Erfarenheter av kommunfusionerna. Kommunernas framtida roll. Kommunförbundet Skåne, Kommunledningens studieresa till Finland 30.6.
|
|
- Niklas Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Erfarenheter av kommunfusionerna Kommunernas framtida roll Kommunförbundet Skåne, Kommunledningens studieresa till Finland Marianne Pekola-Sjöblom,
2 * Huvudresultat från utvärderingsprogrammet ARTTU ( ) * Meta-analys av kommunsammanslagningar några centrala punkter * Kommunernas framtida roll - Framtidens kommun
3 Sammanslagningar på 2000-talet: Tre typer 3. Ökar kommunens och samfundets vitalitet och konkurrenskraft (kommunerna strävar att få strategisk nytta genom sammanslagning) Olika kombinationer (1+2+3) 1/5 1. Erövrar kommunens ekonomiska svårigheter (sammanslagning med ekonomiskt starkare kommun) 1/5 2/5 1/5 2. Ökar storleken på kommunen (Enligt strukturreformlagen 2007* kommuner med minst invånare) *Sammanlagt 92 sammanslagningar år *Lag om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007)
4 Ett stort antal kommunsammanslagningar har utretts, en del av dom genomfördes 144 utredningar gjordes åren » antal resultatlösa utredningar 77 st (53%)» antal utredningar som ledde till sammanslagning 67 st. (47%) Morotspengar gav fart åt sammanslagningarna.» den största kommunens andel av den nya kommunens invånarantal oftast över 50% (i nästan tredjedel över 90%) Sammanlänkade kommunsammanslagningar:» en stor del av sammanslagningskommuner varit med om flera sammanslagningar. De flesta sammanslagningar skedde i skiftet av fullmäktigeperioder. 18 folkomröstningar om sammanslagningar.» 10 st för fusionen och gjordes, 5 st emot men fusionen gjordes ändå.
5 Utvärderingsprogrammet ARTTU Syftet var......att samla in systematiska och jämförbara uppgifter om förändringsprocesserna i samband med strukturreformen och effekterna av förändringarna ur olika kommuners och olika aktörers synvinkel under åren
6 Kommun som organisation och som lokalsamfund Kommun A som organisation: Ledningssystem Balans Kommun B som organisation: Ledningssystem Balans Val Utveckling Markanvändning, trafik närings- och bostadspolitik Val Utveckling Markanvändning, trafik närings- och bostadspolitik. Inkomster - Skatter, avgifter och statsandelar Utgifter Kommunala tjänster, olika sätt att organisera Inkomster - Skatter, avgifter och statsandelar Utgifter Kommunala tjänster, olika sätt att organisera Kommun A som lokalsamfund: Kommuninvånare Företag och andra gemenskap Kommun B som lokalsamfund: Kommuninvånare Företag och andra gemenskap Livet över kommungränser: pendel, bruk av tjänster, flyttningsrörelse... Källa: Meklin och Paatelainen 2006.
7 Forskningshelheten för ARTTU-programmet FEM BASMODULER: SÄR- PROJEKT:: SERVICE Social- och hälsovården & utbildningen ÖSTRA FINLANDS UNIVERSITET, Inst. för ledarskap inom social- och hälsovården JYVÄSKYLÄ UNIVERSITET, Forskningscentrum för utbildning PERSONAL TAMMERFORS UNIVERSITET, Centrum för arbetslivsforskning UTVÄRDERING AV PLANERINGSSKEDET INFÖR GENOMFÖRANDET AV REFORMEN LAPPLANDS UNIVERSITET (avslutats 3/09) REFORMENS SPRÅKLIGA KONSEKVENSER (SpråKon) HELSINGFORS UNIVERSITET, SSKH & ÅBO AKADEMI REFORMENS KONSEKVENSER FÖR JÄMSTÄLLDHET ÅBO AKADEMI EKONOMI TAMMERFORS UNIVERSITET, School of management (Johtamiskorkeakoulu JKK) FUNGERANDE SAMHÄLLSSTRUKTUR på stadsregioner AALTO UNIVERSITET / Tekniska högskolan, YTK DEMOKRATI OCH LEDARSKAP ÅBO AKADEMI & KOMMUNFÖRBUNDET
8 Forskningskommuner: 40 forskningskommuner i utvärderingsprogrammet ARTTU Kommungränser: Statistikcentral. Korsholm Vasa Björneborg Harjavalta Vörå Vimpeli Juuka Lappo Äänekoski Siilinjärvi Seinäjoki Kuopio Lieto Halsua Uurainen Mänttä-Vilppula Åbo Lempäälä Salo Kimitoön Raseborg Pudasjärvi Haukipudas Högfors Pello Uleåborg Varkaus Jyväskylä Tavastehus Hollola Sibbo Kyrkslätt Sodankylä Kajana Kuusamo Hirvensalmi Fredrikshamn Kotka Kitee Villmanstrand 1) Björneborg 2) Fredrikshamn 3) Halsua 4) Harjavalta 5) Haukipudas 6) Hirvensalmi 7) Hollola 8) Högfors 9) Juuka 10) Jyväskylä 11) Kajana 12) Kimitoön 13) Kitee 14) Korsholm 15) Kotka 16) Kuopio 17) Kuusamo 18) Kyrkslätt 19) Lappo 20) Lempäälä 21) Lieto 22) Mänttä-Vilppula 23) Pello 24) Pudasjärvi 25) Raseborg 26) Salo 27) Seinäjoki 28) Sibbo 29) Siilinjärvi 30) Sodankylä 31) Uleåborg 32) Uurainen 33) Tavastehus 34) Varkaus 35) Vasa 36) Villmanstrand 37) Vimpeli 38) Vörå 39) Åbo 40) Äänekoski
9 Sammanfattande rapport Forskarperspektiv på kommun- och servicestrukturreformen i Finland Utvärdering av kommun- och servicestrukturreformen och utvecklingspotentialen i kommunerna på basis av undersökningarna inom programmet ARTTU Den sammanfattande rapporten ger en komprimerad bild av kommun- och servicestrukturreformen och de förändringar som skett i kommunen under reformen. Kan laddas som en gratis nätpublikation på Kommunförbundets bokhandel: - Rapporten finns även på engelska: - The reform to restructure municipalities and services - in Finland: A research perspective
10 INNEHÅLL: 1. Introduktion Sammanfattande rapport 2013: Forskarperspektiv på kommun- och servicestrukturreformen i Finland 2. Kommunernas beslut och åtgärder under strukturreformen vad har hänt i kommunerna? 3. Vilka konsekvenser har kommunernas reformpolitik? 4. Faktorer som gjorde att strukturreformen framskred olika i olika kommuner 5. På vilket sätt har den statliga styrningen påverkat genomförandet av strukturreformen i kommunerna? 6. Summa summarum: Tjugo iakttagelser om vad vi har lärt oss om en kontinuerlig kommunreform
11 Förnyelsen är kontinuerlig verksamhet Iakttagelser om vad vi har lärt oss av de kontinuerliga kommunreformerna Källa: Pentti Meklin & Marianne Pekola-Sjöblom (red.) (2013): Forskarperspektiv på kommun- och servicestrukturreformen i Finland.
