Yhteysviranomaisen lausunnon LIITE

Transkript

1 Yhteysviranomaisen lausunnon LIITE LAPELY/1/07.04/2014 Etelä-Savo Bilaga till kontaktmyndighetens utlåtande: utlåtanden och åsikter om MKBprogrammet för Palovaara-Ahkiovaara vindkraftspark samt frågor och svar från samrådsmötet Utlåtanden Rovaniemi stad Lapplands NTM-central har bett Ylitornio kommun om ett utlåtande om miljökonsekvensbedömningen för Palovaara-Ahkiovaara vindkraftspark. Miljövårdsmyndigheten i Rovaniemi stad sköter med stöd av ett avtal myndighetsuppgifterna för miljövård i Ylitornio kommun. Miljötillsynsenheten i Rovaniemi stad utfärdar som tjänstemannautlåtande följande utlåtande i ärendet: Utifrån en granskning av kartan kan Palovaara-Ahkiovaara vindkraftspark antas medföra landskapskonsekvenser för Aavasaksa i Övertorneå. Kalottberget Aavasaksa är en känd landskapssevärdhet och utsiktsplats som av Finlands miljöministerium har utsetts till ett av de 27 officiella nationallandskapen i Finland. Landskapskonsekvenserna för Aavasaksa bör bedömas med omsorg i beskrivningen. Lapplands förbund wpd Finland Oy planerar en vindkraftspark på ca 24 km avstånd från centrum av Pello kommun söderut, vid gränsen till Ylitornio kommun i Palovaara-Ahkiovaara. Vindkraftsprojektet består av projektområdet, vindkraftverken jämte fundament, jordkablar som förenar dem med varandra, en elstation som behövs för anslutning till elnätet, ett kopplingsfält och en luftledning samt vägar som förbinder vindkraftverken med varandra. Alternativ som ska granskas; enligt alternativ ALT0 kommer projektet inte att genomföras i området. Alternativ ALT1: I Palovaaraområdet uppförs 21 vindkraftverk vilkas torn är m höga och rotorbladets längd m. Alternativ ALT2: I Palovaara uppförs 21 vindkraftverk och i Ahkiovaara 5 vindkraftverk. Kraftverken är m höga och rotorbladets längd meter. För elöverföringens del granskas tre alternativ av vilka ALT A är det nordligaste alternativet och en rutt vars längd är ca 13 kilometer. ALT B är den mellersta kraftledningsrutten och ca 10 kilometer lång. ALT C är den sydligaste kraftledningsrutten och ca 11.9 kilometer lång. I landskapsplanen för Västra Lappland som fastställdes av Miljöministeriet är projektområdet beläget på ett jord- och skogsbruksdominerat område (M 4505). Med beteckningen anvisas huvudsakligen för jord- och skogsbruk avsedda områden som utan att deras huvudsakliga användningssyfte nämnvärt skadas eller deras natur förändras även kan användas för andra ändamål. I Palovaara har anvisats ett om- LAPIN ELINKEINO-, LIIKENNE- JA YMPÄRISTÖKESKUS Kutsunumero PL Rovaniemi Asemakatu Kemi

