Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Stockholm

Transkript

1 VTI notat 5: Utgivningsår Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Stockholm Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya

2

3 Förord Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontaktperson. De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Sven-Olof Lundkvist och Jonas Ihlström. Sven-Olof Lundkvist var projektledare på VTI. Linköping oktober 2012 Sven-Olof Lundkvist VTI notat 5: Dnr: 2012/

4 Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts 21 februari 2013 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens närmaste chef Jan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 21 februari Quality review Internal peer review was performed on 21 February 2013 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 21 February VTI notat 5:4-2013

5 Innehåll Sammanfattning... 5 Summary Bakgrund, begränsningar och syfte Begrepp och metod Analys Resultat Antal objekt som ingått i analysen Deskriptiv statistik för delobjekten Andel godkända delobjekt per län och vägklass Resultat per delobjekt i varje län i Region Stockholm efter vägklass Resultat per delobjekt i Gotlands län i vägklass C Resultat per delobjekt i Stockholms län efter vägklass 17 5 Jämförelse med Slutsatser Referenser Bilaga A VTI notat 5:4-2013

6 4 VTI notat 5:4-2013

7 Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Stockholm av Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström och Mohammad-Reza Yahya VTI Linköping Sammanfattning I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Stockholm Mätningarna har utförts under perioden 10 september 23 oktober med det mobila instrumentet LTL-M, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten, friktionen och luminanskoefficienten. Mätning av torra vägmarkeringars retroreflexion har gjorts på sammanlagt 28 vägsträckor, var och en cirka 10 km lång, fördelade över hela regionen. På vägar med årsdygnstrafik mer än 4000 fordon har även mätning av våta vägmarkeringars retroreflexion gjorts. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Stockholm: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar På europavägar i Region Stockholm var 9 procent av delobjekten godkända. På riksvägar godkändes 38 procent av delobjekten. På länsvägar godkändes 41 procent av delobjekten. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar I genomsnitt var 17 procent av delobjekten i Region Stockholm godkända med avseende på våtfunktion. Jämförelse med 2011 Generellt i regionen var andelen godkända objekt ungefär lika 2012 jämfört med Andelen godkända objekt i Gotlands län var större år 2012 än 2011, medan den var oförändrad i Stockholms län. Slutsats En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan konstateras att regelverket uppfylls på en mycket liten del av sträckorna som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker. VTI notat 5:

8 6 VTI notat 5:4-2013

9 Condition assessment of road markings of Region Stockholm in Sweden in 2012 by Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström and Mohammad-Reza Yahya VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE Linköping, Sweden Summary This report presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Stockholm, Sweden The measurements were carried out during the period July 20 th until October 10 th by the use of the mobile reflectometer LTL-M for measurement of dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance. Measurements of dry road marking retroreflectivity has been carried out on 28 road stretches, each of a length of approximately 10 km, distributed all over Region Stockholm. On roads with an average daily traffic more than vehicles, the retroreflectivity of wet road markings was measured as well. From the results, the following conclusions can be drawn: Dry road marking retroreflectivity On European highways 9 per cent of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. On national roads, the corresponding figure was 38 per cent On county roads, 41 per cent of the objects were approved. Wet road marking retroreflectivity By average, 17 per cent of the objects in Region Stockholm were accepted concerning wet performance. Comparison with the results from 2011 In general, the proportion accepted objects were about equal in 2012 compared to The proportion accepted objects in the county of Gotland was higher in 2012 compared to For the county of Stockholm the situation was unchanged. Conclusion A general conclusion that can be drawn from the condition assessment is that the retroreflectivity of the road markings is low in relation to the requirements of the Swedish Transport Administration. It can be concluded that the requirements are met by a small part of the road markings measured, meaning that a large proportion of the road markings have too low visibility in darkness. VTI notat 5:

