Slutrapport SKL Matematik PISA 2015

Transkript

1 1 (32) Slutrapport SKL Matematik PISA 2015 Kommun: Svedala kommun Rapporten skall skickas som ett PDF-dokument till senast den 1 september Ett protokollsutdrag från den politiska behandlingen av slutrapporten skall bifogas. 1. Sammanfattning ORGANISATION Utbildnings styrnings- och ledningsorganisation förändrades våren 2014 och är idag tydlig. I januari 2015 övergick den politiska organisationen från beredningar till nämnder. Från och med hösten 2018 kommer skolorna i Svedala kommun att vara organiserade F-3 och 4-9. RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Data samlas in och används som stöd för skolornas systematiska kvalitetsarbete. Förvaltning följer upp skolornas resultat tillsammans med rektor som i sin tur följer upp resultat tillsammans med sin personal på respektive enhet. Kollegialt lärande pågår på samtliga skolor och i allt större utsträckning med tydlig koppling till prioriterade mål. Åtgärder som planeras centralt diskuteras gemensamt i skolans ledningsgrupp och utgår ifrån uppmärksammade behov. Rektorerna får strategiskt och operativt stöd. HÖGA FÖRVÄNTNINGAR Målet att alla ska lyckas är välkänt på samtliga skolor. Skolorna arbetar med höga förväntningar och resultatuppföljning på olika sätt bland annat genom resultatdiskussioner, klasskonferenser, resultattavlor, kollegialt lärade kring mindset och förväntningar etc. Förväntningar på övriga tydliggörs genom våra SKA-strategier. KOMPETENS En hög andel av de lärare som undervisar i matematik är legitimerade. Rektorerna arbetar medvetet med att organisera för att behöriga lärare ska undervisa i matematik. Läromedels påverkan och styrning av undervisning skiljer sig mellan skolor och lärare. Högstanivån är hög men lägstanivån behöver höjas. Lärarna behöver utveckla kunskaper om hur de kan stärka elevernas självkänsla, uthållighet för att förbättra resultaten. ARBETET PÅ HEMMAPLAN Processerna har varit givande men främst påverkat de som varit direkt delaktiga i arbetet. Att satsningen pågått över så lång tid har bidragit till en uthållighet som är eftersträvansvärd. En effekt av PISA-arbetet är ökad förståelse för de olika nivåernas möjligheter och utmaningar. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

2 2. Beskrivning av kommunens utbildningsorganisation En kort beskrivning av kommunens utbildningsorganisation för grundskolan samt ange viktiga förändringar som skett under deltagandet i SKL Matematik PISA Svedala kommun består av en förvaltning och tre verksamhetsområden: miljö- och teknik, vård och omsorg, och utbildning. Utbildning verksamhetsområde leds av en Utbildningschef som är chef för och leder grundskolans rektorer. Tidigare låg grundskolan under utbildningsberedningen som beredde ärenden till kommunstyrelsen som var ansvarig skolnämnd. Från 2015 infördes en ny politisk organisation med nämnder och där utbildningsnämnden är ansvarig skolnämnd. Grundskolan består av 8 enheter fördelade på tre orter: Bara - Baraskolan F3, 282 elever, 1 rektor - Spångholmskolan 4-9, 317 elever, 1 rektor Klågerup - Klågerupskolan F-9, 444 elever, 2 rektorer (F-5 och 6-9) Svedala tätort - Marbäcksskolan F-5, 395 elever, 1 rektor och 1 biträdande rektor Röda skolan F-5, 144 elever, delar skolledning med Marbäcksskolan - Roslättskolan F-5, 262 elever, 1 rektor och 1 biträdande rektor Kyrkskolan F-5, 290 elever, delar skolledning med Roslättskolan - Naverlönnskolan 6-9, 678 elever, 2 rektorer och 1 biträdande rektor Antal rektorer: 8 rektorer och 3 biträdande rektorer. Antal lärare: 215,9 årsarbetare Lärartäthet: 13,1 elever per lärare Antal lärare i matematik: 71 Antal elever: 2812 elever Förändringar som skett sedan 2012 Kommunen har gått ifrån att ha haft en utbildningsberedning med kommunstyrelsen som ansvarig skolnämnd till att från och med 2015 gått över till en nämndsorganisation och en utbildningsnämnd. Kommunen växer och just nu förbereds bygget av en ny 4-9 skola i Svedala tätort. Idag är skolorna i Svedala tätort organiserade i F-5- och 6-9-enheter. Hösten 2018 planeras en förändrad skolorganisation vara på plats med skolor organiserade F-3 och leddes skolorna av 7 rektorer och 3 biträdande rektorer. Idag leds skolorna av 8 rektorer och 3 biträdande rektorer. 2

3 3. Organisation av arbetet på hemmaplan Med kommungrupp menas den grupp som träffas på hemmaplan 3.1 Vilka befattningshavare har utsetts som ordinarie ledamöter i kommungruppen? Kontaktperson anges på sin nivå och markeras med (kp). Kontinuiteten anges för varje befattningshavare med en siffra enligt nedan: 1 Sällan 2. Hälften av träffarna 3. Oftast 4. Nästan alltid Nivå Befattning Markera med X om byte av person har skett Politiker Nämndens ordförande 4 Förvaltningsledning Nämndens 1:e vice ordförande 1 Kontinuitet Klicka här Klicka här Utbildningschef 3 Utvecklingsstrateg (kp) 4 Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Rektor Rektor 4 Rektor 4 Klicka här Klicka här 3

4 Klicka här Klicka här Lärare Lärare 4 Lärare 4 Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Övriga Klicka här Klicka här Kommentar: Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Trots en del byten genom åren har en kontinuitet kunnat upprätthållas. 3.2 Vilken roll har kommungruppen haft i organisationen? Strategisk grupp? Beslutsgrupp? Arbetsgrupp inför och efter nätverkskonferenser? etc. Arbetsgrupp: Kommungruppens roll har varit följa upp det matematikarbete som sker i kommunen från förskola till gymnasium. Kommungruppen har fungerat som 4

