Anteckningar från möte om vägmarkering på Novotel i Göteborg

Transkript

1 Anteckningar från möte om vägmarkering på Novotel i Göteborg Göran Nilsson öppnade mötet och konstaterade att denna gång är vi 90 talet deltagare med representation från alla nordiska länder sånär som Island. Vi fortsätter på den väg vi började med mötet i HOOK hösten 2005, Sigtuna 2006, Hindås 2007, Malmö 2008, Helsingborg 2009, Göteborg 2010 och Johannesberg förra hösten. Det finns ett fortsatt behov av att komma samman och diskutera ett antal frågor med syfte att dels få marknaden att fungera bättre och dels att ge trafikanterna bra vägmarkeringar som utförs på samma sätt i hela landet. Denna gång har vi lyckats att samplanera mötet med Trafikverket för att effektivisera informationen. SVMF firar samtidigt 40 år. Volvo Pv och Vägverket i gemensam offensiv mot trafikolyckor Avsiktsförklaring (Tylösand 2008) Volvo Personvagnar och Vägverket ska gemensamt verka för att undvika eller mildra effekterna av trafikolyckor. Ingen ska skadas eller dödas i en Volvo år 2020 Funktionaliteten hos infrastruktur och fordon ska ökas till en nivå där visionerna om trafiksäkerheten kan nås När vi möttes i HOOK var det centrala budskapet nedslående för oss vägmarkerare. Den inriktning som fördes fram skapade oklarheter om hur landets vägar skulle markeras. Men genom att VOLVO 2008 kommit överrens med Vägverket om en gemensam strävan mot säkrare trafik har Vägmarkeringar kommit i ett nytt ljus. Stödsystemen i fordonen behöver vägmarkeringar, detta bekräftade även Claes Tingvall på vårt möte förra gången vi var i Göteborg. Alltjämnt upplever vi bekymmer med hur TRV lever upp till sina löften. Att det på vissa håll i TRV fortsatt hävdas att GAD beslutet inte är upphävt Strider mot gällande föreskrift (TSFS 2010:171)) och mot nya VGU Är i strid med avsiktsförklaringen VV Volvo Pv Motverkar TS arbetet Nollvisionen Att VGU Vägmarkering inte räcker till som grund för utbildning det krävs en handbok Dessutom ang. nya VGU: TRV har sänkt ribban för vägmarkering!!?? Det som remissen föreslog avseende heldragna kantlinjer är kraftigt reducerat? TRV borde gått ut med en ny remiss! Den nya VGU:n som skrevs under i föregående vecka tar inte hänsyn till att vi får allt fler äldre som trafikerar våra vägar. Med ökande ålder behövs vägmarkerar med bättre synbarhet. För att åstadkomma detta i vårt klimat behöver vägarna markeringar med större yta. Detta får man 1

2 genom att införa mer heldragna linjer och genom att göra dem bredare. Sverige har ratificerat Wienkonventionen 1986 vilket innebär att man lovat införa heldragna kantlinjer på huvuddelen av vägnätet. Remissutgåvan på våren 2012 levde upp till detta, men inte den skrivningen som beslutades i november. BILINDUSTRINS BEHOV AV VäGMARKERINGAR Jonas Ekmark, Volvo PV informerade om hur långt man kommit sedan vi sågs för 2 år sedan. 2

3 VTI har visat att vägmarkeringar på viktigare vägar i regel är OK för LDW. Ett problem är slitna markeringar. Att markeringarna syns i mörker när de är våta är också önskvärt. Bilar kommer i framtiden att genom radiokommunikation kommunicera med andra bilar och med trafiksignaler. Är testat och kommer börja fungera 2016 genom att biltillverkarna enats om tekniken. På bilden varnas för en bil som troligen kommer köra mot rött. 3

4 Volvo har testat automatisk körning efter ledarbil. 4

5 5

6 6

7 Kan tekniken användas för att inventera problem (slitna vägmarkeringar), sammanställa brister och rapportera till berörd myndighet? Detta är enligt Volvo fullt möjligt och man har detta med i sin utveckling. Om man använder dessa data för att inventera slitage av vägmarkeringar kan man få väldigt stora datamängder med kontinuerlig uppdatering. Vad händer i Trafikverket (TRV)? Jan Erik Lundmark, TRV informerad om organisation samt planer för Bana & Väg. Trafikverkets utmaningar är Dubbdäck, Tunga transporter, Säkerhet Vägmarkering hanteras på samma sätt som övrigt underhåll som tex beläggning, det är viktigt med en uttalad strategi. Effektivisering och rationalisering står i fokus. 7

8 Trafikverket arbetar fortfarande efter de riktlinjer som har dragits upp i GAD beslutet (GAD=Genomlysning av drift) men de regler som fins i och Transportstyrelsens föreskrift tar över varför GAD beslutet inte är någon konflikt när det gäller vägmarkering. 8