10 1 Bakgrund, begränsningar och syfte Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Detta har utförts på vägmarkeringar som enligt Teknisk Beskrivningstext Trafikverket (TBT) - Vägmarkering (Trafikverket Publikation 109:2010) ska vara våtsynbara, d.v.s. markeringar på vägar med ÅDT > 4000 fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls även värden på friktionen och Qd. Liksom föregående år har tillståndsmätningarna två huvudsyften: Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarkering uppfylls Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna. Beträffande kravet på retroreflexion för torr markering, så är detta 150 mcd/m 2 /lx på vägar med ÅDT 2000 fordon och 100 mcd/m 2 /lx på övriga vägar. Ett fåtal vägar med ÅDT 2000 har emellertid upphandlats med kravet 100 mcd/m 2 /lx. Dessa vägar har analyserats som om upphandlingen hade följt TbT, d.v.s. som om kravet 150 mcd/m 2 /lx hade gällt. Vägar med ÅDT < 2000 har alltid analyserats utifrån kravet 100 mcd/m 2 /lx. När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarkeringarnas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat och dessutom sammanfattas samtliga resultat för hela Sverige i ett sjunde notat. I föreliggande notat redovisas resultaten från Region Stockholm. 8 VTI notat 5:4-2013

11 2 Begrepp och metod Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan: Objekt Delobjekt Mätplats Mätpunkt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt. En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitteller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser. En 100 m lång sträcka i delobjektet. Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses. Indelning i vägklasser har under 2012 års mätningar gjorts enligt följande: Vägklass A Europavägar Vägklass B Riksvägar (9 99) Vägklass C Primära länsvägar ( ) och sekundära länsvägar ( ) med ÅDT > Antalet objekt som slumpmässigt valts ut för funktionskontroll inom en vägklass, n, har beräknats som: n = k 3 N där N är totala antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2012 års mätningar sattes till: k = 4 för vägklass A k = 3 för vägklass B k = 2 för vägklass C n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som mäts blir då vanligen 3 n; två kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen. Denna fördelning har styrts så att minst ett objekt kom att mätas i varje stråk och län. Samtliga mätningar har utförts med det av Ramböll RST framtagna mätsystemet Road Marking Tester (RMT). På vägar med ÅDT 4000 har retroreflexionen mätts endast för torra vägmarkeringar, medan även våtvärdet, friktionen och luminanskoefficienten (Qd) har registrerats på kant- och mittlinjer på vägar med ÅDT > I de fall som våtvärde saknas på väg med ÅDT > 4000 var markeringen utförd med plan markering (ej våtsynbar). De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. Vidare har i några fall delobjekt tvingas utgå p.g.a. smuts på markeringen. VTI notat 5:

12 3 Analys Analys av data har gjorts enligt följande: Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, R L,torr, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som: m RL, torr i i= RL torr = 1, och m m MPDi i= MPD = 1 m, där R L,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPD i makrotexturen på mätplats i, och m antalet mätplatser i delobjektet. Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion, R L,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009): R L, våt = + 0,14 R + 18 MPD 8 L, torr Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår av tabell 1. Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. Underkänt delobjekt Torrfunktion Våtfunktion ÅDT < ÅDT ÅDT > Underkänt delobjekt Underkänt delobjekt Fler än 20 % av mätplatserna har R L,torr < 100 mcd/m 2 /lx.. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har R L,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har R L,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har R L,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Krav på våtfunktion gäller endast kant- och mittlinjer (ej körfältslinjer) på vägar med ÅDT > fordon/dygn. I bilaga 1 återfinns detaljerade resultat. 10 VTI notat 5:4-2013

13 4 Resultat 4.1 Antal objekt som ingått i analysen Totalt har 28 objekt mätts i Region Stockholm under Fördelning på län, vägklass och vägtyp framgår ur tabell 2. Tabell 2 Antal uppmätta objekt år 2012 per län i Region Stockholm. Avser retroreflexionen för torra vägmarkeringar. Vägklass A B C Gotlands län 4 Stockholms län Region Stockholm Bortfall: inget. Antalet objekt som har mätts med avseende på våtfunktionen framgår av tabell 3. Tabell 3 Antal uppmätta objekt år 2012 per län i Region Stockholm. Avser retroreflexionen för våta vägmarkeringar. Vägklass A B C Gotlands län Stockholms län Region Stockholm Bortfall: 9 delobjekt, alla var icke profilerade. VTI notat 5:

14 4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten I tabell 4 6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreflexionen för torra vägmarkeringar år 2012 per län och totalt för Region Stockholm. Tabell 4 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass A. R L,torr, vägklass A Region Stockholm Region Gotlands län Stockholms län Stockholm Medelvärde Standardfel 5 5 Standardavvikelse Minimum Maximum Antal Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen Tabell 5 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass B. R L,torr, vägklass B Region Stockholm Region Gotlands län Stockholms län Stockholm Medelvärde Standardfel 7 7 Standardavvikelse Minimum Maximum Antal Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen VTI notat 5:4-2013

15 Tabell 6 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass C. Region Stockholm Gotlands län R L,torr, vägklass C Stockholms län Region Stockholm Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 7. Tabell 7 Beskrivande statistik över R L,våt. R L,våt Region Stockholm Region Gotlands län Stockholms län Stockholm Medelvärde Standardfel 1 1 Standardavvikelse 8 8 Minimum Maximum Antal Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen VTI notat 5:

16 4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass Totalt sett i Stockholms län blev 24 % av delobjekten godkända med avseende på torrfunktion, se tabell 8. Observera att i Gotlands län finns enbart objekt i vägklass C och där blev 50 % av delobjekten godkända. I figurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är underkänt rött eller godkänt grönt. Tabell 8 Antal och andel godkända delobjekt för R L,torr, efter län och vägklass. Län/Region Gotlands län Stockholms län Region Stockholm Vägklass Antal Andel Summa Underkända Godkända godkända A B C % Summa A % B % C % Summa % A % B % C % Summa % Resultatet för våtfunktionen visas i tabell 9. Observera att våtfunktion endast mätts i Stockholms län. Tabell 9 Antal och andel godkända delobjekt för R L,våt, i Stockholms län. Län Antal Andel Summa Underkända Godkända godkända Gotlands län Stockholms län % Region Stockholm % Ett binominaltest med risknivån 5 % visade att skillnaden mellan Stockholms och Gotlands län avseende R L,torr för vägmarkeringar i vägklass C inte var signifikant (p>.05). 14 VTI notat 5:4-2013

17 Resultaten i tabell 8 åskådliggörs även i figur 1, strukturerat efter vägklass och län. 90% Andel godkända delobjekt m.a.p. torrfunktionen efter län och vägklass, Region Sth Underkända Godkända 80% 70% 60% 91% 63% 67% 59% 76% 40% 30% 20% 10% 38% 33% 41% 24% 0% 9% Gotlands län I Stockholms län AB REGION Sth Gotlands län I Stockholms län AB REGION Sth Gotlands län I Stockholms län AB REGION Sth Gotlands län I Stockholms län AB REGION Sth Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC Figur 1 Andel godkända/underkända delobjekt för R L,torr, efter vägklass och län. Motsvarande resultat för våtfunktionen presenteras i figur 2. 90% 80% 70% Andel godkända delobjekt m.a.p. våtfunktionen i Stockholms län Underkända Godkända 60% 40% 30% 20% 10% 17% 83% 0% Gotlands län I Stockholms län AB REGION Sth Figur 2 Andel godkända/underkända delobjekt för R L,våt, efter län. VTI notat 5:

18 4.4 Resultat per delobjekt i varje län i Region Stockholm efter vägklass I följande avsnitt visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända mätplatser per län i Region Stockholm efter vägklass. Observera att i Gotlands län finns endast vägar av vägklass C. Resultaten återfinns även i bilaga 1 i tabellform tillsammans med friktions- och Qd-värden där sådana mått har skattats. I figurerna används förkortningarna hk, vk, kf och m för höger kantlinje, vänster kantlinje, körfältslinje respektive mittlinje följt av retroreflexionens medelvärde. Vidare anges på x-axeln objektets identifikationsnummer, inom parentes vägnumret och längst ner funktionskravet enligt TBT Resultat per delobjekt i Gotlands län i vägklass C Gotlands län I, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C Underkända Godkända 90% 80% 34% 18% 28% 46% 45% 70% 60% 83% 84% 40% 30% 66% 82% 72% 54% 55% 20% 10% 17% 16% 0% Hk-117 Ml-272 Vk-117 Hk-138 Ml-164 Vk-168 Hk-136 Ml-229 Vk-176 Hk-118 Ml-238 Vk-121 I 4 (140), 100 I 14 (142), 100 I 28 (147), 100 I 35 (149), 100 Figur 3 Andelen godkända/underkända mätplatser i Gotlands län avseende torrfunktionen. Vägklass C. 16 VTI notat 5:4-2013

