MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 35/2004/3 Dnr LSY-2002-Y-122 Helsingfors Givet efter anslag

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS BESLUT MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 35/2004/3 Dnr LSY-2002-Y-122 Helsingfors Givet efter anslag ÄRENDE SÖKANDE Inrättande av Norstö Trollholmen 7,5 meters farled som offentlig farled, Dragsfjärd, Nagu och Pargas. Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt ANSÖKAN Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt har med en ansökan som anhängiggjorts och som sedermera kompletterats anhållit om att miljötillståndsverket skall inrätta Örö farled som offentlig farled i Dragsfjärds och Nagu kommuner samt Pargas stad. REDOGÖRELSE FÖR FÖRETAGET Allmän beskrivning av företaget Örö farled skulle bestå av tre delar, farledsdelarna A, B och C, av vilka farledsdel B inrättats som offentlig farled genom Västra Finlands vattendomstols beslut nr 91/1998/1 och tagits i bruk år Trafiken österut från Skärgårdshavet använder för närvarande Utö- Hangö 9,0 meters farleden. Farleden Erstan-Järngrynnan i riktning norrut ansluter Åbo och Nådendals hamnar till farleden Utö-Hangö och via den till öppna havet. Trots att denna rutt minskar färdtiden från Åbo och Nådendals hamnar till Hangö betydligt, trafikeras den i obetydlig utsträckning av handelsfartygen, eftersom farleden Erstan- Järngrynnan och östra delen av farleden Utö-Hangö är krokiga och svårframkomliga. Större delen av trafiken österut använder sig istället av Utö farleden. I och med att sjötrafiken ökat betydligt de senaste åren har det även uppstått ett behov av att öka sjösäkerheten genom att skilja handelsfartygstrafiken och småbåtstrafiken från varandra. Då de planerade farledsdelarna tas i bruk flyttas trafiken bort från de smala sunden i den inre skärgården. Sjötransportsträckan för handelsfartygstrafiken blir kortare och sjösäkerheten ökar. Störande vågbildning och strömningar som uppstår till följd av trafiken minskar betydligt i den inre skärgården. Farledens linjering, längd och dimensionering Den sydligaste delen av Örö farleden (farledsdel A) går i riktning nord-syd och passerar väster om öarna Örö och Snåldö. På denna

2 2 farledsdel finns för närvarande en av sjöfartsstyrelsen fastställd 4,5 meters farled, som huvudsakligen används av fiskare och myndighetstrafik. 4,5 meters farleden slutar i norr vid 9,0 meters farleden Utö-Hangö. Farledsdel A är planerad att bli en 9,0 meters farled och dess längd från öppna havet till farleden Utö-Hangö är ca 15 km. I farledens mellersta del (farledsdel B) finns en 7,5 meters farled för handelssjöfart, som tagits i bruk år Farledsdel B:s längd är ca 11 km. Den nordligaste delen av Örö farled (farledsdel C) börjar väster om Norstö och går mot nordväst, vid Helsingholm vänder den norrut till Gullkrona fjärd, där den delar sig på en mot nord och en mot nordost gående farled och förenar sig med Erstan- Järngrynnan 7,5 meters farled. Farledsdel C är planerad att blir en 7,5 meters farled och dess längd skulle bli sammanlagt ca 25 km. På farledsdel A har som dimensioneringsfartyg använts ett fartyg, vars djupgående är 9,0 m, längd 190 m och bredd 32,2 meter. På farledsdel C har som dimensioneringsfartyg använts ett fartyg, vars djupgående är 7,4 m, längd 153 m och bredd 23,5 m. Farleden förutsätter inga muddringsarbeten. MILJÖNS TILLSTÅND INOM FÖRETAGETS VERKNINGSOMRÅDE Allmän beskrivning av havsområdet Fiskbestånd och fiske Södra delen av Örö farled består av öppet havsområde, men farleden är på bägge sidor kantad av skärgård. Strömningsförhållandena på området är beroende av vindarna och bottentopografin. Huvudströmningsriktningen torde vara nord-sydlig. Detta område får ett bärande istäcke ca vart tionde år. Gullkrona fjärd i norra delen av Örö farled är ett mellanskärgårdsområde och farleden är omgiven av relativt vida fjärdområden. Strömningarna är därför beroende av vindarnas inverkan. Gullkrona fjärd är relativt öppen för vindar från sydväst. Huvudströmningsriktningen på detta område torde vara nordostlig-sydostlig. Området kan oftare få ett bärande istäcke än farledens södra del, vilket tidvis möjliggör samfärdsel på isen vintertid och fiske från isen. Vid södra delen av Örö farled (farledsdel A) finns det få stränder, som är belägna på ett mindre avstånd än 1,0 km från farledsområdet. De närmast belägna stränderna finns på öarna Trollön, Snåldön och Norstön. Vid norra delen av Örö farled (farledsdel C) finns några öar, som är belägna på ett mindre avstånd än 1,0 km från farledsområdet. Ställvis är farledsområdet mycket brett. De närbelägna öarnas stränder är dock i allmänhet branta och består av hårt material, varvid vågornas inverkan torde förbli obetydlig. De mest betydelsefulla fiskarterna på farledsområdet och i dess omgivning är strömming, vassbuk, lax, öring, flundra, sik, abborre, gädda och torsk. På de inre vattenområdena förekommer även gös. Det

