3.1.6 UTVÄRDERINGSPROGRAMMET FÖR KOMMUN-
|
|
- Marie Sandberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 3.1.6 UTVÄRDERINGSPROGRAMMET FÖR KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORMEN I FINLAND MARIANNE PEKOLA-SJÖBLOM De finländska kommunernas utveckling har sedan början av 1990-talet följts upp och utvärderats i två brett upplagda forskningsprogram. Det första, KommunFinland 2004, genomfördes åren som ett samarbetsprogram mellan Finlands Kommunförbund, flera universitetsinstitutioner och forskningsinstitut samt medverkande kommuner. I programmet ingick 14 delprojekt som analyserade den kommunalekonomiska utvecklingen, demokratins och arbetslivets förändring, den kommunala servicen och tjänsteproduktionen med mera. De 47 medverkande kommunerna var valda så att de skulle ge en möjligast representativ bild av det kommunala fältet. Resultaten visade på en tilltagande differentiering som pågick genom hela 1990-talet, och en allt större variation mellan olika kommuner mätt på snart sagt vilka indikatorer som helst. Våren 2005 inledde statsrådet Strukturprojektet för en reform av kommunoch servicestrukturen. Den ramlag som styr genomförandet av projektet trädde i kraft i februari 2007 och gäller till utgången av Samtliga kommuner gav före den 31 augusti 2007 statsrådet planer för strukturreformen och organiseringen av servicen i enlighet med ramlagen. Stadsregionerna utarbetade dessutom planer för ett ökat regionalt samarbete. Strukturreformens syfte är att i enlighet med ramlagen skapa en livskraftig, funktionsduglig och enhetlig kommunstruktur. De metoder som används i den första fasen är kommunsamgångar, intensifierat mellankommunalt samarbete i form av samarbetsområden samt en utökning av samarbetet inom växande stadsregioner i frågor som gäller markanvändning, boende, trafik och service. Gemensamt för alla dessa metoder är strävan att uppnå skalfördelar med hjälp av en förstärkning av den ekonomiska basen. De metoder som ramlagen i anvisar första hand ger dock inte i sig några positiva effekter, utan skapar endast en utvecklingspotential som ger kommunerna möjligheter att sköta sina uppgifter effektivare genom att producera fler och bättre tjänster med samma resurser som tidigare. Det är enligt reformlogiken kommunernas uppgift att ta denna potential i användning. Den ramlag som vägleder projektet har därför karakteriserats som en möjliggörande lag. Under de senaste fem åren, dvs. åren , har 57 kommunsammanslagningar genomförts till följd av reformen. Under denna tid har 131
2 antalet kommuner minskat med 105, alltså med en fjärdedel. Av 66 planerade samarbetsråden hade sammanlagt 48 samarbetsråden som inbegriper 174 kommuner grundats år ORGANISERING AV PROGRAMMET FÖR UTVÄRDERING AV STRUKTUR- REFORMEN (ARTTU) I det forskningsprogram 9 som inletts för att utvärdera strukturreformen deltar 40 kommuner. De medverkande kommunerna representerar alla de handlingsstrategier som strukturreformen medger; kommuner som har gått samman, samarbetskommuner, kommuner i stadsregioner och övriga kommuner där inga strukturella förändringar genomförs. Vidare representerar kommunerna variation med hänsyn till strukturella egenskaper; storlek, geografiskt läge, landsortsklassificering med mera. Syftet med utvärderingsprogrammet är att producera systematiska och jämförbara uppgifter om förändringsprocesserna i samband med strukturreformen och effekterna av förändringarna ur olika kommuners och aktörers synvinkel under perioden Under det femåriga forskningsprogrammet som inleddes 2008 som ett omfattande samarbetsprojekt utreds reformens verkningar på: den kommunala och lokala ekonomin demokrati och ledarskap kommunala tjänster personalen samhällsstrukturen I programhelheten ingår utöver de nämnda undersökningarna också utvärderingar i form av specialprojekt om reformens språkliga konsekvenser och effekter på jämställdheten. Ett specialprojekt om planeringsskedet inför reformen har slutförts. Även detta forskningsprogram är organiserat som ett samarbetsprogram koordinerat av Finlands Kommunförbund. I programmet deltar dessutom Kommunernas pensionsförsäkring, sju sektorministerier samt följande universitet: Aalto, Helsingfors, Östra Finlands, Jyväskylä, Lapplands och Tammerfors universitet samt Åbo Akademi. Reformerna har tillsvidare haft en tonvikt på strukturella förändringar. De funktionella reformer och förändringar i serviceprocessernas organisering som reformen skall möjliggöra har tillsvidare endast inletts. Många konsekvenser av strukturreformen är därför ännu inte möjliga att bedöma. Vilka förändringar som sker i den enskilda kommunen beror i hög grad på kommunens situation i det skede då man inledde de åtgärder som ramlagen föreskriver. Det är klart att den obrukade utvecklingspotentialen är mindre i de kom- 132