19 4.4.2 Resultat per delobjekt i Stockholms län efter vägklass 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% 67% 33% Stockholms län AB, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A 34% 45% 66% 55% 97% 98% 3% 2% 81% 19% 73% 27% 43% 57% 95% 5% 72% 85% 28% 15% 88% 96% 12% 4% 36% 64% 81% 92% 19% 8% 4% 96% 59% 41% 1% 99% 95% 96% 5% 4% 28% 72% 93% 92% 7% 8% Underkända Godkända 21% 79% 61% 39% 87% 81% 13% 19% Hk-147 Kf-153 Vk-153 Hk-94 Kf-74 Vk-126 Hk-100 Kf-85 Vk-130 Hk-159 Kf-135 Vk-143 Hk-119 Kf-212 Vk-132 Hk-113 Kf-156 Vk-125 Hk-131 Kf-129 Vk-185 Hk-146 Kf-200 Vk-113 Hk-107 Ml-151 Vk-114 Hk-120 Kf-159 Vk-143 Hk-121 Kf-139 Vk % 66% AB 1 (4), 150 AB 4 (4), 150 AB 5 (4), 150 AB 9 (4), 150 AB 10 (18), 150 AB 11 (18), 150 AB 15 (18), 150 AB 18 (18), 150 AB 20 (18), 150 AB 21 (20), 150 AB 22 (20), 150 Figur 4 Andelen godkända/underkända mätplatser i Stockholms län avseende torrfunktionen. Vägklass A. Stockholms län AB, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B 1% Underkända Godkända 90% 80% 70% 17% 26% 17% 38% 45% 16% 33% 9% 55% 49% 22% 46% 53% 17% 60% 40% 30% 20% 83% 74% 83% 62% 55% 84% 67% 91% 83% 79% 45% 51% 78% 54% 99% 75% 94% 91% 47% 83% 10% 0% Hk-195 Ml % 21% 25% 6% 9% Vk-187 Hk-162 Ml-153 Vk-185 Hk-174 Kf-180 Vk-249 Hk-136 Kf-150 Vk-152 Hk-150 Ml-174 Vk-151 Hk-214 Ml-130 Vk-216 Hk-114 Ml-114 Vk-99 Hk-149 Kf-180 Vk-168 AB 23 (57), 150 AB 24 (57), 150 AB 26 (73), 150 AB 29 (73), 150 AB 33 (76), 150 AB 34 (76), 150 AB 37 (77), 150 AB 28 (73), 150 Figur 5 Andelen godkända/underkända mätplatser i Stockholms län avseende torrfunktionen. Vägklass B. VTI notat 5:

20 90% 80% 22% 9% Stockholms län AB, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C 12% 31% 39% 4% 15% 4% Underkända Godkända 70% 60% 54% 75% 85% 80% 61% 63% 73% 40% 30% 78% 91% 88% 69% 61% 96% 85% 96% 20% 10% 0% 46% 25% 15% 20% 39% 37% 27% Hk-192 Ml-223 Vk-189 Hk-167 Ml-160 Vk-148 Hk-204 Ml-181 Vk-225 Hk-129 Ml-131 Vk-130 Hk-140 Ml-139 Vk-138 AB 46 (225), 150 AB 49 (227), 150 AB 62 (264), 150 AB 89 (859), 150 AB 88 (850), 150 Figur 6 Andelen godkända/underkända mätplatser i Stockholms län avseende torrfunktionen. Vägklass C. 90% Stockholms län AB, andel godkända mätplatser m.a.p. våtfunktionen, vägklass A 9% Underkända Godkända 80% 70% 60% 40% 91% 94% 91% 75% 91% 66% 84% 98% 90% 95% 62% 96% 84% 99% 30% 20% 10% 0% Hk-34 9% Vk-28 Hk-19 6% 9% Vk-26 Hk-24 25% Vk-30 Hk-41 34% Vk-34 Hk-29 16% Vk-29 Hk-23 2% 10% Vk-26 Hk-33 5% Vk- - Hk-26 38% Vk-29 Hk-22 4% Vk-24 Hk-21 16% Vk-27 Hk-25 1% Vk-28 AB 1 (4), 35 AB 4 (4), 35 AB 5 (4), 35 AB 9 (4), 35 AB 10 (18), 35 AB 11 (18), 35 AB 15 (18), 35 AB 18 (18), 35 AB 20 (18), 35 AB 21 (20), 35 AB 22 (20), 35 Figur 7 Andelen godkända/underkända mätplatser i Stockholms län avseende våtfunktion, vägklass A. 18 VTI notat 5:4-2013

21 3% Stockholms län AB, andel godkända mätplatser m.a.p. våtfunktionen, vägklass B 5% Underkända Godkända 90% 80% 16% 18% 28% 70% 56% 53% 51% 60% 82% 40% 30% 97% 84% 82% 72% 95% 20% 44% 47% 49% 10% 18% 0% Hk-48 Ml-33 Vk-45 Hk-41 Ml-32 Vk-40 Hk-34 Vk-49 Hk-29 Vk-35 Hk-35 Vk-45 AB 23 (57), 35 AB 24 (57), 35 AB 26 (73), 35 AB 29 (73), 35 AB 28 (73), 35 Figur 8 Andelen godkända/underkända mätplatser i Stockholms län avseende våtfunktion, vägklass B. 90% Stockholms län AB, andel godkända mätplatser m.a.p. våtfunktionen, vägklass C Underkända Godkända 80% 70% 60% 58% 76% 40% 30% 20% 10% 42% 24% 0% Hk- - Vk- - Hk-33 Vk-29 Hk- - Vk- - Hk- - Vk- - Hk- - Vk- - AB 46 (225), 35 AB 49 (227), 35 AB 62 (264), 35 AB 89 (859), 35 AB 88 (850), 35 Figur 9 Andelen godkända/underkända mätplatser i Stockholms län avseende våtfunktion, vägklass C. VTI notat 5:

22 5 Jämförelse med 2011 I tabell 10 redovisas andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexion för torr markering i Region Stockholm år 2011 och Tabell 10 Andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexionen för torr markering i Region Stockholm 2011 och Län Gotlands län Stockholms län Region Stockholm vägklass andel godkända (%) delobjekt 2011 andel godkända (%) delobjekt 2012 A B C Summa A 38 9 B C 7 33 Summa A B C Summa Det framgår av tabell 10 att vägmarkeringarnas funktion i Gotlands län var bättre år 2012 jämfört med I Stockholms län var vägmarkeringarnas funktion oförändrad mellan 2011 och Beträffande våta vägmarkeringar godkändes 17 % av delobjekten år 2012, medan 29 % av delobjekten godkändes Jämförelsen mellan år 2012 och 2011 efter län i Region Stockholm visas grafiskt i figur VTI notat 5:4-2013

23 jämförelse godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, År 2011 År % 80% 70% 60% 40% 33% 30% 20% 22% 24% 24% 27% 10% 0% Gotlands län Stockholms län Region Sth Figur 10 Jämförelse mellan år Andelen godkända mätplatser i olika län i Region Stockholm avseende torrfunktionen. VTI notat 5:

24 6 Slutsatser Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Stockholm: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar På europavägar var i Region Stockholm 9 % av delobjekten godkända På riksvägar godkändes 38 % av delobjekten På länsvägar godkändes 41 % av delobjekten Retroreflexionen för våta vägmarkeringar 17 % av delobjekten i Region Stockholm godkändes med avseende på våtfunktion. Jämförelse med 2011 Andelen godkända objekt var ungefär lika 2012 jämfört med Andelen godkända objekt i Gotlands län var större 2012 än 2011, medan den var oförändrad i Stockholms län. Slutsats En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan konstateras att regelverket uppfylls på knappt en tredjedel av sträckorna som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker. 22 VTI notat 5:4-2013

