Transtenskolans likabehandlingsplan läsåret

Transkript

1 Transtenskolans likabehandlingsplan läsåret Transtenskolans vision På Transtenskolan har värdegrunden en given plats, som är grunden till en bra arbetsmiljö och goda förutsättningar till att inhämta kunskap. Transtenskolan ska vara en skola där elever är stolta att de går/gått på och vårdnadshavare ska vara stolta över att de har eller haft sina barn där. På Transtenskolan ska alla elever ges möjlighet att komma in på gymnasiet och skaffa sig färdigheter som gör att eleven är förberedd för kommande studier och arbetslivet. Transtenskolan arbetar utifrån sina ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Rektor Marcus Boljang

2 Ansvarsfördelning... 1 Rektor ansvarar för... 1 Personalen ansvarar för... 1 Eleverna ansvarar för... 1 Vårdnadshavare ansvarar för att... 1 Definition av begrepp... 2 Skollagen (2010:800)... 2 Diskrimineringslagen (2008:567)... 2 Skolans trivselregler... 2 Kartläggning och utvärdering... 3 Kartläggning av läsår 2014/15 har gjorts på följande vis... 3 Kartläggningens resultat... 3 Utvärdering... 3 Främjande arbete... 4 Skolans pedagoger arbetar målmedvetet genom:... 4 Främja goda relationer, respekt och trygghet... 4 Ett positivt förhållningssätt... 4 Trygghet... 5 Förebyggande... 5 Mål Mål Mål Mål Åtgärdande arbete... 7 För elever och målsmän... 7 Om elev utsatts av en annan elev... 7 Om elev utsatts av personal på skolan... 7 För skolans personal... 7 Om personal är vittne till händelse... 7 Om personal får berättat för sig om händelse/r... 7 När mentor till utsatt elev får veta om händelse/r... 7 När mentor till elev som utsatt får veta om händelse/r... 8 Uppföljning av mentorer... 8 Arbetslagets ansvar och arbete vid händelser... 8 Rektors ansvar... 8

3 Ansvarsfördelning Rektor ansvarar för att enligt skollagen (kap 6, 8 skollagen 2010:800) årligen upprätta och utvärdera en likabehandlingsplan i samarbete med personal, elever och om möjligt vårdnadshavare och se till att denna plan efterföljs och blir levande i verksamheten. att enlig t skollagen (kap 6, 6 och 7 skollagen 2010:800) se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter samt att motverka och förebygga diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna (Diskrimineringslagen 2008:567) att om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer, görs utredning och åtgärder vidtas (kap 6, 10 skollagen 2010:800). att personalen kontinuerligt utbildas för att kunna motverka kränkningar och diskriminering och att tid och förutsättningar ges till detta arbete. Personalen ansvarar för att följa och arbeta utifrån skolans likabehandlingsplan och i likhet med Skollagen (kap 6, 8 skollagen 2010:800) anmäla till rektor via blanketten Anmälan och utredning om befarad kränkande behandling/diskriminering, om denne får kännedom om att elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling. att arbetslagen arbetar främjande och förebyggande mot kränkningar/diskriminering, bland annat genom att förankra likabehandlingsplanen hos eleverna och deras föräldrar samt ge både elever och föräldrar möjlighet till att påverka och reflektera över skolans likabehandlingsplan. att ständigt ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar. Eleverna ansvarar för att följa skolans trivselregler, respektera varandra, visa hänsyn och gott omdöme. att berätta för en vuxen på skolan, exempelvis mentorn, om diskriminering och kränkande behandling förekommer på Transtenskolan. Vårdnadshavare ansvarar för att vara observant på hur sitt barn mår och att stötta sitt barn utifrån de behov barnet har. vid misstanke om att någon elev på skolan far illa, omgående kontakta mentor på skolan och berätta. 1