3 MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING Motiveringar för projektet 3 förekommer inga betydande lekområden på farledsområdena. Det kan finnas lekplatser för strömming och sik vid grundområdena invid de närliggande öarna. Söder om Örö består yrkesfisket främst av trålfiske av strömming och vassbuk samt av laxfiske med drivgarn och laxrev. På Gullkrona fjärd består yrkesfisket främst av fiske med nät. Enligt sökandens uppfattning finns det inte några fasta strömmingsryssjeplatser inom området. Antalet yrkesfiskare på området är ca 10. I södra delen av Örö farled är fritidsfisket ganska obetydligt, eftersom farledsområdet är beläget relativt långt ute till havs. På Gullkrona fjärd utövas husbehovs- och rekreationsfiske av den lokala befolkningen och sommargäster. Miljökonsekvenserna av företaget har utretts vid ett bedömningsförfarande och över dessa har år 2000 gjorts en miljökonsekvensbeskrivning. De viktigaste motiveringarna för inrättandet av farleden är sjösäkerhets- och miljöorsaker samt ekonomiska orsaker. De viktigaste delfaktorerna som påverkar sjösäkerheten är att det är lätt att navigera i farlederna, att trängsel kan undvikas samt att handelssjöfarten och småbåtstrafiken kan separeras till skilda farleder. Inrättandet av Örö farleden skulle minska trafiken på de andra farlederna. Om den nya farleden inrättas skulle djupgåendet i nuvarande farleden från Kasnäs väster om Purunpää och Långsidan till väster om Högland ändras från 4,3 m respektive 7,5 m till 3,2 m. Djupgåendet i den nuvarande 5 m farleden i riktning sydost-nordväst på Gullkrona fjärd skulle likaså ändras till 3,2 m. Förbindelsen mellan den nya farleden och farleden Kasnäs-Högland skulle brytas. Med dessa åtgärder skulle handelssjöfarten och småbåtstrafiken separeras till skilda farleder. All handelsfartygstrafik (ca 900 fartyg/a) skulle flytta bort från farleden väster om Purunpää och Långsidan. På farleden Hangö-Utö skulle trafiken minska med ca 900 fartyg per år på avsnittet Hangö- Örö farledens korsning. På Utö och Ålands farlederna skulle trafiken minska med ca fartyg per år. Inrättandet av den nya farleden är ekonomiskt sett förmånligt jämfört med upprätthållandet av de gamla farlederna, vilket skulle förutsätta många grundförbättringsåtgärder. Distanserna på vissa rutter blir kortare, vilket skulle medföra en bränsleinbesparing om t för fartygen och att lotsningsavgifterna skulle sjunka. Detta skulle medföra inbesparingar för handelssjöfarten. Därmed kan man anta att även konkurrenskraften för hamnarna i området skulle stiga. Kortare distanser medför också att utsläppen från sjöfarten och olycksriskerna minskar.

4 4 Utsläppen i luften och vattnet Inrättandet av Örö farled skulle medföra större utsläpp i luften på det ifrågavarande området då trafikmängden ökar. Den totala mängden utsläpp skulle däremot inte öka på Skärgårdshavets område, utan minska. Örö farled, som skulle utgöra en kortare rutt ut till öppna havet, skulle minska mängden utsläpp vid Skärgårdshavets inre farleder, vilket är en positiv företeelse ur miljösynpunkt. En koncentration av trafiken till östra delen av Skärgårdshavet skulle dessutom minska verkningarna av utsläppen på havsområdet, då de förhärskande sydvästliga vindarna för verkningarna till fastlandet. Fartygstrafikens utsläpp i havet är ringa, lokala och momentana till sina verkningar. Endast s.k. grått vatten får obehandlat dumpas i havet. Det gråa vattnet blandas snabbt med vattenmassorna i området och medför inga bestående verkningar. Verkningar på människornas levnadsförhållanden och trivsel Inverkan på försvarsmaktens verksamhet Förverkligandet av projektet skulle inte nämnvärt påverka boendetrivseln på området. Detta beror dels på att bosättningen är liten, dels på att avståndet till farleden är relativt långt. Mest olägenhet skulle uppstå invid farleden till Erstan norr om den nya farleden, eftersom trafikmängden där skulle öka och eftersom det på detta område finns mycket fritidsbostäder. Invid de farleder beträffande vilka djupgåendet skulle ändras skulle boendetrivseln öka, då handelstrafiken skulle försvinna. Byggandet av farleden skulle inte orsaka buller, eftersom det inte behöver utföras muddringar eller sprängningar. Bullret från fartygstrafiken är kortvarigt och lokalt. Den fåtaliga bosättningen finns på ett så långt avstånd från farleden och den beräknade trafikfrekvensen är så låg att bullret inte påverkar boendetrivseln. Vid farleden som leder till Erstan kan bullret i någon mån bli störande. Projektet medför inte förfång för rekreationsbruk av stränderna. Inom området för Örö farled finns inte sådana isvägar som vägförvaltningen upprätthåller. På havsområdet väster om Örö har försvarsmakten ett område för skjut- och testverksamhet. Inrättande av Örö farled skulle föranleda betydande men för försvarets verksamhet på området. Verksamheten borde i så fall flyttas, men något motsvarande område finns inte på Skärgårdshavets område. En eventuell förflyttning skulle därtill leda till ett betydande behov av tilläggsfinansiering. Avbrytande av sjötrafiken då övningar pågår är enligt sjöstridskrafterna inte en fungerande lösning och det är dessutom sannolikt att småbåtstrafiken inte kunde kontrolleras tillräckligt på detta sätt. Sjöstridskrafterna har planerat att öka övningsverksamheten på Örö havsområde, vilket skulle betyda att områdets betydelse på riksnivå skulle öka.