25 Referenser Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT version 2. VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping Trafikverket: Teknisk beskrivningstext TBT Vägmarkering. Publikation 2010:109. Borlänge, VTI notat 5:

26

27 GK/UK v Qd Friktion Bilaga A, Region Sth 2012, Sida 1 Gotlands län I Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL, t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v PLV I kf C Klintehamn (k568) - Tofta Strand Höger kant 117 0,172 UK Mittlinje 272 1,000 GK Vänster kant 117 0,160 UK PLV I kf C Vall (k591) - Visby (k148) Höger kant 138 0,657 UK Mittlinje 164 1,000 GK Vänster kant 168 0,821 GK PLV I kf C Slite (k664) - Lärbro (k148) Höger kant 136 0,724 UK Mittlinje 229 1,000 GK Vänster kant 176 1,000 GK PLV I kf C Lickershamn (k709) - Hangvar (k672) Höger kant 118 0,537 UK Mittlinje 238 1,000 GK Vänster kant 121 0,550 UK

28 Bilaga A, Region Sth 2012, Sida 2 Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Stockholms län AB Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL, t Andel GK t GK/UK t RL, v EV AB 1 4 mv A lgr D/AB - Järna (k57, tpl 141) Höger kant 147 0,331 UK 34 0,500 UK ,573 Körfältslinje 153 0,661 UK ,921 Vänster kant 153 0,548 UK 28 0,090 UK ,295 EV AB 4 4 mv A Salem (k581, tpl 145) - Lindvreten (tpl 150) Höger kant 94 0,030 UK 19 0,000 UK ,012 Körfältslinje 74 0,024 UK ,471 Vänster kant 126 0,189 UK 26 0,057 UK ,612 EV AB 5 4 mv A Lindvreten (tpl 150) - Nyboda (k75, tpl 155) Höger kant 100 0,000 UK 24 0,086 UK ,829 Körfältslinje 85 0,000 UK ,109 Vänster kant 130 0,267 UK 30 0,246 UK ,600 EV AB 9 4 mv A Märsta (k263), tpl 180) - lgr AB/C Höger kant 159 0,573 UK 41 0,914 GK ,264 Körfältslinje 135 0,055 UK ,540 Vänster kant 143 0,275 UK 34 0,341 UK ,798 EV AB mv A lgr C/AB - Brunna (tpl 150) Höger kant 119 0,150 UK 29 0,160 UK ,496 Körfältslinje 212 1,000 GK ,064 Vänster kant 132 0,117 UK 29 0,017 UK ,467 EV AB mv A Brunna (tpl 150) - Kallhäll (tpl 153) Höger kant 113 0,041 UK 23 0,100 UK ,986 Körfältslinje 156 0,645 UK ,729 Vänster kant 125 0,195 UK 26 0,050 UK ,234 EV AB A Åkersberga (k276, tpl 187, 2+1 start) - Karby (k268, tpl 188) Höger kant 131 0,082 UK 33 0,384 UK ,527 Körfältslinje 129 0,000 UK ,368 Vänster kant 185 0,955 GK ,985

