Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Norr

Transkript

1 VTI notat 5: Utgivningsår Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Norr Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya

2

3 Förord Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontaktperson. De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Sven-Olof Lundkvist och Jonas Ihlström. Sven-Olof Lundkvist var projektledare på VTI. Linköping oktober 2012 Sven-Olof Lundkvist VTI notat 5: Dnr: 2011/

4 Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts 21 februari 2013 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens närmaste chef Jan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 21 februari Quality review Internal peer review was performed on 21 February 2013 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 21 February VTI notat 5:3-2013

5 Innehåll Sammanfattning... 5 Summary Bakgrund, begränsningar och syfte Begrepp och metod Analys Resultat Antal objekt som ingått i analysen Deskriptiv statistik för delobjekten Andel godkända delobjekt per län och vägklass Resultat per delobjekt i varje län i Region Norr efter vägklass Jämförelse med Slutsatser Referenser Bilaga A VTI notat 5:3-2013

6 VTI notat 5:3-2013

7 Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Norr av Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström och Mohammad-Reza Yahya VTI Linköping Sammanfattning I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Norr Mätningarna har utförts under perioden 9 juni 15 augusti med det mobila instrumentet LTL-M, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten, friktionen och luminanskoefficienten. Mätning av torra vägmarkeringars retroreflexion har gjorts på sammanlagt 45 vägsträckor, var och en cirka 10 km lång, fördelade över hela regionen. På vägar med årsdygnstrafik mer än 4000 fordon har även mätning av våta vägmarkeringars retroreflexion gjorts. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Norr: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar På europavägar var i Region Norr 38 procent av delobjekten godkända På riksvägar godkändes 50 procent av delobjekten På länsvägar godkändes 38 procent av delobjekten På europa- och riksvägar hade vägmarkeringarna i Västerbottens län bättre funktion än i Norrbottens län. På länsvägar kunde ingen skillnad i funktionen påvisas. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar Inget delobjekt i Region Norr var godkänt med avseende på våtfunktionen. Jämförelse med 2011 Generellt var vägmarkeringarnas funktion sämre 2012 än För torra vägmarkeringar godkändes i regionen 62 procent av delobjekten 2011, medan 42 procent godkändes För våta vägmarkeringar var motsvarande siffror 36 procent och 0 procent för 2011 respektive En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan konstateras att regelverket endast uppfylls på drygt hälften av sträckorna som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker. VTI notat 5:

8 6 VTI notat 5:3-2013

9 Condition assessment of road markings of Region Norr in Sweden in 2012 by Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström and Mohammad-Reza Yahya VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE Linköping, Sweden Summary This report presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Norr, Sweden The measurements were carried out during the period June 9 th until August 15 th by use of the mobile reflectometer LTL-M for measurement of dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance. Measurements of dry road marking retroreflectivity have been carried out on 45 road stretches, each of a length of approximately 10 km, distributed all over Region Norr. On roads with an average daily traffic more than vehicles, the retroreflectivity of wet road markings was measured as well. From the results, the following conclusions can be drawn: Dry road marking retroreflectivity On European highways 38 per cent of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. On national roads, the corresponding figure was 50 per cent. On county roads, 38 per cent of the objects were approved. The performance of the road markings in the county of Västerbotten was better than in Norrbotten on European and national highways. On county roads no significant difference was established. Wet road marking retroreflectivity On European highways no object fulfilled the requirements in the Swedish regulations. Comparison with the results 2011 In general, the road marking performance was worse 2012 than the year before. In per cent of the objects were approved, while 62 per cent were approved in The corresponding figures for wet road markings were 0 per cent in 2012 and 36 per cent in VTI notat 5:

10 Conclusion A general conclusion that can be drawn from the condition assessment is that the retroreflectivity of the road markings is low in relation to the requirements of the Swedish Transport Administration. It can be concluded that the requirements are only met by around half of the road markings measured, meaning that a large proportion of the road markings have too low visibility in darkness. 8 VTI notat 5:3-2013