12 8. Koordinera styrningen 7. Strategiskt tänkande i utvecklingsarbetet 6. Variation i förändringarna 1. Kommunerna är olika ARTTUforskningsprogrammets lärdomar av kommunreformer 5. Processerna har betydelse 2. Utveckling mot större variation 3. Bristfälliga motiveringar 4. Effekterna svåra att bevisa Källa: P. Meklin & M. Pekola-Sjöblom (red.) (2013): Forskarperspektiv på kommun- och servicestrukturreformen i Finland.
13 Detta har ARTTU forskningsresultaten lärt oss: 1) Kommunerna är olika: Kommunerna är olika och deras problem varierar Kommunens storlek och serviceenhetens storlek är två olika saker Skalfördelar uppstår i första hand av serviceenheternas och serviceställenas storlek Man kan inte definiera en allmän optimal kommunstorlek Källa: P. Meklin & M. Pekola-Sjöblom (red.) (2013): Forskarperspektiv på kommun- och servicestrukturreformen i Finland.
14 Bl a detta har ARTTU forskningsresultaten lärt oss: 2) Utveckling mot större variation Kommunernas differentieringsutveckling fortgår -> Olika utmaningar att leda kommuner med minskande vs växande befolkningen. - Hur trygga service? Likartade kommuner kan följa olika utvecklingsvägar -> Påverkande faktor bakom utvecklingsvägarna förefaller vara ledarskap i vid bemärkelse - Gäller både den politiska och den professionella ledningen. Källa: P. Meklin & M. Pekola-Sjöblom (red.) (2013): Forskarperspektiv på kommun- och servicestrukturreformen i Finland.
15 Bl a detta har ARTTU forskningsresultaten lärt oss: 3) Bristfälliga motiveringar Reformer måste ge kommunerna en nytta och den måste kunna motiveras Motivering av nettofördelar ökar engagemang. Viktigt dock att informera även om eventuella nackdelar. Med tanke på att leda förändringar och reformer är analysen av utgångsläget före reformen nödvändigt. Viktigt att lyfta starkt fram framtidens förändringsfaktorer. Även små vinster viktiga vid reformer och förnyelser. Motiveringar behövs inte bara för de förtroendevalda och kommuninvånare utan också för personalen. Källa: P. Meklin & M. Pekola-Sjöblom (red.) (2013): Forskarperspektiv på kommun- och servicestrukturreformen i Finland.
16 Detta har ARTTU forskningsresultaten lärt oss: 4) Effekterna svåra att bevisa Reformens fördelar uppstår på lång sikt. Sammanslagningsfasen skapar fusionskostnader. T ex löneharmonisering, harmonisering av servicenivån, samordningen av datasystemen, införandet av den nya organisering etc. I reformprocesser finns minst två huvudsakliga faser. Hur utnyttja utvecklingspotentialen? * Betydelsen av en förändringsledning som pågår i flera år accentueras när utvecklingspotential tas till vara. * I samband med kommunsammanslagningar verkar det vara av stor betydelse vilken kommuns verksamhetsform som den nya kommunen börjar tillämpa. * Betydelsen av verksamhetskulturen. Källa: P. Meklin & M. Pekola-Sjöblom (red.) (2013): Forskarperspektiv på kommun- och servicestrukturreformen i Finland.
17 Mål och verktyg för strukturreformen, 2 faser: MÅLET är en livskraftig kommunstruktur "högklassiga tjänster som producerats på ett ekonomiskt sätt" Verktyg i fasen II: Utökat samarbete samarbetsområden Ledningssystemet ledarskapet Verktyg i fasen I: (4 ) Sammanslagningar Erbjuder utvecklings -potential Kommunens verksamhet: 1. Tillhandahållande av tjänster 2. Utveckling av lokalsamhället
18 Detta har ARTTU forskningsresultaten lärt oss: 5) Processerna har betydelse: Personalen är en avgörande resurs i kommunen, både i den vardagliga verksamheten och vid reformer Uppsägningsskyddet på 5 år har varit med tanke på personalen ett viktigt element i kommunreformen. Förtroende (tillit) är en resurs och ett kapital Kommuner som bereder en sammanslagning bör vägledas Källa: P. Meklin & M. Pekola-Sjöblom (red.) (2013): Forskarperspektiv på kommun- och servicestrukturreformen i Finland.
