Mer än halvvägs i kursen

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Mer än halvvägs i kursen"

Gunnel Jakobsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Me än halvväg kuen Dvyteen ekank Elektoekanka ovandlae ktöaknen tatonät Modulaton av kaftelektonka ovandlae Vektoe Aynkonaknen Snuatad, uktatad Fekvenovandlae, vektoe, dynak Synkonaknen Sevootoegleng Geneatodft tatonät Vavtalegleng Stöegleng Allänt o dvyte Motoval Exepel Sulenga ed atlab/ulnk Tentaplugg! und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

2 Kuvädeng efte halva kuen Kuföändnga NU koe dg tll godo Inktad på kuupplägg och undevnngfoe Koentea fölande fågo! Föelännga Övnnga Dtt engageang Mtt engageang Hu ka du klaa tentan på bäta ätt??? Fölag: Gö dtt eget foelblad att ta ed på tentan! und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

3 F8: Synkonaknen (Kap 9)

4 Synkonaknen o geneato SM töta tlläpnng ä o geneato Fnn de fleta kaftvek fö tokalg elenegpodukton En typk geneato känkaftvek och vattenkaftvek ha ånga pole dv ä långatoteande utpäglade pole oton Fö gatubne använd k tuboakne dv nabboteande ynkongeneatoe ed få pole cylndk oto Stoa geneatoe ä ofta elektkt agneteade, en det fnn peanentagneteade ynkonakne (PMSM) upp tll någa 100 kw und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

5 Synkonaknen o oto Synkonakne använd ockå fö elektka dvyte Exepel: taktondfte (lok, elfodon) ndutella otodfte (valvek, guvpel, ha) evoyte (potonegleng) und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

6 Mekankt utföande Staton Statoplåtana e ut o otvagheten ho en aynkonakn. Oftat ä lndnngana nufogt utbedda (lko ho AM). Fö nde ynkonakne gå nte detta efteo antalet tatopå ä fö ltet (o Fgu 9.1 nedan). En falndnng Fgu 9.1. Statoplåt fö ynkonakn. und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

7 Mekankt utföande Roton (I) De elektkt agneteade ynkonaknena (EMSM) ha agnetenglndnngen fölagd oton. ångatoteande geneatoe ha utpäglade pole oton dv en koncentead lndnng. Tuboakne ha cke-utpäglade pole oton dv agnetenglndnngen ä utbedd och fölagd på. Fgu 9.2. Roto ed utpäglade pole (th) och tubooto (tv). und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

8 Mekankt utföande Roton (II) De peanentagneteade ynkonaknena kan vaa byggda ed utanpålggande elle dupt onteade agnete. De et använda agnetatealen ä Saau-Cobolt och Neodyu-Boon-Jän. Den elatva peeablteten ho peanentagnetena ä låg ( 1) vlket ge låg agnetengnduktan. Fgu 9.3. Roto ed ytonteade och dupt onteade agnete. und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

9 Mateatk odell (I) Den elektkt agneteade ynkonaknen använd oftat o nätanluten geneato gå däed tatonä dft odellea tatonät Den peanentagneteade ynkonaknen använd ofta tanent dft (evo och högdynaka applkatone) Modellea tanent häneende Däplndnnga (bulndnng otvaande typk AM-oto) använd fö att däpa nvekan av tanente faföallt elektkt agneteade geneatoe. Efteo v tudea dea tatonä dft behöve v e ta hänyn tll nävaon av däplndnnga. und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

10 Mateatk odell (II) I oton kapa agnetfältet huvudaklgen av en agnetenglndnng o agnetengflödet gå att ända elle en peanentagnet o agnetengflödet e gå att ända Staton lndnnga ä tefaga o aynkonaknen. Statolndnngen ä ankalndnng elle abetlndnng (efteo ek nducea denna lndnng) und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

11 Mateatk odell (III) y b x a c Fgu 9.4. Synkonaknodell ed tefag ankalndnng taton och enfag fältlndnng oton. und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

12 Mateatk odell (IV) Geneell tanent odell Statoekvatonen uttyckt på vektofo tatokoodnate () d d d d u R Rotoekvatonen uttyckt på vektofo otokoodnate () d d d d u R y R u x Roto Fgu 9.5. Vektoe ynkonaknen und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

13 Mateatk odell (V) Geneell tanent odell De olka koodnatyteen o använd fö elektka akne ä (tatonäa) dq (ed agnetengflödet o efeen) d tå fö dect och q fö quadatue (på tväen) vlket yfta på oton pole det fall de ä utpäglade. I kuatealet använd dock betecknngen -yteet (oteande ed oton, x-axeln agnetflödet ktnng) Fö ynkonaknen aanfalle dq- och -yteen V ka uttycka tatoekvatonen och otoekvatonen -yteet fö den tatonäa odellen tex geneatoe fö den tanenta odellen tex evo-applkatone und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

14 Mateatk odell (VI) Geneell tanent odell Saband ellan tatopännng, tö at flöde på vektofo, tatokoodnate och otokoodnate: y R u x u u e e e Roto Inättnng tatoekvatonen ge: d d e d e u e R e d d und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW d u R Fgu 9.5. Vektoe ynkonaknen

15 Mateatk odell (VII) Geneell tanent odell Synkonaknodell otokoodnate d d u R d T d u R... y y R u x Roto Fgu 9.5. Vektoe ynkonaknen und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