11 1 Bakgrund, begränsningar och syfte Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Detta har utförts på vägmarkeringar som enligt Teknisk Beskrivningstext Trafikverket (TBT) Vägmarkering (Trafikverket Publikation 109:2010) ska vara våtsynbara, d.v.s. markeringar på vägar med ÅDT > 4000 fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls även värden på friktionen och Qd. Liksom föregående år har tillståndsmätningarna två huvudsyften: Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarkering uppfylls Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna. Beträffande kravet på retroreflexion för torr markering, så är detta 150 mcd/m 2 /lx på vägar med ÅDT 2000 fordon och 100 mcd/m 2 /lx på övriga vägar. Ett fåtal vägar med ÅDT 2000 har emellertid upphandlats med kravet 100 mcd/m 2 /lx. Dessa vägar har analyserats som om upphandlingen hade följt TbT, d.v.s. som om kravet 150 mcd/m 2 /lx hade gällt. Vägar med ÅDT < 2000 har alltid analyserats utifrån kravet 100 mcd/m 2 /lx. När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarkeringarnas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat och dessutom sammanfattas samtliga resultat för hela Sverige i ett sjunde notat. I föreliggande notat redovisas resultaten från Region Norr. VTI notat 5:

12 2 Begrepp och metod Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan: Objekt Delobjekt Mätplats Mätpunkt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt. En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitteller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser. En 100 m lång sträcka i delobjektet. Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses. Indelning i vägklasser har under 2012 års mätningar gjorts enligt följande: Vägklass A Europavägar Vägklass B Riksvägar (9 99) Vägklass C Primära länsvägar ( ) och sekundära länsvägar ( ) med ÅDT > Antalet objekt som slumpmässigt valts ut för funktionskontroll inom en vägklass, n, har beräknats som: n = k 3 N där N är totala antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2012 års mätningar sattes till: k = 4 för vägklass A k = 3 för vägklass B k = 2 för vägklass C n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som mäts blir då vanligen 3 n; två kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen. Denna fördelning har styrts så att minst ett objekt kom att mätas i varje stråk och län. Samtliga mätningar har utförts med det av Ramböll RST framtagna mätsystemet Road Marking Tester (RMT). På vägar med ÅDT 4000 har retroreflexionen mätts endast för torra vägmarkeringar, medan även våtvärdet, friktionen och luminanskoefficienten (Qd) har registrerats på kant- och mittlinjer på vägar med ÅDT > I de fall som våtvärde saknas på väg med ÅDT > 4000 var markeringen utförd med plan markering (ej våtsynbar). De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. Vidare har i några fall delobjekt tvingas utgå p.g.a. smuts på markeringen. 10 VTI notat 5:3-2013

13 3 Analys Analys av data har gjorts enligt följande: Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, R L,torr, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som: m RL, torr i i= RL torr = 1, och m m MPDi i= MPD = 1 m, där R L,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPD i makrotexturen på mätplats i, och m antalet mätplatser i delobjektet. Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion, R L,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009): R L, våt = + 0,14 R + 18 MPD 8 L, torr Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår av tabell 1. Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. Underkänt delobjekt Torrfunktion Våtfunktion ÅDT < ÅDT ÅDT > Underkänt delobjekt Underkänt delobjekt Fler än 20 % av mätplatserna har R L,torr < 100 mcd/m 2 /lx.. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har R L,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har R L,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har R L,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Krav på våtfunktion gäller endast kant- och mittlinjer (ej körfältslinjer) på vägar med ÅDT > fordon/dygn. I bilaga A återfinns detaljerade resultat. VTI notat 5:

14 4 Resultat 4.1 Antal objekt som ingått i analysen Totalt har 45 objekt mätts i Region Norr under Fördelning på län, vägklass och vägtyp framgår ur tabell 2. Tabell 2 Antal uppmätta objekt år 2012 per län i Region Norr. Avser retroreflexionen för torra vägmarkeringar. Vägklass A B C Norrbottens län Västerbottens län Region Norr Bortfall: 1 delobjekt i AC-län p.g.a. smuts Antalet delobjekt som har mätts med avseende på våtfunktionen framgår av tabell 3. Tabell 3 Antal uppmätta delobjekt år 2012 per län i Region Norr. Avser retroreflexionen för våta vägmarkeringar. Län/Region Antal Norrbottens län 3 Västerbottens län 2 Region Norr 5 Bortfall: 3 delobjekt i BD- och 4 delobjekt i AC-län p.g.a. avsaknad av våtsynbar markering. 12 VTI notat 5:3-2013

15 4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten I tabell 4 6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreflexionen för torra vägmarkeringar år 2012 per län och totalt för Region Norr. Tabell 4 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass A. R L,torr, vägklass A Norrbottens län Västerbottens län Region Norr Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal delobjekt Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen Tabell 5 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass B. R L,torr, vägklass B Norrbottens län Västerbottens län Region Norr Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal delobjekt Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen VTI notat 5:

16 Tabell 6 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass C. R L,torr, vägklass C Norrbottens län Västerbottens län Region Norr Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal delobjekt Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 7. Tabell 7 Beskrivande statistik över R L,våt. R L,våt, ÅDT > 4000 Norrbottens län Västerbottens län Region Norr Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal delobjekt Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen VTI notat 5:3-2013

17 4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass Totalt sett i regionen blev 42 % av delobjekten godkända med avseende på torrfunktionen, se tabell 8. I figurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är underkänt rött eller godkänt grönt. Tabell 8 Antal och andel godkända delobjekt för R L,torr, efter län och vägklass. Län/Region Vägklass Antal Underkända Godkända Summa Andel godkända i % A Norrbottens län B C Summa A Västerbottens län B C Summa A Region Norr B C Summa Resultatet för våtfunktionen visas i tabell 9. Tabell 9 Antal och andel godkända delobjekt för R L,våt, efter län. Län/Region Antal Underkända Godkända Summa Andel godkända i % Norrbottens län Västerbottens län Region Norr Ett binominaltest med risknivån 5 % påvisade följande signifikanta skillnader (p<.05): Andelen godkända delobjekt med avseende på R L,torr var för vägklass A större i Västerbottens län än i Norrbottens län. Andelen godkända delobjekt med avseende på R L,torr var för vägklass B större i Västerbottens län än i Norrbottens län. Övriga skillnader avseende andelen godkända delobjekt i tabellerna 8 och 9 är inte signifikanta. VTI notat 5:

18 Resultaten i tabell 8 åskådliggörs även i figur 1, strukturerat efter vägklass och län. Andel godkända delobjekt m.a.p. torrfunktionen efter län och vägklass, Region Norr Underkända Godkända 90% 17% 80% 70% 60% 73% 50% 62% 63% 50% 58% 65% 62% 67% 47% 58% 50% 40% 83% 30% 20% 10% 27% 50% 38% 37% 50% 42% 35% 38% 33% 53% 42% 0% Norrbottens län BD Västerbottens län AC REGION NORR Norrbottens län BD Västerbottens län AC REGION NORR Norrbottens län BD Västerbottens län AC REGION NORR Norrbottens län BD Västerbottens län AC REGION NORR Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC Figur 1 Andel godkända/underkända delobjekt för R L,torr, efter vägklass och län. Motsvarande resultat för våtfunktionen presenteras i figur VTI notat 5:3-2013

19 Andel godkända delobjekt m.a.p. våtfunktionen efter län, Region Norr Underkända Godkända 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Norrbottens län BD Västerbottens län AC REGION NORR Figur 2 Andel godkända/underkända delobjekt för R L,våt, efter län. VTI notat 5:

20 4.4 Resultat per delobjekt i varje län i Region Norr efter vägklass I följande avsnitt visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända mätplatser för varje län i Region Norr efter vägklass. Resultaten återfinns även i bilaga A i tabellform tillsammans med friktions- och Qd-värden där sådana mått har skattats. I figurerna används förkortningarna hk, vk, kf och m för höger kantlinje, vänster kantlinje, körfältslinje respektive mittlinje följt av retroreflexionens medelvärde. Vidare anges på x-axeln objektets identifikationsnummer, inom parentes vägnumret och längst ner funktionskravet enligt TBT Resultat per delobjekt i Norrbottens län efter vägklass Norrbottens län, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A 1% 3% Underkända Godkända 1% 3% 90% 80% 17% 25% 33% 18% 17% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 85% 98% 99% 81% 97% 15% 2% 1% 19% 3% 68% 33% 59% 41% 82% 80% 77% 18% 20% 23% 83% 99% 75% 97% 97% 3% 68% 81% 32% 19% 97% 3% 67% 70% 33% 30% 68% 85% 15% 82% 68% 32% 83% 96% 98% Hk-122 Kf-86 Vk-109 Hk-122 Kf-90 Vk-110 Hk-138 Kf-91 Vk-145 Hk-85 Ml-86 Vk-87 Hk-152 Ml-136 Vk-136 Hk-154 Ml-111 Vk-159 Hk-52 Ml-90 Vk-67 Hk-60 Ml-66 Vk-92 Hk-96 Ml-113 Vk-91 Hk-129 Ml-97 Vk-119 Hk-234 Ml-82 Vk-193 4% BD 3 (4) BD 5 (4) BD 9 (4) BD 21 (10)BD 23 (10)BD 27 (10)BD 45 (10)BD 58 (45)BD 66 (45)BD 19 (10)BD 70 (45) Figur 3 Andelen godkända/underkända mätplatser i Norrbottens län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 18 VTI notat 5:3-2013