19 Detta har ARTTU forskningsresultaten lärt oss: 6) Variation i förändringarna: Servicen kommer att tillhandahållas på allt fler sätt: alternativ tas fram och ändras snabbt. Att behålla situationen oförändrad / att återgå till gamla strukturer / att snabbt gå vidare i en helt ny riktning. Krävande för ledarskapet men också för personalen. Både demokratin och dess underskott ändrar form vid reformen Från mellankommunalt samarbete mot koncernledning. Viktigt att betona brukar- och kundorienteringen. Källa: P. Meklin & M. Pekola-Sjöblom (red.) (2013): Forskarperspektiv på kommun- och servicestrukturreformen i Finland.
20 Detta har ARTTU forskningsresultaten lärt oss: 7) Strategiskt tänkande i utvecklingsarbetet: Verksamheten kan utvecklas också utan strukturella förändringar I praktiken görs inte alltid utan. Här också viktigt att komma ihåg personalen som resurs och potential. Utveckling av verksamheten är investering för framtiden på längre sikt. Tvåspråkigheten och mångkulturaliteten bör vändas till en resurs för utvecklingen Källa: P. Meklin & M. Pekola-Sjöblom (red.) (2013): Forskarperspektiv på kommun- och servicestrukturreformen i Finland.
21 Detta har ARTTU forskningsresultaten lärt oss: 8) Koordinera styrningen: Statliga beslutsfattares riktlinjer är oenhetliga Det är viktigt att bygga broar mellan regeringsprogrammen Källa: P. Meklin & M. Pekola-Sjöblom (red.) (2013): Forskarperspektiv på kommun- och servicestrukturreformen i Finland.
22 Förnyelsen är kontinuerlig verksamhet Det finns ett reformbehov Kommunerna måste anpassa sig till förändringarna i omvärlden. De kommunala beslutsfattare skall agera på lång sikt. Källa: P. Meklin & M. Pekola-Sjöblom (red.) (2013): Forskarperspektiv på kommun- och servicestrukturreformen i Finland.
23 Genomförandet avgörande vid kommunsammanslagningar > viktigt med utvärdering i realtid
24 Motiveringar för att utvärdera kommunsammanslagningar i realtid 6. Att producera dokumenterad data om beredning och genomförande av kommunsammanslagningar även för andra berörda parters bruk. 1. Case-baserad information för att förbereda och genomföra enskilda kommunsammanslagningar 5. Att sporra kommunaktörer att satsa på ett högklassigt och långsiktigt genomförande av kommunsammanslagningar. 4. Att få utnyttja utomstående sakkunniga vid beredning och genomförande av kommunsammanslagningar Fördelar med att utvärdera kommunsammanslagningar i realtid 2. Att följa förändringar i atmosfären vid beredning och genomförande av kommunsammanslagningar 3. Att försäkra att man gör rätta saker i rätt tid. Källa: Arto Koski et al 2013: Kommunsammanslagningarna under lupp. Observationer och konklusioner av 2000-talets kommunsammanslagningsdokument
25 Viktigt även att göra realtid evalueringar vid förändringar Några iakttagelser/viktiga punkter att ta till hänsyn från realtid evaluering av Ny kommun Uleåborg ( ) Från förberedningsskedets projektorganisation till ny organisation Olika verksamhetskulturer Strategisk verksamhetssätt Chefsrekryteringar Stöd för när- och mellanledningen Personalpolitik Löneharmonisering Kommunikation och information Praxis för beslutsfattandet Arbetsfördelning mellan politiska och administrativ ledning Arbete med ev. förnyandet av servicenätverket
26 Sju (7) faser av kommunala fusionsprocessen 7. Utvärdering 1. Sondering (1 mån 10 år) 2. Utredning (3 9 mån) 3. Sammanslagningsrapport (4-12 mån) 4. Beslutsfattande (2 4 mån) 5. Beredning av fusionen (0,5 3 år) 6. Genomförande (3 12 år) Utredningsfaser Första fasen inte alltid nödvändig Source: Arto Koski, AFLRA 2015
27 Ramen med fyra (4) tidsperioder för att analysera kommunsammanslagningar 01/01/ Ny kommun 3 dagar 3 månader 3 år 3 fullmäktigeperioder Fyra (4) tidsperioder för analysering: 1) TRE DAGAR; Hur inleds verksamheten ? 2) TRE MÅNADER; Hur kommer det gå t ex med personal? 3) TRE ÅR; Hur framgångsrik kommer det vara efter 3 år som omfattas av fusionsavtalet? 4) TRE FULLMÄKTIGEPERIODER; Hur väl kommer skapandet av den nya kommunen fortsätta? Source: Arto Koski, AFLRA 2015
28 1. När har kommunsammanslagningen gjorts? 2. Hur stor förändring är det frågan om? 3. Hur mycket har det funnits utvecklingspotential på kommunsammanslagningsområdet? 4. Hur har kommunsammanslagning genomförts? 5. På hur lång tidperiod granskar man effekter för kommunsammanslagningen? Utmaningar för att utvärdera kommunsammanslagningens effekter 6. Vilka effekter beror på kommunsammanslagningen, vilka effekter av andra faktorer? Kommunsammanslagningar på 1970-talet vs Sammanslagningar på ja 2000-tal. Förändringar i omvärlden och i själva sammanslagningar. Sammanslagning av två småa kommuner vs. en strategisk sammanslagning av många kommuner på en stor stadsregion I enskilda fall kan det finnas stora skillnader i mängden av utvecklingspotential vid sammanslagningen. Sammanslagningar av sk brödhålkommuner har vanligen haft mera utvecklingspotential än i genomsnitt. Genomförandet har central betydelse. Ofta tror man att fördelar och nackdelar av sammanslagningen är automatiska. Granskning av effekter kan variera från några månader till tiotals år. Viktigt att känna till hur effekter av sammanslagningen beror på tidsperioden. Att jämföra effekter kan bli svårare pga att jämförelsegrunden försvinner. Svårt att försöka utvärdera hurdan läget vore om kommuner fortsatt som självständiga utan att ha gjort sammanslagning.