16 Mateatk odell (VIII) Tanent odell av peanent agnetead SM Peanentagnetead ynkonakn endat tatoekvatonen ä av ntee d d u R uftgapflödet och tatoflödet ge av Statoekvatonen ge av (OBS = + ) u R d Statoekvatonen ovan gå att använda nätan o den ä fö ototynng elektka dvyte! Fgu 9.6. PMSM otokoodnate und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

17 Mateatk odell (IX) Synkonaknen dvyte Det ä endat tökoponenten y-ktnngen o blda vdoent. Stöbövädena bl x y 0 T Detta kalla tvätöegleng Regulaton abetgång: Stöbövädena ovan => pännngböväden -koodnate =>pännngböväden -koodnate => pännngböväden abc-koodnate => tangelvågodulaton und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

18 und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW Regulaton ä pncp alltd tddket (an använde aplade ättohete) efteo egulaton ä pleentead en copoceo (dgtal gnalpoceo, DSP). Statoekvatonen otokoodnate: Kan tolka o en töegulato (endat P-del hä) enlgt: Uttycket ovan gälle fö en dead-beat egulato. V koe att häleda fle uttyck fö denna typ av egulato nä v tudea töegleng. Mateatk odell (X) Synkonaknen dvyte d R u T R u T

19 Mateatk odell (XI) Synkonaknen dvyte Regulaton kven på koponentfo: u u x y R R x y x y T T x y y x dä x y 0 T x y +_ +_ x y egulato egulato u x u y, u 2 3 u a. b. c Modulato u a, b, c Kafteleketonk fötäkae 3 2 x, y, a, b, c Rotokoodnate Statokoodnate Fgu 9.7. Regleyte fö vektoegleng av PMSM und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

20 Mateatk odell (XII) Synkonaknen dvyte Exepel: Statotöen ho en PMSM gö ett teg y-led fån 10 tll 25 A. Stöen x-led ä noll unde hela föloppet. y x x x x, y, a, b, c theta Fgu 9.8. Moentteg abc- och -koodnate, utgående fån otovavtalet 500 p. Fatohetena, både -kooodnate och tefayteet ä poektonen av den oteande vekton på epektve axel. Notea att y ä töe än fatohetena toppväden. Det beo på effektnvaant tefa-tvåfaovandlng, e appendx B. und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

21 Mateatk odell (XIII) Statonä odell av EMSM I tatonätlltånd gälle att luftgapflödet belopp ä kontant och att tatotöen koponente -yteet ä kontanta, dv devatona tatoekvatonen uttyckt otokoodnate ä noll: u R Statolndnngen älvnduktan ä uftgapflödet ge av Bdaget fån tatotöen kalla ankaeakton. Statoflödet otea ed aa hatghet o den atande pännngen ( -yteet) dv. I tatonätet gälle alltå: e u R und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

22 und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW Efteo koodnatyteet otea ed aa hatghet o både flödevekton och oton å ä alla tohete lktohete. Efteo tatonätlltånd åde å ä deuto alla devato noll. Däfö kan an uttycka tohetena effektvvädekala tället fö toppvädekala. Dea effektvvädetohete ätt n Vlket ge: Mateatk odell (XIV) Statonä odell av EMSM R u e e e e e I e u e U u E I I R U

23 Mateatk odell (XV) Statonä odell av EMSM Detta lede tll en ynkonaknodell o ofta använd tefabeäknnga (klak elkaftteknk), dv en odell o kan åkådlggöa ed vae och vadaga. Obevea att fguen nedan va otokt efeenval). I E U U E I Fgu 9.9. Synkonaknodell ed vadaga fö en fa tatonätlltånd. und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

24 Mateatk odell (XVI) Olka dfttlltånd vd fat anlutnng tll nätet Den nduceade pännngen använd fö att tya den eaktva effekten. Den nduceade pännngen ända geno att ända agnetengtöen fö en nätanluten geneato. E I Alltå kan an få aknen att både poducea och geneea eaktv effekt beoende på o an öve- elle undeagnetea aknen. E = > E < U I E U U U U E E U E I I I Fgu Olka dftfall ed togående ynkonakn. und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

25 Mateatk odell (XVII) Olka dfttlltånd vd fat anlutnng tll nätet Nä ynkonaknen belata dv då aknen geneea elle konuea aktv effekt å va det g att aknen även geneea elle konuea eaktv effekt även o den ä agnetead å att den eaktva effekten ä noll togång. Detta beo på nävao av aknen tatonduktan: P>0 P<0 E U I I I I U E Fgu Synkonaknen vd oto- och geneatodft. Ob otokt efeenval. Effekten potv n aknen! und unvetet / und teknka högkola / Indutell Elektoteknk och Autoaton / HW

Relevanta dokument

F7: Asynkronmaskinen II (Kap 10) Kortslutningsprov och tomgångsprov Vektormodell Visarmodell Frekvensomriktardrift

F7: Asynkronmaskinen II (Kap 10) Kortslutningsprov och tomgångsprov Vektormodell Visarmodell Frekvensomriktardrift F7: Aynkonaknen II (Kap 10) Kotlutnngpov och togångpov Vektoodell Vaodell Fekvenoktadft Betänng av otopaaeta - Kotlutnngpov (I) Aynkonoton paaeta, det vll äga etane och nduktane, kan betäa ed hälp av kotlutnngpov