Projektplan. Breddtjänster - ett nytt skede i IT-politiken
|
|
- Britta Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 IT-kommissionen Projektplan för Breddtjänster - ett nytt skede i IT-politiken
2 Innehållsförteckning Projektplan för...3 BREDDTJÄSTER ett nytt skede i IT-politiken...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Kommunikationsmål...4 Övergripande kommunikationsmål...4 Aktiva och selektiva mediekontakter...4 Målgrupper och mottagare...4 Övergripande informationsinsatser...5 Information på ITK:s webbplats:...5 Handlingsprogram En beskrivning av den handlingsplan som togs vid ITK-mötet den 5 juni Projektplan...5 Breddtjänsternas ABC...5 o Videofilmer från olika evenemang...5 Boken Breddtjänster ett nytt skede i IT-politiken...5 Övriga insatser utanför projekten:...6 Detta har vi gjort:...6 Presskonferens i samband med publiceringen av boken vid Offentliga Rummets seminarium i Luleå 4-5 juni...6 Arbetsplan...7 Handlingsprogram för breddtjänster...7 Främjandeprogram för att stimulera utvecklingen av offentliga breddtjänster...7 Inrättandet av en främjandekommission...7 Handlingsprogram för utvecklingen av bred information...7 Inventera resurser och planera för digitalisering...7 Utveckla informationsresurserna...8 Underlätta informationssamarbete, satsa på terminologiarbete och standardisering...8 Skydda den personliga integriteten...8 Utveckla grundtjänster och annan infrastruktur...8 Stimulera forskning och kompetensutveckling om bred information...9 En modernisering av svenskt arbetsliv...9 Handlingsprogram för vidareutveckling av bredbandet...9 Ge Sverige ett bredare bredband, Göra en övergripande bredbandsplan, Skapa en stödjande expertgrupp och Stimulera lokal finansiering...9 Stärk säkerheten...10 Standardavtal för konsumenter...10 Upphandla för ett bättre Internet...10
3 Projektplan för BREDDTJÄSTER ett nytt skede i IT-politiken Bakgrund IT-kommissionen publicerade i juni 2002 boken Breddtjänster ett nytt skede i ITpolitiken. Den presenterades vid en presskonferens som hölls av näringsminister Björn Rosengren i samband med öppnandet av Offentliga rummet i Luleå. I boken myntas begreppet Breddtjänster, IT-kommissionens namn på attraktiva, långt utbyggda digitala tjänster, till nytta för enskilda människor, företag och förvaltningar själva grunden till ett IT-samhälle för alla. Boken innehåller, förutom IT-kommissionens förslag till ett handlingsprogram för breddtjänster, även visioner för tjänsteutvecklingen inom områdena vård, näringsliv, arbete och lärande. Handlingsprogrammet är uppdelat i två delar: Handlingsprogram för långsiktiga satsningar på bred information Handlingsprogram för vidareutveckling av bredband IT-kommissionen beslutade att slutårets arbete ska inriktas på att fördjupa och i möjligaste mån bidra till att förverkliga handlingsplanen för breddtjänster. Handlingsplanen ska ha stor bredd med såväl hård som mjuk infrastruktur där helheten blir viktig. Fokus för det fortsatta arbetet är IT:s nytta i användbara tjänster. Sekretariatet bör utveckla innebörden av bred information och praktiska konsekvenser. Ledamöterna bör i så stor utsträckning som möjligt engageras som resurs i arbetet, t ex som ordförande i seminarier eller hearings. Projektet ska utmynna i en mindre slutrapport samt ett antal delrapporter. Syfte Syftet med projektet är: att bidra till regeringens aktiva arbete för utveckling av breddtjänster att bidra till myndigheternas utveckling av samhällets informationsresurser och att dessa görs tillgängliga för utvecklingen av breddtjänster att bidra till utvecklingen av nyttiga och användbara tjänster på nätet att informera och sprida kunskap om nyttan med breddtjänster