29 Forskningsprogrammet
30 Ett omfattande forskningsprogram utvärderar genomförda och förestående reformer i kommunerna Forskningsprogrammet för utvärdering ARTTU2, som samordnas av Kommunförbundet, utreder effekterna av de förändringar som genomförda och kommande reformer i kommunerna medför för kommunerna och kommuninvånarna. Forskningsprogrammet inletts hösten 2014 och pågår till förvåren Sammanlagt 40 kommuner har valts till forskningsprogrammet. Programmet är en fortsättning på det motsvarande programmet för utvärdering av strukturreformen som genomfördes Finansiärer: Finlands Kommunförbund, deltagarkommunerna, finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och andra ministerier. Forskningsprogrammets olika delprojekt genomförs i samarbete med olika universitet
31 ARTTU2 DELPROJEKT: Utvärdering av reformprocesserna i kommunerna år Pressmeddelande om forskningresultat : Beredningsprocessen för de kommunala reformerna och besluten inom den utvärderats i en undersökning vid Tammerfors universitet, Lapplands universitet och Kommunförbundet ( Kommunerna som drivved från fors till timmerbröte. Utvärdering av reformprocesserna i kommunerna år Undersökningen behandlats det kommunreformspaket som Jyrki Katainens regering inledde: målsättning, atmosfär, framgångar och misslyckanden i beredningsprocessen samt reformernas verkningar på kommunerna och på förhållandet mellan kommunerna och staten. Några slutsatser från forskningsrapporten:» Kommunerna anser att de kommunala reformerna bereds ryckvis» Osäkerheten om framtiden har försvagat samarbetet» Forskarna efterlyser mera förutsebarhet i beredningen
32 Vård- och landskapsreformen på gång -> Framtidens kommuner
33 Kommunförbundet bygger framtiden tillsammans med kommunerna Spetsprojektet Framtidens kommun Vårdreformen/ landskapsreformen Kommunförbundets program Kommunerna
34 Utkast till Kommunförbundets strategiska mål för framtidens kommun 10. En sund och säker livsmiljö och verksamheten i samhällen med olika slags struktur tryggas också långsiktigt. 9. Kommunerna och landskapen ska ha lagstadgad möjlighet att komma överens om samarbetsarrangemang och överföring av uppgifter med beaktande av kommunernas och landskapens olikhet. 8. De möjligheter digitaliseringen ger används fullt ut till nytta för invånarnas service och delaktighet. 1. Välfärdsfrämjande, bildning, livskraftspolitik, sysselsättning och förebyggande av segregation och utslagning betonas i framtidens kommun. Strategiska mål för framtidens kommun 2. En fungerande kommunal självstyrelse tacklar framtidsutmaningarna och leder till bättre nationell framgång. 3. Mellan kommunerna och staten utformas en tydlig bild av kommunen som ett självstyrande samhälle och utarbetas en gemensam strategi som sträcker sig över regeringsperioderna. 4. Invånarna, de förtroendevalda, personalen och kommunernas olika intressentgrupper engageras i utvecklingen av framtidens kommun. 7. De normer som styr kommunerna lättas upp och blir smidigare för att olika slags kommuner ska kunna ge invånarna god service. 6. En hållbar kommunal ekonomi och efterlevnad av finansieringsprincipen säkerställs, liksom också kommunernas möjlighet att vara en bra och attraktiv arbetsgivare. 5. Konkurrenskraften i den offentliga servicen säkerställs, KT Kommunarbetsgivarnas verksamhet utsträcks också till landskapen och den finansiella basen för de kommunala pensionerna tryggas.
35 Ledarskap 4 Livskraftsoch sysselsättningsrollen Verksamhetssätt Stärkandet av roller för framtidens kommun 6 Självstyrande rollen 5 Livsmiljörollen 1 Delaktighetsoch samhällsrollen 7 Utvecklar- och partnerskapsrollen 2 Välfärdsfrämjande rollen 3 Bildningsrollen Know-how Processer
36 Utkast till Kommunförbundets substansmål för framtidens kommun 10. Kommunindelningen utvecklas på kommunernas villkor och nödvändiga tvångssammanslagningar i kriskommunsförfarandet genomförs så att den nya kommunens verksamhetsförutsättningar säkerställs. 9. Kommunens roll i styrningen av markanvändningen och byggandet tryggas och utvecklas och ansvaret för att organisera byggnadstillsynen kvarstår hos kommunerna. 8. Lagstiftningen om styrningen av markanvändningen revideras och det säkerställs att styrningsrätten och hanteringen av servicenätet kvarstår hos kommunerna. Samtidigt tryggas infrastrukturens resurser och verksamhetsförutsättningar 1. Kommunens starka roll och tillräckliga verksamhetsförutsättningar tryggas inom bildningen, från småbarnspedagogik till undervisning och utbildning samt inom biblioteks-, kultur-, idrotts- och fritidsverksamheten. Substansmål för framtidens kommun 2. Vikten av välfärdsfrämjandet betonas och nödvändiga verksamhetsförutsättningar tryggas för kommunerna i detta sammanhang. 3. Ansvaret, resurserna och befogenheterna för att främja kommunernas livskraft och sysselsättning stärks. 4. Revideringen av kommunallagen och kommunernas statsandelssystem inleds så snabbt som möjligt. 7. Miljövården och uppgifterna i miljö- och hälsoskyddet enligt hälsoskyddsl kvarstår hos kommunerna. Också avfallshanteringen kvarstår som en del av de tekniska tjänsterna. 6. De fungerande modellerna för stödservice avvecklas inte i samband med revideringarna. I stället för en enda modell för en nationell stödserviceenhet väljs en modell för flera ekonomi-, personal- och informationsförvaltningsenheter. 5. Vårdfastigheter lämnas inte att stå tomma i kommunerna. Fastigheterna värderas rättvist.