5 en arbetsgrupp när det gäller att samla data från olika nivåer. Återkoppling från arbetet i PISA-nätverken har kontinuerligt skett i kommungruppen vilket gjort att byte av personer till nätverksgruppen kunnat ske utan större avbrott. 3.3 Hur har sammansättningen samt deltagare i kommungruppen utsetts? Kommungruppen med rektorer och lärare fanns redan innan SKLs PISA 2015 och kompletterades vid uppstart av SKLs PISA 2015 bland annat med representation på politisk nivå. Därefter har förändringar i gruppen handlat om att ersätta lärare eller rektorer och dessa beslut har fattats i skolans ledningsgrupp. På politisk nivå har beslut om representation tagits i utbildningsnämnden. 3.4 Vem har varit ordförande i kommungruppen? Kontaktpersonen, utvecklingsstrateg har varit ordförande. 3.5 Vilken befattningshavare har ansvarat för dokumentationen till och efter mötet? Kontaktpersonen, utvecklingsstrateg har ansvarat för dokumentation till och efter mötet. 3.6 Hur har kommungruppens sammanträde tidsmässigt planerats? Kryssa för det alternativ som bäst överensstämmer I ett årligt kalendarium Mötestider bestäms efter hand 4 Arbetet på hemmaplan 4.1 På vilka sätt har ställningstagande från kommungruppen kommunicerats/förankrats i skolorganisationen? Inom den politiska organisationen Genom samtal i presidium och presentationer i beredning/nämnd. Inom förvaltningsorganisationen Genom diskussioner och presentationer i skolans ledningsgrupp. 4.2 På vilka sätt har satsningen kommunicerats/förankrats uppåt i den kommunala organisationen Inom den politiska organisationen? Genom återkommande presentationer i ansvarig beredning/nämnd. Inom förvaltningsorganisationen? 5

6 Genom återkommande avstämning i verksamhetens ledningsgrupp. 4.3 Har byte av ordförande i utbildningsnämnden med ansvar för grundskola skett under deltagandet? Ja Nej 4.4 Har byte av förvaltningschef med ansvar för grundskola skett under deltagandet? Ja Nej 4.5 Hur har det fungerat med att uppnå gemensam syn mellan de olika nivåerna i kommungruppen? alls bra Kommentar: En tydlig effekt av arbetet är att nivåerna närmat sig varandra och en ökad förståelse finns för de olika nivåernas möjligheter och utmaningar. För politiker har arbetet inneburit en ökad inblick och förståelse för den verksamhet som de är ansvariga för. För rektorer har arbetet inneburit möjlighet att kommunicera med politiker och möjlighet att påverka processen för styrning, ledning och utveckling. De lärare som arbetat i nätverket har fått en fördjupad inblick och förståelse för styrning och ledning i kommunen. Ju längre tid som arbetet pågått desto större samstämmighet har vi uppnått mellan olika nivåer. 4.6 Hur har det varit att inse vad som behöver göras? svårt lätt Kommentar: Arbetet med missiven på hemmaplan har varit viktiga för Svedalas lokala process, en process som i sin tur lett till beslut och handlingsberedskap hos de som deltagit aktivt i de arbetande nätverken. Genom att diskutera samtliga missiv i skolans ledningsgrupp har processen till viss del inbegripit samtliga rektorer men vi tror att arbetet fått än större genomslag om alla rektorer deltagit i de arbetande nätverken. 6

7 5 Erfarenheter av att ha en grupp på hemmaplan där alla fyra nivåer ingår? 5.1 Vad har varit framgångsrikt? Arbete med fyra nivåer har skapat samstämmighet och större förståelse för styrning och ledning samt praktik och verksamhet. Det har varit framgångsrikt att använda nätverksgruppen som styrgrupp och att kommungruppsmöten används för att initiera och samla ihop arbetet på olika nivåer. 5.2 Vilka eventuella problem har identifierats? Rektorer och lärare har i förhållande till vilka de representerar varit få till antalet. Arbetet i PISA har gjort skillnad för styrning och ledning men de kunskaper som utvecklas i processerna är svåra att sprida. Vi tror att en framgångsfaktor hade varit att inbegripa samtliga rektorer och att öka antalet lärarerepresentanter i arbetet för att få kraftfullare effekter. Det finns också ett behov av att tydliggöra förväntningarna på de olika nivåerna t.ex. har förvaltning och skolledning en god infrastruktur för att sätta igång processer och sprida arbetet i organisationen vilket inte lärarna har. Detta medför att lärarnas inte kan förväntas sprida och sätta igång processer utan snarare agerar som stöd för ledning i de processer som sker. Även den politiska rollen kan ibland innebära svårigheter t.ex. att aktivt delta i diskussioner som har professionenllt fokus och inte alltid handlar om styrning och ledning. Även detta behöver stämma överens med förväntningar hos och på politikerna. 5.3 I vilka andra sammanhang har modellen prövats i kommunen? Utöver arbetet i PISA har modellen använts i en process för att ta fram en framtida skolorganisation i Svedala kommun. 6 Nätverksarbetet Varje kommun skall till nätverkskonferenserna utse vilka som ska representera kommunen. Den grupp man utser benämns nätverksgrupp. 6.1 Vilka befattningshavare har deltagit i nätverksgruppen? Kontaktperson anges under sin nivå och markeras med (kp). Kontinuiteten anges för varje befattningshavare med en siffra enligt nedan. 1. Sällan 2. Hälften av träffarna 3. Oftast 4. Nästan alltid 7

8 Nivå Befattning Markera med X om byte av person har skett Politiker Förvaltningsledning Utbildningsnämndens ordförande 4 Kontinuitet Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Utbildningschef 4 Utvecklingsstrateg (kp) 4 Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Rektor Rektor 4 Rektor 4 Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Lärare Lärare 4 Lärare 4 Klicka här Klicka här 8