4 Kommunikationsmål Kommunikativa mål ska formuleras både på övergripande nivå och för respektive delprojekt eller arena. De bör uttryckas i form av önskvärda bilder och konkreta, mätbara mål, de bör alltså med fördel vara både kvantitativa och kvalitativa. Övergripande kommunikationsmål att lansera begreppen bred information och breddtjänster att skapa uppmärksamhet, kännedom och positiv attityd till dessa begrepp samt en tillhörande handlingsplanen att bidra till att skapa uppmärksamhet kring andra aktörers initiativ som går i linje med ITK:s arbete och intressen när det gäller breddtjänster Aktiva och selektiva mediekontakter Arbetet med mediekontakter handlar mycket om att underlätta för journalister, d v s sätta in IT-kommissionens budskap och frågor i ett sammanhang, presentera tydliga budskap och leverera välformulerade uttalanden samt inte minst tipsa om andra personer för ytterligare kontakt. Mediekontakterna ska diskuteras löpande inom ramen för varje delprojekt och kräver regelbundet samråd mellan projektledare, informationsansvarig och kanslichef. Målgrupper och mottagare Internt äringsministern och hans närmaste omgivning Övriga berörda statsråd och deras statssekreterare och sakkunniga Vissa handläggare på departementen Externt Beslutsfattare och tjänstemän i förvaltningen på lokal och regional nivå. Främst de med ansvar för verksamhets- och tjänsteutveckling inom områdena 24- timmarsmyndighet, e-government Beslutsfattare inom näringslivet Olika nätverk och samarbetspartners som driver delvis samma frågor som ITkommissionen främst inom området mjuk infrastruktur och utveckling av samhällstjänster Forskare verksamma inom mjuk infrastruktur, bred information och tjänsteutveckling Media, redaktioner såväl som enstaka journalister Dessa mål- och mottagargrupper måste preciseras utifrån varje enskilt projekt eller arena. Budskap IT kan ge mer! Satsningar på bred information och bredband ska ge Sverige breddtjänster till nytta och glädje för enskilda människor, företag och förvaltning. Breddtjänster innebär ett nytt skede i IT:s användning i samhället och vara en ny grund för tillväxt och ökad välfärd.
5 Övergripande informationsinsatser Information på ITK:s webbplats: Vad är Breddtjänster? Handlingsprogram En beskrivning av den handlingsplan som togs vid ITK-mötet den 5 juni Projektplan Hela projektplanen finns tillgänglig. Denna plan är ett levande dokument som ändras kontinuerligt. Breddtjänsternas ABC En lättillgänglig, pedagogisk och grundläggande beskrivning och förklaring av breddtjänster. Ska tydliggöra huvudbudskapets tanke att bredband tillsammans med bred information skapar förutsättningar för breddtjänster. Materialet bör presenteras på webben samt i en digital broschyr/folder. Fallbeskrivningar och metodrapport för utvecklare och seriösa intressenter med mer ingående beskrivningar av hur arbetet gått till i olika exempel, vad som åstadkommits och hur, samt framtida utvecklingsmöjligheter. yhetsbrev Publiceras då och då när nyheter finns att presentera. yhetsbrevet ska även innehålla minst en artikel/reportage med anknytning till ITK:s huvudbudskap, gärna genom att presentera goda exempel på breddtjänster. Där finns också plats där man själv kan anmäla sig eller avanmäla sig som mottagare av nyhetsbrevet. Seminarier/aktiviteter Här presenteras alla aktiviteter som kräver någon form av anmälan. Övriga aktiviteter som är av informationskaraktär redovisas i yhetsbrevet. Detta har vi gjort Ett arkiv där allt vi gjort finns: o Debattartiklar, Skrivelser o Rapporter från seminarier m m o Redovisning av presskonferenser o Videofilmer från olika evenemang Boken Breddtjänster ett nytt skede i IT-politiken Boken i PDF-format