3 muner som länge har utvecklat sin verksamhet än i de kommuner som inte har utvecklat verksamheten lika aktivt. Inom ARTTU-programmet har kommunernas utgångsläge utvärderats i något varierande utsträckning med hjälp av uppgifter från åren På basis av utredningen av utgångsläget kan man göra ett antal iakttagelser som följer nedan. KOMMUNERNAS EKONOMI PÅ VÄG MOT BÄTTRE JÄMVIKT MELLAN INKOMSTER OCH UTGIFTER Några större skillnader mellan de olika kommunkategorierna de som medverkat i kommunsamgångar och samarbetsområden respektive de som inte gjort det - med avseende på den finansiella balansen (kumulativa över- respektive underskott) kan inte påvisas. Däremot var bruttodriftskostnaderna per invånare var mer än 10 procent lägre i samgångskommunerna och samarbetskommunerna än i kommunerna inom de övriga kategorierna. Skillnaden kan förklaras av flera olika faktorer, som till exempel servicebehovets omfattning och mångsidighet. De kommuner som snabbast har tillämpat de metoder som anvisas i ramlagen verkar emellertid vara desamma som redan tidigare har organiserat sin verksamhet på ett ekonomiskt välfungerande sätt. De kommuner som enligt olika indikatorer sköter sina uppgifter till den lägsta kostnaden per invånare finns i storlekskategorin till invånare. I de kommuner där antalet invånare är mindre eller större är kostnaderna per invånare betydligt högre. Strukturreformens första skede har inte till alla delar lyckats fånga in de kommuner som har det mest problematiska utgångsläget. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN STÅR INFÖR STORA UTMANINGAR Efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster ökar kraftigt när befolkningen åldras. Ramlagens målsättning är att skapa förutsättningar för skalfördelar inom produktionen av social- och hälsovårdstjänster, vilket sker genom att kommuner med lågt invånartal ansluter sig till samarbetsområden för ordnandet av primärvården och sådana uppgifter inom socialväsendet som är nära anslutna till primärvården. Ett befolkningsunderlag på minst invånare eftersträvas. De mellankommunala skillnaderna för social- och hälsovårdens del är mycket stora såväl vad gäller ekonomi som effektivitet. Skillnaderna förklaras förutom av behovets omfattning även av servicenätets uppbyggnad samt av tjänsternas kvalitet och serviceutbudets mångsidighet. Den återstående skillnaden förklaras av skillnader i effektivitet. 133
4 Det finns särskilt stora skillnader mellan kommunerna beträffande strukturen och enhetskostnaderna inom äldreservicen, liksom omfattningen och mångsidigheten hos serviceutbudet för barn och ungdomar och för barnfamiljer. De följer emellertid inte klara storleks- eller reformrelaterade gränser. De påverkas dessutom i hög grad av andra pågående funktionellt inriktade reformer. Organisatoriska och innehållsmässiga frågeställningar av sektorövergripande karaktär satte sin prägel på utgångsläget när strukturreformen inleddes år Det har lett till att en tämligen stor splittring och oenhetlighet präglar social- och hälsovårdssektorn i reformens utgångsläge. TRE ALTERNATIVA UTVECKLINGSLINJER FÖR UTBILDNINGS- TJÄNSTERNA Ungefär en fjärdedel av kommunernas resurser går åt till utbildningstjänsterna. Enligt ramlagen bör en anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet ha ett befolkningsunderlag på invånare, men i övrigt ställs inga särskilda krav på befolkningsunderlaget. Strukturreformens målsättning verkar vara att påverka själva sättet på vilket skoltjänsterna ordnas, något som påverkas av kommunsamgångar, flyttningsrörelser och förändringar i befolkningsstrukturen. Speciellt när det gäller grundskolorna går utvecklingen mot allt större skolenheter. Det går emellertid inte att sänka enhetskostnaderna i det oändliga genom att skapa allt större skolor. Finländska studier visar att när man har nått en nivå med elever per skola, blir det allt svårare att uppnå