9 Klicka här Klicka här Övriga Klicka här Klicka här Kommentar: Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Nätverksgruppen har haft god kontinuitet trots byten av personer. Nya representanter har hämtats ifrån kommungruppen och har därför redan varit insatta i arbetet. Från 2014 har nätverksgruppen även fungerat som styrgrupp för arbetet i PISA Hur upplever ni att Ert nätverk med de andra kommunerna fungerat? Kommunen avger sin egen bedömning av hela nätverkets arbete 1 = inte tillfredsställande, 6 = mycket tillfredsställande Ambitionsnivån, att vara förberedd inför nätverkskonferenserna Kritiska hållningen till inlämnade missiv Kontaktpersonernas mandat från sina 9

10 hemkommuner Kontinuiteten av deltagandet Arbetet på hemmaplan med att förbättra styrning och ledning Fokuseringen på ämnet styrning och ledning Fokuseringen på arbetssättet Kommentar till avgivna omdömen: Ambitionsnivån i de deltagande kommunerna har varit hög och med tanke på satsningens längd och omfattning har kontinuitet och fokus på ämne och arbetssätt fungerat väl. Vi ser att det som fungerat sämst är just det kritiska förhållningssättet och en anledning kan vara de relationer som byggs upp mellan kommuner över tid. Bäst har opponering varit när missiven kompletterats med faktiska resultat. 6.3 Hur bedömer ni er egen kommuns insatser inom nedanstående områden? 1=inte tillfredsställande, 6= mycket tillfredsställande Ambitionsnivån, att vara förberedd inför nätverkskonferenserna Kritiska hållningen till inlämnade missiv Kontaktpersonens mandat Kontinuiteten av deltagandet Arbetet på hemmaplan med att förbättra styrning och ledning Fokuseringen på ämnet styrning och ledning Fokuseringen på arbetssättet Kommentar till avgivna omdömen: Svedala har genomfört stora förändringar och förbättringar när det gäller styrning och ledning och systematiskt kvalitetsarbete under tiden för satsningen. 10

11 6.4 Dokumentationen Inför varje nätverkskonferens har kommunen upprättat ett missiv som beskriver läget/utvecklingen inom ett visst område. Ange betydelsen av denna dokumentation för det gemensamma arbetet. liten betydelse stor betydelse 6 Kommentar: Det egna missivet har hjälpt oss att få syn på våra styrkor och svagheter. De har också hjälpt oss att få syn på de förflyttningar som skett under arbetets gång. Särskilt framgångsrikt har det varit att skriva missiv i fyra nivåer där varje nivå besvarar missivfrågorna då det blivit synligt hur långt vi kommit i våra processer. Det är först när de får genomslag ute i verksamheterna som arbetet verkligen gör skillnad. Att arbeta med missivfrågorna i skolans ledningsgrupp har varit framgångsrikt för att skapa en gemensam bild kring ett område. Missivarbetet hade gagnats av att genomföras mer systematiskt, dvs, att cykeln med missivområden är konstant och förutsägbar samt frekvensen med två missiv per termin, så att alla områden behandlas under ett läsår. 7 Operativa målen 7.1 Var har de operativa målen fastställts? Målen har utarbetats och fastställts i PISA-satsningens styrgrupp där Utbildningschef och beredningens ordförande ingår. Dessa har sedan presenterats i beredning och ledning. Strategiska mål som Alla ska lyckas samt Topp-10 har beslutats på politisk nivå. Upprinnelsen till diskussion om höga förväntningar och den gemensamma definitionen av Alla ska lyckas kan härledas till missivarbetet om Höga förväntningar där det tydligt framkom ett behov av en gemensam syn på och förståelse av vad höga förväntningar innebär. 7.2 Vid vilken tidpunkt fastställdes målen? Hösten 2013 fastställdes de operativa målen och i samband med budgetarbetet för 2016 under våren/sommaren 2015 fastställdes de strategiska politiska målen. 7.3 Hur har de operativa målen kommunicerats till lärarna? De operativa målen har kommunicerats via skolornas rektorer, vid implementeringen av matematikhandlingsplanen samt av matematikutvecklare vid uppstart av matematiklyftet. I samband med att vi började arbeta med Alla ska lyckas i Svedala så är det istället en 11

12 resultatförbättring i alla ämnen som kommunicerats. 7.4 Ange kommunens operativa mål. För varje mål skall anges: Utgångsläge Resultat Tidpunkt för resultatbedömning Analys (Ange såväl kommunspecifika som nationella faktorer) Utgångsläge Resultat Kommentar NP åk Halvera F 18% F 10% F Positiv trend 2013 (44%), 2014 (14%) och 2015 en procent från målet. NP åk Halvera F 23% F 20%F Positiv trend men med ett bakslag (14%), 2014 (13%). NP åk Inga F 12% F 27% F Positiv trend men bakslag Långt till målsättning. 2013(12%), 2014(10%). NP åk % C-A 37% 29% Negativ trend. 2014(36%) NP åk % C-A 33% 26% Negativ trend. 2014(31%) Lärare utvärderar och planerar utifrån Förstå och använda tal? Screening av elevers kunskaper sker utifrån handlingsplanen (åk 2)? Samtliga förskolor och f-klasser deltagit i Små barns matematik? Ja Ja Ja ANALYS Samtliga lärare som undervisar i matematik har genomgått matematiklyft minst ett år. Det dröjer innan vi ser effekter i elevernas resultat. En stor andel av lärarna F-5 har genomgått lyftet och F-5-skolorna har i större utsträckning fortsatt med matematiklyft men också tidigt tagit sig an andra modeller för kollegialt lärande (jmfr med 6-9-skolorna). Ht12 påbörjades en satsning med 1-till-1 för lärare 6-9. Denna satsning kan ha påverkat andra satsningar som fått stå tillbaka. Resultaten på vår största skola 6-9 har gått ner vilket fått genomslag på kommunens resultat. 12