6 Övriga insatser utanför projekten: - Riktad spridning till länsstyrelser och kommuner för återföring och ökat medvetande - Tre regionala seminarier; Lund 26/9, Umeå 16/10, Borlänge 21/ Uppföljning av utskick till riksdagsledamöter och en fråga om nästa steg - ätverkande med regeringskansliet och myndigheterna - Fördjupad kontakt med utskotten (äring, Social, Tranport och Finans) Detta har vi gjort: Presskonferens i samband med publiceringen av boken vid Offentliga Rummets seminarium i Luleå 4-5 juni. Hölls 4 juni, 5 journalister kom. Presskonferensen leddes av Björn Rosengren och Christer Marking. Utskick av rapporten. Sker kontinuerligt. Presslunch för att presentera boken för stockholmsjournalister Hölls 11 juni, 2 journalister kom. Aktiv webbinformation inför lanseringen av boken Videofilmer upplagda på ITK:s webbplats från presskonferensen och Björn Rosengrens anförande i Luleå 4-5 juni. Möte med ärings, Social, Transport och Finansutskottens kanslier. Träffen hölls 13/ i ITK:s lokaler. Regionalt seminarium i Lund Hölls den 26/9 i samarbete med Region Skåne. Ca 50 deltagare förutom medverkande.
7 Arbetsplan Handlingsprogram för breddtjänster Främjandeprogram för att stimulera utvecklingen av offentliga breddtjänster I främjandeprogrammet ingår att regeringen aktivt skapar utvecklingsmiljöer för breddtjänster inom den offentliga sektorn och att detta görs i samverkan med näringslivet. De nya utvecklingsmiljöerna bör bygga på samordning och kombinationer av redan existerande resurser inom forskning, offentliga organ och näringsliv. Inledningsvis bör de inriktas på de stora offentliga tjänsteområdena som skola, vård, omsorg och förvaltning. Inrättandet av en främjandekommission Regeringen bör tillsätta en främjandekommission som driver på arbetet med utveckling, samverkan och uppföljning inom ramen för handlingsprogrammet. Arbetet med breddtjänster och bred information kräver både kunskapsstöd och resurser för gemensamt arbete och ledning för att nå en effektiv samordning av utvecklingsarbetet. S Utformning av främjandeprogram och tillsättande av en främjandekommission SInternationellt samarbete och kontakter S En bra miljö för tjänsteutveckling (IT:s användning och tjänstedesign) Handlingsprogram för utvecklingen av bred information Sverige har en guldgruva av information inom den offentliga sektorn. Informationen är idag viktig som underlag för planering, men är samtidigt underskattad som förutsättning för ett rationellt och mångsidigt näringsliv. Om informationen hos myndigheter, kommuner och andra offentliga organisationer görs tillgänglig i digital och strukturerad form, frigörs en ny resurs i samhället för helt nya tjänster vilka ger ökad nytta för många till låg kostnad. Inventera resurser och planera för digitalisering ITK föreslår att regeringen ger myndigheterna i uppdrag att inventera sin del av samhällets informationsresurser och att utarbeta en plan för att digitalisera sådan icke digital information, som är en resurs i den breda informationen. Varje myndighet bör beskriva vilken information den förfogar över så att denna information kan utgöra en del av samhällets samlade informationsresurser. SUtformning av uppdrag till myndigheterna SAtt främja och besluta om mjuk infrastuktur
8 Utveckla informationsresurserna ITK förslår att regeringen ger myndigheterna ett långsiktigt uppdrag genom myndigheternas instruktion att aktivt utveckla och förvalta sin del av samhällets informations och tjänsteresurser. Detta innefattar begrepps och terminologiansvar inom det egna området. Uppdraget tar sikte på att stärka grunden för informationssamhället tillgänglighet och kvalitet i informationen. SInformationsresursansvar Underlätta informationssamarbete, satsa på terminologiarbete och standardisering ITK föreslår att regeringen utformar regler som skapar ekonomiska förutsättningar för investeringar i digital information, terminologi och standarder. Prissättning och andra villkor för