29 Bilaga A, Region Sth 2012, Sida 3 Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Stockholms län AB Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL, t Andel GK t GK/UK t RL, v EV AB mv A Ledinge (k984, tpl 190) - Norrtälje (k276, tpl 193, mv slut) Höger kant 146 0,405 UK 26 0,035 UK ,018 Körfältslinje 200 0,992 GK ,269 Vänster kant 113 0,050 UK 29 0,156 UK ,669 EV AB kf A Spillersboda (k1029) - Kapellskär Höger kant 107 0,039 UK 22 0,000 UK ,423 Mittlinje 151 0,718 UK ,637 Vänster kant 114 0,073 UK 24 0,000 UK ,690 EV AB mv A lgr D/AB - Nykvarn (k509, tpl 140) Höger kant 120 0,085 UK 21 0,000 UK ,017 Körfältslinje 159 0,786 UK ,043 Vänster kant 143 0,390 UK 27 0,009 UK ,611 EV AB mv A Nykvarn (k509, tpl 140) - Södertälje (k4, tpl 143) Höger kant 121 0,132 UK 25 0,000 UK ,192 Körfältslinje 139 0,189 UK ,389 Vänster kant 159 0,660 UK 28 0,000 UK ,634 RV AB kf B lgr D/AB - Hölö (k505) Höger kant 195 0,835 GK 48 0,974 GK ,183 Mittlinje 164 0,738 UK 33 0,500 UK ,022 Vänster kant 187 0,825 GK 45 0,843 GK ,932 RV AB kf B Hölö (k505) - Järna (k4, tpl 141) Höger kant 162 0,623 UK 41 0,816 GK ,339 Mittlinje 153 0,552 UK 32 0,438 UK ,269 Vänster kant 185 0,841 GK 40 0,720 UK ,724 RV AB mv B Lidatorp (k528, mv start) - Segersäng (k546) Höger kant 174 0,670 UK 34 0,470 UK ,981 Körfältslinje 180 0,911 GK ,627 Vänster kant 249 1,000 GK 49 0,945 GK ,464

30 GK/UK v Qd Friktion Bilaga A, Region Sth 2012, Sida 4 Stockholms län AB Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL, t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v RV AB mv B Västerhaninge (k257) - Länna (k605) Höger kant 136 0,169 UK 29 0,183 UK ,122 Körfältslinje 150 0,206 UK ,091 Vänster kant 152 0,455 UK 35 0,500 UK ,604 RV AB kf B Ununge (k280) - Skebobruk (k1098) Höger kant 150 0,514 UK Mittlinje 174 0,784 UK Vänster kant 151 0,535 UK RV AB kf B Skebobruk (k1098) - Hallstavik (k1111) Höger kant 214 0,988 GK Mittlinje 130 0,253 UK Vänster kant 216 1,000 GK RV AB kf B Fasterna (k1067) - Rimbo (k280, norr) Höger kant 114 0,061 UK Mittlinje 114 0,086 UK Vänster kant 99 0,000 UK RV AB mv B Gryt (k548/551) - Västerhaninge (k257) Höger kant 149 0,467 UK 35 0,490 UK ,225 Körfältslinje 180 1,000 GK ,660 Vänster kant 168 0,827 GK 45 1,000 GK ,653 PLV AB kf C Grödby (k543) - Ösmo (k73) Höger kant 192 0,783 UK ,000 Mittlinje 223 0,908 GK ,551 Vänster kant 189 0,878 GK ,118 PLV AB kf C Jordbro (k73) - Gålö (k565) Höger kant 167 0,694 UK 33 0,421 UK ,233 Mittlinje 160 0,612 UK ,638 Vänster kant 148 0,459 UK 29 0,241 UK ,663

31 Bilaga A, Region Sth 2012, Sida 5 Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Stockholms län AB Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL, t Andel GK t GK/UK t RL, v PLV AB kf C Arninge (k18, tpl 185) - Vallentuna (k268) Höger kant 204 0,964 GK ,286 Mittlinje 181 0,848 GK ,915 Vänster kant 225 0,965 GK ,577 SLV AB kf C Upplands Väsby (k4, tpl 177) - Märsta (k263) Höger kant 129 0,250 UK ,000 Mittlinje 131 0,146 UK ,987 Vänster kant 130 0,198 UK ,750 SLV AB kf C Upplands Väsby (k4, tpl 176) - Söderby (k267) Höger kant 140 0,389 UK ,618 Mittlinje 139 0,366 UK ,115 Vänster kant 138 0,271 UK ,632

32

33 VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovningsanläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet. VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport. HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG POST/MAIL SE LINKÖPING POST/MAIL BOX 920 POST/MAIL BOX POST/MAIL BOX 8072 TEL +46(0) SE BORLÄNGE SE STOCKHOLM SE GÖTEBORG TEL +46 (0) TEL +46 (0) TEL +46 (0)