37 Kommunförbundets program Kommunerna 2021 Framtidens kommun byggs i kommunerna och regionerna Statens spetsprojekt Framtidens kommun vision 2030 Interaktiva forum/ workshoppar och informationsprodukter Stöd till förändringsledning inklusive nya fullmäktigeledamöter Coachningar Informationsprodukter Nätverk för erfarenhetsutbyte God praxis Olika verksamhets- och ledarskapsmodeller Partnerskap Inkluderande ledarskapspraxis Stärkt kompetens Programmets vision: Kommunerna 2021 Den nya proaktiva kommunen Blandade känslor Kommunalval 4/2017 Avstående och sökande av en ny roll Landskapsval 1/2018 Landskapsorganisationerna inleder sin verksamhet 1/2019 Nya verksamhetsmodeller och samarbetsförhållanden byggs upp Kommunal- och landskapsval 4/2021 Ny identitet år 2016 år 2017 år 2018 år 2019 år 2020 år 2021
38 Kommunförbundets program Kommunerna2021 Framtidsbilder och precisering av kommunens roll i den nya situationen Nätverksprojektet Nya generationens organisation och ledarskap, brainstorming om Framtidens kommun, förhandsbedömning av konsekvenser, På väg mot framtidens kommun Intressebevakning Kommunförbundets representation i den parlamentariska arbetsgruppen och sakkunniggruppen för Framtidens kommun Samarbete mellan kommunerna och landskapen, förhandlingspraxis Projektet Gränssnitt Framtidens kommun /utvecklingsvägar Arjen pelastajat, Kraft i vardagen, Nätverksprojektet service, livskraft och demokrati, Kollektivt nytänkande, programmet Våga försöka. Jämförelsedata, forskningsrön, kommunikationsmaterial ARTTU2: Forskningsprogram för utvärdering av genomförda och förestående reformer i kommunerna och andra undersökningar, videor och material
39 39 [pvm]
Kommunreformerna utmanar ledarskapet
Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom
Läs merProgrammet för utvärdering av strukturreformen ARTTU
Programmet för utvärdering av strukturreformen ARTTU ARTTU-kommunerna I forskningsprogrammet för utvärdering av strukturreformen deltar 40 kommuner. Det är fråga om kommuner som har gått samman, samarbetskommuner,
Läs merForskarperspektiv på kommunoch servicestrukturreformen
ACTA plus Pentti Meklin, Marianne Pekola-Sjöblom (red.) Forskarperspektiv på kommunoch servicestrukturreformen i Finland Undersökning nr 23 inom forskningsprogrammet för utvärdering av strukturreformen
Läs merFramtidens mångsidiga kommun
Framtidens mångsidiga kommun Finlands Kommunförbunds och Österbottens förbunds landskapsträff 16.4.2018 i Vasa Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef +358 50 337 5634, marianne.pekola-sjoblom@kommunforbundet.fi
Läs merSpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser
SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser Ledningsgruppens möte 16.5.2008 Stefan Sjöblom Svenska social- och kommunalhögskolan Organisering Samarbetsprojekt SSKH Åbo Akademi i Åbo och Vasa
Läs merEn bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta
En bildningskommun för alla Rektorsdagar i Åbo 25 26.10.2018 Direktör Terhi Päivärinta Twitter: @TerhiPaivarinta terhi.paivarinta@kuntaliitto.fi Vad ska kommunen göra i framtiden? Främjar kompetens och
Läs mer3.1.6 UTVÄRDERINGSPROGRAMMET FÖR KOMMUN-
3.1.6 UTVÄRDERINGSPROGRAMMET FÖR KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORMEN I FINLAND MARIANNE PEKOLA-SJÖBLOM De finländska kommunernas utveckling har sedan början av 1990-talet följts upp och utvärderats i två
Läs merBILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN
BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN Direktör Terhi Päivärinta, Finlands Kommunförbund Stockholm 25.4.2017 Terhi Päivärinta Bildningsdirektörer 2017 Födda barn 2016 2 kommuner utan födda barn 28 kommuner
Läs merOffentliga sektorn står inför reformer
Offentliga sektorn står inför reformer Valkretsstämma i Helsingfors 5.9.2017 Arto Sulonen direktör för juridiska ärenden Finlands Kommunförbund De viktigaste reformprojekten inom offentliga sektorn Vård-
Läs merKommunförbundet 2020 nya generationens aktör
Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.
Läs merHur motsvarar planerna lagens mål?