4 Definition av begrepp Diskrimineringsgrunderna: Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering: Vid direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan p.g.a. någon av diskrimineringsgrunderna. Vid indirekt diskriminering menas att någon missgynnas genom tillämpning av bestämmelse eller förfaringssätt p.g.a. någon av diskrimineringsgrunderna (Skolverket, 2012). Trakasserier: Ett handlande kränker någons värdighet som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier: Handling av sexuell natur som kränker någons värdighet. Kränkande behandling: Uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker någons värdighet. Konflikt: När några parter är oeniga om något. En konflikt kan innehålla trakasserier och kränkningar och då är den täckt av handlingsplanen. Men en konflikt kan även bara vara en konflikt och då kan parterna med eller utan hjälp komma fram till en lösning på sin konflikt genom att kommunicera. Planen grundar sig på bestämmelser ur skollagen och diskrimineringslagen. Skollagen (2010:800) Kapitel 6: 1 Detta kapitel ar till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen. Diskrimineringslagen (2008:567) Kapitel 1: 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skolans trivselregler Vi visar varandra respekt Vi hälsar på varandra Vi vårdar skolans material Vi samlar in mobiltelefon vid lektionsstart läraren avgör om eleverna är i behov av telefonen i undervisningen Vi har en tobaks- och drogfri skola 2

5 Kartläggning och utvärdering Kartläggning av läsår 2014/15 har gjorts på följande vis Elevhälsan: en enkätundersökning av alla elever i början av läsåret. Värdegrundsgruppen: har gjort djupintervjuer med några slumpmässigt utvalda elever ur skolans alla klasser. Vid utformning av kartläggningen ska vi använda oss av boken Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem av Jan Håkansson, 2013, kapitel 3-5. Kartläggningens resultat Djupintervjuer: Visade att många elever kände stor trygghet i sina klasser och ute på skolan. Det uppgavs inte att det fanns några direkta platser som eleverna kände sig otrygga på. Även om eleverna uppgav att de kände sig trygga i sina klasser, så upplevde man inte alltid att respekt visades eller att det fanns arbetsro. I några enstaka fall var det personal som inte visade respekt mot elever och i fler fall upplevde eleverna att det fanns elever som inte visade respekt i klassrummet. Det var dock olika i olika klasser och i olika arbetslag. I våra djupintervjuer med elever har det visat sig att nästan alla elever känner att de har någon vuxen att vända sig till om något skulle hända och att de vuxna skulle ta tag i det. Men få tror att det skulle hjälpa. Det kan ju påverka vad eleverna tar upp med vuxna och alla kränkningar kanske därmed inte kommer fram till de vuxna. Eleverna upplevde inte heller att det fanns vuxna ute på skolan som var rastvärdar. Oftast hade eleverna inte en aning om att så är fallet. Elevenkäter: När det gäller kränkningar visar resultaten från höstens trygghetsenkät att färre elever upplever att de blivit kränkta i skolan i jämförelse mot året innan. Dock är det betydligt fler elever som uppger att andra elever sagt eller gjort elaka saker mot dem än som upplever sig kränkta. Andra källor till information: Antalet kränkningsanmälningar till nämnden har ökat under höstterminen i jämförelse mot tidigare år men skolan tror att det är betydligt fler elever som blir kränkta än vad det kommer in kränkningsanmälningar. Det är positivt att anmälningarna ökat då det dels kan tyda på att fler elever vänder sig till vuxna när något hänt och/eller att de vuxna blivit mer medvetna och duktiga på att ta tag i kränkningarna och anmäla dem. Tydlighet kring detta har gjort att rektor och huvudman fått vetskap om detta. Utvärdering I alla kartläggningens delar ska utvärdering av fjolårets likabehandlingsplan utvärderas och riktade frågor finnas om måluppfyllelsen. Denna ligger sedan till grund för uppdateringen av Likabehandlingsplan som sker på hösten varje år (2008:567 3 kap. 16 ) och gäller för hela nästföljande kalenderår. Detta arbete ansvarar värdegrundsgruppen, elevhälsan och rektor för. Elever (2006:1038) och skolans personal ska medverka vid upprättande och översyn av planen. 3