13 Lå14/15 fick skolan en ny ledning och nya satsningar påbörjades ht15. Vi anser att koppling mellan process och mål måste vara tydlig, vilket inte kan sägas vara fallet när det gäller Svedalas operativa mål. En satsning på styrning och ledning bör utvärderas utifrån indikatorer som visar att styrning och ledning har blivit bättre. Risken med att följa upp en satsning som PISA2015 med resultat i Nationella prov är att satsningen bedöms vara misslyckad trots att den i hög utsträckning bidragit till de förbättringar inom styrning och ledning som avsetts. 8 SKL:s satser för styrning och ledning Bedöm kommunens utveckling inom respektive sats. 8.1 Gemensam ledning - Ledningsnivåerna är sammanlänkade Utgångsläge Nuläge Idag är styrning och ledningsorganisationen tydlig. Presidium och utbildningschef träffas regelbundet för att diskutera resultat, strategier och beslut. Ledningsgrupperna träffas regelbundet och mötena präglas idag i större utsträckning av arbete och processer. En kvalitets- och utvecklingsavdelning har bildats med ett uppdrag att stödja ledning och verksamheter i deras arbete. Utbildningsnämnd med ansvar för skolfrågan har ersatt utbildningsberedningen vilket gör att skolnämnd och verksamhet har kommit närmare varandra samtidigt som rollerna har blivit tydligare. Vad som är styrning och ledning och vad som är stödfunktioner för styrning och ledning har tydliggjorts. Rektorernas uppdrag och ansvar har lyfts fram och förtydligats och skolornas utvecklingsarbete har decentraliserats och blivit mindre toppstyrt. Skolornas arbete och resultat följs regelbundet upp av förvaltning genom så kallade SKA-samtal två gånger per termin som utvecklats i arbetet med PISA Att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå och att skapa bättre förutsättningar för verksamhetsledningen att styra och leda strategiskt efter synliggjorda behov. En skolplan kommer att utarbetas där den politiska riktningen 13

14 klargörs. 8.2 Gemensam ledning- Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Utgångsläge Nuläge Vad som är politikens roll och uppdrag och vad som är professionens roll och uppdrag är tydligt. Idag är rektors ansvar och ledarskap över sina skolors utveckling tydliggjort och även kringfunktionernas stödjande roll har förtydligats. Samverkan mellan olika nivåer präglas i hög grad av samförstånd och förtroende. Vi har gått ifrån en toppstyrd organisation med bristande förståelse för olika nivåers uppdrag och roller till en organisation med tydliga roller och uppdrag. Vaktmästarorganisationen är nu en del av Utbildnings verksamhet. Kvalitets- och utvecklingsavdelningens uppdrag är stödjande. Att utveckla och i högre utsträckning nyttja de fördelar som en tydlig uppdrags- och rollfördelning ger t.ex. att rektorer vågar driva ett utvecklingsarbete utifrån resultat och utnyttja de stödjande resurser som finns tillgängliga. Att skapa förutsättningar för verksamhetsledning att fatta välgrundade strategiska beslut. 8.3 Gemensamma rutiner - Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Begreppet systematisk uppföljning och återkoppling består av ett antal delmoment. Ange i tabellerna nedan kommunens utveckling inom respektive område under deltagandet Samla in data Utgångsläge Nuläge 14

15 Idag genomför vi enkäter riktade till vårdnadshavare, elever och personal som stöd för skolornas systematiska kvalitetsarbete. Förvaltning följer upp skolornas resultat tillsammans med skolledarna som i sin tur arbetar med sin personal på respektive enhet. Arbetet ute på skolorna har kommit olika långt. En plan för resultatrapportering till utbildningsnämnden är framtagen och återrapportering sker idag regelbundet. Det finns idag fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling på förvaltningsnivå. Resultat följs upp regelbundet och används i det systematiska kvalitetsarbetet. Tidigare attitydundersökningar och kartläggningar av undervisning har ersatts med skolinspektionens skolenkäter för att rensa bort indikatorer och frågor som antingen var dåliga, överlappande eller anpassade efter enskilda verksamheters behov. Istället för att samla in data och presentera dem i olika forum, tar vi fram data som är särskilt utformade för att stödja det systematiska kvalitetsoch utvecklingsarbetet. Det systematiska arbetet på övergripande nivå behöver förtydligas för att underlätta för arbetet mot en bättre skola och på ett bättre sätt synliggöra de gemensamma utvecklingbehov som finns. Uppföljnings- och återkopplingsarbete behöver utformas på respektive skola dels utifrån de centralt insamlade skolenkätsvaren men även utifrån den egna verksamhetens utvecklingsmål Bearbeta insamlade data Utgångsläge Nuläge Rutiner för insamlandet av data centralt är implementerade och fungerar till stor del. Kvalitetsstrateg sammanställer data för det systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå och i de fall data saknas uppmärksammas detta. På förvaltningsnivå sker i allt större utsträckning utvecklingsarbete kopplat till de resultat och de behov som framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå utgår från den data som samlas in. Bearbetning på skolnivå sker i allt högre utsträckning och några av skolorna har en tydlig koppling mellan analys av resultat och det utvecklingsarbete som sker. 15

16 Idag sker kontinuerlig resultatuppföljning på samtliga enheter och resultat och åtgärder följs upp av respektive rektor. Lärare och arbetslag behöver utveckla arbetet med att bearbeta resultat för att följa upp undervisningen. På förvaltningsoch rektorsnivå ser man idag på resultat som något som ska användas för att följa upp och utveckla verksamheten. Idag finns tydliga rutiner för uppföljning och de resultat som samlas in används i ett tydligt sammanhang. Arbetet att koppla verksamhetens utvecklingsarbete till resultat måste fortgå. Skolor och lärare behöver utveckla förmåga att följa upp sitt utvecklingsarbete utifrån prioriterade resultat som är strategiskt utvalda för att förbättra elevernas resultat Analysera och dra slutsatser Utgångsläge Nuläge Genom ett systematiskt kvalitetsarbete som inbegriper samtal mellan förvaltning och skolledning fyra gånger om året, är diskussionen utifrån resultat och analys levande på förvaltnings- och rektorsnivå och genom lokalt resultatarbete allt oftare också på lärarnivå. Idag arbetar vi för att analyser och slutsatser i så hög utsträckning ska ske där kunskapen är störst och där skillnad kan göras. Förvaltningens uppdrag är att säkerställa likvärdighet samt att följa upp och utmana och problematisera de slutsatser och analyser som görs och att stödja verksamheterna i deras arbete. Resultatuppföljning och resultatanalys som görs i verksamheterna sker ofta med ett kortsiktigt individfokus men i allt högre utsträckning även med långsiktigt utvecklingsfokus. Båda delarna behövs för ett framgångsrikt arbete. Analyser och slutsatser följs upp regelbundet vilket medfört att det systematiska kvalitetsarbetet fått en starkare påverkan på verksamheternas arbete. Idag är analys av resultat satt i ett sammanhang. I högre utsträckning än tidigare sker regelbunden resultatuppföljning på skolnivå. 16