4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional
Läs merAktuellt inom bildningen
Aktuellt inom bildningen Konferensen för sekreterare och assistenter Minna Lindberg sakkunnig minna.lindberg@kommunforbundet.fi BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN [5.5.2017] Minna Lindberg FÖRÄNDRINGARNAS
Läs merUtvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier
Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria
Läs merKommunikationsministeriets förordning
Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad i Helsingfors den 5 juni 2012 I enlighet med kommunikationsministeriets
Läs merPolisens servicenätverk
Polisens servicenätverk SM 418/2013 11 huvudpolisstationer Helsingfors Esbo Vanda Åbo Lahtis Kouvola Vasa Tammerfors Kuopio Uleåborg Rovaniemi Huvudpolisstationer Polisstationer vars ersättande med övervägs
Läs merEn tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i
Världens bästa och jämlika grundskola förutsätter att alla aktörer arbetar långsiktigt och i samma riktning samt en gemensam verksamhetskultur. Skolans vardag och nationella beslut måste mötas bättre än
Läs merFINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT. Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden
FINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden 2017 2021 DET STORA HJULET: Drivkrafterna för förändring i kommunerna och regionerna Förändrade levnadssätt Intelligent
Läs merKommunens nya roll Kunnan uusi rooli
Kommunens nya roll Kunnan uusi rooli Kristina Wikberg Direktör, svenska och internationella ärenden Finlands Kommunförbund, landskapsträff 12.5.2017 FÖRÄNDRINGARNAS STORA HJUL Urbanisering Levnadssätten
Läs merNÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017
NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 Svenska folkpartiet är din röst för ett tvåspråkigt Finland. Vi jobbar genomgående och på alla plan: i kommunen, i din region
Läs merFöreskrift om användningen av frekvenser avsedda för koncessionspliktig radioverksamhet
Kommunikationsverket 74/2018 M 1 (18) Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för koncessionspliktig radioverksamhet Utfärdad i Helsingfors den x månad 2018 Kommunikationsverket har med stöd av
Läs merRegionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen
ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen Mittnordenkommitténs höstmöte 16.-17.11.2016
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 maj 2011 433/2011 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av 4 och 5 i kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för
Läs merLandskapsreformen Allmän presentation
Landskapsreformen Allmän presentation 1 Visionen Landskap 2023 Invånarna får smidig service på jämlika villkor Vettiga kostnader och en effektiv offentlig förvaltning Tjänsterna anpassas till helheter
Läs merVill vi verkligen låta medborgarna påverka kommunen? Kommunmarknaden Siv Sandberg
Vill vi verkligen låta medborgarna påverka kommunen? Kommunmarknaden 15.9.2016 Siv Sandberg Utgångspunkt Forskningsprojektet ARTTU2 12 576 kommuninvånare 1 571 beslutsfattare 40 kommuner Kommuninvånarundersökningen
Läs merDemokrati i förändring seminarium, 12.9.2012 kl 12-13:
Demokrati i förändring seminarium, 12.9.2012 kl 12-13: Anna Lindström Projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Siv Sandberg Forskare, Åbo Akademi Camilla Gunell Lantråd, Ålands landskapsregering
Läs merHörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti
Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen understatssekreterare 1 Hörnstenarna i det nya social- och hälsovårdssystemet 1. Stark organisation 18 landskap 2. Integration av tjänster tjänsterna formas
Läs merWorkshop: Visioner för Den nya grundskolan
Workshop: Visioner för Den nya grundskolan 24.3.2017, Vasa Projektchef Tiina Silander #uusiperuskoulu DEN NYA GRUNDSKOLAN 1. Grundskoleforum: Visioner för den nya grundskolan i Finland 2. Kompetensutveckling
Läs merKommunindelningsutredning Finström-Geta-Sund 2017
Kommunindelningsutredning Finström-Geta-Sund 2017 Uppstartsmöte med referensgruppen 21.4.2017 Mariehamn Utredare Siv Sandberg Siv.sandberg@abo.fi Telefon 0400-726 380 Siv Sandberg 2017 25.4.2017 1 Disposition
Läs merByggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena
Promemoria Tarja Hartikainen, Ulla Hurmeranta, Tuulia Innala, Miira Riipinen 10.12.2015 Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena Livskraftiga och handlingskraftiga
Läs merKommunindelningsutredningen för skärgården. Allmänna möten. Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga. November 2018
Kommunindelningsutredningen för skärgården Allmänna möten Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga November 2018 Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson 1 Mötet öppnas Agenda 1 Mötet öppnas 2 Presentation
Läs merFinland: Lykkes kommunesammanslåingene?
Finland: Lykkes kommunesammanslåingene? Oslo 23.8.2013, seminarium Er norske kommuner for små? Siv Sandberg, Åbo Akademi Siv Sandberg Åbo Akademi siv.sandberg@abo.fi 21.8.2013 1 Tre iakttagelser om kommunsammanslagningar
Läs merFullmäktigeledamöterna bygger framtidens kommun
Det framgångsrika Finland skapas lokalt Fullmäktigeledamöterna bygger framtidens kommun Kommunstiftelsen erbjuder utbildning för de nya fullmäktige #framtidenskommun Det framgångsrika Finland skapas lokalt
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2009 Utgiven i Helsingfors den 30 oktober 2009 Nr 819 821 INNEHÅLL Nr Sidan 819 Justitieministeriets förordning om rättshjälpsdistrikten och om rättshjälpsbyråernas verksamhetsställen...