5 Inverkan på naturen och landskapet 5 Inrättandet av Örö farled inverkar inte på verksamheten vid Örö fort och står inte i konflikt med stadgandena om skyddsområden i L om övervakning av territorium (755/2000). Verkningsområde Det är svårt att definiera projektets verkningsområde, eftersom många faktorer påverkar områdets utsträckning. Verkningarna på land beror bl.a. på strändernas ytbildning. Frånsett utsläppen i luften slutar dock verkningarna I allmänhet i strandens omedelbara närhet. Även om verkningsområdet inte i verkligheten utgör en jämnbred zon kring farleden, har verkningsområdet i snitt bedömts sträcka sig 1,5 km åt vardera sidan mätt från farledens mittlinje. Verkningar på stränder och havsbottnen Vattenströmningarna är relativt starka på bottnen av den planerade farleden, vilket förhindrar sedimentation på bottnen och den naturliga bottenerosionen är därmed rätt stark. Fartygstrafiken beräknas inte medföra någon ändring i detta hänseende. Den ökande trafikens störningar skulle vara störst på den befintliga farledsdelen på stränderna av Nagu Sandö och andra åsöar. Erosionen av åsöarna kan förhindras eller åtminstone minskas genom användning av hastighetsbegränsningar. Den ökande trafiken kan även inverka på sandbanken som finns under vattnet vid Örös sydvästra del. Projektet skulle inverka positivt vid farlederna som blir grundare och särskilt vid sandstränderna och sandbottnen vid Sandskär och Långsidan. Väster om farledsdel A finns låga grund och akvatiska organismsamhällen typiska för klippstränder. Strömmar och vågrörelser orsakade av fartygstrafiken förorsakar inte märkbara förändringar i dessa organismsamhällen. Öster om farledsdel A finns Örö, vid vilken naturtyperna sublitorala sandbankar och sanddyner förekommer. Flere hotade arter har observerats på ön. De västra delarna av Örö utgör naturliga erosionsområden och dessa utsätts i och med den nya farleden för de miljöförändringar som fartygstrafiken för med sig. Täta vegetationsbestånd har vid utförda fältundersökningar observerats först vid över två meters djup och täckningsgraden var 20-30% mot det normala %. Fartygstrafikens inverkan på dessa botten, som naturligt utsätts för kraftiga strömmar, är antagligen låg. Öster om farledsdel A finns även fladan mellan Nölstö och Snåldön, som hör till Natura 2000-området och klassificeras som kustlagun. Fartygstrafiken orsakar inte betydande förändringar i denna. Den västra sidan av farledsdel B gränsar främst till grunda klippor och klippstränder, för vilka fartygstrafiken inte medför betydande störningar. På farledsdelens östra sida finns sandstränder på Högsåra, Nämanön och Norstö, vilka kan påverkas av förbipasserande fartygstrafik. Området är dock mycket exponerat för västliga vindar och den ökande fartygstrafiken orsakar knappast märkbara förändringar i området.

6 Inverkan på Natura 2000-nätverket 6 Farledsdel C går i närheten av Söderharun, vars stränder är steniga. På ön finns hedvegetation som inte antas ta skada av fartygstrafikens inverkan. Ön är därmed inte särskilt känslig för erosion eller fartygstrafikens inverkan. Detsamma gäller revnaturtyperna på farledsdelens resterande sträckning. Inrättandet av Örö farled medför att fartygstrafikens skadeverkan minskar som helhet. Ökningen i fartygstrafiken till följd av den nya farleden orsakar ändå en intensifiering av möjliga störningar längs hela farleden. Betydande störningar förekommer dock enbart avsides från de nya farledsdelarna dvs. på sträckningen från Gullkrona fjärd till Erstan, som redan är i bruk. I projektets verkningsområde finns Natura 2000-områdena Skärgårdshavet (FI ) och Pargas rullstensåsöar (FI ). Farleden tangerar dessutom Natura 2000-området i Själö skärgård (FI ) vid Kalvsberg i Prostvik i Nagu. Kalvsbergs och Kalvens stränder är bergiga och klippiga och projektet har troligen ingen inverkan på målen för områdets skydd. Projektet medför inte heller negativa konsekvenser för Natura 2000-området i Ölmos-Purunpää (FI ), som är beläget på ett avstånd om över 3 km från den planerade farleden. De negativa konsekvenserna på Natura 2000-områdena Skärgårdshavet och Pargas rullstensåsöar orsakas av ökad fartygstrafik. Särskilt strändernas naturtyper utsätts för ökade vågrörelser och erosionseffekter av strömmarna. Inverkan är troligen kraftigare i de sublitorala delarna och syns sällan på de terrestra delarna av stranden. Förorenande luftutsläpp och buller ökar med ökad trafikering. Inrättandet av Örö farled medför troligen inga negativa verkningar för de naturtyper som kräver särskilt skydd i Natura 2000-områdena Skärgårdshavet och Pargas rullstensåsöar. Bland de i bilaga I till naturdirektivet uppräknade övriga naturtyperna påverkas enbart sandstrandnaturtyperna, såvida de ökade vågrörelserna orsakar tydlig erosion av stränderna och sämre tillväxt av blåstång och bandtång. Denna inverkan kan observeras bland arter som drar nytta av strändernas blåstångsvallar. I Natura-området Skärgårdshavet häckar de hotade fågelarterna silltrut och havsörn. Främsta orsaken till minskningen av antalet silltrutar antas vara en ökad förekomst av gråtrut. Fartygstrafikens inverkan på häckningen är troligen relativt liten. Den enda kända häckningsplatsen för havsörnen är belägen avsides i förhållande till verkningsområdet för Örö farledsdel C och inrättandet av farleden inverkar därmed inte på skyddet av arten. Projektet medför även positiva konsekvenser för Natura området Skärgårdshavet. Såvida fartygstrafiken flyttas från den mycket använda Utö farleden till den kortare Örö farleden minskar tiden för fartygens vistelse i området. Speciellt beträffande Hangö farleden betyder detta att risken för olyckor minskar. Den planerade ändringen av djupgåendet i Norstö Högland Trollholmen farleden