9 9

10 Frästa räfflor Mats Wendel, TRV informerade om räfflor. Varför mitträfflor? Trafiksäkerhetseffekt Iden med räffling: "väcka/larma" trafikanter på väg över mittlinjen undvika singel och mötesolyckor Positiva erfarenheter utomlands (främst USA). Nyare hypotes om effekter 5 10% (initialt 10 20%). Uppföljning 2009 visade små eller inga effekter, men urvalet begränsades av ATK ( Livräddarna ). Nya studier pågår, prel. resultat visar på effekt i den storleksordning vi har som hypotes. VTIs samlade bedömning är att mitträffling har en positiv trafiksäkerhetseffekt på smala och normala 2 fältsvägar vid 90 km/h och sannolikt också vid 80 km/h. Var ska vi fräsa räfflor? Det lämpligt att räffla vägar med vägbredd >7,5 m i praktiken och vid hastigheter över 80 km/h. Över 1000 mil väg kan vara tillgängligt för räffling. Hittills finns ca 500 mil vägnät med mitträffling utfört. Bullerhänsyn! Ej närmare bebyggelse än 150 m. Begränsning vid vissa beläggningstyper och ålder. Vägar med ATK behöver inte räfflas. Sinusräfflor Det framkom att Norge är största användare av denna typ. I Sverige är man mer skeptisk till denna typ av räffla. Fördelar: Lägre buller (och vibration), ca 125 m istället för 150 m Ok från SMC (Svenska Mortorcykelföreningen) Nackdelar Kontinuerligt dike Högre kostnad 10

11 Bullerreduktion begränsad Vägrensräffling motorväg Har effekt och ska utföras. Är till stor del redan utförd på vägnätet. Utbildning i vägmarkering Mats Wendel informerade om hur utbildning kommer att ske. Sedan Trafikverket bildades 1 april, 2010 så har flera omorganisationer genomförts: Projektledare vägmarkering tillhör en sektionsindelad nationell enhet Ett utbildningsmaterial har tagits fram. Skäl för att flytta utbildningshemvisten (från VUC): Utbildningscentrum lades ned och flyttades till Personal Ej vara affärsdrivande Risk att endast beställarens perspektiv belyses Avsaknad av långsiktighet Asfaltskolan ska sköta utbildningen Några skäl till varför Asfaltskolan är ett naturligt val: Lång erfarenhet av utbildningsverksamhet Naturlig koppling till entreprenörer och konsulter Utbildningsråd Stabilitet och flexibilitet Asfaltskolan Glenn Lundmark, NCC presenterade Asfaltskolan som kommit ur FAS. 11

12 Mer information finns på hemsidan: Pågående projekt Torgny Augustsson, TRV, och Sven Olov Lundkvist (Esso), VTI, informerade om pågående projekt. Heldragna linjer samt profilerade linje. Avslutas Syftet är att jämföra heldragna kantlinjer med intermittenta linjer för att se om heldragna linjer ger lägre eller samma hastighet som intermittenta linjer och att den heldragna linjen ger bättre synbarhet. Skall även undersöka hållbarheten mellan olika profilerade linjer. 12

13 Provsträckor på Rv 55 Malmköping Strängnäs Provsträcka Kontrollsträcka Före Intermittent kantlinje Efter Heldragen kantlinje Före Intermittent kantlinje Efter Intermittent kantlinje Förföljelsemätning av spontant vald hastighet Endast fordon som kör ostört på både prov och kontrollsträcka: De blir inte hindrade av annan trafik De blir inte stressade av annan trafik Samma fordon på prov och kontrollsträcka, vardera sträckan ca 2 km lång Heldragen markerring ökar hastighet med 0.9 km/h detta skulle enligt beräkningsmodell öka antalet DDS med 3% om inget annat förändras. Synbarheten ökar från 76 till 94 m vid heldragen linje, preview time ökar från 3.0 till 3,6s. Preliminära resultat är att heldragen markering ger ingen negativ inverkan på trafiksäkerheten det ger en positiv inverkan på komforten och eventuellt bättre framkomlighet. En annan möjlig positiv effekt med heldragen kantlinje är att man får bättre möjlighet att upptäcka vilt. Provfält med olika typer av profilerade vägmarkeringar Generellt är resultaten låga. Provet lagt med fel typ av material varför provet kanske måste göras om. Maskinburen läggare. Avslutas 2013 Syftet är ta fram maskinburen läggning av symboler, tvärgående vägmarkeringar och spärrområden i vägbanan. (Mer om detta längre fram). Funktionsstyrt underhåll av vägmarkeringar. System för funktionsstyrt underhåll av vägmarkeringar är metod att styra underhållet dit det behövs som mest. Detta till skillnaden från tidigare då underhållet ofta styrts ut efter okulär besiktning. Det nya är att utifrån mobil kontroll kunna styra utläggningen på ett rationellt sätt. VYM integration av tillståndsmätningar av vägmarkeringar. Pågående Framtagande av ett leveransformat i XLM samt leverans av insamlade data från tillståndsmätningarna som möjliggör att data kan inläsas i Trafikverkets VYM databas och kopplas till NVDB. 13