21 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Norrbottens län, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B 6% 94% Hk % 64% Ml-109 6% 94% Vk % 81% Hk % 28% Ml-97 15% 85% Vk % 21% Hk-86 25% 75% Ml % 3% Vk-72 17% 83% Hk % 12% Ml-79 9% 91% Vk % 14% Hk-80 4% 96% Ml % 14% Vk-71 23% 77% Hk % 10% Ml-76 46% 54% Vk % 20% Hk-86 28% 72% Ml % 23% Vk-88 63% 37% Hk % 16% Ml-87 39% 61% Vk-109 Hk-60 Ml % 13% Vk-81 Underkända Godkända Hk-238 1% 99% Ml-242 Vk-292 BD 84 (94) BD 88 (95) BD 94 (95) BD 97 (95) BD 107 (97)BD 130 (99)BD 127 (99)BD 128 (99)BD 136 (99)BD 147 (99) Figur 4 Andelen godkända/underkända mätplatser i Norrbottens län avseende torrfunktionen. Vägklass B. 90% 80% Norrbottens län, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C 28% 9% 23% 35% 17% 2% Underkända Godkända 9% 70% 60% 78% 78% 67% 50% 40% 30% 72% 91% 91% 77% 65% 83% 98% 91% 20% 10% 0% 22% 22% 9% Hk-82 Ml-178 Vk-84 Hk-114 Ml-75 Vk-135 Hk-113 Ml-92 Vk-115 Hk-147 Ml-168 Vk-139 BD 152 (356) BD 157 (365) BD 177 (392) BD 201 (403) Figur 5 Andelen godkända/underkända mätplatser i Norrbottens län avseende torrfunktionen. Vägklass C. 33% VTI notat 5:

22 90% 80% Norrbottens län, andel godkända mätplatser m.a.p. våtfunktionen Underkända Godkända 70% 54% 60% 50% 90% 75% 40% 30% 20% 10% 0% 10% 25% 46% Hk-- Vk-28 Hk-- Vk-30 Hk-- Vk-35 BD 3 (4) BD 5 (4) BD 9 (4) Figur 6 Andelen godkända/underkända mätplatser i Norrbottens län avseende våtfunktionen. 20 VTI notat 5:3-2013

23 4.4.2 Resultat per delobjekt i Västerbottens län efter vägklass 90% 80% 70% 60% Västerbottens län, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A 79% 50% 26% 78% 11% 31% 27% 31% 42% 1% 37% 3% 3% 2% 24% 0% 20% 17% 14% 6% 3% Underkända Godkända 74% 74% 50% 40% 30% 20% 10% 96% 96% 21% 50% 74% 22% 89% 69% 73% 69% 58% 99% 63% 97% 97% 98% 76% 80% 83% 86% 94% 97% 26% 26% 0% Hk-131 Kf-118 Vk-146 Hk-159 Ml-137 Vk-193 Hk-176 Ml-111 Vk-167 Hk-159 Ml-158 Vk-185 Hk-159 Ml-104 Vk-157 Hk-129 Ml-217 Vk-139 Hk-142 Ml-177 Vk-148 Hk-120 Ml-255 Vk-129 Hk-130 Ml-292 Vk-146 Hk-93 Ml-208 Vk-96 4% 4% AC 6 (4) AC 8 (4) AC 14 (4) AC 16 (4) AC 23 (12) AC 33 (12) AC 44 (12) AC 46 (12) AC 49 (12) AC 61 (45) Figur 7 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västerbottens län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 90% 80% Västerbottens län, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B 9% 3% 42% 5% 32% 1% Underkända Godkända 4% 1% 70% 60% 50% 40% 91% 97% 95% 99% 96% 99% 30% 58% 68% 20% 10% 0% Hk-266 Ml-122 Vk-286 Hk-272 Ml-145 Vk-303 Hk-103 Ml-201 Vk-114 Hk-187 Ml-137 Vk-158 AC 69 (90) AC 70 (90) AC 76 (92) AC 94 (95) Figur 8 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västerbottens län avseende torrfunktionen. Vägklass B. VTI notat 5:

24 90% 80% Västerbottens län, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C 33% 32% 1% 12% Underkända Godkända 19% 29% 70% 60% 50% 40% 30% 69% 81% 67% 91% 62% 83% 70% 83% 68% 81% 99% 88% 81% 71% 20% 10% 0% Hk-96 Ml-228 Vk-88 Hk-108 Ml-87 Vk-95 Hk-87 Ml-93 Vk-80 Hk-119 Ml-92 Vk-saknas 31% Hk % Ml-307 9% Vk % Hk % 30% 17% 19% Ml-110 Vk-116 AC 112 (360) AC 124 (363) AC 127 (363) AC 139 (364) AC 150 (365) AC 155 (365) Figur 9 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västerbottens län avseende torrfunktionen. Vägklass C. 90% 80% 70% Västerbottens län AC, andel godkända m.a.p. våtfunktionen Underkända Godkända 60% 50% 91% 82% 40% 30% 20% 10% 0% 9% Hk-saknas Vk-28 Hk-saknas Vk-saknas Hk-saknas Vk-32 18% AC 6 (4) AC 8 (4) AC 16 (4) Figur 10 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västerbottens län avseende våtfunktionen. 22 VTI notat 5:3-2013

25 5 Jämförelse med 2011 Vid en jämförelse av funktionen 2011 mot 2012 bör noteras att klassindelningen har förändrats något: I Region Norr kom förändringen att innebära att 18 delobjekt på E4, E10 och E tillhörde klass B, medan de 2012 skulle ha tillhört klass A. I tabell 10 har dessa 18 delobjekt uppmätta 2011, överförts till klass A, så att en jämförelse mellan åren blir korrekt. Tabell 10 Andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexionen för torr markering i Region Norr 2011 och Län vägklass andel godkända (%) andel godkända (%) delobjekt 2011 delobjekt 2012 A Norrbottens län B C Summa A Västerbottens län B C Summa A Region Norr B C Summa Det framgår av tabell 10 att vägmarkeringarnas funktion i Norrbottens län är betydligt sämre 2012 jämfört med Motsvarande skillnad i Västerbottens län är liten. Beträffande våta vägmarkeringar godkändes 36 % av delobjekten 2011, medan inget delobjekt var godkänt VTI notat 5:

26 6 Slutsatser Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Norr: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar På europavägar var i Region Norr 38 % av delobjekten godkända På riksvägar godkändes 50 % av delobjekten På länsvägar godkändes 38 % av delobjekten På europa- och riksvägar hade vägmarkeringarna i Västerbottens län bättre funktion än i Norrbottens län. På länsvägar kunde ingen skillnad i funktionen påvisas. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar Inget delobjekt i Region Norr var godkänt med avseende på våtfunktionen. Jämförelse med 2011 Generellt var vägmarkeringarnas funktion sämre 2012 än För torra vägmarkeringar godkändes i regionen 62 % av delobjekten 2011, medan 42 % godkändes För våta vägmarkeringar var motsvarande siffror 36 % och 0 % för 2011 respektive En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan konstateras att regelverket endast uppfylls på drygt hälften av sträckorna som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker. 24 VTI notat 5:3-2013

27 Referenser Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT version 2. VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping Trafikverket: Teknisk beskrivningstext TBT Vägmarkering. Publikation 2010:109. Borlänge, VTI notat 5:

28 26 VTI notat 5:3-2013

29 Bilaga A, Region Norr Sida 1 Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Norrbottens län BD Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL, t Andel GK t GK/UK t RL, v EV BD A Pitsund (k932 syd) - Piteå (k507, slut 2+1) Höger kant 122 0,146 UK Körfältslinje 86 0,019 UK Vänster kant 109 0,014 UK 28 0,096 UK EV BD A Rosvik (k575, start 2+1) - Ersnäs (k579, slut 2+1) Höger kant 122 0,193 UK Körfältslinje 90 0,000 UK Vänster kant 110 0,028 UK 30 0,255 UK EV BD A Persön (k596) - Råneå (k687/692) Höger kant 138 0,325 UK 35 0,500 UK Körfältslinje 91 0,000 UK Vänster kant 145 0,405 UK 35 0,455 UK EV BD kf A Överkalix (k770) - Tvärån (k769) Höger kant 85 0,184 UK Mittlinje 86 0,200 UK Vänster kant 87 0,227 UK EV BD kf A Kopparsjärv (k779) - Yttre Lansjärv (k813) Höger kant 152 1,000 GK Mittlinje 136 0,833 GK Vänster kant 136 1,000 GK EV BD kf A Mäntyvaara (k824) - Hakkas (k846) Höger kant 154 0,991 GK Mittlinje 111 0,748 UK Vänster kant 159 0,973 GK EV BD kf A Abisko (k998) - Björkliden Höger kant 52 0,032 UK Mittlinje 90 0,322 UK Vänster kant 67 0,192 UK