2 2/22 råde för vindkraftverk (tv2392). Med beteckningen anvisas sådana områden som enligt de riksomfattande målen för områdesanvändningen bäst lämpar sig att utnyttjas för vindkraft. Enligt planbestämmelsen ska vindkraftverken koncentreras till grupper bestående av flera vindkraftverk och så nära varandra som det med beaktande av en ekonomisk energiproduktion är möjligt. Inom renskötselområdet ska förutsättningarna för renskötseln i området beaktas i planeringen av områdets användning. Söder och öster om projektområdet går renbeteslagets gräns/gärde. I landskapsplanen har i Ahkiovaara anvisats ett viktigt grundvattenområde eller område som lämpar sig för vattenförsörjning. Enligt planbestämmelsen ska åtgärderna i området planeras så att grundvattnets kvalitet och kvantitet inte försvagas till följd av åtgärderna. Byn Ratasjärvi som är belägen väster om projektområdet har i landskapsplanen anvisats som område som är värdefullt för kulturmiljön eller bevarande av landskapet (ma 8147). Enligt planbestämmelsen ska det i planeringen av området säkerställas att betydande kulturhistoriska och landskapsmässiga värden bevaras. I landskapsplanen har dessutom allmänna bestämmelser utfärdats för landskapsplanens hela område bl.a. om uppförande av vindkraftverk. De riksomfattande målen för områdesanvändningen förutsätter att de områden som bäst lämpar sig för vindkraft anvisas i landskapsplanläggningen. Vindkraftverken ska i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. I arbetet med landskapsplanen för Västra Lappland kartlades i en separatutredning de områden som bäst lämpar sig för vindkraftsproduktion i de södra delarna av Lappland (Pöyry 2012). I Västra Lapplands landskapsplan anvisas med beteckningen tv områden för befintliga vindkraftverk samt de områden som bäst lämpar sig för vindkraftsproduktion. Med beteckningen tv-1 anvisas områden som lämpar sig för planering av vindkraftsproduktion. I Västra Lapplands landskapsplan anvisas 14 områden för vindkraftverk och 12 områden som lämpar sig för produktion. Palovaara projektområde har anvisats med beteckningen tv, områden för vindkraftverk. Situationen i landskapsplanläggningen visas i avsnittet i denna rapport. Landskapsplanen har presenterats i tillräcklig omfattning. Det framlagda MKB-programmet bildar en god grund för utarbetandet av bedömningsbeskrivningen. Med tanke på landskapets planering ska konsekvenserna för renskötseln samt landskapskonsekvenserna av projektet beaktas i miljökonsekvensbedömningen. I synnerhet för Ahkiovaaras del är det skäl att reda ut konsekvenserna för området som är betydelsefullt för kulturmiljön i Ratasjärvi och vårdandet av landskapet. Dessutom bör speciell uppmärksamhet fästas vid samordnandet av MKB-förfarandet och arbetet med delgeneralplanen. Museiverket Wpd Finland Oy planerar en vindkraftspark på högst 26 vindkraftverk vid gränsen till Ylitornio kommun på ca 24 km avstånd söderut från centrum av Pello kommun i området Palovaara-Ahkiovaara. Av kraftverken skulle enligt den preliminära planen 21 placeras i Ahkiovaara och 5 i Palovaara. Projektområdena ligger 4,5 11 km öster om Torne älv. De planerade kraftverkens totala höjd är maximalt 230 m. Förutom vindkraftverken skulle vindkraftsparken omfatta servicevägar, jordkablar mellan vindkraftverken, transformatorer samt en elstation och en luftledning.

3 3/22 Palovaara projektområde befinner sig i ett område som i den för Västra Lappland fastställda landskapsplanen anvisas för vindkraftsproduktion. Det gör däremot inte Ahkiovaara. Projektalternativen med tanke på konsekvenserna för kulturmiljön Föremål för granskningen är två alternativ för förverkligande av vindparkerna och ett 0-alternativ enligt vilket inga vindkraftverk ska byggas. Skillnaderna mellan alternativen härrör från antalet vindkraftverk. Alternativ ALT1: I Palovaaraområdet uppförs 21 vindkraftverk. Alternativ ALT2: I Palovaara uppförs 21 vindkraftverk och i Ahkiovaara 5 vindkraftverk. För anslutning till en 110 kv kraftledning Keminmaa-Pello (Aavasaksa- Turtola) granskas tre alternativ: ALT A, den nordligaste ledningsrutten (ca 13 km), ALT B, den mellersta (ca 10 km), ALT C, den sydligaste (ca 11,9 km). Alternativ ALT2 och elöverföringsalternativ ALT C, som båda är placerade närmast, dvs. på 0,9 respektive 0,2 km avstånd från objekt med nationell status, kan förmodas medföra flest negativa konsekvenser för objekten. Tillstånd som förutsätts för projektet Undantagstillstånd/tillstånd till ingrepp enligt fornminneslagen har på lämpligt sätt behandlats i punkt Beskrivning av kulturmiljön i projektområdet och projektets verkningsområde I beskrivningen av projektområdets nuvarande tillstånd har till största delen identifierats och framförts de tidigare värderade kulturmiljöobjekt som kan beröras av konsekvenser. Projektets verkningsområde (30 km) omfattar såväl på nationell nivå betydelsefulla byggda miljöer som nationellt värdefulla landskapsområden som berörs av de riksomfattande målen för områdesanvändningen i egenskap av nationellt kulturarv. Det enda tidigare kända fornlämningsobjektet (fornlämningsregistrets beteckning , Ahkiovaaran kaula, en ellipsformad eldstad av stora stenar) finns i Ahkiovaara projektområde. De fornlämningar som förekommer i projektområdenas närmaste omgivning visas i en förteckning i tabell 8-2 och på kartan på bild 8-4. Utredningar som har gjorts och kommer att göras om konsekvenser för kulturmiljön En uppdatering av nationellt värdefulla landskapsområden pågår som bäst och kommer att behandlas av statsrådet år I MKBprogrammet konstateras att resultaten av den kompletterande invente-