7 7 skulle bidra till minskad erosion i området och gynna målen för skydd av strandnaturtyperna på Hamnholmen, Sandskär och Sandö. Detsamma gäller sandstränderna i Ölmos-Purunpää, som är belägna nära den ovannämnda farleden och hör till Natura 2000-området Ölmos-Purunpää. Inverkan på landskapet Farleden märks ut i terrängen med ensmärken samt remmare och bojar, vilka till en viss del kan ändra landskapet. Antalet linjetavlor blir 17 på en sträcka om 40 km. I och med att farledsdelen Kasnäs- Högland ändras till stamfarled för fritidsbåtar kan en del av de säkerhetsanordningar, som planerats för handelssjöfarten, avlägsnas. Åtgärder för förhindrande och minskande av skador Skadeverkningarna av Örö farled beräknas bli ringa och under byggnadstiden uppstår sådana verkningar i praktiken inte alls. Skadeverkningarna av fartygstrafiken begränsas till farledens verkningsområden och på de flesta ställen är verkningarna så små att avvärjningen av dem inte kräver några åtgärder. På de ställen där vågbildningen från fartygen sliter på stränderna och olägenheterna för bosättningen vid stränderna är kännbara, kan skadeverkningarna avvärjas bäst med lokala fartbegränsningar. De olägenheter som inrättandet av Örö farled medför för sjöstridskrafterna kan minskas genom sjöfartens styrningssystem (VTS). Trafiken i farleden kan till och med tillfälligt avbrytas. UTLÅTANDE MED ANLEDNING AV MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGEN Sydvästra Finlands miljöcentral har i egenskap av kontaktmyndighet avgett sitt utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen. I utlåtandet har konstaterats att bedömningsförfarandet har uppfyllt de ändamål som uppställts i L om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Bedömningsarbetet har enligt miljöcentralen utförts sakenligt och ger en klar helhetsbild av projektet och de därav orsakade miljökonsekvenserna. Miljöcentralen har dock konstaterat att projektet kan medföra verkningar som i Natura-områdena Skärgårdshavet och Pargas rullstensåsöar betydligt kan försämra naturvärdena hos naturtyperna sandstränder, strandhällar och steniga stränder samt akvatisk växtlighet och dyner. Miljöcentralen har ansett att projektets verkningar borde preciseras angående dessa naturtyper i samband med tillståndsförfarandet. Bedömningen bör preciseras även beträffande verkningarna på Örös sandstränder och artbestånd, eftersom Örö vid sidan av Jurmo utgör det mest betydande enskilda naturobjektet på Skärgårdshavets område trots att ön inte hör till Natura-nätverket. Miljöcentralen har även ansett att sökanden i samband med tillståndsförfarandet bör presentera ett uppföljningsprogram på basen av vilket uppgifter om de verkliga verkningarna av projektet kan erhållas.

8 FÖRETAGETS INVERKAN PÅ ALLMÄNT OCH ENSKILT INTRESSE Inverkan på fiskbestånden och fisket 8 Inom farledsområdet utförs inga muddringar eller dumpning av muddermassor. Företaget kommer därmed inte att ha betydande inverkan på fiskarnas förökning och sålunda inte heller på fiskbestånden. Grundandet av Örö farled kan inverka på yrkesfisket, men effekterna kommer sannolikt inte att vara betydande för idkandet av fiskenäring. För trålfisket förorsakar den nya farleden inte annat men än att den övriga sjötrafiken bör iakttagas mer än tidigare. Så vitt man vet idkas inte fiske med strömmings- eller laxryssjor på farledsområdet. Fiske med nät och revar blir omöjligt på farledsområdet. Vintertid kan ett eventuellt nätfiske inte idkas varken på farledsområdet eller på områden där den öppna farleden hindrar samfärdseln på isen. Åtminstone i Gullkrona fjärdens nordvästra del har idkats vinterfiske. Sådana isvintrar då nätfiske under isen är möjligt är dock rätt sällsynta inom farledsområdet. Fritids- och husbehovsfisket torde påverkas relativt lite av den nya farleden. Fiske med stående redskap blir dock omöjligt inom farledsområdet. Inverkan på sjötrafiken och dess konstruktioner ERSÄTTNINGAR Den södra delen av Örö farled (farledsdel A) förorsakar sannolikt inte men för övrig trafik. Utmärkning av farleden ökar säkerheten för sjötrafiken. Farledsavsnittet på Gullkrona fjärd kan under isvintrar försvåra samfärdseln från fastlandet till öarna och fiskeplatserna. På kartan finns utmärkt en vinterväg från Ytterölmos söder om Högland till Säskär. Båda grenarna i den norra delen av Örö farled (farledsdel C) korsar denna vinterväg, vilket kommer att påverka samfärdseln i Gullkrona fjärdens norra del. Sökanden har ansett att farleden inte orsakar sådan i 4 kap. 8 vattenlagen avsedd skada för fisket eller fiskbeståndet som borde ersättas och har sålunda framställt att det inte skall betalas ersättningar för vattenområdena. HANDLÄGGNING AV TILLSTÅNDSANSÖKAN Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Dragsfjärds och Nagu kommuner samt i Pargas stad och berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna.