Läs merLANDSKAPSREFORMENS SITUATION I EGENTLIGA FINLAND. Laura Leppänen förändringsdirektör
LANDSKAPSREFORMENS SITUATION I EGENTLIGA FINLAND Laura Leppänen förändringsdirektör 26.1.2017 VAD INNEBÄR DE NYA LANDSKAPEN? 18 landskap grundas i Finland 1.7.2017. Ansvaret för att arrangera service överförs
Läs merFrån lagstiftning till verkställande tillsammans med landskapen
Från lagstiftning till verkställande tillsammans med landskapen Projektdirektör, understatssekreterare Päivi Nerg, FM Tillställning för det egna landskapet 1 Varför genomförs landskapsreformen och socialoch
Läs merLANDSKAPSREFORMENS SITUATION I EGENTLIGA FINLAND. Laura Leppänen förändringsdirektör
LANDSKAPSREFORMENS SITUATION I EGENTLIGA FINLAND Laura Leppänen förändringsdirektör 26.1.2017 VAD INNEBÄR DE NYA LANDSKAPEN? 18 landskap grundas i Finland 1.7.2017. Ansvaret för att arrangera service överförs
Läs merZEF Report - generated on 20.02.2009
ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna
Läs merRegionförvaltningsreformen
Regionförvaltningsreformen Lägesöversikt januari 2016 9.2.2016 1 Juha Sipiläs regeringsprogram Ett separat beslut som förenklar organiseringen av den offentliga regionförvaltningen (staten, regionerna
Läs merLag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om en kommun- och servicestrukturreform Given i Helsingfors den 9 februari 2007 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte Syftet med denna
Läs merStatens tillståndsoch. tillsynsmyndighet (Luova) Grundas
Statens tillståndsoch tillsynsmyndighet (Luova) Grundas 1.1.2021 Vad är det fråga om? 2 3 Arbetsfördelning kommun-landskap-stat Med landskaps- och vårdreformen organiseras den offentliga förvaltningen
Läs merRisken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål
Befolkning 2012 Sysselsättning 2011 Bagrundsinformation om arbetslösa Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik
Läs merKommunförbundet och servicestrukturreformen
Kommunförbundet och servicestrukturreformen Tarja Myllärinen Direktör, social och hälsovåd Finlands Kommunförbund Kommunreformen och strukturreformen i samma takt Ansvaret för ordnandet av uppgifter och
Läs merDemokrati, representation och deltagande efter en kommunsammanslagning och lite om kommunindelningsutredningar i allmänhet
Demokrati, representation och deltagande efter en kommunsammanslagning och lite om kommunindelningsutredningar i allmänhet ÅLANDS LAGTING 13.6.2017 KOMMUNINDELNINGSUTREDARE SIV SANDBERG SIV.SANDBERG@ABO.FI
Läs merBildningens framtid i den nya kommunen. Rektorsdagar Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur
Bildningens framtid i den nya kommunen Rektorsdagar 26.10.2016 Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur Kommunernas uppgifter efter reformen v 26.10.2016 Direktör
Läs merVärderingar Vision Etiska principer
Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I
Läs merGrunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken
Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara
Läs merLandskapsreformen. Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen
Landskapsreformen Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen 18.8. 3.10.2016 13.9.2016 1 Varför behövs en landskapsreform vad är målet? Bättre service Smidigare
Läs merKommunindelningsutredningen för Södra Åland. Allmänna möten november Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson.
Kommunindelningsutredningen för Södra Åland Allmänna möten november 2018 Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson Agenda 1 Mötes öppnas 2 Presentation av utredningsteamet 3 Beskrivning av utredningsuppdraget
Läs merArbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker
Läs merNr Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet
Nr 434 1269 Bilaga 1. Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet 1.3 Digital televisionsverksamhet Stationens namn 1) Kanal MAX ERP Knippe A Knippe B Knippe C (kw) 1) Av praktiska
Läs merSTATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring
Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY En bra ledning av statsförvaltningen är en nationell framgångsfaktor. En ledning för statsförvaltningen som betjänar både regeringen
Läs merHandbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat
Handbok om utvecklingssamtal för kommundirektören och kommunens politiska ledning Samarbete ger goda resultat 2 Till läsaren Ledningen av kommunerna sker i samarbete mellan den politiska och den professionella
Läs merHantera riskerna med arbetsförmågan
Hantera riskerna med arbetsförmågan Arbetsförmågan är en kritisk framgångsfaktor i framtidens organisationer Betydelsen av ledning av arbetsförmåga ökar allteftersom kraven på personalens produktivitet
Läs merVisioner för framtidens grundläggande utbildning. Gun Oker-Blom Finlandssvensk utbildningskonferens
Visioner för framtidens grundläggande utbildning Gun Oker-Blom Finlandssvensk utbildningskonferens 25-26.9.2017 Regeringens spetsprojekt 1: Kompetens och utbildning Nya lärmiljöer och digitala material
Läs merSocial- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt
Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt Riksdagens grundlagsutskott gjorde i sitt utlåtande från 19.2.2015 linjedragningar med
Läs merVerksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018
Verksamhetsplan Kommunstyrelse 2018 Innehållsförteckning Nybro kommuns vision & mål...3 Verksamhetsidé... 4 Budget... 6 Organisation... 7 Mål... 8 Prioriterade områden & strategiska åtgärder... 9 2 Nybro
Läs merSamarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja
Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten
Läs merLandskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden
Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Kristina Wikberg, direktör Finlands Kommunförbund Finlands Kommunförbund Kommunförbundet är en tvåspråkig intresseorganisation för
Läs merVerksamhetsförutsättningarnas garant: Statens nya tillstånds- och tillsynsmyndighet
Verksamhetsförutsättningarnas garant: Statens nya tillstånds och tillsynsmyndighet 1 Grundbudskap Statens tillstånds styrnings och övervakningsuppgifter samlas till en ny sektorövergripande myndighet Myndighetens
Läs merRP 110/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att kollektivtrafiklagen ändras så
Läs merFullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare
FÖRESKRIFT 31.12.2001 Fullmaktsstadgande Dnr. 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001 Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare Upphäver Social- och hälsovårdsministeriets föreskrift 181/411/95 Ärende Fastställande
Läs merKommunreformen är en fråga för barn och unga
Vet du vilka tjänster är viktiga för barn och unga i vardagen? Informerar din kommun barn och unga om planer och tjänster? Planerar man en kommunfusion i din kommun? Har du frågat barn och unga? Kommunreformen
Läs mer1 Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet. Ort Kanalknippe ERP A B C D E Vasa (kw)
Nr 453 3591 FREKVENSPLAN Bilaga 1 Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet Ort Kanalknippe ERP A B C D E Vasa (kw) Ackas 42 13 Enare 48 25 32 50 Enontekis 53 58 27 30 Esbo
Läs mer1(6) III handlingsplanen för öppen förvaltning
1(6) III handlingsplanen för öppen förvaltning 2017-2019 2 3 Inledning Finland anslöt sig till partnerskapet Open Government Partnership 2013. Samma år godkändes Finlands första nationella handlingsplan.
Läs merVilken landskapsreform och varför?
Vilken landskapsreform och varför? 1 Varför en reform och vad är målet med den? En effektivare förvaltning som främjar människors och företags verksamhet Reformen genomförs öppet, kundvänligt och interaktivt
Läs merSibbo Godkänd av fullmäktige
Sibbo 2025 Godkänd av fullmäktige 7.10.2013 1 1. Utgångspunkterna för Sibbo Sibbo är en tvåspråkig skärgårdskommun med dragningskraft som kan möta metropolområdets tillväxtutmaningar. Det råder en genuin
Läs merVård- och landskapsreformen hur påverkas kommunen?