14 Utveckling av mobilt mätsystem för funktionskontroll av vägmarkeringar. Avslutas 2014 Projektet går således ut på att med hjälp av teoretiska överväganden, laboratoriemätningar och fältmätningar utveckla en prediktionsmodell som möjliggör kontroll av profilerade vägmarkeringars våtfunktion. Projektet är en vidareutveckling av den teknik vi nu använder. Följande länder deltar: Sverige, Danmark, Norge och Finland Kontrollmätning av längsgående vägmarkeringar med mätbil avseende slitage och tjocklek. Kontrollera att rätt mängd har erhållits mot beställd och hur slitaget på profilerad vägmarkering ska definieras. Torgny presenterade förslag till TRVK Vägmarkering (tidigare TBT) Krav på vägmarkeringar och kontroll Entreprenören ska verifiera att vägmarkeringar uppfyller i detta dokument ställda krav. Kraven avser både vägmarkeringarnas funktion och geometriska utformning. Kontroll av längsgående markeringar ska utföras med mobil utrustning. Kontroll av tvärgående och övriga markeringar utförs med handhållna instrument. Kontrollmätningar som avser att ligga till grund för reglering skall utföras av en oberoende och av Trafikverket godkänd mätleverantör. För kontroll med mobil utrustning krävs även att mätleverantören godkänts i en validering enligt metodbeskrivning 2009:22. FUNKTIONSKRAV Retroreflexion för torr vägmarkering Retroreflexion för våt vägmarkering Luminanskoefficient för torr vägmarkering Friktion för våt vägmarkering UTFORMNINGSKRAV, toleranser för: Linjebredd Linjetjocklek Linjelängd vid intermittent linje Avstånd mellan dellinjer Krav på retroreflexion, luminanskoefficient, friktion Längsgående Tvärgående Övriga Gula Markeringar markeringar markeringar markeringar Retroreflexion, R L, torr markering Retroreflexion, R L, våt markering Luminanskoefficient, Qd, torr markering Friktion, SRT, våt markering * inget krav inget krav inget krav

15 * Retroreflexionskravet gäller för mittlinje > 4000 ÅDT och för kantlinje > 2000 ÅDT. Kravet gäller ej för körfältslinjer samt vid hastighetsbegränsning på 60 km/tim eller lägre samt för sträckor med sammanhängande vägbelysning på 2 km. Vid hastighetsbegränsning på 60 km/tim eller lägre får heller inte profilerad markering appliceras. För var och en av de fyra funktionsparametrarna får högst 20 % av mätplatserna i ett delobjekt ha värde under angivet krav. För längsgående markeringar gäller dessutom för var och en av de fyra funktionsparametrarna att fler än fem (5) mätplatser i följd inte får vara underkända. Funktionskraven i tabell 5 1 gäller inte då vinterförhållanden råder och markeringarna är täckta eller påverkade av snö, is, salt m.m. Krav på vägmarkeringars geometriska utformning och utförande Längsgående markeringar ska ha 100 % vit yta sett rakt uppifrån. Undantaget är våtsynbara kantlinjer som ska ha minst 50% vit yta jämnt fördelat i längdled. Utförandet och designen skall vara sådant att beställda dimensioner klart framgår och inte kan misstolkas. Markeringarna ska i möjligaste mån sammanfalla med eventuella befintliga markeringar och i övrigt följa vägens sträckning, såvida inte speciella anvisningar om ändring av vägmarkeringarnas läge utfärdats Toleranser geometrisk utformning omedelbart efter applicering I ett delobjekt får högst 10 % av mätplatserna ha något underkänt värde enligt toleranserna i tabell 6 1. Om avvikelser är större än dubbla toleransen så ska markeringen åtgärdas oavsett andelen underkänd markering. Avstånd längs Tolerans Bredd tvärs Tolerans vägen* m vägen** m m m 1 ± 0,05 0,10 ± 0,005 2 ± 0,05 0,15 ± 0,010 3 ± 0,05 0,20 ± 0,010 9 ± 0,10 0,30 ± 0,015 * Avser linjelängd och mellanrum längs vägen mellan två (2) linjer. ** Avser linjebredd och mellanrum tvärs vägen mellan dubbla linjer i vägmitt För markeringens tjocklek tillåts en tolerans på + 0,3 mm mot beställd tjocklek (2 4 mm). Vid komplettering av befintlig markering får totaltjockleken efter åtgärd inte överskida 4 mm. 15

16 Största tillåten andel bortsliten vägmarkeringsyta Vägmarkeringens innebörd får inte bli oklar eller missvisande på grund av slitage eller annan åverkan. I ett delobjekt får högst 20% av mätplatserna ha underkända värden enligt toleranserna i tabell nedan. Fler än fem (5) mätplatser i följd får heller aldrig vara underkända. Toleranser för slitage På varje mätplats får andelen bortsliten vägmarkeringsyta inte överstiga i tabell (nedan) angivna värden. Kraven avser samtliga typer av vägmarkering. För tvärgående och övrig markering ska åtgärd alltid ske om slitaget överstiger 30%. Vägmarkerings Tillåten slitage klass 1 10% 2 10% 3 10% 4 10% 5 20% Krav på åtgärdstider för vägmarkering i samband med ny beläggning Vägmarkeringen ska utföras inom i tabellen angivna tider för respektive vägmarkeringsklass. Tidsangivelserna gäller efter att utsättnings och förmarkeringsarbeten samt eventuellt räffling blivit utförda. Kravet gäller alla typer av entreprenader och beläggningstyper förutom ytbehandlingar/återvinning. Åtgärdstider för ytbehandlingar och återvinning bedöms från fall till fall. Är beläggningsarbetet inte slutfört ska ändå markering av delsträcka utföras. Vägmarkerings Permanet vägmarkering klass ska utföras inom 1 1 vecka 2 1 vecka 3 1 vecka 4 2 vecka 5 3 vecka Krav på kontroll vid utförandeentreprenader Entreprenören ska redovisa kontrollmätningar av i upphandlingen ställda krav, dels som leveranskontroll vid utförandet och dels som garantikontroll vid garantitidens utgång. Mätningen ska utföras enligt metodbeskrivningen TRV Publ 2009:22 för längsgående markering. Om ytterligare kontrollbehov föreligger kan metodbeskrivning TRV Publ 2009:134 med faktor K = 0,5 tillämpas. För tvärgående och övrig markering används metodbeskrivning TRV Publ 2009:134 med faktor K= 1,0. Leveranskontroll av våt markering bör utföras tidigast 2 veckor efter utförandet. 16

