Love hurts Artikelgranskning, varför fortsätter unga kvinnor ha samlag trots smärta?

Transkript

1 Av: Maj Aneli Rydström, Margareta Hagwall Stillerud och Elin Hallgren Examinator: Kerstin Fugl-Meyer och Marie Nilsson Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sexualmedicin - en introduktion (15 hp) HT 16 Love hurts Artikelgranskning, varför fortsätter unga kvinnor ha samlag trots smärta?

2 Elmerstig, E., Wijma, B., & Berterö, C. (2008). Why Do Young Women Continue to Have Sexual Intercourse Despite Pain? Journal of Adolescent Health. 43, Studiens syfte och mål: Att undersöka varför unga kvinnor fortsätter att ha penetrerande samlag trots smärta. Design: En kvalitativ, icke experimentell tvärsnittsstudie. Datametod: Studien utfördes på en ungdomsmottagning i en stad i sydöstra Sverige. Totalt deltog 16 kvinnor i åldern år. Samtliga kvinnor var födda i Sverige. De kom från olika socioekonomiska bakgrunder och hemförhållanden. Alla kvinnorna hade erfarit heterosexuella samlag. Av de 16 kvinnorna hade 12 kvinnor en heterosexuell parrelation medan 4 kvinnor var singlar. För att deltaga i studien, krävdes att man förstod och pratade svenska. Samtliga kvinnor som besökte ungdomsmottagningen (umo), under en tvåmånadersperiod och som uppfyllde studiens kriterium för deltagande, fick muntlig och skriftlig information. De kvinnor som hade upplevt samlagssmärta under de senaste månaderna tillfrågades om de ville delta i en kvalitativ intervjustudie. Ett selektivt och teoretiskt urval användes. Därefter kontaktades potentiella deltagare av Eva Elmerstig, en av artikelförfattarna. Hon intervjuade sedan respondenterna enskilt på ungdomsmottagningen. Intervjuerna bandades och transkriberades. Dataanalys: Intervjuerna analyserades utifrån Grounded Theory (GT). Enligt författarna är syftet med GT att induktivt generera en teori som förutsäger och förklarar psykologiska processer och beteenden. Forskarna har i denna studie kategoriserat intervjumaterialet i olika teman. Data samlades in, till dess att ingen ny information genererade fler kategorier. Efter 16 intervjuer hade mättnad nåtts. Ord och fraser som av författarna ansågs vara meningsfulla kodades och jämfördes sedan med varandra i syfte att finna mönster. Kategorierna jämfördes sedan med varandra samt relaterades och omgrupperades fram till dess att full förståelse och relevans uppnåtts. En av författarna till artikeln, Carina Berterö- expert på GT, konsulterades kontinuerligt under kodnings- och analysprocessen. Likheter och skillnader diskuterades av författarna till konsensus nåtts. Forskningsfynd: Analysen resulterade i fem kategorier. Smärta och obehag i varierande grad; Kvinnorna rapporterade varierande symtom. Det vanligaste var smärta och sveda. Alla kvinnorna beskrev hur de spände sig redan innan smärtan uppkom. Uppgivenhet; Uppstår när tidigare upplevelser av samlagssmärtor skapar en medvetenhet om att det kan uppstå igen, vilket i sin tur hindrar sexuell åtrå och upphetsning. Offerhandling; kvinnorna offrade sig under det penetrerande samlaget i ett försök att leva upp till ett kvinnoideal. De såg sin egen sexuella upplevelse som mindre viktig än deras partners. Det fanns en rädsla för att deras partner skulle lämna dem för en annan kvinna. 1