informationsåtkomst om informationsöverföring behöver granskas. Ofta kan utvecklingen av bred information om breddtjänster försvåras i onödan. Utveckling av metodkunnande och teori om standard ges ett bra stöd för att kunna vara en gemensam resurs för utvecklingen av informationsresurser i Sverige. S Finansierings- och prissättningsfrågor S Aktivera intressenter för informationsstandarder och terminologi Skydda den personliga integriteten ITK föreslår att regeringen ser över regler som har betydelse när information om enskilda och annan information blir en del av den breda information som krävs för breddtjänster. Utveckla grundtjänster och annan infrastruktur ITK föreslår att regeringen utformar besluts och samrådsprocesser för myndigheternas gemensamma arbete med att utveckla och förvalta informations och tjänsteresurser, bland annat grundtjänster (tjänster som än nödvändiga för att information ska kunna vara tillgänglig, exvis katalogtjänster, adressregister, sammanställningstjänster, betalsystem, elektroniska signaturer mm.), liksom för att främja en samverkan med näringslivet. Detta gäller bland annat sådana infrastrukturer som termkataloger, metadatasystem, förmedlings och katalogtjänster. Arbete bör stödjas hos myndigheterna att skapa bra metadata för de informationsresurser de förvaltar, samt att utveckla lämpliga principer och tekniska system för metadataanvändningen. Utvecklingen av målgruppsinriktade grundtjänster bör stimuleras (pensionärer, långtidssjuka, barn, föräldrar etc). SOmråden för informationssamverkan Område Arbetsmarknad Turism Skola Vård och hälsa Projektägare Susanne Eliasson Bo Beckeström Per Hjertén Bo Beckeström
9 E-handel Bostads- o byggbranschen Statistik Sören Lindh Susanne Eliasson Sören Lindh SVerktyg och metoder för bättre informationshantering Stimulera forskning och kompetensutveckling om bred information ITK föreslår att regeringen gör insatser för forskning och för att effektivisera användningen av samhällets informationsresurser men också för att öka kunskapen inom svenska universitet och högskolor. Resurserna för utbildning och kompetensutveckling inom området bred information bör öka. SKompetensutveckling, kompetensbrist eller kompetenskatastrof? En modernisering av svenskt arbetsliv ITK föreslår att regeringen tar initiativ till ett bredare program för en modernisering av svenskt arbetsliv med avseende på ett effektivare utnyttjande av näringslivets del av samhällets informationsresurser. Arbetet bör ske i samverkan med arbetsmarknadens parter och programmet bör vara inriktat mot utveckling av bred information inom arbetslivet. Detta för att möjliggöra en ökad produktivitet och informationsförhållanden som motsvarar kunskapssamhällets krav. S Utveckling av handlingsplan Handlingsprogram för vidareutveckling av bredbandet Ge Sverige ett bredare bredband, Göra en övergripande bredbandsplan, Skapa en stödjande expertgrupp och Stimulera lokal finansiering ITK föreslår att regeringen utformar en tydlig övergripande plan för hur bredbandet ska utvecklas i Sverige, samt inrättar en oberoende expertgrupp som kan utgöra en kompetent och oberoende rådgivande grupp till kommunerna i tekniska och ekonomiska frågor. IT-kommissionens övergripande plan, baserad på kommissionens vision 1999, bör aktualiseras i förhållande till den utbyggnad som idag pågår och fungera som ledning för utvecklingsarbetet. Regeringen bör ge expertgruppen i uppdrag att informera om kommunernas möjligheter att finansiera bredbandsutbyggnaden med infrastrukturlån. Dessa lån har lång löptid och låg ränta. Flera institut, (Kommuninvest, SEK, EIB med flera) kan ge liknande lån i utbyte mot solidarisk borgen kommunerna emellan. Det viktiga är att kommunerna ser att bredband är en viktig infrastruktursatsning för framtiden.