6 Främjande arbete Alla elever och all personal ska känna sig trygga på Transtenskolan och alla ska känna en respekt för den man är. Skolan ska även vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för att eleverna ska lära och utvecklas. Sveriges skolor har ett viktigt uppdrag i att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla elevers utveckling och lärande. (Lika rättigheter i skolan ett stöd i skolans likabehandlingsarbete. Diskrimineringsombudsmannen. 2012) Skolans pedagoger arbetar målmedvetet genom: Att vara goda förebilder, exempelvis genom att använda ett vårdat språk, alltid komma i tid till lektionerna, följa lektionsmatrisen, ta ansvar för att det är god stämning på skolan, uppmärksamma och agera för att skojbråk inte ska förekomma på skolan, hjälpa elever med konflikthantering och vara rädd om skolans och sina egna saker. Vidare ska skolans gemensamma trivselregler följas. Att dagligen bekräfta varje enskild elev. Detta kan göras exempelvis genom att ha ögonkontakt och hälsa eleverna välkomna när de kommer till klassrummet, hälsa på elever i korridoren, uppmärksamma och synliggöra goda exempel både gällande beteende och arbetsinsats i klassrummet. Att i början av varje läsår synliggöra denna plan för såväl skolans pedagoger, elever som föräldrar. Att skolans pedagoger finns tillgängliga under elevernas raster genom ett planerat rastvärdsschema. Att arbeta aktivt med konfliktlösning genom att pedagoger hjälper eleverna att lösa konflikter och diskutera olika dilemman tillsammans med eleverna. Att medvetet arbeta för att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. Detta genom att sträva efter att ha en jämn könsfördelning i skolans olika råd och att arbeta mot ett tillåtande åsiktsklimat i klassrummet. Främja goda relationer, respekt och trygghet Ett gott förskole- och skolklimat innebär bland annat ett klimat som präglas av förtroendefulla och öppna relationer mellan personalen och barnen eller eleverna. Tillit och förtroende har betydelse för om personalen får kännedom om problematiska företeelser som pågår bland barn och elever. (Skolverkets allmänna råd - Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. 2012) Ett positivt förhållningssätt Vi når förändring när vi väljer att se det som är bra och fokusera på att få mer av det som fungerar istället för att fastna i det som inte fungerar. Vår energi ska vara riktad mot att hitta lösningar och blicka framåt. När vi ägnar mer tid åt att rapportera elevernas framgångar till vårdnadshavare bidrar vi till ett ökad positiv syn och chansen att nå ytterligare framgångar ökar. Vi ska ha höga förväntningar på alla elever och dessa ska utgår från elevens egna förutsättningar. Att se det positiva är en fråga om inställning och attityd. Transtenskolans verksamhet bygger på att alla omfattas av ett positivt förhållningssätt som innebär att se och välja det positiva. Detta gäller både mellan vuxna och mellan vuxna och elever. Det finns alltid ett val som innebär att i varje situation: Leta efter det som är positivt, se det goda, se möjligheterna! Bygga vidare på det positiva, på styrkorna! Utgångspunkten ska vara att alla vill göra sitt bästa! 4