ekonomiska fördelar genom att öka skolstorleken ytterligare (Meklin 2010). Inom skolväsendet måste man räkna med att storskalighet inte bara ger ekonomiska vinster utan också negativa ekonomiska bieffekter. Större skolor och kommuner och därigenom också en större undervisningsadministration ger ökade möjligheter till breddning av tjänsteutbudet och inriktning på allt mindre specialgrupper, men också ökade krav på kompetensutveckling och ökade kostnader för samordning av verksamheten. Tron på de ekonomiska fördelarna av storskalighet är dock fortfarande stark. Tre möjliga alternativ avtecknar sig för utbildningstjänsternas del. Det första alternativet är att fortsätta som tidigare och vidareutveckla den existerande skenkonkurrensen mellan skolväsendets verksamhetsenheter. Det andra alternativet är att försöka bromsa upp den allt kostsammare differentieringsutvecklingen inom de olika förvaltningsområdena genom att sammanföra dem till större helheter i syfte att göra skolan till en plats för tillväxt och utveckling ett bildningscentrum för hela närområdet. Skolverksamheten skulle då involvera alla förvaltningsområden och samtliga aktörer inom den tredje sektorn, inklusive kyrkan, polisen och lokala föreningar. Det tredje alternativet är 134
5 att bygga upp ett nätverk av relativt småskaliga och självständiga verksamheter, där man genom extensivt och mångsidigt utnyttjande av modern digital teknik skulle kunna hålla samordnings- och förvaltningskostnaderna på en skälig nivå. Det är viktigt att notera att de ekonomiska fördelar och nackdelar som är förenade med storskalighet i hög grad är beroende av arbetsfördelningen mellan de olika förvaltningsområdena och de metoder som används för att bygga upp samarbetet. PERSONALENS VÄLBEFINNANDE SOM FRAMGÅNGSFAKTOR Utvecklingen i personalens arbetslivskvalitet inom den kommunala sektorn har varit problematisk sedan början av 1990-talet. Skillnaderna mellan serviceenheterna har ökat över tid. De undersökningar som gjorts i anslutning till utvärderingsprogrammet visar att personalen kände sig dåligt insatt i planeringsprocessen och upplevde sina påverkningsmöjligheter som begränsade. I de flesta fallen har reformprocessen ännu inte involverat serviceverksamheten eller dess personal. I samgångskommunerna och samarbetskommunerna var personalen bättre informerad än i andra kommuner, eftersom man i dessa kommuner redan hade genomfört en del förändringar. I fråga om arbetslivskvaliteten upplevde personalen att det hade skett en klar förbättring under 2000-talet jämfört med situationen under 1990-talet. I samgångskommunerna var arbetslivskvaliteten något bättre än inom andra kommunkategorier. Sämst var arbetslivskvaliteten i stadsregionerna, medan konflikter och repressiva ledningsmetoder förekom oftare i samarbetsområden. Viktigare än kommuntypen var lokala faktorer, personalledarskapet och det sätt på vilket man genomförde förändringarna. Det bästa utfallet på alla de dimensioner som beskriver arbetslivets kvalitet erhöll kommuner med invånare. Allra bäst klarade sig kommuner med invånare. Sämst var arbetslivskvaliteten i kommuner med färre än invånare, särskilt i kommuner med invånare. Även om exempel på kommuner med god arbetslivskvalitet finns inom alla kommunkategorier, visade undersökningen att skillnaderna fortsätter att öka. Orsaken står att finna i såväl ekonomiska omständigheter som i olika faktorer som har gett upphov till goda respektive onda cirklar. Detta innebär en stor utmaning med tanke på den fortsatta strukturreformen. 135
6 SAMHÄLLSSTRUKTUREN I VÄXANDE STADSREGIONER ENHETLIG ELLER SPLITTRAD? Eftersom samhällsplanering och samhällsbyggande är långsamma processer, är det i detta skede alltför tidigt att göra en utvärdering av strukturreformens konsekvenser för samhällsstrukturens funktionsduglighet. Vid granskningen av utgångsläget visade det sig ha betydelse i vilket stadium det stadsregionala samarbetet befann sig när reformarbetet inleddes. De faktorer som var avgörande för om projektet skulle få ett positivt mottagande var hur det tidsmässigt passade in i det stadsregionala samarbetet och kommunernas ekonomiska utvecklingshistoria. Inom några stadsregioner verkar strukturreformen i vissa fall ha fått konsekvenser som går tvärt emot lagstiftarens intentioner. I stället för att satsa på en fungerande regional servicestruktur