10 IT-kommissionen föreslår även att regeringen i den föreslagna övergripande planen särskilt behandlar frågan om tillgänglighet, det vill säga att samhällskritiska förbindelser kan upprätthållas utan avbrott. Allt fler tillämpningar blir av det slaget och berör allt fler användare. En viktig aspekt i sammanhanget är frågan om reservkraft. är alltfler vardagliga tjänster, till exempel breddtjänster, blir beroende av Internet och iptrafik är en förutsättning för ett fungerande samhälle att kraftförsörjningen till alla punkter i nätet kan upprätthållas, även i händelse av strömavbrott på elnätet. Regeringen bör samla berörda aktörer på marknaden för samråd om lämpliga åtgärder för en hög tillgänglighet. Stärk säkerheten ITK förslår att regeringen skärper kraven på myndigheterna att betona säkerhet i samband med upphandlingar. Staten kan ställa höga krav på säkerhet i kommunikationstjänster, tillämpningar och hårdvara och därigenom gå i bräschen för bättre säkerhet för alla. SBredband och säkerhet Standardavtal för konsumenter TK föreslår att regeringen ger Konsumentverket uppdraget att ta fram ett standardavtal för abonnemang för Internetanslutning för enskilda personer. IT-kommissionen vill med förslaget bidra till att rimliga krav på IT-infrastrukturens tillgänglighet och funktion formuleras och förhandlas med branschen för att därigenom skapa förutsättningar för bra Internetförbindelser för enskilda konsumenter. IT-kommissionen har bidragit till utvecklingen av testprogrammet TPTEST med vilket man enkelt kan mäta den reella överföringshastigheten i en given situation. Kommissionen har också tagit fram en generell specifikation av en Internettjänst. Specifikationen tillsammans med TPTEST kan utgöra grunden för avtalskraven. SStandardavtal för konsumenter Upphandla för ett bättre Internet ITK föreslår att regeringen tar initiativ till att kravspecifikationen för offentligt upphandlade system ska kunna använda IPv6 vid sidan av IPv4. EU har i ett meddelande pekat på behovet av att så snabbt som möjligt övergå till IPv6 som protokoll på Internet. Sverige bör ta initiativ till detta genom en aktiv insats från statens sida. IPv6, "Internet Protocol version 6" (eller IPng, "Internet Protocol next generation ) är en ny version av ett av de mest grundläggande protokollen för överföring av information på Internet. Den nya versionen medför ett antal viktiga förändringar för Internets prestanda. Det utökar exempelvis antalet adresserbara datorer och förbättrar möjligheterna att säkra kommunikationsinfrastrukturen. IPv6 förväntas samexistera med IPv4 under en relativt lång övergångsperiod. SUpphandla för ett bättre Internet
Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering
Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens
Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)
Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3
Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen
2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr
Sammanfattning. 1. Inledning
Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet
Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1
Regeringskansliet Näringsdepartementet Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd
Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043
Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,
Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden
Vision 2020 Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Länsstyrelsens vision Tillsammans för en hållbar framtid Tillsammans för en hållbar framtid är vår vision och den ger oss samlad kraft att
Regional digitaliseringsstrategi. Från varför till hur
Regional digitaliseringsstrategi Från varför till hur Uppdrag Bakgrund Behov av revidering Tidplan 2 Bakgrund Digitalisering som omvälvande samhällskraft Transformation av samhället och verksamheter Möjligheter
emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället
emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta
Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1
Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och
Strategi för digitalisering
Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:
Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10
Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,
SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,
Den regionala agendan antagen i RS 3 november
Den regionala agendan antagen i RS 3 november http://www.vgregion.se/sv/vastra- Gotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/Infrastruktur/Digitalage nda/ En första förstudie tar vi till politiken inom
5 Verksamhetsplan för Stadsarkivet 2017 Dnr 1.1/3557/2016
Kulturnämnden 2016-12-06 Sida 22 (56) 5 Verksamhetsplan för Stadsarkivet 2017 Dnr 1.1/3557/2016 Beslut Kulturnämnden beslutar enligt förslag från Stadsarkivet: 1. att godkänna Stadsarkivets förslag till
Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi
Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS
Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan
Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...