9 9 Påminnelser, yrkanden och åsikter 1) Sydvästra Finlands miljöcentral har hänvisat till sitt utlåtande av om miljökonsekvensbeskrivningen och har ansett att ansökan bör kompletteras med de i nämnda utlåtande påtalade utredningarna gällande projektets verkningar på Natura-områdena och Örö. 2) Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral (TEcentralen) har konstaterat att inrättandet av Örö farled kommer att medföra en ökning av trafiken och större fartyg, vilket väntas medföra utarmning av habitaten i strandzonen samt artbestånden. TEcentralen har ansett att sökanden bör åläggas en skyldighet att utföra kontroller av projektets verkningar på miljön och fiskeekonomin. Ett kontrollprogram beträffande verkningarna på fiskeekonomin bör inlämnas för godkännande till TE-centralen innan farleden tas i bruk. Programmet bör innefatta uppföljning av erosionsverkningarna på olika typer av stränder, av bottnens kvalitet och förändringar i växtligheten och fiskebestånden i farledens verkningsområde. I tillståndsbestämmelserna bör sökanden åläggas att vid behov vidta sådana åtgärder som behövs för förhindrande av erosion på stränderna och minskande av men som beror på erosionen. Om kontrollerna påvisar att den akvatiska naturen utarmas som följd av den ökade trafiken bör sökanden bereda sig på att avhjälpa dessa menliga verkningar på ett av fiskeekonomi- och miljömyndigheterna godkänt sätt. 3) Sjöstridskrafternas stab har motsatt sig inrättande av Örö farled som offentlig farled. Staben har konstaterat att havsområdet invid Örö och de på området belägna skjutområdena har erbjudit försvaret mångsidiga möjligheter till försöksverksamhet och övning i relativ ostördhet. På området verkställs skjutningar och utövas försöksverksamhet för utveckling av sjöstridskrafterna under ca 150 dygn per år. Verksamheten är i huvudsak förlagd till den tid då vattnet är öppet. Inrättandet av den ifrågavarande farleden skulle leda till att handelsoch nöjestrafiken på området skulle mångdubblas. En livlig sjötrafik skulle med beaktande av säkerhetsbestämmelserna som ansluter sig till skjutningar och sprängningar på ett oskäligt sätt försvåra övningsverksamheten på området. Avbrytande och/eller begränsande av trafiken på området under den tid övningsverksamheten pågår skulle i praktiken vara mycket svårt, eftersom detta skulle innebära att Örö farled skulle stängas för trafik dagligen för ca 12 timmar under dygnets ljusa tid flere gånger i månaden och till och med för flere dygn i taget. Övervakningen av områdena skulle därmed bli svårare och förutsätta betydande tilläggsresurser. Sjöstridskrafterna har i praktiken inte möjlighet att grunda ett ersättande område särskilt med beaktande av de krav som uppställs av försöksverksamheten. Om företaget förverkligas förorsakas sjöstridskrafterna sådant oskäligt besvär som avses i 17 L om vissa grannelagsförhållanden. Sjöstridskrafterna har framfört att man vid avgörandet av farledsfrågorna inom Hangö-Hitis-Nagu-området borde undersöka utvecklingsmöjligheterna beträffande de redan befintliga farlederna.

10 10 4) Finlands sjöhistoriska museum har framfört att de på farledsdelarna A och C belägna områdena, vilkas djup är 40 m eller mindre och på vilka det skall sänkas bojtyngder skall kartläggas genom ekolodning med tillräckligt känslig apparatur (500 khz) i god tid innan förverkligandet av företaget. Endast på detta sätt kan man försäkra sig om att det inte finns fornminnen som blir på farledsområdet under trafiken eller bojtyngderna. Kartläggningen genom ekolodning bör intas som en bestämmelse i beslutet. 5) AA (Granbacka I RNr 1:76, Rosala, Dragsfjärd) har motsatt sig inrättande av Örö farled på den grunden att detta skulle försämra fisket invid Stora och Lilla Hästskär och även i övrigt minska möjligheterna att använda fastigheten samt försämra trivseln på fastigheten och inverka negativt på fastighetens försäljningsvärde. Redan för närvarande åstadkommer sjöstridskrafternas båtar så stora vågor att båtarna och bryggan invid fastigheten är mycket utsatta. Fisket omöjliggörs till följd av att vågorna rör upp bottenslammet. 6) BB (Skräddars RNr 1:5, Vänö, Dragsfjärd) har motsatt sig inrättandet av Örö farled. BB har yrkat att EU bör höras om huruvida inrättandet av farleden är förenligt med målen för nätverket Natura 2000 och har påpekat att farleden medför en ökning av risken för olyckor som kan leda till bestående naturförstörelse. BB har ansett att farleden skulle medföra att skärgårdsborna inte längre kan få sin utkomst av fisket och att dessas utkomst bör garanteras under hela den tid farleden existerar. 7) CC (Bergs RNr 2:9, Vänö, Dragsfjärd) har ansett att inrättandet av Örö farled skulle medföra en ökning av risken för sådana olyckor, som kan innebära att de omgivande stränderna blir förstörda för alltid. 8) Pargas fiskeområde och Åbolands fiskarförbund har ställt sig kritiska till den planerade farledsdragningen. Påminnarna har konstaterat att farleden kommer att orsaka fisket i områdena väster om Örö samt väster om Helsingholmen och på Gullkrona fjärd betydande olägenheter i och med att fartygstrafiken medför eutrofieringseffekter. Dessa inverkar i sin tur negativt på fiskproduktionen och därigenom även på fiskbestånden i områdena kring farleden. Då fartygstrafiken ökar och fartygen blir större ökar även exponeringen av stränderna och fiskens lekbottnar förstörs, vilket likaså inverkar negativt på fiskbeståndens storlek. Trålning av fisk omöjliggörs i områdena väster om Örö och i östra delen av Gullkrona fjärd. Påminnarna har framfört att fiskarna i området yrkar på fullt skadestånd för utebliven fångst och rätt att få tråla på den planerade farledens område. Den ökade fartygstrafiken leder även till en ökning av olycksriskerna och därför bör det krävas att tankfartygen har dubbelbottnade skrov. Beredskapen för oljebekämpning måste höjas i den nya farledens verkningsområde. Farleden kommer också att inverka på områdena norr om den planerade farleden från Pensar till Västermälö i Pargas, eftersom ett större antal fartyg kommer att passera dessa områden. Detta kommer att medföra konsekvenser för fiskeverk-