17 Omfattning av kontroll vid helkomplettering eller markering på nytt slitlager Om entreprenaden omfattar N objekt ska kontroll av vägmarkeringar utföras på 2 * N av dessa. Om N < 6 kontrolleras samtliga objekt. Slumpning utförs av beställaren. För att begränsa kontrollens omfattning tas normalt inte objekt kortare än 1 km med i urvalet. Om tvärgående eller övrig markering förekommer på de slumpvalda objekten så ska även dessa markeringar kontrollmätas. Krav på kontroll vid totalentreprenader med funktionsansvar Årligen ska det utföras kontrollmätningar av i upphandlingen ställda krav på längs, tvärgående och övrig markering enligt tabell (nedan). Slumpning av mätobjekt utförs av beställaren och ska utföras inför varje mättillfälle. För totalentreprenader gäller att beställaren ombesörjer kontrollmätningarna. Kontrollens omfattning enligt nedan. Kontrollens omfattning kan utökas om skäl för det föreligger. I följande fall bekostar entreprenören den utökade kontrollen : A. Om slumpad mängd resulterar i mer än 25% underkända objekt inom en vägmarkeringsklass (2 4). Kontrollen utökas då med underkänd andel av återstående objekt. B. Om underkända objekt åtgärdas, ska stickprovskontroll av resultatet ske Kontrollens omfattningen uppgår då till 2 * N, där N är antalet åtgärdade objekt. Längsgående Vägmarkeringsklass Kontrollens omfattning Tvärgående och övriga Kontrollens omfattning 1 100% av objekten 50 % av objekten 2 50% av objekten 3 50% av objekten 4 50% av objekten 5 30% av objekten 25 % av objekten 25 % av objekten 25 % av objekten 5 % av objekten Göran Nilsson påpekade att SVMF fortfarande väntar på att få förslaget på remiss. Synpunkter finns bl.a. på att kravet på 100% markering inkräktar på möjligheten till utveckling. Påminner att den frågan fått svar på höstmötet 2008 där Vägverket intog samma hållning som våra grannländer nämligen att en vägmarkering ska uppfattas som en hel linje av föraren men givetvis leva upp till funktionskraven. Så länge inte VMF säger något annat finns det ingen anledning att ta upp denna fråga igen. 17

18 Torgny presenterade också tidplanen för upphandlingar. Planerad tidplan vägmarkeringsupphandling 2013 Utförande Funktion År Månad Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Vecka Tvunm norr mitt Tvuös Sthlm Öst Tvusy Syd Väst Ingen upphandling 2013 Z-län Ingen upphandling 2013 Ingen upphandling 2013 Avser Skåne Ingen upphandling 2013 X-län Vägunderhåll Reviderad Handlingar skickas ut minst 30 dagar innan anbudsdag Kontroll av vägmarkeringar Sven Olov Lundkvist, VTI, och Berne Nielsen, Ramböll, Mätfel 18

19 19

20 Förslag till ändring: Mätmetod RMT Road Marking Tester I takt med att de våtsynbara markeringarna blev allt vanligare, växte behovet av att kunna kontrollera våtfunktionen mobilt. Detta var inte ett unikt problem för Sverige, varför olika lösningar efterhand började dyka upp i Europa. Svenska funderingar resulterade i FUD projektet 1301 Mobil funktionskontroll av vägmarkeringar Beställare Vägverket, Jan Erik Elg Projektledare Sven Olof Lundkvist, VTI Uppdragstagare LG RoadTech AB, Lasse S & Göran Nilsson Samarbetspartners VTI, Ramböll, Vejtekniskt Institut, Greenwood Tidsramar Start Slut

21 Syfte: Mål: Utveckla en mobil metod för kontroll av våta vägmarkeringars retroreflexion. Att undersöka i vilken utsträckning det kan vara möjligt att mäta/beräkna alla parametrar i regelverken 2008 kom en rapport från projektet RMT version 2 Dagsljusmätare Styrning av systemen Grafiskt via 2 bildskärmar Frontkamera Kamera Körledning Kamera Nedåt DGPS Datorer UPS Reflektometer Optokator Reflektansmätare Hjälpmedel för operatör Hjulpulsgivare 21

22 RMT version 2.5 v2.5 Integrerad LTL M LTL-M vs Ecodyn 30 Defokuserat system Omvänt ljusflöde Blixtljus CCD (fotosensor) Fokuserat system Halogenlampa 30 m Fördelar: Bra precision Mindre känslig för bilens rörelser Kontroll på mätavståndet Enkel kalibrering Enkelt att byta lampa Mått på markeringens bredd Nackdelar: Oprövat mätsystem Känsligare komponenter Fuktkänsligt Problem med slitna markeringar Kostnader för underhåll? Driftsäkerhet? Fördelar: Beprövat mätsystem Enkel uppbyggnad Stabilt/driftsäkert system Nackdelar: Känslig för bilens rörelser Kräver mycket av användaren Besvärlig kalibreringsprocedur Besvärligt och dyrt att serva 22