7 Trygghet På vår skola arbetar vi aktivt med gemenskap och trygghet i elevgrupperna. Framförallt arbetar vi aktivt både på slutet av vårterminen i sexan och den första tiden när sjuorna börjat. Vi tror på att goda relationer och respekt är grunden för arbetsro i klassrummet, trygghet, lusten till lärandet och för tillit till sig själv och andra. Tillfällen återkommer sedan under hela högstadietiden med aktiviteter för att gynna och utveckla goda relationer. Aktiviteterna för att skapa trygga grupper i början av årskurs sju ska utgå från elevernas förutsättningar och möjlighet till gemenskap och socialt samspel. Det är viktigt att arbetslagen har inkludering och elevers och familjers skilda förutsättningar i åtanke då aktiviteter planeras för att dessa ej ska bli exkluderande. En del i det främjande arbetet gällande trygghet på skolan är även att all personal ska fungera som rastvärdar så snart de rör sig ute i skolans rastutrymmen och med ett positivt förhållningssätt bidra till ett gott socialt klimat. Förebyggande Under läsår 2015/16 ska de riktade arbetet handla om att alla elever och all personal ska känna till de olika begreppen gällande diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling och dess innebörd. I detta arbete ingår även att arbeta med personal, vårdnadshavare och elever för att förankra rutinen med anmälan vid kränkande behandling, vad det gäller när ska göras och hur, så att alla reagerar och agerar när någon upplever sig kränkt. Skolan ska också fortsätta att utveckla rastvärdssystemet då det i kartläggningen framkom att få elever upplevde att lärare fanns ute på skolan under deras rasttider. Mål 1 Att personalen har ökad kunskap om begrepp gällande diskrimineringsgrunder och kränkande behandling. Även att personalen har en ökad förståelse för de normer de styrs av i det vardagliga arbetet och hur de påverkar situationen för eleverna gällande jämställdhet, diskriminering m.m. och hur de kan arbeta normkritiskt. Aktivitet: Alla lärare på skolan tar del av Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Gällande normer ska arbetslagen arbeta med materialet Ett normutmanande arbetssätt- Information och övningar för pedagoger. Detta material är förta temat i en serie och blir ett påbörjat arbete som senare kan utökas med fler teman som vänder sig till elever. Ansvar: Rektor ansvarar för att tid finns till detta. Utvecklingsledare ansvarar för att det genomförs. Utvärderas: Genom dokumentation arbetslag och ämneslagsmöten. Mål 2 Att eleverna har ökad kunskap om begrepp gällande diskrimineringsgrunder och kränkande behandling, dess innebörd och elevers rättigheter utifrån detta. Även en ökad förståelse för de normer som finns och hur de påverkar elever, lärare och skolan och hur man kan arbeta för att förändra normer som ej är gynnsamma. Aktivitet: Alla arbetslag ser till att Likabehandlingsplanen förankras hos elever och vårdnadshavare. Då förklaras även begreppen diskriminering och kränkande behandling, hur vi på skolan arbetar mot detta och varför det är viktigt att göra det. Vid genomgången betonas vikten av 5

8 att säga till en vuxen om någon elev blir kränkt eller diskriminerad av annan elev eller vuxen, skolan behöver veta detta för att kunna utreda och åtgärda. Detsamma gäller kränkningar över nätet, även där har skolan en skyldighet att ingripa, anmäla, utreda och åtgärda. Vid genomgången förtydligas vikten av att elever även berättar för någon vuxen på skolan om det som hänt på nätet och att det är bra om elever sparar det som skrivits eller skickats så att detta kan ligga till grund för utredningen och åtgärder. Arbetet med värdegrund, trygghet och mot kränkande behandling och diskriminering ska inte ske på specifika lektioner eller temadagar utan vävas in i den dagliga undervisningen. För detta ska skolan bland annat använda sig av Värdegrunden.se som är ett digitalt läromedel med en lektionsdatabas. Ämnes- och arbetslagen ser över vad som passar in från databasen, med just den måluppfyllelse som är aktuell i undervisningen under året. Ansvar: Alla undervisande lärare. Utvärderas: Genom elevhälsans trivselenkät till elever och djupintervjuer vid början av nästa läsår där frågor kring kännedom om diskrimineringsgrunder, normer och kränkande behandling finns med. Mål 3 Att personal får bättre kunskap om vad, när, varför och hur kränkande behandling ska anmälas. Aktiviteter: Skapa utrymme på arbetslagsmöte för detta som en stående punkt Kränkningsärenden. Kommungemensam föreläsning i augusti Ansvarig: Utvecklingsledare. Utvärderas: Genom att antalet kränkningsanmälningar på skolan ökar i antal Mål 4 Att skolans rastvärdsaktiveter utvecklas i kvalité, så att eleverna märker att vuxna finns tillgängliga ute på skolan. Aktiviteter: Rektor och schemaläggare ska möjliggöra för skolans undervisande personal att ha tid att vara mer närvarande ute på raster även utanför rastvärdsschemat. Ansvarig: Rektor Aktiviteter: Regelbundet återkommande punkt på dagordningen på arbetslagsmöten, om läget ute på skolan under raster. Ansvarig: Utvecklingsledare Aktiviteter: Dialog med elevrådet om möjligheten till samarbete med personal kring rastaktiviteter. Ansvarig: Ansvarig lärare för elevrådet. Aktiviteter: Rastaktiviteter Ansvarig: Fritidspedagog Utvärderas: Genom elevhälsans trivselenkät till elever och djupintervjuer vid början av nästa läsår där frågor runt vuxnas närvaro på skolan ställs. 6