11 11 samheten och måste beaktas vid fastställandet av ersättningar åt fiskarna. Förklaring Sökanden har tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökanden har med anledning av Sydvästra Finlands miljöcentrals och Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentrals påminnelser konstaterat att den begärda utredningen har tillställts miljötillståndsverket som bilaga till förklaringen. Sökanden har med anledning av Sjöstridskrafternas stabs påminnelse konstaterat att trafiken kan begränsas och farleden vid behov tillfälligt stängas genom användning av VTS-systemet. Sökanden har med anledning av Finlands sjöhistoriska museums påminnelse konstaterat att farledsområdet till största delen har ett vattendjup på över 25 m. Farledsområdet har i sin helhet lodats. Eftersom sjöstridskrafterna utövar övnings- och försöksverksamhet på området, vilket innebär trafik med hög hastighet och sprängningar under vattnet, kan området inte anses vara i naturligt tillstånd. Sökanden har med anledning av AAs påminnelse konstaterat att den planerade farleden innebär en förflyttning av farleden västerut, vilket medför en förbättring av situationen i omgivningen kring Stora Hästskär. Sökanden har med anledning av CCs påminnelse konstaterat att risken för olyckor minskar då farleden förflyttas bort från strandzonen till öppnare vatten. Sökanden har med anledning av Dragsfjärd-Västanfjärd fiskeområdes, Pargas fiskeområdes och Åbolands fiskarförbunds påminnelse konstaterat att farleden inte avlägsnar trålningsmöjligheten på området. Om sökanden åläggs ersättningsskyldighet skall denna basera sig på beskattningsuppgifter och beräkningar enligt fiskeverksamhetens omfattning. Farleden flyttas längre bort från stränderna och fiskarnas lekområden minskar därmed inte. Tilläggsutredning Sökanden har tillställt miljötillståndsverket tilläggsutredning, som omfattade ett program för uppföljning av företagets verkningar på miljön och preciseringar av miljökonsekvensbeskrivningen. I programmet för uppföljning av företagets verkningar på miljön har föreslagits utförande av undersökningar av erosionen på sandbanken invid Örö och på åsöarna invid Nagu Sandö. Vid Örö skulle sandbankens ursprungliga form kartläggas genom ekolodning innan farleden tas i bruk och därefter kan den av trafiken orsakade erosionen på sandbanken uppföljas under kommande år genom lodning. Vid Nagu Sandö kan erosionsverkningarna av fartygstrafiken bedömas med hjälp av våg- och strömningsmätningar. Behovet av fortsatta undersökningar kan bedömas på basen av resultaten från den

12 12 första mätningen. I programmet har även föreslagits uppföljning av två på olika avstånd från farleden belägna växtbestånd av bandtång. Miljökonsekvensbeskrivningen har preciserats beträffande de av fartygstrafiken orsakade erosionsverkningarna samt beträffande de av företaget orsakade biologiska verkningarna på Örö. Vid Nagu Sandö orsakar strömningsverkningarna av fartygstrafiken redan för närvarande erosion av bottenmaterialet. Fartygens storlek förväntas inte öka som följd av inrättandet av Örö farled, men trafikmängden kan öka, vilket förstärker de av trafiken orsakade erosionsverkningarna på området. Utgående från erosionsundersökningarna antas det att farleden inte kommer att ha någon inverkan på den akvatiska växtligheten och inte heller på erosionen av de steniga stränderna. Farleden medför inte heller förändringar i de terrestra naturtyperna och den terrestra växtligheten. Farledens verkningar på Örös natur blir därmed små. Utlåtanden Sydvästra Finlands miljöcentral har tillställt miljötillståndsverket sitt utlåtande med anledning av tilläggsutredningen. Miljöcentralen har godkänt den i tilläggsutredningen framförda slutledningen om att företagets verkningar på Örö sannolikt blir små. Miljöcentralen har konstaterat att bottensedimentet vid Nagu Sandö är fin sand, som är känslig för erosion. Om företaget förverkligas finns det ett uppenbart behov av uppföljning av företagets verkningar. Trafik- och kommunikationsministeriet har tillställt miljötillståndsverket ett utlåtande angående möjligheterna att förordna Örö farled till offentlig farled på det ifrågavarande området. Ministeriet har konstaterat att försvarsmakten har motsatt sig företaget, eftersom förordnande av farleden skulle medföra att sjöstridskrafternas övnings- och skjutområde vid Örö borde flyttas. Något motsvarande område finns dock inte i Skärgårdshavets område. Farleden skulle med stöd av territorialövervakningslagen kunna stängas för begränsade tider bl.a. med hjälp av VTS-systemet, men detta skulle förutsätta investeringar om ca 0,5 milj. euro. Ministeriet har ansett att den av sökanden uppgjorda lönsamhetskalkylen för Örö farled är bristfällig, eftersom i den inte har beaktats investeringsbehov i anslutning till nya lotsningsarrangemang och VTS-systemet och inte heller tilläggskostnader för isbrytandet samt det men som uppstår för försvarsmakten. Enligt lönsamhetskalkylen är den största nyttan med företaget de inbesparingar som den kortare restiden medför för fartygen, men enligt ministeriets uppfattning verkar företaget dock inte förkorta denna restid. På dessa grunder har ministeriet ansett att det för närvarande inte är behövligt att förordna Örö farled till offentlig farled. Ministeriet har fört diskussion om saken med sjöfartsverket och försvarsministeriet och parternas uppfattning om saken är densamma. Nyttan av farleden är ifrågasatt och en stor del av de kostnader som förverkligandet av företaget skulle medföra har lämnats obeaktade i kalkylerna. Företaget skulle inte i den rådande situationen vara samhällsekonomiskt lönsamt. Menet som förordnandet av farleden skulle orsaka försvarsmakten är uppenbart och svårt att kompense-