23 Mobila tillståndsmätningar Torgny presenterade historien för mobila tillståndsmätningar. År 2000 skedde första nationella mobila tillståndmätningar (hela landet) med Ecodyn 30 på torra markeringar i vägklass 3 ( > 4000 ÅDT ) År 2001 fortsättning av nationella mobila tillståndsmätningar samt tillståndsmätningar i Finland, Island, Norge samt Sverige i liten skala. Inom Region Mälardalen och Region Stockholm utfördes även mobila tillståndsmätningar i klass 2 ( ÅDT) År 2002 utfördes mobila tillståndsmätningar vägklass 3 och 2 för Region Mälardalen och Region Stockholm År 2003 utfördes mobila tillståndsmätningar i hela landet förutom Region Skåne i klass 3 För Region Mälardalen och Region Stockholm skedde även mätningar i klass 2 År 2004 utfördes mobila mätningar i vägklass 3 och 2 inom Region Mälardalen och Region Stockholm År utfördes mobila mätningar i vägklass 3 och 2 inom Region Mälardalen, Region Stockholm samt Region Norr. År 2007 påbörjades även mätningar av våtfunktion i liten skala att utföras i Region Mälardalen och Region Stockholm År utfördes mobila tillståndsmätningar med RMT i klass 3 och 2 på torra markeringar och klass 3 på våt markeringar inom Region Mälardalen, Region Stockholm och Region Sydöst. År 2010 utfördes mobila tillståndsmätningar i klass 3 och 2 på torra markeringar och klass 3 på våta markeringar inom Region Öst. Region Stockholm, Region Mitt och Region Syd År utfördes mobila tillståndsmätningar i klass A,B och C på torra markeringar i klass A för våta markeringar. Mobila mätningar utfördes i hela landet Mobila tillståndsmätningar 2012 Uppdragsbeskrivning för mobila tillståndsmätningar Funktionsmätning av retroreflexion för torra och våta vägmarkeringar Luminanskoefficienten och friktion skall redovisas Vägklass A (Europavägar) 117 objekt Vägklass B (Riksvägar) 95 Vägklass C (Primära och sekundera vägar 4000 ÅDT 79 Mätning vått : Vägklass A, B och C med ÅDT 4000 Varje objekt ca 30 km mätning (3 x 10 km) 23

24 Region Vägklass A Vägklass B Vägklass C Totalt Syd Väst Öst Stockholm Mitt Norr Sverige På motorväg och mötesfri väg mäts 3 delobjekt (höger och vänster kantlinje samt körfältslinje På 2 fälts väg mäts samtliga längsgående linjer Totala vägmarkeringslängden blir ca 870 mil Varför mäter vi? I vilken utsträckning är kraven i TBT (TRVKB) uppfyllda? Skillnader i kvalitet mellan regioner? Skillnader i kvalitet mellan län? Indelning Vägsträckor om ca 10 km har definierats för tre vägklasser: Europavägar, riksvägar och länsvägar. Ett slumpvis urval av mätobjekt har gjorts i varje län Objekten indelas i delobjekt = en längsgående vägmarkering i objektet Delobjekten indelas i ca 100 mätplatser om 100 m Förutsättningar 2012 Grunddata kommer från Rambölls mätningar med RMT Våtfunktion har beräknats på vägar med ÅDT 4000 Mätningar juni oktober Svartytor har tagits bort i efterhand 24

25 Inget delobjekt klarade våtkravet i region Norr. Våtkravet klarades av 6 % av delobjekten, samtliga av dessa i W län. 25

26 Våtkravet klarade 28 % av delobjekten. Våtkravet klarades av 17 % av delobjekten. 26

27 Våtkravet klarades av 42 % av delobjekten. Region Syd Torrt Våtkravet klarades av 13 % av delobjekten. 27

28 Sammantaget visar resultaten att standarden ligger under kraven, speciellt när det gäller våta markeringar. Esso framhåller att man bör öka mängden markerad yta för att få upp synbarheten på markeringarna. Händer det något med regler som berör vägmarkeringar Dainis Ciparsons Transportstyrelsen informerade om vad Transportstyrelsen gör. Översyn VMF/TrF Utgått från insamlade förslag, synpunkter och uppmärksammade brister under de senaste åren. Översynen har gjorts i samråd med Sveriges kommuner och landsting och Trafikverket. Förslaget innehåller: redaktionella ändringar (smärre fel, enhetlighet) språkliga justeringar (språk, förtydliganden, juridik m.m.) nya vägmärken/ändringar i de närmare föreskrifterna till vägmärkena nya vägmarkeringar/ändringar i de närmare föreskrifterna till vägmarkeringar Nuläge översyn VMF/TrF Förslagen till författningsändringar är klara och sammanställda. Skrivning av konsekvensbeskrivningar pågår. Förslaget lämnas till regeringen innan årsskiftet. Beslut och ikraftträdande:??? Följdändringar i TSFS:??? Förslag M3 Varningslinje Varningslinje används för att informera om att linjen är olämplig att överskrida på grund av trafikförhållandena. Markeringen anger gränsen mellan körfält avsedda för färd i motsatta färdriktningar. Markeringen kan även användas för att upplysa om en kommande heldragen linje. 28