17 Det systematiska arbetet på övergripande nivå behöver förtydligas för att underlätta för arbetet för att alla ska lyckas och på ett bättre sätt synliggöra de gemensamma utvecklingbehov som finns. Det systematiska uppföljnings- och återkopplingsarbetet på respektive skola behöver implementeras och institutionaliseras Återrapportera till uppgiftslämnaren Utgångsläge Nuläge Idag tas data fram som underlag för det systematiska kvalitetsarbetet och används som stöd för analys och åtgärder både på verksamhetsnivå och på förvaltningsnivå. Resultatredovisning och vilka indikatorer vi ska följa upp har beslutats i dialog med verksamheterna. Idag används resultat och enkäter som underlag för samtal och beslut, i ett tydligt sammanhang. Tidigare samlade vi in resultat som sedan redovisades i olika sammanhang. Lärare upplevde att resultat och enkäter producerades men utan någon tydlig mottagare. Idag används resultat i ett sammanhang och som ett stöd för analys på olika nivåer. i arbetet är att sammanställa respektive verksamhets slutsatser och åtgärder som ett stöd för strategiska beslut på förvaltningsnivå. Skolledare och lärare behöver ta fram indikatorer för det utvecklingsarbete som sker på skolorna för att se huruvida utvecklingsarbetet ger de effekter som eftersöks för ökad måluppfyllelse Planera åtgärder Utgångsläge Nuläge 17

18 Idag har vi en decentraliserad utvecklingsmodell. Varje rektor gör analyser och tar fram åtgärder utifrån behov som framkommer i verksamheten. Åtgärder som planeras centralt diskuteras gemensamt i skolans ledningsgrupp(slg) ledd av utbildningschefen och utgår ifrån uppmärksammade behov. Till sin hjälp har rektorerna strategiskt stöd genom skolans ledninggrupp (SLG) och SKA-samtal samt vid behov operativt stöd av kvalitets- och utvecklingsavdelningen. Vi har gått ifrån att genomföra centrala och toppstyrda satsningar till decentraliserade satsningar utifrån varje skolas behov. Åtgärder utgår i allt högre utsträckning från analyser och uppmärksammade behov. Att förvaltningen utifrån gemensamma behov kan skapa effektiva stödfunktioner och plattformar för verksamheternas arbete Vidta åtgärder Utgångsläge Nuläge Medvetenhet kring behovet av ett flexibelt kortsiktigt åtgärdande arbete är högre och denna typ av åtgärder förekommer oftare idag t.ex. genom resursfördelning eller att nyttja kompetens hos enskilda lärare. Det kollegiala lärandet på F-5- skolorna är igång sedan ett par år tillbaka och sedan 2015 har 6-9-skolorna börjat finna former för systematiskt kollegialt lärande utifrån analys och behov. Vi har gått ifrån att initiera och driva utvecklingsarbete top-down till att stödja och skapa förutsättningar för verksamheterna att göra analyser och att vidta åtgärder lokalt. Idag avstår vi i högre grad från satsningar och åtgärder som inte tydligt utgår från identifierade behov och stödjer det arbete som redan pågår. Att som rektor skapa en flexibel organisation som kan möta behov på kort sikt. Att samtliga skolor kontinuerligt arbetar med åtgärder utifrån resultat - att genomföra både kortsiktiga åtgärder samt att initiera, driva och hålla i större utvecklingsarbete 18

19 som utgått från resultat och identifierade lokala behov Följa upp resultat av vidtagna åtgärder Utgångsläge Nuläge Implementering av Helen Timperleys undersökande och kunskapsbildande cykel för att göra analyser och vidta åtgärder pågår. Rektorerna har tagit del av och diskuterat hennes forskning och allt fler skolor tillämpar hennes teorier i utformandet av det professionella lärandet på skolan. På flera av våra skolor finns tydligt identifierade mål som utgår ifrån vilka kompetenser som eleverna ska utveckla till följd av utvecklingsarbetet, på andra skolor är målen istället fokuserade på vad personalen ska utveckla för kompetens. Rektorer genomför alltfler lektionsobservationer för att följa upp skolans arbete Flera av våra skolor har återinrättat klasskonferenser eller motsvarande för att följa upp enskilda resultat och åtgärder. I skolans ledningsgrupp (SLG) diskuteras vikten av att utgå ifrån lokala utvecklingsbehov och åtgärder kopplade till specifika mål i högre utsträckning än tidigare. Allt fler skolor identifierar tydliga mål för utvecklingsarbetet. Implementering av Timperley pågår och alltfler skolor väljer tydliga utvecklingsområden. är att hålla i och hålla ut, att prioritera och arbeta färdigt. Lärare behöver ta fram indikatorer utifrån skolans prioriterade mål för att kunna följa upp effekterna av skolans utvecklingsarbete. Dessa effekter behöver analyseras på skolnivå Sprida och implementera fungerande åtgärder Utgångsläge Nuläge 19