Arbetsformer
Arbetsformer 2014-2017 Delmi Delegationen för migrationsstudier ska verka i en anda av öppenhet och utveckla transparenta arbetsformer. Delegationen inrättades enligt kommittédirektiven (2013:102) för
Policy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt
Policy BESLUTSDATUM: 2013-11-27 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Kommunikationschef, Ann-Leena Mikiver SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg
Verksamhetsplan 2018 utkast Beslutas på årsmöte maj 2018
Verksamhetsplan 2018 utkast 20180320 Beslutas på årsmöte maj 2018 Verksamhetsidé Geoforum Sverige är branschorganisationen för geodataområdet Våra medlemmar samlar in, analyserar, berikar och visualiserar
Riktlinje för bredband
STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och
Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad - remissvar till kommunstyrelsen
stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen Sida 1 (5) 2016-07-21 Handläggare Kalle Sönnergren Telefon: 08-50814670 Till stadsdelsnämnd Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad - remissvar till
Myndigheten för digital förvaltning
Myndigheten för digital förvaltning Organisationskommitté för inrättande av en myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn (Fi2017:09) Utredning 2017:09 1 Digital ledning Digital innovation
1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001
R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport
Nationell geodatastrategi
Nationell geodatastrategi Vetenskapsrådet den 17 januari Ewa Rannestig Lantmäteriet Geodataråd Regeringen har tillsatt Geodatarådet för att bereda frågor som rör Lantmäteriverkets samordnande roll. Rådet
Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012
Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren
Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014
Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation
1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och
Bredband Katrineholm
Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket
Kommittédirektiv. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. Dir. 2010:55. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010
Kommittédirektiv Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag Dir. 2010:55 Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska underlätta införandet av en ny planoch
SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07
SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig
Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör
Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget
Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020
Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan
Smart region Västra Götaland
Digitalisering i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart Mål och strategi En regional digital agenda för Västra Götalands län Mål och strategi: Digital
Kommunikationsplan 1(5)
Datum 2014-09-19 1(5) Kommunikationsplan Syfte Syftet med kommunikationsplanen är att öka kännedomen och kunskapen om Samordningsförbundets verksamhet, resultat och kommunikationskanaler. Samordningsförbundet
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
5 Verksamhetsplan för stadsarkivet 2018 Dnr /2017
Kulturnämnden 2017-12-12 Sida 22 (50) 5 Verksamhetsplan för stadsarkivet 2018 Dnr 1.2-16016/2017 Beslut Kulturnämnden beslutar enligt förslag från stadsarkivet: 1) att godkänna Stadsarkivets förslag till
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet
Befintliga strategidokument och utredningar
Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på
Kommunikationsplattform
1(11) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Malin Bergkvist Kommunikationsplattform för Kristianstads kommun, KS 2011/1002 2013-02-11 044-13 21 00 malin.bergkvist@kristianstad.se Kommunikationsplattform
För Sveriges landsbygder
s slutbetänkande För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd SOU 2017:1 Kommitténs uppdrag Regeringen tillsatte i juni 2015 en Parlamentarisk Landsbygdskommitté
Målsättningen är att koordinatorsfunktionen i varje län leder till att länen:
Inriktningsdokument för regionala bredbandskoordinatorer Programförklaring Regeringen har beslutat att under perioden 2015-2020 avsätta medel för en funktion som regional bredbandskoordinator i alla län.
Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:
Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att
VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster
VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:
2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete
Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete Innehållsförteckning Inledning... 3 Grundläggande principer... 3 Målgruppsanpassning... 3 Grafisk profil... 3 Planering
Datum Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift.
Datum 2016 10 31 Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift. Mediestrategi Förord Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft.
Handledning för upphandling av projektutvärdering
Datum: Handledning för upphandling Avsedd för: Projektägare 1 (6) Handledning för upphandling av projektutvärdering Handledningen är i första hand riktad till projektägare som behöver upphandla utvärdering.