Vård- och landskapsreformen hur påverkas kommunen? Konferens för kommun- och stadssekreterare samt ekonomi- och förvaltningsdirektörer 11.9.2017 Sandra Bergqvist Maakuntauudistuksen parlamentaarinen seurantaryhmä
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merGrunderna för planen för småbarnspedagogik
Grunderna för planen för småbarnspedagogik - short & simple Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård
Läs merLOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012
1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 mars 2012 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad
Läs merNationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning
Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga
Läs merTrafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki
Trafikförhållanden 2035 - Trafikverkets långsiktiga plan Köpenhamn 6.-8. April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 Trafikverkets expertuppfattning om framtidens trafiksystem och hur det ska byggas
Läs merRP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunstrukturlagen och om upphävande av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen
Läs merSAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar
Läs merBildningens framtid i den nya kommunen. Direktör Terhi Päivärinta Bildningsdirektörsdagar Tammerfors
Bildningens framtid i den nya kommunen Direktör Bildningsdirektörsdagar 12-13.5.2016 Tammerfors Regeringens spetsprojekt Det strategiska regeringsprogrammet verkställs med hjälp av 26 spetsprojekt och
Läs merEsbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1
Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 3456/00.04.01/2012 Stadsstyrelsen 154 6.5.2013 76 Utlåtande om metropolområdets förutredning Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn 09 816 22252 Markku Takala,
Läs merTekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.
Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster
Läs merBrytningsskede i informationslagstiftningen. Kommunen på nätet Jurist Ida Sulin,
Brytningsskede i informationslagstiftningen Kommunen på nätet Jurist Ida Sulin, 12.9.2017 Digitalisering? Digitalisering? Reformering av handlingssätt Digitalisering av interna processer Elektronifiering
Läs merPersonal- och förvaltningspolitiska avdelningen, Stöd för statsförvaltningens ledning
Anvisning 1 (5) VM/615/00.00.00/2017 28.3.2017 Personal- och förvaltningspolitiska avdelningen, Stöd för statsförvaltningens ledning Ministerier och ämbetsverk Anvisning om utarbetande av ledningsavtal
Läs merNödcentralsverket Strategi
Nödcentralsverket Strategi 2016 2020 Nödcentralsverkets publikation HAK-2015-631 Innehåll Inledning Nödcentralsverket 2020 3 Riktlinjerna för nödcentralsverksamheten under strategiperioden 2016 2020 4
Läs merSTATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION
Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION Bakgrund Enligt regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering främjas befolkningens välbefinnande,
Läs merDen nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007
Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 5 december 2014 1012/2014 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av 3 och 4 i kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-
Läs merKOMMUNREFORMEN, METROPOLOMRÅDET OCH ESBO
PROMEMORIA 1 (7) 27.9.2011 KOMMUNREFORMEN, METROPOLOMRÅDET OCH ESBO Utgångspunkter och målsättningar för promemorian I denna promemoria behandlas huvudpunkterna i kommunreformen, tidtabellen för den samt
Läs merArbetslivet förnyas. Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors
Arbetslivet förnyas Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors 9.6.2015 Det finländska arbetslivet BÄST I EUROPA 2020 Strategin för utveckling av arbetslivet Inskrivet i regeringsprogrammet
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merSvensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Läs merHaninge kommuns internationella program
Haninge kommuns internationella program POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från
Läs merSocial- och hälsovårds- och landskapsreformen
Social och hälsovårds och landskapsreformen I enlighet med regeringens proposition om vård och landskapsreformen och riktlinjerna om klientens valfrihet 1 31.3.2017 Ansvaret på en aktör 2 31.3.2017 Hörnstenarna
Läs merUppgifter om kommunstyrelser och kommundirektörer i Fastlandsfinland 2009 2012
Uppgifter om kommunstyrelser och kommundirektörer i Fastlandsfinland 2009 2012 Den högsta beslutanderätten i en kommun utövas av fullmäktige som valts av invånarna. Fullmäktige väljer i sin tur en kommunstyrelse,
Läs merKommunsystemens variation och Finland?
Kommunsystemens variation och Finland? Förvaltningspolitik 29.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Kommunstrukturen påverkas av omvärldsberoende i många riktningar 1. Övernationellt omvärldsberoende
Läs merI. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8
Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1
Läs merPersonalpolicy. Laholms kommun
Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms
Läs merPargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015
Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 BAKGRUNDSUPPGIFTER Respondentens officiella namn Pargas stad Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Patrik Nygrén
Läs merForskningsprogrammet ARTTU2 ur Vörå kommuns synvinkel
Forskningsprogrammet ARTTU2 ur Vörå kommuns synvinkel Vörå kommunfullmäktige 24.1.2019 Marianne Pekola-Sjöblom Forskningschef, Kommunförbundet Marianne.pekola-sjoblom@kommunforbundet.fi Twitter: @M_PekolaSjoblom
Läs merBESLUT (7) TILLSÄTTANDE AV ÖVERSVÄMNINGSGRUPPER FÖR OMRÅDEN MED BETYDANDE ÖVERSVÄM- NINGSRISK I AVRINNINGSOMRÅDEN OCH KUSTOMRÅDEN
BESLUT 263680 1 (7) 20.12.2018 1740/04.04.08.00/2018 Landskapsförbunden TILLSÄTTANDE AV ÖVERSVÄMNINGSGRUPPER FÖR OMRÅDEN MED BETYDANDE ÖVERSVÄM- NINGSRISK I AVRINNINGSOMRÅDEN OCH KUSTOMRÅDEN Jord- och
Läs merFinansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden
Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar
Läs mer