går man i vissa randkommuner in för att ensamma eller tillsammans med andra randkommuner försöka uppfylla ramlagens minimikrav för befolkningsunderlaget vid anordnandet av social- och hälsovården, utan att behöva samarbeta med centralorten. Stämningen i många stadsregioner har varit präglad av ömsesidig misstro. De viktigaste orsakerna till bristen på förtroende inom vissa stadsregioner är kommunernas inbördes konkurrens om invånare, företag och arbetsplatser och enskilda kommuners försök att skaffa sig fördelar på bekostnad av de andra kommunerna i regionen. Randkommunerna verkar ha en avgörande roll med avseende på möjligheterna att genomföra strukturreformen på ett framgångsrikt sätt i stadsregionerna. KOMMUNINVÅNARNA HAR VARIERANDE FÖRVÄNTNINGAR OCH UPP- FATTNINGAR OM DE KOMMUNALA TJÄNSTERNA Vad gäller kommuninvånarnas servicetillfredsställelse är utgångsläget för reformen över lag rätt gynnsamt. Både servicetillfredsställelsen och uppfattningarna om servicens tillgänglighet är på en hög nivå. Mest nöjd med servicen är man i kommuner där man har genomfört eller håller på att genomföra en kommunsamgång, i invånarmässigt små kommuner, i mindre tätorter och i landsbygdskommuner. Däremot är kommuninvånarna kritiskt inställda till beslutsfattandet inom den egna kommunen. Invånarnas kritiska inställning har dock grundlagts redan före strukturreformen. Störst förtroende för det kommunala beslutsfattandet har man i kommuner där man hade genomfört eller höll på att genomföra en kommunsamgång, i invånarmässigt små kommuner, i mindre tätorter och i landsbygdskommuner. 136
7 Samtidigt använder sig kommuninvånarna i mindre utsträckning än tidigare av olika delaktighets- och påverkningsformer, men har trots det större tilltro till dessa påverkansformers effektivitet än tidigare. En majoritet av kommuninvånarna känner samhörighet med sin hemkommun; samhörighetskänslan var också något starkare än tidigare. Känslan av samhörighet med hemkommunen är större inom stadsregioncentra med fler än invånare och i kommuner med färre än invånare än i andra kommunkategorier. Trots att kommuninvånarnas attityder överlag är relativt positiva, är skillnaderna mellan de olika kommunkategorierna och mellan enskilda kommuner inom kategorierna i många frågor stora. Skillnaderna förklaras delvis av individuella egenskaper hos kommuninvånarna, men också av strukturella faktorer inom kommunen. Resultaten visar även att kommunsamgångarnas inverkan på jämställdheten är negativ snarare än positiv. Det handlar inte om några stora skillnader jämfört med andra kommuner, men trenden är oroväckande. Även ur språkliga minoriteters synvinkel är strävan efter skalfördelar generellt sett problematisk. I många kommuner har man byggt upp välfungerande interna verksamhetsrutiner som är speciellt känsliga för skalinriktade strukturlösningar. I framtidens kommuner kommer språkminoriteternas ställning att vara avhängig av kommunernas interna verksamhetsrutiner snarare än av de direkta effekter som strukturförändringarna för med sig. UTGÅNGSLÄGET OCH KOMMUNSTORLEKEN Gemensamt för de metoder som används i den första fasen av strukturreformen är strävan efter skalfördelar. Analyserna av utgångsläget visar emellertid att de kommuner som enligt olika indikatorer klarar sina uppgifter bäst är kommuner med ett invånartal på mellan och invånare. Invånarna i dessa kommuner var överlag nöjda, bruttoutgifterna per invånare var lägre och den upplevda arbetslivskvaliteten bland personalen högre än i andra kommuner. Samtidigt förefaller det som om kommuner som ligger nära stora stadscentra tack vare sitt läge kan uppnå fördelar som är karakteristiska för både små och stora kommuner. Det är hur som helst klart att en kommuns möjligheter att klara av sina serviceuppgifter att tillhandahålla tjänster i mycket högre grad är beroende av ledarskapssystemet, den regionala strukturen samt de etablerade verksamhets- och servicerutinerna än av storleken i sig. Resultaten visar emellertid att större kommuner har bättre potential att utveckla dessa faktorer. 137
8 PUBLIKATIONER I URVAL För en sammanfattning av projekthelhetens inledande resultat, se: Meklin, Pentti (red), 2010, Strukturreformen med ARTTU mått. Utvärdering av strukturreformens utgångsläge och kommunernas utvecklingspotential. Paras- ARTTU programmets sammanfattande rapport Programmet för utvärdering av strukturreformen (ARTTU). Undersökningsrapport nr 5. En Acta-Plus publikation. Finlands Kommunförbund: Helsingfors. För ytterligare information se: 138