29 SVMF höstmöte 2012 Förslag 4 kap. 5 Heldragna linjer används i stället för motsvarande brutna linjer när det av trafiksäkerhetsskäl inte är tillåtet att färdas över till körfält för motgående trafik, byta körfält eller färdas ut på vägren eller motsvarande. (tid. motgående körfält) En cykelfältslinje kan dock inte vara heldragen. Heldragna linjer får även användas för att ange gräns mellan banor SVMF höstmöte 2012 Förslag M8 Heldragen linje Markeringen anger att bestämmelserna i 3 kap. 11 eller 12 tredje stycket trafikförordningen (1998:1276) eller föreskrifter meddelade med stöd av den förordningen är tillämpliga. (tid. Heldragen linje) Heldragen linje kan vara heldragen mittlinje, heldragen körfältslinje eller heldragen kantlinje. Heldragen körfältslinje och heldragen kantlinje är enkel. Heldragen mittlinje kan vara såväl enkel som dubbel. (tid. förekommer) Förslag M13 Stopplinje Markeringen anger var ett fordon ska stannas enligt ett vägmärke, en trafiksignal eller Y1, ljussignal. 29

30 SVMF höstmöte 2012 Förslag M19 Körfältspilar Markeringen anger, för närmaste korsning, lämpligt körfält för fortsatt färd. (tid. lämplig färdväg) Körfältspil med två pilangivelser i samma riktning upplyser om lämpligt körfält för fortsatt färd i närmaste och därpå följande korsning. (tid. färdväg) SVMF höstmöte 2012 Förslag M30 Vägnummer Ramen föreslås tas bort!

31 SVMF höstmöte 2012 Förslag M35 Förberedande upplysning om heldragen linje eller motsvarande Markeringen är utförd mellan körfält för trafik i motsatta riktningar och anger att en heldragen mittlinje eller motsvarande finns längre fram i färdriktningen. Markeringen används i kombination med mittlinje eller varningslinje SVMF höstmöte 2012 Förslag M20 Körfältsbyte Markeringen anger att körfältsbyte snarast måste ske. Om markeringen är utförd mellan körfält för trafik i motsatta riktningar anger den att en heldragen linje eller motsvarande finns längre fram i färdriktningen TRV Vägutformning (Nya VGU) Peter Aalto, TRV, informerade om den nya VGU:n som kommit ut en vecka innan mötet. Huvudsyftet är att den ska användas som underlag för totalentreprenad. Dokumenten finns att ladda ner på de är uppdelade i krav och råd i var sin publikation. Kraven gäller för Trafikverkets vägar och är endast råd för kommunerna. För att hantera hur krav och råd ska tolkas behövs en handbok. Peter har äskat medel för detta. Vägmarkeringsdelen grundar sig på VMF 2007:90 och TSFS 2010:171 31

32 Vägmarkeringsdelen är uppdelad i en krav del, som innehåller ska och en rådsdel, som ger (goda råd) Hela utformningsdokumentet syftar till att särskilja olika vägtyper, så att det ska bli tydligt för trafikanten. Samtliga belagda vägar på landsbygd ska ha längsgående, tvärgående och övriga markeringar. 32

33 M1 mittlinje eller körfältslinje En heldragen körfältslinje kan ensam eller i kombination med en intermittent körfältslinje användas för att förhindra körfältsbyte på vägar med minst två (2) körfält i varje riktning. Detta gäller t.ex vid avfarter eller påfarter på motorväg. M3 varningslinje 33

34 M8 heldragen linje Frisikt och gränsvärden Frisiktsvärde för 70 km/h finns ej med i underlaget ( 70 kommer enligt Peter att försvinna), men man kan använda 200 m som tidigare. Instruktion för siktmätning finns inte i VGU. 34

35 M9 spärrområde M19 körfältspilar 35

36 Göran Nilsson informerade om att SVMF hade många synpunkter på det förslag till ny VGU som lämnades ut på remiss i februari I slutet av april träffades Arthur, Göran, Peter och Torgny och diskuterade förslaget utifrån inkomna remissvar. SVMF fick gehör för de väsentligaste synpunkterna. Man var överens om att ritningarna fortfarande är i behov av revideringar. När vi den gångna helgen fick ta del av VGU:n noterade vi att den hade de ändringar vi varit överens om. I remissutgåvan angavs en vägmarkeringsstandard som vi var nöjda med eftersom den i stort levde upp till väsentliga krav såsom: Det VMF anger om att ta hänsyn till äldre Att vi i vårt klimat under den mörka perioden endast kan erbjuda bättre synbarhet av markeringar med mer markerad yta Att Sverige ratificerat Wienkonventionen och lovat införa heldragna kantlinjer Den standard som nu anges lever inte upp dessa krav, standarden är dessutom lägre än den som gällt tidigare. Utveckling av maskin för automatisk utläggning av tvärgående och övriga markeringar En världsunik utveckling av teknik för att utföra tvärgående och övriga markeringar utan personal på vägytan har startat efter uppmaning från vägmyndigheten hösten 2008 och stöttning av Trafikverket och SVMF. Tre företag har kommit med var sin lösning. Street Smart Equipment AB RME Lundgren & Nordstrand AB Trysil Maskin AS Trysil Maskin AS TRAFFICPRINTER Erik Bakken och Håvard Lepperød presenterade sin lösning som redan är i produktion. Historikk frem til i dag Prosjekt Utveckling av en maskin som kan lägga tvärgående och övriga markeringar startet i 2008/2009. Sammen med Trafikverket / SVMF Mål: Utvikle en maskin som erstatter manuell tverrgående utlegging på høytraffikert vei. Symboler skal lages med termoplast bestående av dråper, ca 20mm i diameter. Konstruksjon slik at man forhindrer separasjon av termoplast. Konstruksjon slik at den blir vedlikeholdsvennlig og funksjonssikker. Glassperler legges på slik at glass blir jevnt fordelt til rett tid. Maskinen skal opereres av 1 person som sitter trygt i lastebilhytten. Alle typer tekst og symboler skal kunne skrives ut. TMA montert på maskinen. Ett pådrivande utspel 2008: Trafikverket kommer att arbeta för att det från 2014 inte kommer tillåtas oskyddad personal på skyddsklassade vägar 36