30 GK/UK v Qd Friktion Bilaga A, Region Norr Sida 2 Norrbottens län BD Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL, t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v EV BD kf A Ljusselet (k642) - Norden (k638) Höger kant 60 0,025 UK Mittlinje 66 0,000 UK Vänster kant 92 0,328 UK EV BD kf A Porjus (k826) - Hapsas (k827) Höger kant 96 0,300 UK Mittlinje 113 0,675 UK Vänster kant 91 0,154 UK EV BD kf A Morjärv (k356) - Mölnviken (k802) Höger kant 129 0,816 GK Mittlinje 97 0,319 UK Vänster kant 119 0,832 GK EV BD kf A Vittangi (k395) - Sappisaari Höger kant 234 0,995 GK Mittlinje 82 0,038 UK Vänster kant 193 0,975 GK RV BD kf B Pålsträsk (k570) - Klöverträsk (k573) Höger kant 158 0,938 GK Mittlinje 109 0,635 UK Vänster kant 148 0,938 GK RV BD kf B Baktsjaur (k520) - Abborrträsk (k373) Höger kant 139 0,815 GK Mittlinje 97 0,280 UK Vänster kant 160 0,846 GK RV BD kf B Radnejaur (k632) - Kålmis (k631) Höger kant 86 0,213 UK Mittlinje 114 0,745 UK Vänster kant 72 0,027 UK

31 GK/UK v Qd Friktion Bilaga A, Region Norr Sida 3 Norrbottens län BD Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL, t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v RV BD kf B Östansjö (k625) - Svänjer (k628) Höger kant 123 0,833 GK Mittlinje 79 0,124 UK Vänster kant 127 0,910 GK RV BD kf B S Sunderbyn (k594, start 2kf) - Sävast (k588) Höger kant 80 0,141 UK Mittlinje 120 0,962 GK Vänster kant 71 0,138 UK RV BD kf B Juoksengi (k856) - Svanstein (k857) Höger kant 126 0,768 UK Mittlinje 76 0,104 UK Vänster kant 106 0,541 UK RV BD kf B Luppio (k795) - Övertorneå (k98) Höger kant 86 0,200 UK Mittlinje 104 0,716 UK Vänster kant 88 0,229 UK RV BD kf B Höger kant 101 0,371 UK Övertorneå (k98) - Inget samhälle (k855) Mittlinje 87 0,155 UK Vänster kant 109 0,609 UK RV BD kf B Autio (k884) - Sahavaara Höger kant 60 0,000 UK Mittlinje 162 1,000 GK Vänster kant 81 0,132 UK RV BD kf B Kuttainen (k900) - Karesuando (k45) Höger kant 238 1,000 GK Mittlinje 242 0,986 GK Vänster kant 292 1,000 GK

32 GK/UK v Qd Friktion Bilaga A, Region Norr Sida 4 Norrbottens län BD Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL, t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v PLV BD kf C Inbyn (k686) - Degerselet (k756) Höger kant 82 0,216 UK Mittlinje 178 1,000 GK Vänster kant 84 0,222 UK PLV BD kf C lgr AC/BD - Glommersträsk (k95) Höger kant 114 0,718 UK Mittlinje 75 0,086 UK Vänster kant 135 0,913 GK PLV BD kf C Korpilombolo (k841) - Ohtanajärvi (k857) Höger kant 113 0,768 UK Mittlinje 92 0,327 UK Vänster kant 115 0,646 UK PLV BD kf C Pajala (k99) - Inget samhälle (k896) Höger kant 147 0,831 GK Mittlinje 168 0,985 GK Vänster kant 139 0,906 GK