3 Skuldkänsla; Kvinnorna anklagade sig själva för sin samlagssmärta. En del av respondenterna antog att deras partner kände till smärtan men att han misstänkte att den skulle vara fejkad. Andra nämnde inte smärtan för sin partner i syfte att inte skuldbelägga honom. Strävan efter att bli bekräftad utifrån deras bild av idealkvinnan; Uppgivenhet, offerhandling och skuldkänslor är alla processer i en strävan att bli idealkvinnan. Idealkvinna för dessa kvinnor innebar att vara villig till penetrerande samlag, att vara inkännande för sin partners sexuella behov och att kunna tillfredsställa dessa. Kvinnorna var rädda att deras partner skulle lämna dem om de inte levde upp till detta ideal. För att undvika att bli lämnade offrade de sin egna sexuella njutning. Kvinnorna hade en önskan om sexuell intimitet, både mental och fysisk och beskrev att denna intimitet inte likställdes med penetrerande samlag. Diskussion Forskning kring sexuell dysfunktion innefattar ofta kvantitativa studier där exempelvis samlagsfrekvens studeras. Författarna menar att samlagsfrekvensen inte är av betydelse för sexuell hälsa vilket deras studie visat. Vidare menar författarna att deras studie överensstämmer med en artikel där resultatet visar att kvinnor låtsas få orgasm för att bekräfta mannen och hans sexuella färdigheter (Roberts, Kippax & Waldby, 1995). Samma mekanismer som ligger bakom att vilja vara en idealkvinna, kan påverka kvinnors benägenhet att ha oskyddade samlag och därmed utsätta sig för risk att få en STI (Warr, 2001). Författarna undrar ifall media påverkar dessa kvinnors bild av idealkvinnan. Författarna önskar fler studier kring sexualitetsnormer hos kvinnor och män utan samlagssmärta. Har kvinnor utan samlagssmärta samma idealbild som respondenterna i denna studie? Är unga män medvetna om denna idealbild och har de en likadan eller en annan? Vidare önskar författarna se om det finns ett samband mellan respondenternas bild av idealkvinnan och förmågan att uppnå lubrikation, upphetsning och orgasm. Begränsningen med studien anser författarna vara det lilla urvalet respondenter. De belyser att det finns begränsad kunskap kring vilka kvinnor det är som söker sig till umo och ifall det påverkar resultatet. En rapport visar att 95 procent av kvinnor födda 1976 besökte umo åtminstone en gång mellan åldern (Danielsson, Rogala & Sundström, 2001). Författarna menar att resultatet kan leda till större kunskap hos sjukvårdsprofessionerna, föräldrar och lärare. Diskussion kring sexuella normer behöver föras med unga kvinnor och män. Kritisk granskning: Studiens syfte och mål: Framgår tydligt. Syftet är relevant då det är viktigt att förstå bakomliggande orsaker till varför kvinnor har penetrerande samlag trots smärta. Det är även relevant att använda kvalitativ metod eftersom författarna ämnar få en djupare förståelse kring fenomenet. 2

4 Design: Författarna anger ej vilken forskningsdesign som tillämpats. Enligt vår tolkning är detta en kvalitativ, icke experimentell tvärsnittsstudie. Datametod: Det är relevant för frågeställningen att använda sig av en kvalitativ ansats och att göra intervjuer. Intervjuerna följde en standardiserad mall för kvalitativ metod, en tabell över de tre huvudfrågorna bifogas. Där beskrivs även vissa följdfrågor som utkristalliserades under intervjuerna. Vi tolkar det som att författarna använt sig av ostrukturerade intervjuer (Forsberg & Wengström, 2008). Det hade varit önskvärt med ett förtydligande av intervjutyp. Författarna har inte hanterat sin egen förförståelse i datainsamlingen. Författarna har använt sig av ett selektivt och teoretiskt urval. Det innebär att urvalet styrs av den fortgående analysen. Genom att använda denna typ av urval kunde forskarna få ett heterogent urval inom vilket exempelvis ålder och symtom. Samtidigt används endast en ungdomsmottagning för att hitta gruppen kvinnor. Precis som författarna undrar vi ifall det gett ett annat resultat om intervjuvdeltagare kommit från fler områden i Sverige. Vi tänker oss att det kan vara en viss typ av ungdomar som är hjälpsökande och tar sig till ungdomsmottagningen. Frågan är då ifall urvalet är representativt för hela gruppen ungdomar? Författarna diskuterar detta problem men belyser en rapport där hela 95 procent av kvinnor födda 1976 besökt umo åtminstone en gång mellan åldern (Danielsson et al., 2001). Författarna redogör inte för relationen mellan forskare och informant och hur denna skulle kunna påverka datainsamlingen. Dataanalysen: Utifrån GT beskrivs dataanalysen genom att kortfattat redogöra för denna forskningsmetod. Det beskrivs att författarna kodade ord och fraser och skapat kategorier utifrån dessa. Författarna menar att data samlades in fram tills mättnad uppnåtts. Då författarna använder sig av GT ska inte en förförståelse påverka resultatet enligt Wallén (1996). Vi undrar ifall det verkligen är möjligt att författarnas förförståelse eller referensramar inte kommer påverka tolkningen av data? Då man inte kan följa författarnas olika steg i deras tolkningsprocess och inga intervjuer eller dylikt redovisas är det svårt att bedöma huruvida det finns några felkällor i analysen. Författarna menar dock att de bearbetat materialet fram till dess att samstämmighet nåtts. En av medförfattarna är expert på GT vilket gör analysen ännu mer tillförlitlig och minskar risken för felkällor. Studien är godkänd Linköpings Universitets etiska kommitte. Inget etiskt resonemang förs i artikeln. Respondenterna erhöll muntlig och skriftlig information om studien.vi ser inga etiska tvivelaktigheter i studien. Resultat: Resultatet är begripligt och tydligt beskrivet. Ibland exemplifierar dock författarna vissa kategorier med citat som inte helt motsvarar resultatet. Enligt Olsson och Sörensen (2001) är det forskaren som ger de olika kategorierna namn på basis av vad respondenterna beskrivit. Därför behöver inte citaten som använts exakt beskriva det forskarna kommit fram till utan det är summan av vad som framkommit i datainsamlingen och dataanalysen som 3