13 Återkallande av ansökan Ändring av återkallandet av ansökan 13 ra. Grundandet av Örö farled kan vid behov senare tas upp till ny prövning. Försvarsministeriet har tillställt miljötillståndsverket ett utlåtande angående möjligheterna att förordna Örö farled till offentlig farled på det ifrågavarande området. Ministeriet motsätter sig företaget på den grunden att farleden skulle gå på havsområdet väster om Örö, som är ett viktigt skjut- och försöksverksamhetsområde. Förordnandet av farleden skulle öka trafiken på område, vilket skulle försvåra försvarsmaktens övningsverksamhet orimligt. Försvarsmakten har ingen möjlighet att grunda ett ersättande område. Ministeriet har konstaterat att på basen av diskussioner som förts mellan ministeriet, trafik- och kommunikationsministeriet och sjöfartsverket har parternas gemensamma åsikt konstaterats vara att företaget inte i detta skede skall förverkligas. Sökanden har skriftligen återkallat ansökan. Sökanden har ändrat återkallandet av ansökan och anhållit om förordnande av Norstö Trollholmen 7,5 meters farled, som till sin sträckning exakt motsvarar den norra delen av Örö farled (farledsdel C), till offentlig farled. Sökanden har konstaterat att varken sjöstridskrafterna eller områdets kommuner har motsatt sig förordnandet av 7,5 meters farleden. Den nuvarande Norstö Högland Trollholmen 7,5 meters farleden har klassificerats som en i dåligt skick varande farled. I farleden borde utföras muddringar på Naturaområdet invid Sandskär. I närheten av Högland uppfyller farleden inte heller normerna ifråga om farledens bredd och geometri. Den nya farledsdelen är till alla sina egenskaper en bättre lösning än återställandet av den gamla farledsdelen till en nivå som motsvarar ikraftvarande normer. Den nya farleden är rakare då den innefattar två linjer jämfört med den gamla, som innefattar åtta linjer. Den är också betydligt bredare och säkrare samt förmånligare med avseende på miljön. Sjöfartsdistriktet har planer på att ändra djupgåendet i den gamla Norstö Högland farleden till 6,5 4,2 m. Grundande av den ifrågavarande farledsdelen möjliggör separering av handelsfartygstrafiken och nöjesbåtstrafiken till skilda rutter och förbättrar därmed sjösäkerheten. Utlåtande Sjöstridskrafternas stab har tillställt miljötillståndsverket sitt utlåtande med anledning av ändringen av ansökan. Staben har konstaterat att den inte motsätter sig förordnandet av farledsdelen C till offentlig farled.

14 MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Processuella avgöranden 14 Lämnande därhän Miljötillståndsverket lämnar ansökan därhän till den delen den gäller den södra delen av Örö farled (farledsdel A). Lämnande utan prövning Förkastande av yrkande Motivering Sökanden har återtagit sin ansökan och ändrat återtagandet sålunda att det avsåg den södra delen av farleden (farledsdel A). Lagrum 16 kap 22 vattenlagen Miljötillståndsverket upptar inte det av Åbolands fiskeområde och Pargas fiskeområde framförda yrkandet om att det måste förutsättas att tankfartygen skall ha dubbelbottnade skrov till prövning. Motivering Inrättande av offentlig farled Det hör inte till miljötillståndsverkets behörighet att avgöra det ifrågavarande yrkandet. Miljötillståndsverket förkastar det av Åbolands fiskeområde och Pargas fiskeområde framförda yrkandet om fastställande av ersättningar åt fiskarna i det ifrågavarande området, eftersom påminnarna saknar rätt att föra talan för fiskarnas del. Miljötillståndsverket bestämmer på Skärgårdshavets sjöfartsdistrikts ansökan att Norstö Trollholmens farled (farledsdel C) i Dragsfjärds och Nagu kommuner samt Pargas stad skall inrättas som offentlig farled i enlighet med ändringen av ansökan som tillställts miljötillståndsverket och att dess seglationsdjup är 7,5 meter. Miljötillståndsverket fastställer farledens läge på det sätt som framgår av bilaga 1 till detta beslut. Inrättandet av farleden Norrstö - Trollholmen 7,5 meter som offentlig farled kan inte på förhand sett anses förorsaka skada, men eller annan förlust av förmån som skall ersättas enligt vattenlagen. Bestämmelser 1) Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt skall hålla farleden och till den hörande anordningar i tillbörligt skick och för egen del sörja för att