Kommunreformerna utmanar ledarskapet
Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom
Läs merProgrammet för utvärdering av strukturreformen ARTTU
Programmet för utvärdering av strukturreformen ARTTU ARTTU-kommunerna I forskningsprogrammet för utvärdering av strukturreformen deltar 40 kommuner. Det är fråga om kommuner som har gått samman, samarbetskommuner,
Läs merSpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser
SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser Ledningsgruppens möte 16.5.2008 Stefan Sjöblom Svenska social- och kommunalhögskolan Organisering Samarbetsprojekt SSKH Åbo Akademi i Åbo och Vasa
Läs merHur motsvarar planerna lagens mål?
4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional
Läs merETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården
ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen
Läs merKommunförbundet och servicestrukturreformen
Kommunförbundet och servicestrukturreformen Tarja Myllärinen Direktör, social och hälsovåd Finlands Kommunförbund Kommunreformen och strukturreformen i samma takt Ansvaret för ordnandet av uppgifter och
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 61/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om tillämpning av vissa förpliktelser i enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform och lag om upphävande av 2 a i socialvårdslagen
Läs merTillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland
Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland
Läs merFramtidens mångsidiga kommun
Framtidens mångsidiga kommun Finlands Kommunförbunds och Österbottens förbunds landskapsträff 16.4.2018 i Vasa Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef +358 50 337 5634, marianne.pekola-sjoblom@kommunforbundet.fi
Läs mer.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP
16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.
Läs merDen nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007
Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte
Läs merRP 328/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utvecklande av ordnandet av social- och hälsovården åren
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utvecklande av ordnandet av social- och hälsovården åren 2011 2014 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det
Läs merLandskapsreformen Allmän presentation
Landskapsreformen Allmän presentation 1 Visionen Landskap 2023 Invånarna får smidig service på jämlika villkor Vettiga kostnader och en effektiv offentlig förvaltning Tjänsterna anpassas till helheter
Läs merFörebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9
Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.
Läs merUtvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier
Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria
Läs merGrunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken
Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara
Läs merSocial- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt
Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt Riksdagens grundlagsutskott gjorde i sitt utlåtande från 19.2.2015 linjedragningar med
Läs merKommunsystemens variation och Finland?
Kommunsystemens variation och Finland? Förvaltningspolitik 29.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Kommunstrukturen påverkas av omvärldsberoende i många riktningar 1. Övernationellt omvärldsberoende
Läs merKvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet
Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning
Läs merVEM ANSLUTER SIG TILL KANTA-TJÄNSTERNA Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna. Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta
Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Lagstöd för klientuppgifter inom social- och hälsovården... 1 1.2 Lagstöd för elektroniska
Läs mer1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:
2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning
Läs merFakta om ungdomsgarantin
9.4.2014 Fakta om ungdomsgarantin Slutrapporten över det forskningsinriktade stödet för ungdomsgarantin publicerades den 1 april 2014. Nedan presenterade fakta bygger till stora delar på nämnda rapport.