2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera
2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga
Digitaliseringsstrategi
Diarienummer 241/17 Digitaliseringsstrategi för Hallstahammars kommun Dagens samhällsutveckling drivs och formas till stor del av digitalisering. Digitaliseringen för med sig att vi kan göra helt nya saker
LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT
LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN 2 (7) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 IT... 4 Sammanfattning... 7 LULEÅ KOMMUN 3 (7) Bakgrund Elever ska ha tillgång till
Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus
Informationsenheten Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus 2010-01-26 Dnr 102-88-10 Sid 1 (11) Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus Inledning... 3 Övergripande mål... 3 Benämningen Konstnärligt
Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010
Riktlinje 2010-06-02 Riktlinje för internationellt arbete Diarienummer: KS 2010/232 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Om riktlinjen Riktlinje för internationellt arbete är en gemensam riktlinje
uppföljningssystem för anslag 1:1 Marcus Wåhlstedt, Tillväxtverket Förslag till nytt projektverksamhet finansierad av
Förslag till nytt uppföljningssystem för projektverksamhet finansierad av anslag 1:1 Marcus Wåhlstedt, Tillväxtverket Reglab Regionala resultat 20170510 Innehåll Uppdraget Förutsättningar Tillväxtverkets
Verksamhetsplan Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV)
Bilaga 6 Verksamhetsplan 2017-2019 Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) CAV, Centrum för Arbetsliv och Vetenskap är en centrumbildning vid Högskolan i Borås (HB). CAVs vision är att bidra till ett
Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor
Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande
Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur
Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur Örebro den 21 januari 2016 Kristina Lindbom Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband
Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband
Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och
Information kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERNORRLAND
INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERNORRLAND LEDSTJÄRNOR All information och kommunikation ska präglas av kunskap om Länsstyrelsen och aktuell sakfråga. Detta ska ske genom
Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Kommunikationsplan 1(8)
Datum 2014-09-19 1(8) Kommunikationsplan Syfte Syftet med kommunikationsplanen är att öka kännedomen och kunskapen om Samordningsförbundets verksamhet, resultat och kommunikationskanaler. Samordningsförbundet
Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015
Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att
Policy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt
Policy BESLUTSDATUM: 2016-01-27 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Ann-Leena Mikiver, Kommunikationschef SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg
Sundbybergs stads näringslivspolicy 1
KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är
Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län
Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Kalmar län har startat en process som syftar till att inrätta ett Vård- och omsorgscollege i regionen. Nedan beskrivs vad ett Vård- och omsorgscollege
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen
Målsättningen är att koordinatorsfunktionen i varje län leder till att länen:
Inriktningsdokument för regionala bredbandskoordinatorer Programförklaring Regeringen beslutade den 28 maj 2015 att uppdra åt fyra länsstyrelser och erbjuda 17 regioner att införa en funktion som regional
Standardiserade arbetssätt med tekniskt systemstöd för ärende- och dokumenthantering edok Svar på remiss från kommunstyrelsen
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIRE KTÖRENS STAB TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-01-10 Handläggare: Pia Sundqvist Telefon: 08-508 18 161 Till Farsta stadsdelsnämnd 2013-02-07 Standardiserade arbetssätt
SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. Strategisk kommunikationsrådgivning
SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen Kravspecifikation för Strategisk kommunikationsrådgivning Inledning Stockholms läns landstings (SLL) främsta uppgift är att se till att invånarna i länet
Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Kommittédirektiv. En delegation mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Dir. 2016:60
Kommittédirektiv En delegation mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen Dir. 2016:60 Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2016 Sammanfattning En kommitté i form av
SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. PR-tjänster
SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen Kravspecifikation för PR-tjänster Inledning Stockholms läns landstings (SLL) främsta uppgift är att se till att invånarna i länet får tillgång till en
POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM
Stadsarkivet Dnr 9.0 7389/08 Sida 1 (8) 2016-03-17 POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM Sida 2 (8) Innehåll POLICY... 1 FÖR E-ARKIV STOCKHOLM... 1 1. e-arkiv Stockholm en central resurs i stadens informationshantering...