9 Åtgärdande arbete För elever och målsmän Om elev utsatts av en annan elev Om en elev blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en annan elev på skolan berätta det då snarast för mentorn (mentor antingen till dig eller ditt barn eller till det utsatta barnets mentor). Mentor ska då skriva en kränkningsanmälan på blanketten Anmälan och utredning om befarad kränkande behandling/diskriminering. Uppgifterna till anmälan kan komma från elev eller vårdnadshavare. Detta gäller alla typer av upplevda kränkningar. Om elev utsatts av personal på skolan Om en elev blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en av skolans personal berätta det då snarast för rektor, elevhälsan (t.ex. kurator eller skolsyster) eller mentorn (mentor antingen till dig eller ditt barn eller till det utsatta barnets mentor). För skolans personal Om personal är vittne till händelse 1. Den vuxne agerar direkt med tillsägelse till den som utsätter för att få stopp på händelsen. 2. Den vuxne försäkrar sig sedan om att den utsatte eleven får stöd om behov finns. 3. Senast samma dag skriver sedan den vuxne tjänsteanteckningar på händelsen, både på den utsatte eleven och på eleven som utsatt. 4. Tjänsteanteckningarna lämnas i original till Theresia Rydmark. Tre kopior tas. En ska till rektor, en till elevens mentor och en till utvecklingsledare i elevens arbetslag (det senare då mentor kanske inte finns på skolan den dagen och arbetet är även hela arbetslagets ansvar). Om den utsatte eleven upplever att denne blivit kränkt ska en kränkningsanmälan göras på blanketten Anmälan och utredning om befarad kränkande behandling/diskriminering och lämnar sedan den till rektor. Om personal får berättat för sig om händelse/r Av elev eller målsman. 1. Den vuxne ser till att samtalet kan ske i enrum. Frågor till stöd för samtalet kan vara: Vad ha hänt? Hur ofta? Hur länge? Var? Vilka är inblandade? Hur kände/känner du? 2. Senast samma dag skriver sedan den vuxne tjänsteanteckningar på händelsen, både på den utsatte eleven och på eleven som utsatt. Om den utsatte eleven upplever att denne blivit kränkt av den som utsatt ska en kränkningsanmälan göras på blanketten Anmälan och utredning om befarad kränkande behandling/diskriminering och lämnar sedan den till rektor. 3. Tjänsteanteckningarna lämnas i original till Theresia Rydmark för elevakten. Tre kopior tas. En ska till rektor, en till elevens mentor och en till utvecklingsledare i elevens arbetslag (det senare då mentor kanske inte finns på skolan den dagen och arbetet är även hela arbetslagets ansvar). När mentor till utsatt elev får veta om händelse/r Om eleven själv berättar så måste du genomföra de tre stegen under Om personal får berättat för sig om händelse/r: Om du mottar en tjänsteanteckning: 1. Samtal med din mentorselev runt tjänsteanteckningen för att se om du kan få mer klarhet i det som hänt. Vad har hänt? Hur ofta? Hur länge? Var? Vilka är inblandade? Hur kände/känner du? Dokumentation på tjänsteanteckning om mer framkommer. Samtala med eleven om eventuellt behov av stöd från elevhälsan. Om den utsatte eleven upplever att denne blivit kränkt, försäkra dig om att en kränkningsanmälan gjorts på blanketten Anmälan och utredning om befarad kränkande behandling/diskriminering och att den lämnats till rektor. 7