Läs merBokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans
Läs merLandskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström
Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström 27.6.2018 Lagstiftning om tillväxttjänstreformen Lag om regionutveckling och tillväxttjänster Lag
Läs merOffentliga sektorn står inför reformer
Offentliga sektorn står inför reformer Valkretsstämma i Helsingfors 5.9.2017 Arto Sulonen direktör för juridiska ärenden Finlands Kommunförbund De viktigaste reformprojekten inom offentliga sektorn Vård-
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merKommunförbundet 2020 nya generationens aktör
Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.
Läs merMinskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete.
Innehållsförteckning 1. Visionär topputvecklare av Nyland 2. Landskapets utvecklingsmål 3. Mål inom strategiskt partnerskap 4. Mål inom kommunikation och kompetens 5. Viktigaste intressegruppers förväntningar
Läs merArbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker
Läs merInnehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9
Kommun- och servicestrukturreformen och nationalspråken Innehåll 1 Inledning 3 2 Grundlagen 4 3 Språklagen 5 4 Sektorlagstiftning 7 5 Bildande av samarbetsområden 8 6 Ändringar i kommunindelningen 9 7
Läs merSocial- och hälsovårdsreformen, självstyrande områden och grunderna för områdesindelningen Regeringens riktlinjer
Social- och hälsovårdsreformen, självstyrande områden och grunderna för områdesindelningen Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Familje- och omsorgsminister Juha Rehula Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen
Läs merHANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD
HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes
Läs merKommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011
Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011 Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Om enkäten Enkäten om hur kommunerna använder sociala mediar är den första
Läs merRP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna
RP 74/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen
Läs merUtredning 1/2015. Bostadslösa Ute, tillf. skydd, På anstalter Tillf. hos bekante eller släktingar Bostadlösa familjer
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola (statistik) Tfn 0400 996 067
Läs mer1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4
Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet
Läs merStrategin för åren
Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående
Läs merUtvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen
Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga
Läs mer7 Har kommunerna i framtiden sparpotential eller försvinner produktivitetsreglaget med social- och hälsovården?
Mikko Mehtonen, sakkunnig Susa Säkkinen, projektforskare Samuel Ranta-aho, projektforskare 7 Har kommunerna i framtiden sparpotential eller försvinner produktivitetsreglaget med social- och hälsovården?
Läs merUNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS. strategi
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS strategi 2030 BILDNING med kunskap, färdighet och känsla Undervisnings- och kulturministeriets strategi som sträcker sig till år 2030 har färdigställts. Bildning betyder
Läs merStrategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi
Strategi 2016 2020 12/2015 Njur- och leverförbundet stöder insjuknade, transplanterade och deras anhöriga. Förbundet delar ut tillförlitlig information om sjukdomar och behandling. I medlemsföreningarna
Läs merReformen av socialoch hälsovårdstjänster i Finland 1
Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/2014, 91. årgang 45 Reformen av socialoch hälsovårdstjänster i Finland 1 Av Pentti Arajärvi Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/2014, 91. årgang Pentti Arajärvi
Läs merKommunreformen är en fråga för barn och unga
Vet du vilka tjänster är viktiga för barn och unga i vardagen? Informerar din kommun barn och unga om planer och tjänster? Planerar man en kommunfusion i din kommun? Har du frågat barn och unga? Kommunreformen
Läs merSammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från
Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen
Läs merBortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande
Bortom BNP-tillväxt Scenarier för hållbart samhällsbyggande En annan berättelse Ett framtida hållbart samhälle som inte bygger på ekonomisk tillväxt hur skulle det kunna se ut? Samhället står inför en
Läs merTrafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki
Trafikförhållanden 2035 - Trafikverkets långsiktiga plan Köpenhamn 6.-8. April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 Trafikverkets expertuppfattning om framtidens trafiksystem och hur det ska byggas
Läs merBegäran om utlåtande SHM
Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Hans-Erik Lindqvist 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning i
Läs merKommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet
Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet 1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom arbetslivet på 2010-talet Kommunernas försvagade
Läs merSpråket inom småbarnfostran och utbildning
Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och
Läs merPROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER
PROMEMORIA 1 (8) PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER Beredningen av kommun- och servicestrukturreformen är i full gång, men vad reformen kommer att få för
Läs merStatsrådets principbeslut. om utvecklingslinjerna för hälsomotion. Broschyrer 2002:2swe
Statsrådets principbeslut om utvecklingslinjerna för hälsomotion Broschyrer 2002:2swe 18.4.2002 Statsrådets principbeslut om utvecklingslinjerna för hälsomotion Enligt regeringsprogrammet skall framför
Läs merAttityder till skattesystemet och skattemyndigheten
207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning
Läs merhemtjänsterna i skick
hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa
Läs merSocial- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014
Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om utkastet till regeringens förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården Hänvisning:
Läs merKunskap, tillgänglighet och en stödjande organisation. Resultat i sammandrag från kartläggning av kommuners arbete med föräldraskapsstöd.