Bredbandsstrategi 2012
1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven
Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper
2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00
Remiss: En svensk strategi fö r standardisering
Remiss: En svensk strategi fö r standardisering Varför en svensk strategi för standardisering? Sverige behöver en nationell strategi för standardisering. Utan en tydlig gemensam målsättning riskerar vi
PTS synpunkter på remissen av digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Delbetänkande av Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster
Yttrande Datum Vår referens Sida 2017-06-21 Dnr: 17-3019 1(7) PTS synpunkter på remissen av digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Delbetänkande av Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala
Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med
Styrande dokument Strategi e-hälsa inom H2O- 2017-2025 Fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-11, 109 Gäller från och med 2017-09-26 Strategi e-hälsa inom H2O 2017-2025 Sida 1 av 8 Innehåll Inledning...
Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling
Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som
Digital strategi för Strängnäs kommun
1/8 Beslutad: Kommunfullmäktige 2016-01-25 8 Gäller fr o m: 2016-01-26 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2015:646-005 Ersätter: Ansvarig: IT-strateg Digital strategi för Strängnäs kommun 2/8
KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum
KOMMUNIKATIONSPLAN HELENA GRANATH Innovatum SYFTET MED KOMMUNIKATION- OCH INFORMATIONSINSATSER Det övergripande syftet med kommunikationen är att bidra till att projektet når uppsatta mål. STRATEGI För
PROJEKTBESKRIVNING. Luleå NETWORKS OLE2
LULEÅ KOMMUN Version. 1 (9) utvecklingsenhet 1.0-1 PROJEKTBESKRIVNING 2008-10-21 PROJEKTBESKRIVNING Luleå NETWORKS OLE2 Projektledare: Lars Mikaelsson 070-600 22 73 lars@projectservices.se POSTADRESS BESÖKSADRESS
Övrig kostnad: Porto, transporter, hårdvara/mjukvara,lokaler uppskattas till 10000 kr
Projektidé It- teknik coach. Projektet syftar till att hjälpa äldre med vardagstekniken. Finansiering Projektledare: Lidköping 240 timmar: (beräknat på 15 timmar per vecka i 16 veckor) Övriga projektdeltagare:
Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa
1999-06-01 EuJu1999/2993 Justitiedepartementet Granskningsenheten Kanslirådet Thomas Ericsson Telefon 08-405 46 27 Telefax 08-20 27 34 Europeiska kommissionen Att: Wolfgang Huber Enhetschef för GD XIII/E-1
För Sveriges landsbygder
s slutbetänkande För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd SOU 2017:1 Därför behövs ny sammanhållen landsbygdspolitik Det behövs tydliga mål för olika. politikområdens
Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet
Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne
IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering
REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig
Regeringens IT-Politiska Strategigrupp
Regeringens IT-Politiska Strategigrupp 2004-11-01 Patrik Fältström Ledamot Regeringens IT-politiska strategigrupp Näringsdepartementet Regeringens IT-politiska strategigrupp Ulrica Messing, ordförande
Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11
9 april 2007 Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 Övergripande mål och inriktning All information och kommunikation i Haninge kommun ska medverka till kunskap om
Compare-lunch 10 april 2015: "DigIT Värmland - en kickoff för Digitala Värmland Sven Carlsson
Compare-lunch 10 april 2015: "DigIT Värmland - en kickoff för Digitala Värmland Sven Carlsson Den digitala omställningen påverkar alla och skär rakt igenom samhället. Om 20 år väntas mer än hälften av
Katja Kamila 2012-03-30
VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser
En digital agenda för Sverige
En digital agenda för Sverige Norrköping 14 november 2012 IT-politik i Sverige och EU 2000 2010 2011 Ett informationssamhälle för alla Digital agenda för Europa It i människans tjänst en digital agenda
Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och