20 TeachMeet och liknande modeller används för att dela med sig och sprida framgångsrikt arbete både på och över skolnivå. Goda exempel sprids via Utbildnings utvecklingssida KvUtiS (Kvalitet och utveckling i Svedala). Samtliga förstelärare bloggar om sin undervisning på Förstelärare bloggar och en del av förstelärarnas inlägg används som stöd för andra skolors utvecklingsarbete. Olika modeller för kollegialt lärande tillämpas på skolorna men också i andra sammanhang så som i skolans ledningsgrupp, förstelärarmöten och specialpedagogiskt forum t.ex. kollegahandledning, teacher learning communities eller lärmodulsarbete. TeachMeet har använts frekvent i implementeringen av en dator till varje elev, åk 6-9. Vi har gått ifrån att satsa på centrala föreläsningar och workshops för alla till att skapa förutsättningar för kollegialt lärande på varje skola. Skolans ledningsgrupps (SLG) arbete har gått ifrån att vara möten för att diskutera olika frågor till att även handla om kollegialt lärande utifrån gemensamt områden och utvecklingsprocesser. Arbetet för att utveckla ett kollegialt lärande på skolorna som göra skillnad är introducerat men ännu ej institutionaliserat. Vi behöver forsätta på inslagen väg. Det kollegiala lärandet i Skolans ledningsgrupp behöver utvecklas och institutionaliseras och förutsättningar för detta behöver utvecklas vidare. 8.4 Gemensamma rutiner - Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd Rutinerna för elever i svårigheter samt särskilt begåvade elever efterfrågas Elever i svårigheter Utgångsläge Nuläge Rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd beskrivs bland annat i matematikhandlingsplanen. Skolorna arbetar med, planerar och följer upp matematik utifrån matematikhandlingsplanen. Screeningarna används främst för att upptäcka elever i behov av stöd men används inte fullt ut för analys av 20

21 undervisningen. Implementering av handlingsplanen påbörjades 2012 och används på samtliga skolor. Matematiklyftet har inneburit en ökad medvetenhet kring vikten av att utmana alla våra elever. Ett par gånger per termin träffas samtliga rektorer och specialpedagoger för att arbeta med och utveckla specialpedagogernas roll och uppdrag för att stödja att utveckla undervisning som är anpassad för alla elever. Flera skolor arbetar bland annat med att utveckla lärarnas kompetens att planera för alla elever i undervisningen. Fortsatt arbete i specialpedagogiskt forum och att utveckla undervisning genom kollegialt lärande Särskilt begåvade elever Utgångsläge Nuläge Idag finns inget uttalat fokus på särskilt begåvade elever. Inkludering är en av de strategier som vi följer upp i vårt systematiska kvalitetsarbete och flera skolor arbetar med att utveckla planering av undervisning som möter, aktiverar och utmanar alla elever. Överlag är utmanande och stimulerande undervisning ett utvecklingsområde för flera skolor. Allt fler av våra skolor arbetar kollegialt med att utveckla undervisning och didaktik utifrån behov. Vi behöver fortsätta arbetet med att utveckla undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet på samtliga skolor. 8.5 Gemensam syn - Höga förväntningar på alla elever och övriga Här skiljs på Höga förväntningar på allaelever samt Höga förväntningar på övriga 21

22 8.5.1 Höga förväntningar på alla elever Utgångsläge Nuläge Idag är målet att alla ska lyckas välkänt på samtliga skolor. Samtliga skolors resultat följs upp genom SKA-samtal varje kvartal där rektor och utbildningschef diskuterar resultat, analys och åtgärder. En skola på vetenskaplig grund innebär att alltfler lärare är medvetna om vad som gör skillnad för eleverna och lärarens och kollegornas påverkan på elevernas resultat. Skolorna arbetar med höga förväntningar och resultatuppföljning på olika sätt bland annat genom resultatdiskussioner, klasskonferenser, resultattavlor, kollegialt lärade kring mindset och förväntningar etc. När arbetet i PISA2015 påbörjades handlade diskussionen om resurser och svårigheter. Sedan hösten 2013 har fokus legat på att höja förväntningar och följa upp, analysera och arbeta aktivt med att förbättra resultat. Rektorerna bär kulturen att alla ska lyckas och skolorna arbetar alltmer utifrån målsättningen. Alla ska lyckas, blir alltmer självklart som förhållningssätt men det är stora skillnader mellan olika klassrum och mellan skolor. Att skapa höga förväntningar handlar om att arbeta med kulturer och utveckla en bred kompetens. Både kultur- och kompetensutveckling följs regelbundet upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Alltfler skolor har introducerat ett kollegialt lärande utifrån resultat för att utveckla undervisning som möjliggör för fler elever att lyckas. Att alla elever ska nå minst E bärs i allt högre utsträckning men höga förväntningar handlar också om att fler elever ska utmanas och nå högre resultat och detta är ett utvecklingsområde i matematik Hög förväntningar på övriga Utgångsläge Nuläge 22

23 Svedalas förväntningar tydliggörs genom våra SKA-strategier: ledarskap, synligt lärande, höga förväntningar och inkludering. För varje strategi anges målsättning och framgångsfaktorer som följs upp genom kvartalsvisa SKA-samtal. Strategierna synliggörs i olika sammanhang så som Konferenser, KU-dagar, förstelärarträffar, specialpedagogiska forum, på KvUtiS och på Förstelärare bloggar. Rektorerna diskuterar och synliggör resultat. En skola på vetenskaplig grund innebär att alltfler lärare är medvetna om vad som gör skillnad för eleverna och lärarens och kollegornas påverkan på elevernas resultat. Rektorerna arbetar medvetet med att förändra kultur och förväntningar på skolorna. Tydliga satsningar görs för att utveckla rektorernas ledarskap tex rektorsutbildning, rektorslyft men också genom kollegialt lärande i skolans ledning. Förstelärare är förebildslärare och ett kriterium för att arbeta som förstelärare i Svedala är att du bär på övertygelsen att alla ska lyckas. Målsättningen att alla ska lyckas samt SKA-strategierna har inneburit att förväntningarna på verksamheterna blivit tydliga. Strategierna har angett en riktning som används både för vad vi ska fokusera på men också på vad vi inte ska satsa på. Samtliga skolor behöver tydliggöra utvecklingsfokus och arbeta med att utveckla en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Möjligheten att nyttja våra förstelärare både lokalt på enheten men också mellan skolorna är något som vi behöver utveckla. En skolplan håller på att arbetas fram där riktning för verksamheten ska skrivas fram och tydliggöras. 8.6 Gemensam syn - Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande Lärarkompetens kan delas upp i olika områden. Här fokuseras på tre av dessa Ämneskunskaper Kunskap om kursplan och övriga styrdokument Didaktik Ange för varje stadium er uppfattning av läget inom dessa tre områden vid de två olika tidpunkterna. Beskriv nuläge, förändringar sedan starten, och nästa steg Lågstadiet - Ämneskunskaper 23