5 sedan kategoriseras. Kategorierna är därmed abstrakta och inte det som ordagrant sägs av respondenterna. Resultatet genererar inte i en tydligt formulerad hypotes, men det framgår dock att hypotesen är att unga kvinnor fortsätter att ha penetrerande samlag i en strävan att leva upp till deras bild av idealkvinnan. Denna hypotes borde prövas ytterligare för att resultatet ska vara överförbart i andra sammanhang anser vi. Diskussion: Författarnas diskussion belyser konsekvenserna av respondenternas kvinnoideal. De reflekterar kring medias påverkan till detta ideal, samt ifall vissa kvinnors önskan att tillfredsställa mannens sexuella behov äventyrar deras egna sexuella hälsa. Detta kan visa sig i oönskade graviditeter och genom svårigheter att förmedla att kvinnan önskar använda kondom. Vi upplever att det finns ett flertal olika kvinno- och mansideal. Vissa innefattar att kvinnor ska vara sexuellt avståndstagande, det vill säga att partnern inte ska få sex utan ansträngning. Mansidealet kan bestå av att män alltid ska vara villiga till sex och även kunna genomföra samlag med lång duration. Är det möjligt att kvinnorna i denna studie har problem med samlagssmärta för att de har sex utan att berätta för sin partner vad de har för sexuella preferenser? Kvinnorna uppger inför intervjuaren att för dem är samlag inte nödvändigt för att uppnå sexuell tillfredsställelse. Isåfall är problemet ett kvinnoideal som innefattar att inte kommunicera med sin partner om sina sexuella önskningar och behov. I studien framgår det inte hur paren kommunicerar med varandra. Det vore intressant att ta reda på detta. Varför har inte författarna frågat om kommunikationen? Vi undrar vad det är som påverkar kommunikationssättet mellan dessa par. Skiljer det sig från de parrelationer där samlagssmärta inte förekommer? Vi anser det eftersträvansvärt att författarna efterfrågar fler studier kring kvinno- och mansideal hos kvinnor utan samlagssmärtor, samt hos unga män. Vi håller med om att unga kvinnor med samlagssmärtor behöver förstå värdet av deras eget välmående och sexuella njutning istället för att försöka leva upp till ett kvinnoideal som inte gynnar dem. Föräldrar, lärare och sjukvårdspersonal bör prata med ungdomar om hur normer och ideal är konstruerade samt vikten av att kunna kommunicera sina behov. Ungdomar bör få verktyg att våga ta ansvar för sin egen sexualitet. Enligt Roberts et al. (1995) anses mannen vara den ansvarige för både mannens och kvinnans sexuella njutning. Med det synsättet anser vi att kvinnor fråntas sitt eget ansvar till ett tillfredsställande sexualliv. 4

6 Referenslista Danielsson, M., Rogala, C., & Sundström, K. (2001) Teenage Sexual and Reproductive Behavior in Developed Countries: Country Report from Sweden. New York: Alan Guttmacher. Occasional Report, No 7. Elmerstig, E., Wijma, B., & Berterö, C. (2008). Why Do Young Women Continue to Have Sexual Intercourse Despite Pain? Journal of Adolescent Health. 43, Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Natur och Kultur: Stockholm. Olsson, H., & Sörensen, S. (2001). Forskningsprocessen. Liber AB: Stockholm. Roberts, C., Kippax S., Waldby, C., et al. (1995). Faking it: The story of Ohh!. Women s Stud Int Forum. 18, Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Studentlitteratur AB: Lund. Warr, DJ. (2001). The importance of love and understanding: speculation on romance in safe sex health promotion. Women s Stud Int Forum. 24,

7 6