15 15 farleden används på så sätt att därav förorsakas minsta möjliga skada för den övriga användningen av havsområdet. Farleden skall utmärkas i enlighet med de bestämmelser som givits av sjöfartsverket. 2) Farleden kan tas i bruk när den har utmärkts på behörigt sätt. 3) Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt är ansvarig för farleden och användningen av denna samt för skada, men och annan förlust av förmån som företaget i övrigt eventuellt medför. 4) Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt bör utföra en uppföljning av farledens verkningar på naturförhållandena i området på ett av Sydvästra Finlands miljöcentral godkänt sätt åtminstone i den omfattning som avses i uppföljningsprogrammet av Uppföljningsprogrammet skall tillställas Sydvästra Finlands miljöcentral för godkännande och Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral till kännedom inom tre månader från att beslutet vunnit laga kraft. 5) Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt skall göra en skriftlig anmälan om ibruktagandet av farleden till Sydvästra Finlands miljöcentral, Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral och miljövårdsmyndigheterna i Dragsfjärds och Nagu kommuner samt Pargas stad. Till anmälan skall fogas en karta som utvisar utmärkningen av farleden och ett sjökort över farledsområdet. Motivering Den nuvarande Norstö Högland Trollholmen 7,5 meters farleden, som för närvarande trafikeras av handelsfartyg, har klassificerats som en i dåligt skick varande farled och är besvärlig att underhålla. I farleden borde utföras muddringar på Natura-området invid Sandskär och i närheten av Högland uppfyller farleden inte heller normerna ifråga om farledens bredd och geometri. Norstö Trollholmen 7,5 meters farled ökar säkerheten för sjötrafiken, eftersom den är rakare och bredare än Norstö Högland Trollholmen farleden och även genom att en separering av handelsfartygstrafiken och småbåtstrafiken till skilda farleder möjliggörs. På basen av de till ansökan bifogade utredningarna medför inrättandet av farleden inte några negativa konsekvenser för Natura områdena Själö skärgård (FI ) och Ölmos-Purunpää (FI ) och inverkar sannolikt inte heller negativt på de naturtyper som kräver särskilt skydd i Natura 2000-områdena Skärgårdshavet (FI ) och Pargas rullstensåsöar (FI ). Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt har i bestämmelse 4) ålagts följa upp företagets konsekvenser för naturförhållandena i området. Uppföljningsprogrammet bör uppdateras i enlighet med bestämmelse 4), eftersom den till ansökan bifogade planen har ändrats. Den del av havsområdet som avses i ansökan uppfyller skäligen de krav som kan ställas på en offentlig farled med beaktande av samfärdseln i vattendraget.

16 16 Den nytta som inrättandet av farleden medför är betydlig i förhållande till det men som förorsakas av användningen av farleden. Miljötillståndsverket har beaktat miljökonsekvensbeskrivningen som en grundläggande utredning för hela projektet. Sydvästra Finlands miljöcentrals utlåtande om konsekvensbeskrivningen har beaktats sålunda att miljötillståndsverket har begärt den tilläggsutredning av sökanden som har förutsatts i utlåtandet. Lagrum 2 kap. 6 2 mom. och 4 kap. 1a, 2a och 3 vattenlagen Utlåtande om påminnelser och yrkanden HANDLÄGGNINGSAVGIFT Inrättande av farled Eftersom Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt har återkallat ansökan till den del den gällde den södra delen av farleden (farledsdel A) har miljötillståndsverket lämnat ansökan därhän till denna del. Miljötillståndsverket ger inget utlåtande med anledning av de påminnelser och yrkanden som gällde denna del av farleden. Beträffande den norra delen av farleden (farledsdel C) dvs. Norstö Trollholmens farled föreligger förutsättningar för inrättandet av farleden på de grunder som framgår av motiveringarna till beslutet ovan. Uppföljning av farledens verkningar på miljön Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt har i bestämmelse 4) ålagts utföra en uppföljning av farledens verkningar på naturförhållandena i området. Kontroll av farledens verkningar på fiskbeståndet och fisket Eftersom farledens inverkan på områdets fiskbestånd och fisket på förhand sett är liten åläggs Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt inte att utföra någon kontroll av företagets inverkan till denna del. Övriga påminnelser och yrkanden Miljötillståndsverket har i övrigt beaktat de framförda påminnelserna och yrkandena på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan euro För beslutet uppbärs i enlighet med miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1416/2001) och bilagan till nämnda förordning en avgift, som är 35 % högre än avgiften enligt tabellen i bilagan, eftersom det motsvarar den arbetsinsats som handläggningen av ärendet har krävt.

17 17 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i beslutet får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvärstiden utgår Birgitta Vauhkonen Lea Siivola Heikki Penttinen Nina Engberg I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Lea Siivola (graskande ledamot) och Heikki Penttinen. Ärendet har föredragits av föredragande Nina Engberg. NE/mk

18

19 BESVÄRSANVISNING Bilaga Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsskriften med bilagor skall tillställas Västra Finlands miljötillståndsverk. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Om den sista dagen då besvär får anföras är en helgdag, lördag, självständighetsdagen, första maj, julafton eller midsommarafton, fortsätter besvärstiden ännu den därpå följande vardagen. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln inom det område som påverkas, av de kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter som saken gäller, och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut av miljötillståndsverket i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e-postadress vaasa.hao@om.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i miljötillståndsverkets beslut - vilka ändringar som yrkas i miljötillståndsverkets beslut - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. - en avskrift av besvärsskriften (ifall besvärsskriften tillställs per post) Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, Helsingfors postadress: PB 115, Helsingfors telefon: växel (09) telefax (09) e-post kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 80 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.