Kunskap, tillgänglighet och en stödjande organisation Resultat i sammandrag från kartläggning av kommuners arbete med föräldraskapsstöd. KONTAKT 08-545 556 80 foraldraskapsstod@mfof.se Växeln är öppen
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera
Läs merUtredning 2/2014. Bostadslösa
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ISSN 1237-1288 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola (statistik) Tfn
Läs merRegelbunden tillsyn 2012
1 (15) Regelbunden tillsyn 2012 Innehållsförteckning 2 (15) Sammanfattning... 3 Inledning... 3 När du tolkar statistiken tänk på följande:... 4 Resultat för grundskolan nästan alla grundskolor har brister...
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merProjektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression
Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.2017 Källa: Timo Aro UTGÅNGSPUNKTER FÖR BORGÅ En av de mest
Läs merAnita Lehikoinen Kanslichef
Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar
Läs merNÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017
NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 Svenska folkpartiet är din röst för ett tvåspråkigt Finland. Vi jobbar genomgående och på alla plan: i kommunen, i din region
Läs merKvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och
Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:11 Vasa den 16.8.2013 Viveca Arrhenius Socialråd Andelen 75 år fyllda
Läs merFinlands Banks strategi
Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet
Läs mer1(6) III handlingsplanen för öppen förvaltning
1(6) III handlingsplanen för öppen förvaltning 2017-2019 2 3 Inledning Finland anslöt sig till partnerskapet Open Government Partnership 2013. Samma år godkändes Finlands första nationella handlingsplan.
Läs merINGÅ KYRKSLÄTT - SJUNDEÅ UTREDNING OM KOMMUNSAMMANSLAGNING, I SKEDET Mellanrapport
INGÅ KYRKSLÄTT - SJUNDEÅ UTREDNING OM KOMMUNSAMMANSLAGNING, I SKEDET Mellanrapport Innehållsförteckning: 1. Inledning 2. Utgångspunkter för sammanslagning av kommunerna 3 2.1. Kommun- och servicestrukturreformen
Läs merSAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
Läs merAllmän presentation av kriterierna och verkställandet av självvärdering
Introduktionstillfälle -självvärdering av det system som stöder en fungerande kvalitetsledning och en fortsatt förbättring av kvaliteten Vaasa 31.10.2014 Allmän presentation av kriterierna och verkställandet
Läs merKan en frivillig kommunindelningsreform lyckas? Erfarenheter från Finland
Kan en frivillig kommunindelningsreform lyckas? Erfarenheter från Finland 2005-2013 Oslo 11.12.2013 Siv Sandberg, Åbo Akademi Siv Sandberg Åbo Akademi siv.sandberg@abo.fi 12.12.2013 1 Kommunindelningsreformer
Läs merErfarenheter av kommunfusionerna. Kommunernas framtida roll. Kommunförbundet Skåne, Kommunledningens studieresa till Finland 30.6.
Erfarenheter av kommunfusionerna Kommunernas framtida roll Kommunförbundet Skåne, Kommunledningens studieresa till Finland 30.6.2016 Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef Marianne.pekola-sjoblom@kommunforbundet.fi
Läs merDenna manual är ett redskap för utvärdering av servicen på svenska. Målet är att i praktiken hjälpa kommunerna i utvecklandet av servicen.
Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda utvecklar tillsammans den svenska servicen inom huvudstadsregionen som en del av projektet HUP. Projektet startades av Delegationen för huvudstadsregionen tillsammans
Läs merForskarperspektiv på kommunoch servicestrukturreformen
ACTA plus Pentti Meklin, Marianne Pekola-Sjöblom (red.) Forskarperspektiv på kommunoch servicestrukturreformen i Finland Undersökning nr 23 inom forskningsprogrammet för utvärdering av strukturreformen
Läs merRP 274/2006 rd. och Sysmä ingå i försöket med samarbete inom regioner i Lahtis stadsregion. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om försök med samarbete inom regioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om försök
Läs merLäs Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram yrittajat.fi/kuntavaalit
KOMMUNALVALET 2017 Läs Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram yrittajat.fi/kuntavaalit Programmet sammanställer företagarnas åsikter och tips gällande: skatter och balanserad ekonomi näringslivspolitik
Läs merUtbildningspolitiskt ställningstagande
Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt
Läs merRegionreformer pågår - eller?