24 Utgångsläge Nuläge inklusive andel undervisande lärare som har legitimation i matematik för eleverna de undervisar 100% lärare har legitimation i matematik för eleverna de undervisar. Rektorerna arbetar medvetet med att organisera för att behöriga lärare ska undervisa i matematik. I undersökningen som gjordes inför uppstarten av SKL:s satsning PISA2015 framkom att behörigheten hos lärarna var hög men att förtrogenheten och tilltron till förmågan att utveckla elevernas matematikkunskaper inte var tillräckligt hög. Detta är något som förbättrats sedan dess bland annat genom arbete med matematiklyftet. Att arbeta med rekrytering för att säkra matematikbehörighet även framåt Lågstadiet Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument Utgångsläge Nuläge Idag finns en medvetenhet och allt bättre kunskaper om kursplaner och styrdokument. Lärare reflekterar kring kursplaner och styrdokument och arbetar aktivt med kursplanerna i planering och bedömning. Bedömarkompetensen är under utveckling. Det finns en rädsla för att stämpla elever vid bedömning men också en ovana att nyttja hela bedömningsskalan ( försiktighetsprincip ). Osäkerheten i att göra bedömningar visar sig då bedömningar inte står sig när eleverna börjar åk 4. Medvetenheten har höjts och lärarna pratar idag kollegialt om bedömning. Allt fler lärare gör summativa och formativa bedömningar av elevernas kunskaper utifrån styrdokumenten. Samordning sker inför de nationella proven för att skapa 24

25 likvärdighet. Sambedömning för att öka likvärdighet och förtrogenhet i bedömningar. En kulturell förändring där resultaten åk 6 blir en angelägenhet för lärare 1-5 samt att målsättningen höjs för vilka resultat som undervisningen ska ge Lågstadiet - Didaktik Tabell saknas: Utgångsläge 2 och nuläge 3 Läromedel styr forfarande i alltför stor utsträckning undervisningen men här skiljer det sig mellan klassrum och skolor. Några lärare låter undervisningen styras av läroböcker medan andra i större utsträckning arbetar med öppna uppgifter, diskussioner och andra verktyg för att utveckla elevernas förmågor. Lärarna besitter en högre didaktisk medvetenhet än tidigare. Undervisningen är mer varierad och fler metoder används - fler använder lärobok som ett stöd för, istället för att låta läroböckerna styra undervisningen. Större noggrannhet och medvetenhet vid begreppsanvändningen än tidigare. Fortsatt kollegialt arbete med att utveckla bedömning. Lärarna behöver utveckla undervisning som utmanar fler elever Mellanstadiet Ämneskunskaper Utgångsläge Nuläge inklusive andel undervisande lärare som har legitimation i matematik för eleverna de undervisar 100% lärare har legitimation i matematik för eleverna de undervisar. Rektorerna arbetar medvetet med att organisera så att behöriga lärare ska undervisa i matematik. 25

26 I undersökningen som gjordes inför uppstarten av SKL:s satsning PISA2015 framkom att behörigheten hos lärarna var hög men att förtrogenheten och tilltron till förmågan att utveckla elevernas matematikkunskaper inte var tillräckligt hög. Detta är något som förbättrats sedan dess bland annat genom arbete med matematiklyftet. Att arbeta med rekrytering för att säkra matematikbehörighet även framåt Mellanstadiet Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument Utgångsläge Nuläge Det finns en hög medvetenhet och kunskap om kursplaner och styrdokument men fortfarande finns osäkerhet kring delar av betygssystemet. En organisation med F-5- skolor och 6-9-skolor (Svedala tätort) påverkar lärarnas ägande av resultat årskurs 6 och försvårar vid betygssättning åk 6. Mottagande lärare årskurs 6 använder inte hela betygsskalan i betygssättning åk 6. Spångholmsskolan i Bara är organiserad 4-9 vilket fungerar väl. Allt större säkerhet i att göra bedömningar och att använda hela betygsskalan. Skolorna 4-6 arbetar på olika sätt för att skapa förtrogenhet med kursplaner och utveckla bedömarkompetens. Att utveckla medvetenhet och delaktighet 4-5 för resultaten NP åk 6. Från och med 2018 kommer skolorna i Svedala tätort att organiseras F-3 och 4-9 vilket bör underlätta övergångar och betygssättning årskurs 6. Skolorna arbetar vidare med likvärdig bedömning Mellanstadiet - Didaktik Utgångsläge Nuläge 26

27 Läromedels påverkan och styrning av undervisning skiljer sig mellan skolor. På några av skolorna arbetar lärarna mer med läromedel som stöd och på andra är man mer beroende av läromedel. Lärarna besitter en högre didaktisk medvetenhet än tidigare, mer varierat och fler metoder används - fler använder lärobok som ett stöd för undervisning. Noggrannhet vid begreppsanvändningen är bättre. Fortsatt kollegialt arbete med att utveckla undervisningen. Lärarna behöver utveckla undervisning som utmanar fler elever Högstadiet - Ämneskunskaper Utgångsläge Nuläge inklusive andel undervisande lärare som har legitimation i matematik för eleverna de undervisar Mellan % av lärarna som undervisar i matematik är behöriga och legitimerade. Rektorerna arbetar aktivt för att stärka behörigheten genom rekrytering, organisation och ibland också genom behörightsgivande fortbildning. I undersökningen som gjordes inför uppstarten av SKL:s satsning PISA2015 framkom att behörigheten hos lärarna var hög men att förtrogenheten och tilltron till förmågan att utveckla elevernas matematikkunskaper inte var tillräckligt hög. Detta är något som förbättrats sedan dess bland annat genom arbete med matematiklyft. Anställa fler behöriga lärare. En behörig lärare återträder i tjänst efter ledighet. En lärare läser upp sin kompetens och blir legitimerad till höstterminen. Till hösten är målet 100% behöriga lärare i matematik. 27