37 Fullskala prototyp 2012 Med på Intertraffic 2012 Status pr dags dato Totalt antall symboler denne sesong ca Totalt timer i bruk ca 500 Totalt antall km ca Dagsproduksjonen ligger på symboler (piler). Her kan kapasiteten økes ved raskere posisjonering. Maskinen fungerer som den skal mekanisk og styringsmessig! Måleresultater dråpe symboler Mätningar vid start i Sundsvall och även söder om Sundsvall låg snittet på ca RL 300. Våtvärdet låg på RL Posisjonering i dag med laserkryss 37

38 Posisjonering på nytt dekke med dagens løsning Vi bruker i dag 2 lasere som er montert på taket, disse stilles inn slik at når en prikk er på kant linje og den andre på midt linje blir symbolet midt i kjørefeltet. Første pil må i dag formerkes. Avstand mellom piler/symboler kan leses av på trippteller. Forandringer / utfordringer Størrelse på lastebil Nylegging uten formerking. GPS? Tegninger? Bildedata fra samme lokasjon? Sperrefelt og gangfelt Vi har løsninger! Det finnes en rekke teknologier som vi kan tilpasse. Maskinen har utöver det stora jobbet i Sverige varit på demonstrationer i Norge, Sverige och Finland. vagprinter Street Smart Equipment AB Road Marking Robot Klas Rosendahl, SSEQ, och Jörgen Svensson, RME, presenterade sitt objekt. Street Smart Equipment AB Utvecklar och säljer innovativ utrustning till entreprenadbranschen RME (Road Marking Equipment AB) Bygger fordon och utrustning för vägmarkering 38

39 Fördelar med robotarm Symbolen läggs ut oberoende av fordonets position Såväl nyläggning som reparation Mångsidig => Hög beläggningsgrad Ökad lönsamhet, besparing 20% 80% ex. mtrl Få kritiska komponenter Enkel att använda Stor flexibilitet på såväl bredd som längd Kan skapa struktur för våtfunktion och friktion Såväl uppmätning som utläggning sker från förarhytten ingen personal på vägen! Tidplan Projektaktiviteter Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Utveckling Integration Test Fälttester Klas visade filmer från provläggning av körfältspilar och text. Där framgick hur utrustningen klarar att skarva skaftet på en pil samt hur extrudern jobbar för att utforma ett pilhuvud. Dessutom hur man med kameror hittar rätt position. 39

40 Vidare utveckling Valfritt bärarfordon Läggarbil för längsgående markering Handläggarbil Smältbil? Spray Färg Tvätta vägskyltar Joystick styrning Valfria symboler Lundgren&Nordstrand RoadPrint Sten Lundgren, LuNo, presenterade sin lösning RoadPrint. Företaget har en lång historia med inovationer i vägutrustningar. Kanske mest känd för intermitens lådorna. Under 2010/2011 tog man fram ett appliceringsverktyg som man efter tester så småningom ansåg för dyrt och energikrävande. Under 2012 startade man om och tog fram ett nytt verktyg som lever upp till de krav man ställt. 1. Sänkta tillverkningskostnader 2. Minskad luftåtgången 3. Bättre reglering av matrialtillflödet 4. Eliminerat efterdroppet 5. Gärna behålla bildkvaliteten Sten visade med olika filmer hur det nya verktyget lägger linjer och symboler. 40

41 RoadPrintbilens specialdelar Pärlströare Känd teknik Central dator Encoder Lokal dator Printhuvud Fördelar med den nya lösningen Snabb läggning av symboler, kortare exponering i trafik Hygglig bildkvalitet i stora och små symboler Möjligheten att köra linjer och symboler med samma skopa blir kostnadseffektivt Minskat slitage God servicebarhet Minimal luftåtgång Appliceringsenheterna placeras baktill på fordonet och kan förskjutas i sidled. Arbete på väg Gunnar Vikström, TRV, gav en information kring APV. Från myndighetsutövning till civilrättslig hantering FU ska vara kalkylerbar, konkurrensneutral och innehålla krav på Trafikanordningar o EG rätt, TRV beslut Tydliga roller o TRV tar sitt Byggherreansvar o E tar sitt Arbetsmiljöansvar o TRV är Väghållningsmyndighet som förfogar över trafiken Främja utvecklingen av nya produkter och arbetsmetoder 41