Sundsvall, 30 maj 2007 Regionreformer pågår - eller? Hallgeir Aalbu, EuroFutures Innehåll Det nordiska timglaset Processer pågår samtidigt men varför just nu? Varför något borde göras argumenten Mer om
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merUtredning 1/2017. Bostadslösa Bostadslösa familjer. Olika anstalter
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola Tfn +358 29 525
Läs merLandskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman
Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda 4.10.2017 Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen 2020 1.1.2020
Läs merGlobal och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi
Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.
Läs merVilken landskapsreform och varför?
Vilken landskapsreform och varför? 1 Varför en reform och vad är målet med den? En effektivare förvaltning som främjar människors och företags verksamhet Reformen genomförs öppet, kundvänligt och interaktivt
Läs merFinskspråkiga försöker i större utsträckning än svenskspråkiga få service på sitt eget språk 18,4 6,2 3,3. Sällan Aldrig 1,9 81,7 54,8
Språkbarometern 14.. Sammanfattningen av resultaten från Språkbarometern Språkbarometern undersöker hur väl den lokala språkminoriteten får service på sitt eget språk i hemkommunen. Samtliga tvåspråkiga
Läs merMARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser
MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT
Läs merEn bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta
En bildningskommun för alla Rektorsdagar i Åbo 25 26.10.2018 Direktör Terhi Päivärinta Twitter: @TerhiPaivarinta terhi.paivarinta@kuntaliitto.fi Vad ska kommunen göra i framtiden? Främjar kompetens och
Läs merEN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA!
EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA! Den rådande verksamhetsmiljön och framtidsutsikter Social- och hälsovårds reformen Åldrande Kommunen "Den kommunala ekonomin skärps: Den statliga finansieringen av kommunal
Läs merPersonal- och förvaltningspolitiska avdelningen, Stöd för statsförvaltningens ledning
Anvisning 1 (5) VM/615/00.00.00/2017 28.3.2017 Personal- och förvaltningspolitiska avdelningen, Stöd för statsförvaltningens ledning Ministerier och ämbetsverk Anvisning om utarbetande av ledningsavtal
Läs merJämställdhetsplan för Värmdö kommun
Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merWebbkommunikation och användning av sociala medier i kommunerna enkät 2017
Webbkommunikation och användning av sociala medier i kommunerna enkät 2017 Bakgrund Enkäten genomfördes under perioden 11.4.-12.5. Den skickades via registraturerna till dem som ansvarar för webbkommunikationen
Läs merDET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008
DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR
Läs merRegionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen
ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen Mittnordenkommitténs höstmöte 16.-17.11.2016
Läs merFSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu.
FSE den gränsöverskridande fakulteten Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet 21.10.2015. Språket uppdateras ännu. Vår vision Åbo Akademi är det gränsöverskridande universitetet med
Läs merSV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017
SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när
Läs merSVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016
Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret
Läs merUppgifter om kommunstyrelser och kommundirektörer i Fastlandsfinland 2009 2012
Uppgifter om kommunstyrelser och kommundirektörer i Fastlandsfinland 2009 2012 Den högsta beslutanderätten i en kommun utövas av fullmäktige som valts av invånarna. Fullmäktige väljer i sin tur en kommunstyrelse,
Läs merSTATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION
Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION Bakgrund Enligt regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering främjas befolkningens välbefinnande,
Läs merVärderingar Vision Etiska principer
Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I
Läs merARBETSPLAN 2017/2018 ARLANDAGYMNASIET
ARBETSPLAN 2017/2018 ARLANDAGYMNASIET 2 3 4 5 Innehållsförteckning Inledning... 7 Värdegrund... 8 Verksamhetsidé... 9 Mål... 10 Höjda resultat genom trygghet och framtidstro... 10 Miljöperspektivet i undervisningen
Läs mer