33 Bilaga A, Region Norr Sida 5 Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Västerbottens län AC Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL, t Andel GK t GK/UK t RL, v EV AC A Umeå (k527, start 2+1) - Sävar (k652) Höger kant 131 0,215 UK Körfältslinje 118 0,040 UK Vänster kant 146 0,496 UK 28 0,086 UK EV AC 8 4 2kf A Djäkneboda (start 2kf) - Bygdeå (k664, slut 2kf) Höger kant 159 0,739 UK Mittlinje 137 0,215 UK Vänster kant 193 0,891 GK EV AC kf A Övre Bäck (k767) - Bureå (slut 2kf) Höger kant 176 0,691 UK Mittlinje 111 0,037 UK Vänster kant 167 0,732 UK EV AC kf A Skellefteå (tpl Solbacken, start 2kf) - Kåge (k867) Höger kant 159 0,690 UK Körfältslinje 158 0,580 UK Vänster kant 185 0,989 GK 32 0,176 UK EV AC kf A Nilsland (k623) - Västerås (k611/618) Höger kant 159 1,000 GK Mittlinje 104 0,631 UK Vänster kant 157 0,966 GK EV AC kf A Blåviksjön (k984) - Åskilje (k988) Höger kant 129 0,970 GK Mittlinje 217 1,000 GK Vänster kant 139 0,977 GK EV AC kf A Aujaure (k1113) - Gäuta (k1112) Höger kant 142 0,758 UK Mittlinje 177 0,995 GK Vänster kant 148 0,798 UK

34 GK/UK v Qd Friktion Bilaga A, Region Norr Sida 6 Västerbottens län AC Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL, t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v EV AC kf A Tärnaby (k1115) - Västansjö (k1116) Höger kant 120 0,831 GK Mittlinje 255 1,000 GK Vänster kant 129 0,860 GK EV AC kf A Umfors - rgr SE/N Höger kant 130 0,944 GK Mittlinje 292 1,000 GK Vänster kant 146 0,973 GK EV AC kf A Vinlidsberg (k1100) - Storuman (k12 norr) Höger kant 93 0,258 UK Mittlinje 208 1,000 GK Vänster kant 96 0,263 UK RV AC kf B lgr Y/AC - Gafsele (k928) Höger kant 266 1,000 GK Mittlinje 122 0,909 GK Vänster kant 286 1,000 GK RV AC kf B Gafsele (k928) - Åsele (k365) Höger kant 272 1,000 GK Mittlinje 145 0,968 GK Vänster kant 303 1,000 GK RV AC kf B Penglund (k546) - Bjurholm (k353) Höger kant 103 0,579 UK Mittlinje 201 0,954 GK Vänster kant 114 0,684 UK RV AC kf B Stensträsk (k908) - lgr AC/BD Höger kant 187 0,987 GK Mittlinje 137 0,959 GK Vänster kant 158 0,986 GK

35 Bilaga A, Region Norr Sida 7 Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Västerbottens län AC Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL, t Andel GK t GK/UK t RL, v PLV AC kf C Björkberg (k964) - Fäboliden (k960) Höger kant 96 0,314 UK Mittlinje 228 1,000 GK Vänster kant 88 0,190 UK PLV AC kf C Mårdsele (k784) - Ajaur (k783) Höger kant 108 0,671 UK Mittlinje 87 0,085 UK Vänster kant 95 0,378 UK PLV AC kf C Vormsele (k1004) - Björksele (k1002/1005) Höger kant 87 0,168 UK Mittlinje 93 0,298 UK Vänster kant 80 0,168 UK PLV AC kf C Botsmark (k620/722) - Åträsk (k721) Höger kant 119 0,684 UK Mittlinje 92 0,190 UK Vänster kant saknas PLV AC kf C Västermyrriset (k591) - Vägsele (k594) Höger kant 199 1,000 GK Mittlinje 307 1,000 GK Vänster kant 223 0,995 GK PLV AC kf C Husbondliden (k1000) - Rusksele (k363) Höger kant 132 0,879 GK Mittlinje 110 0,815 GK Vänster kant 116 0,707 UK

36

37 VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovningsanläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet. VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport. HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG POST/MAIL SE LINKÖPING POST/MAIL BOX 920 POST/MAIL BOX POST/MAIL BOX 8072 TEL +46(0) SE BORLÄNGE SE STOCKHOLM SE GÖTEBORG TEL +46 (0) TEL +46 (0) TEL +46 (0)