42 o Anläggningsstyrningsmodellen o Kontrakt enligt AB och AMA o Renodlad beställarroll Anläggningsstyrning Externt Arbetssättsstyrning Internt Gäller alla Lag Förordning Föreskrift Lag Förordning Föreskrift Regleringsbrev TRVFS Genom mandat i PBL för konstruktioner TRVFS TRVFS Gäller om det framgår i kontrakt TRVÖK TRVK Apv Arbetsordning Riktlinje Apv TRVR Apv Rutinbeskrivning TRV Dokument Riktlinje, skrivet för Trafikverket internt Rutinbeskrivningar, skrivet för Trafikverket internt TRVK Apv, Innehåller både krav på entreprenör som alltid gäller, och sådana krav som ska anpassas till aktuell upphandling. TRVR Apv, Skrivet för både beställare, förvaltare, projektör och utförare Innehåller allmänna råd som syftar till att informera, tolka, underlätta och i vissa fall förtydliga kraven i TRVK TRVAMA är TRV tillämpning av AMA anläggning 10 och används som underlag vid utförandeentreprenader STUK, TRV mallar för AF och som är anpassade för respektive upphandlingsform Apv krav ska ingå i upphandlingar: Administrativa Föreskrifter (AF) Objektsspecifik Teknisk Beskrivning (OTB) Ska tas fram till varje objekt o AF och OTB Apv tas fram i projektet i samarbete TA ing, projektledare och konsult o AF och OTB granskas av trafikingenjör vad avser apv krav Ska innehålla alla nödvändiga trafikanordningar, både generella och objektspecifika krav, vilka tas fram med hjälp av TRVK Apv och TRVR Apv 42

43 o Allt som gäller ska entydigt framgå av varje kontrakt, entreprenören ska inte behöva tolka några regler eller läsa sådant som inte har med objektet att göra. I Administrativa Föreskrifter, STUK, ingår o AFC 32 arbetstider (regionala beslut ex. nattarbete) o AFC 135 anges förutsättningar för den allmänna trafiken; (regionala beslut ex omledning) o AFC142 anges gällande skydds och säkerhetsföreskrifter; (regionala beslut, ex vägklass, V3 principen, kompetens) o AFC 154 Information till väghållare mfl. (info till närboende) o AFC tillstånd och överenskommelse (kommun/polis uppställning av fordon etc.) o AFC 172 Anmälningar till beställaren (TLC) o AFC 141 Tillhanda hållande av handlingar och uppgifter från beställaren (om vi bifogar TA ritning) o mfl OTB Apv består av AMA koder BCB Hjälparbeten i anläggning ingår inte längre bland de koder och rubriker som accepteras innefatta allmänna kostnader Arbetet ska beskrivas i koder, som entreprenören ska prissätta. BCB.7 BCB.71 Åtgärd för allmän trafik Åtgärd för vägtrafik (TRVK Apv o TRVR Apv ska användas) BCB 7122 Tillfällig gångbrygga (TRVK Apv 5.1 och TRVR 5.2) BCB.713 BCB.714 BCB 715 BCB.718 Tillfällig trafikanordning (vägmärken och vägmarkering) Tillfällig trafikdirigering (trafiksignal. Lots) Tillfällig belysning Diverse tillfälliga åtgärder för vägtrafik BCB.7182 Tillfälliga kantstöd, barriärer, o d (tvärgående skydd längsgående skydd (barriär, räcke) (däckbuffert, TMA) och TA ingenjörens roll, funktionellt stöd Trafikingenjörens roll under projekteringsfasen: o o o o o o o o Bollplank åt beställarens projektledare Stödja den konsulterande ingenjören efter avrop av denne Granska projekteringshandlingar efter avrop Kontrollera att OTB innehåller relevanta objektspecifika krav utifrån regelverket för Apv Kontrollera att AF innehåller relevanta objektspecifika krav utifrån regelverket för Apv Kontrollera formuleringar o d i kravtexter. Utfärda föreskrifter Koppla mot FIFA 43

44 Sammanfattning Ett nytt arbetsätt, i de allra flesta fallen Alla Apv krav som TRV ställer ska framgå i förfrågningsunderlaget Inga ansökningar om tillåtelse av TA plan behövs Kontrakterad Entreprenör, kompletterar FIFA med fakta UE ansvarar bara mot E Vid problem med framkomligheten och/eller säkerheten ska Entreprenör kontakta Projektledare/TA ing Projektledare och TA ing löser problemet tillsammans med E inom projektets ramar. Exempelsamlingen Göran frågar Vad blir det av exempelsamlingen? Gäller endast för pågående kontrakt, exempelsamlingen försvinner i framtiden dvs efterhand som nya kontrakt kommer ut. Göran betonade att exempelsamlingen är viktig för branschen. SVMF kan själva ta hand om exempelsamlingen om inte TRV gör det. Den för vägmarkering är speciell och en viktig handling i vår strävan att styra upp hur vi ska göra jobbet på ett så säkert sätt som möjligt och att inte sättet att hantera APV blir en konkurensdel. Det är viktigt att skilja på det ansvar som byggherren har och arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Gul heldragen ersätter sidomarkeringsskärmar Arbetsmiljöverket vill att användningen av sidomarkeringsskärm minskar och då kan tillfällig markering komma att användas i större utsträckning. Branschen bör ta tillvara på denna utmaning. Utbildning i APV Björn Hedén, Ramudden, informerade om att man har ett paket som är anpassat för vägmarkering. Intresserade kan kontakta Björn. Det finns även en utbildning framme för den kommunala sidan. Symboler i vägbanan Göran informerade om kommande projekt som avser att utreda vilken storlek som ska rekommenderas för text och symboler på vägbanan. Man kommer använda sig av VTI:s simulator i Linköping. SVMF, TRV och VTI deltar. Datum för nästa höstmöte: november 2013 Datum för årsmöte i SVMF 2013: 14 mars