28 8.6.8 Högstadiet - Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument Utgångsläge Nuläge Lärarna har hög kunskap om kursplaner och övriga styrdokument men det råder fortfarande viss osäkerhet i tillämpningen av delar av betygssystemet t.ex. i hur man ska tolka terminsbetyg i förhållande till undervisning. En del principer som påverkar betygssättningen präglar resultaten t.ex. försiktighetsprinciper, progressionsprinciper etc. Förståelse för den nya läroplanen har ökat och fler lärare förstår hur terminsbetygen ska användas. Lärarnas förtrogenhet med kursplanen behöver utvecklas vidare. Arbete med likvärdig bedömning genom kollegiala samtal och sambedömning Högstadiet - Didaktik Utgångsläge Nuläge Den didaktiska kompetensen behöver utvecklas. Det är stora skillnader mellan olika lärare. Högstanivån är hög men lägstanivån behöver höjas. Lärarna behöver utveckla kunskaper om hur de kan stärka elevernas självkänsla, uthållighet för att förbättra resultaten. Den didaktiska medvetenheten har ökat, men för vissa innebär det endast ett fokus på hur utan koppling till mål och vad det ska leda till. Tex kan vi se ett ökat fokus på datorn i undervisning men som inte leder till ökade resultat. 28

29 Att utveckla det kollegiala lärandet för att systematiskt utveckla undervisningen. Nivå och utmaningar som eleverna möter i undervisningen behöver höjas samtidigt som det kognitiva stödet behöver utvecklas så att eleverna stimuleras att nå längre i sin kunskapsutveckling. En möjlig väg är att i högre utsträckning involvera specialpedagoger som observatörer som stöd för undervisningsutveckling Lärarsamarbete kan ske på fyra olika nivåer Ange i tabellen nedan vilken som var den mest typiska kulturen i er verksamhet när satsningen påbörjades och vad som hänt fram till nu. Samordnar ingenting Planerar praktiska saker Planerar övergripande undervisningsmoment Planerar och följer upp lektioner tillsammans Utgångsläge Nuläge Lärare planerar praktiska saker tillsammans och i viss mån undervisningsmoment gemensamt. I samband med NP sker i högre utsträckning planering av övergripande undervisningsmoment men även att man planerar och följer upp tillsammans. Överlag sker mer planering av övergripande undervisningsmoment nu än tidigare. Samtliga skolor har påbörjat organiserat kollegialt lärande för att utveckla undervisning. I flera fall där man planerar och följer upp undervisning har det ännu inte så stora effekter på undervisningen. Utveckla vår förmåga att göra fördjupande analyser tillsammans som får tydliga konsekvenser för undervisningen. 9 Avslutande frågor 9.1 Hur väl har deltagandet motsvarat det som beskrevs i inbjudan, PM ? alls Helt och hållet 29

30 Kommentar: Det som inte infriades till fullo var att frekvensen på nätverksträffar halverades och satsningen drog ut på tiden. 9.2 Hur har det valda arbetssättet med arbetande nätverk upplevts? alls givande givande 6 Kommentera särskilt arbetssätt och organisation: Processerna som sattes igång på hemmaplan har varit givande. Tidvis har det varit svårt att få till ett arbete i nätverken. Arbetet har främst påverkat de som varit direkt delaktiga i arbetet. Att satsningen pågått över så lång tid har bidragit till en uthållighet som är eftersträvansvärd. Vi tror att vi hade fått större genomslag för arbetet om vi tagit tillfället i akt och skapat en organisation på hemmaplan som inbegrep samtliga skolor, men då hade ämnet för arbetet - matematik, fått vara olika på olika skolor. 9.3 Styrning och ledning. SKL vill bidra till att kommunerna utvecklar strukturer och arbetssätt som leder till förbättrad matematikundervisning så att elevernas kunskaper ökar. Styrning och ledning är centralt för att skapa förutsättningar för förändring till det bättre SKL:s PM SKL har valt tre områden och sex satser som kommunerna har prövat sin egen styrning och ledning gentemot. Gör er egen bedömning av hur viktiga var och en av dessa satser är för att nå en förbättring av matematikundervisningen. Gör också en bedömning av svårighetsgraden att uppfylla satsen. Avsluta med kommentarer. Bedöm satsens betydelse där 6 = mycket viktigt Ledningsnivåerna är sammanlänkade

31 Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Höga förväntningar på alla elever och övriga Lärarnas kompentens och samarbete är avgörande Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Det finns fungerade rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd Bedöm svårigheten att uppfylla satsen där 6 = mycket svårt Ledningsnivåerna är sammanlänkade Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Höga förväntningar på alla elever och övriga Lärarnas kompentens och samarbete är avgörande Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Det finns fungerade rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd Kommentarer till bedömningarna av vikt och svårighet: 31

32 Störst effekt för elevernas lärande har det som sker i klassrummet. Satsningen har fokuserat på styrning och ledning och det kan dröja flera år innan eventuella resultat blir synliga på undervisningsnivå. De områden som är svårast att förändra är de som kräver samarbete och att medarbetares kompetens och förhållningssätt förändras. De områden som är lättare att förändra är de som handlar om struktur och rutiner. Är det ytterligare någon sats som borde varit med? Undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Attityder och värderingar kultur. 9.4 Ange ett exempel på ett område ni tycker att ni lyckats utveckla under deltagandet i satsningen. I Svedala kommun har vi främst utvecklat en tydlig styrning och ledning, höga förväntningar på alla elever och övriga och fungerande rutiner för systematisk uppföljning och återkoppling. 9.5 Ange ett exempel på ett område där er kommun gärna delar med sig erfarenheter till andra. Höga förväntningar på alla elever och övriga. 9.6 Vilken uppmärksamhet har ni fått genom deltagandet i SKL Matematik PISA 2015, t.ex. studiebesök, media etc. En artikel har skrivits i Grundskoletidningen om Höga förväntningar och om Svedalas arbete i PISA På Skolriksdagen 2015 medverkade Svedala i Skolriksdagens seminarium Hur vet vi att våra skolor gör rätt saker? där Svedala presenterade sitt systematiska kvalitetsarbete och där PISA 2015 anges som en bidragande orsak till utvecklingen. 32