Danmark, Norge, Sverige, Finland?, Island? Samarbetspartners : VTI, Ramböll Projektgrupp : Jan-Erik Lundmark, Ulf Söderberg, Björn Skaar, Michael Ruben Larsen, Carina Fors, Anna Vadeby, Trond Cato Johansen, Berne Nielsen. Projekttid: Budget: EUR Rapportering: En gång/år i februari med en slutrapport i december 2021

5 Syfte Utveckla och utvärdera RMMS och certifiering av material. Fördela ekonomiska medel för att påverka tillståndsutveckling mellan geografiska områden (Objektiv fördelningsmodell?) Analysera och utvärdera inverkan av olika riktade satsningar Utvärdera effekten av förändrade regelverk och krav Analysera skillnader mellan olika entreprenadformer Analysera skillnader mellan olika arbetssätt och geografiska områden Utvärdera om standarden förändras vid entreprenörsbyte i en region Utföra livscykelanalyser (LCC) Säkerhet Asset Management Digitalisering Hållbarhet Produktivitet

6

7 Mätobjekt 5-10 km lång vägsträcka som är homogen med avseende påvägnummer, vägtyp (2-fältsväg eller flerfältsväg) och vägklass (ÅDT). För Danmark och Norge slumpades mätsträckorna av VTI. För Sverige togs ett slumpmässigt urval fram av Trafikverket i samband med nationella tillståndsmätningar. Mätningar sker enligt den svenska metodbeskrivningen TDOK 2013:0461. I varje objekt mäts tre längsgående vägmarkeringar (delobjekt). På flerfältsvägar mäts höger kantlinje i framriktning, en körfältslinje och vänster kantlinje i bakriktning.

8 Mätobjekt 5-10 km lång vägsträcka som är homogen med avseende påvägnummer, vägtyp (2-fältsväg eller flerfältsväg) och vägklass (ÅDT). För Danmark och Norge slumpades mätsträckorna av VTI. För Sverige togs ett slumpmässigt urval fram av Trafikverket i samband med nationella tillståndsmätningar. Mätningar sker enligt den svenska metodbeskrivningen TDOK 2013:0461 v2. I varje objekt mäts tre längsgående vägmarkeringar (delobjekt). På flerfältsvägar mäts höger kantlinje i framriktning, en körfältslinje och vänster kantlinje i bakriktning.

9 Kvalitetssäkring av data Kalibrering av mätsystemet ska utföras enligt fastlagda rutiner i kvalitetssystemet hos respektive mätleverantör. Kontroll mot handhållna instrument ska utföras med högst en veckas mellanrum. Egenkontroll 2017

10 Mätsystem Ramböll - RMT (Road Marking Tester) Parametrar - Retroreflexion för torr markering - Retroreflexion för våt (profilerad) markering - Luminanskoefficienten för torr markering - Friktion för våt markering (PFT/SRT) - Geometri / Intermittens - Täckningsgrad -Relativ synbarhet för torr/våt markering -Relativ pre-view-time för torr/våt markering Beroende variabler

11 Oberoende variabler Land (Danmark, Norge och Sverige) Region Vägklass A: Motorväg med ÅDT > 50000* B: Motorväg/flerfältsväg med ÅDT C: Motorväg/flerfältsväg med ÅDT < D: Tvåfältsväg med ÅDT > 5000 E: Tvåfältsväg med ÅDT F: Tvåfältsväg med ÅDT

12 Analys Variansanalyser (för att se ev signifikanta skillnader mellan länder) Deskriptiva analyser (stapeldiagram mm för jämförelser inom länderna) Klusteranalyser (k-means clustering, metod för att gruppera data)

13 tsträckor - Danmark

14 ntal objekt per land och klass Danmark Danmark Region/Klass A B C D E Totalt Nord Syd Öst Totalt

15 Mätsträckor - Norge

16 Antal objekt per land och klass Norge orge egion/klass B C D E F Totalt yd st äst itt ord otalt

17 Mätsträckor - Sverige

18 ntal objekt per land och klass Sverige amordning med nationella tillståndsmätningar Sverige Region/klass A B C D E F Totalt Syd Väst Öst Stockholm Mitt Nord Totalt

19 Jämförelser mellan Danmark, Norge och Sverige

20 Retroreflexion Retroreflexion:Ljusheten hos en markering såsom den uppfattas av en fordonsförare när markeringen belyses av fordonets belysning (mcd/m 2 /lx) Beror på materialets fysikaliska egenskaper

21 Nivå retroreflexion per land (alla linjer)

22 Nivå retroreflexion Norge Alla linjer Vita linjer Gula linjer

23 Retroreflexion - torr Differens retro torr Jämförelse (95% KI) Sverige Danmark* 16,5 ± 12,4 Sverige Norge 8,7 ± 11,6 Norge - Danmark 7,9 ± 13,8

24 Retroreflexion - våt Differens Jämförelse (95% KI) Sverige Danmark* 4,8 ± 2,3 Sverige - Norge* -4,5 ± 3,1 Norge - Danmark* 9,2 ± 3,4

25 Retroreflexion torr land och klass

26 Retroreflexion våt land och klass

27 Retroreflexion torr land och region Andel RL (torr) > 150 mcd/

28 RL (torr) > 35 mcd/m Retroreflexion våt land och region Andel

29 Retroreflexion torr - höger kant

30 Synbarhet Synbarhet:Det avstånd påvilket en markering är synlig för en förare då markeringen belyses av fordonets belysning (m) Synavstånd (m) Beror påretroreflexion och markeringens area, men ocksåpåförarens synförmåga, fordonsbelysningen, trafiksituationen, väggeometrin, m.m.

31 Relativ synbarhet Modellen för att beräkna synbarhet är under revidering Vi redovisar därför måttet relativ synbarhet Uppmätta värden på markeringens retroreflexion och area Övriga parametrar ersätts av en konstant Relativ synbarhet avser synbarheten i någon betingelse men vi kan inte säga exakt vilken Det vill säga, det är inte relevant att dra slutsatser av de specifika värden som redovisas, utan måttet är avsett att användas för jämförelsermellan till exempel länder eller vägklasser.

32 Relativ synbarhet höger kant, torr

33 Relativ preview time (pvt) Preview time:tiden det tar att köra från punkt A till punkt B Synavstånd (m) 90 A B Beror på synavstånd och körhastighet Relativ preview time: beror på relativt synavstånd och skyltad hastighet

34 Relativ pvt höger kant, torr

35 Utveckling , Sverige

36 Sammanfattning Ca 2/3 av vägmarkeringslängden (torra vita markeringar) i alla tre länder har retroreflexion > 130 mcd/m 2 /lx Sverige har något högre retroreflexion-torr än Danmark. Norge mellan Sverige och Danmark. Norge har något högre retroreflexion-våt än Danmark. Sverige mellan Norge och Danmark. Den relativa synbarheten är ungefär densamma i alla tre länder i klass B-D Preview time tenderar att vara högst i Norge, p g a lägre hastigheter Skillnader mellan regioner mer om detta i rapporten