10 2. Kontakta mentorer till de elever som utsatt din elev och ge dem mer information om det du vet. 3. Delta i samtal med den som utsatt eleven, då du har mest information. Du ska ha en dokumenterande roll. 4. Kontakta vårdnadshavare till din elev senast samma dag. När mentor till elev som utsatt får veta om händelse/r 1. Kontakta mentor till utsatt elev för att få veta mer. 2. Håll samtal med din elev i enrum och ha med den utsatta elevens mentor som inlyssnande och dokumenterande vuxen. Samtalsinnehåll: Berätta vad du vet. Var tydlig, framförallt med det ni säkert vet. Fråga eleven om det ni är osäkra över. Be om hens version och se om eleven har förstått vad som hänt ur elevens perspektiv. Berätta varför det som hänt är ett problem. Syftet är att göra mer tydligt varför beteendet/händelsen ses som en kränkning av oss vuxna/andra elever. Kom gemensamt fram till ett förslag på lösning så att situationen/händelsen inte upprepas. Berätta att du kommer att ringa målsman och berätta om samtalet och när ni kommer att följa upp. Hör med eleven om hur hen mår och om hen behöver samtalsstöd (elevhälsa) 3. Kontakta vårdnadshavare till din elev senast samma dag. Uppföljning av mentorer 1. Nya samtal med inblandade efter en till två veckor. Skriv tjänsteanteckningar och fördela enligt ovan, med kopior på samma sätt. 2. Om problemet kvarstår meddela rektor för att rådgöra hur ni går vidare. Ett sådant steg kan vara möte med rektor, elevhälsa, mentor, elev och vårdnadshavare. Arbetslagets ansvar och arbete vid händelser Om mentor till utsatt elev eller elev som utsatt är frånvarande så ska samordnare se till att arbetslaget sköter det som mentorn annars skulle ha gjort. Det kan även vara så att det är mera lämpligt att någon annan i arbetslaget sköter ärendet om t.ex. mentorn har behov av att ha en stödjande roll för elev som utsatt annan. Mentor kan även behöva avlastning om det är många av hens elever som varit inblandade. När ett fall av diskriminering, trakasserier eller diskriminering uppstår i ett arbetslag så ska personalen i arbetslaget tillsammans samtala kring händelsen. Detta utifrån om man kan hitta orsaker i strukturer i klassen, på raster, i organisation eller i personalens arbete som kan bidra till att orsaka dessa händelser. Inte minst för att se hur personalen kunde agera annorlunda för att motverka att det upprepas. Detta ska ske ur ett normkritiskt perspektiv. Även detta samtal och denna analys ska dokumenteras i arbetslagets mötesprotokoll. Rektors ansvar Gällande Rektor är ansvarig att informera vidare till huvudman enligt Skollagen 6 kapitlet 10 när anmälan om kränkande behandling. Rektor kan vidta disciplinära åtgärder enligt Skollagen 5 kapitlet. Om händelsen är av sådan art att den ska polisanmälas så fattar rektorn beslut om detta. Pågående brott har dock alla anmälningsplikt till polisen för, se skolans rutin för polisanmälan. 8