4 4/22 ring som genomförts i Södra och Mellersta Lappland har beaktats. Uppdaterade områdesindelningar visas emellertid inte på kartan t.ex. i tabell 8-1. Under år 2014 kommer enligt miljökonsekvensbedömningen både en inventering av fornlämningar och en landskapsutredning att genomföras, samt dessutom en frisiktsområdesanalys som täcker hela området. Museiverkets kvalitetsanvisningar för de arkeologiska fältarbetena i Finland ska följas i utförande av och rapportering om fältarbeten som gäller arkeologiskt kulturarv (se Museiverkets webbplats: Konsekvenser som ska bedömas samt bedömningsmetoder I kapitel som behandlar konsekvenserna för det arkeologiska kulturarvet används begreppen på ett oklart sätt och där framförs även felaktig information. Ingreppstillstånd som avses i fornminneslagen beviljas av NTM-centralen, inte av Museiverket. I bedömningen av konsekvenserna för landskapet bör hänsyn tas till att konsekvenserna till sin natur även är av annan än estetisk och visuell art. Förutom Nordiska ministerrådets handbok från år 2002 som nämns i MKB-programmet är det skäl att även använda nyare handböcker såsom Kulttuuriympäristö vaikutusten arvioinnissa. Suomen ympäristö 14/2013. Miljöministeriet 2013 (kulturmiljön i konsekvensbedömningen). Eventuella negativa/försvagande olägenheter som kommer att beröra världsarvsobjekt ska bedömas i relation till objektens universella värde (OUV). Behov av revidering av programmet i fråga om kulturmiljön Programmet för bedömning av miljökonsekvenser är sakkunnigt utarbetat. Kulturmiljöobjekten i projektets verkningsområde har till största delen identifierats. Enligt programmet är det meningen att projektets konsekvenser för landskapet och det arkeologiska kulturarvet ska bedömas utifrån tillräckligt omfattande utredningar. Programmet för miljökonsekvensbedömningen innehåller emellertid en del brister och inexakta uppgifter. Till dessa delar ska MKB-programmet revideras. Kulturmiljön i projektområdet och projektets verkningsområde I kapitel 8.2 Landskap och byggd kulturmiljö ska tabell 8-1 och underavsnitt korrigeras så att de nationellt betydande objekten (RKY) byn Ratasjärvi och Aavasaksa kronopark inte också betecknas som betydande på landskapsnivå. Tabellen saknar punkten i Struves meridianbåge som finns på fjället Aavasaksa och som är en av de sex punkter i Finland som finns med i en kedja som löper genom ett flertal länder och som upptogs på Unescos lista över världsarv Konsekvenser som ska bedömas

5 5/22 Konsekvenser för nationellt värdefulla landskapsområden och nationellt betydelsefulla byggda miljöer bedöms i relation till de riksomfattande målen för områdesanvändningen. I en preliminär bedömning bör även beaktas den uppdatering av nationellt värdefulla landskapsområden som enligt överenskommen tidtabell ska behandlas i statsrådet inom loppet av år I bedömningen bör det beaktas att konsekvenserna för kulturmiljön inte enbart är av visuell och estetisk natur. I och med att ett objekt på Unescos världsarvslista befinner sig i projektets verkningsområde bör bedömningen gälla huruvida projektet medför negativa/försvagande konsekvenser för objektets universella värde (OUV). Begrepp som gäller kulturmiljön Begrepp som gäller kulturmiljön ska användas på ett exakt och begripligt sätt. Kulturmiljön omfattar byggd miljö / byggnadsarv, landskap och fornlämningar / arkeologiskt kulturarv. Uppgifter som ska korrigeras finns i synnerhet i sammandraget, men exempelvis även i kapitel Huvudstaben, Logistikavdelningen 1. Beaktande av försvarsmaktens verksamhet vid vindkraftsutbyggnad Enligt 24 i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) ska målen i den riksomfattande områdesanvändningen beaktas i all planering av områdesanvändning. Utöver de specifika målen för vindkraftsutbyggnad ska specifika mål för försvaret och militärflyget beaktas (kapitel 4.2. fungerande områdesstruktur och kapitel 4.5 fungerande förbindelsenätverk och energiförsörjning). I och med att ovan nämnda omständigheter beaktas säkerställs tillräckliga lokala förutsättningar för garnisoner, skjutoch övningsområden, depåer, militärflyg samt annan försvarsverksamhet i Pello kommun. Den mest anmärkningsvärda och omfattande konsekvensen av vindkraftverken påverkar det sensorsystem som används i försvarsmaktens territorialövervakning. Det är ett känt faktum att vindkraftverken medför olägenheter i synnerhet för radaranläggningarna (=luft- och sjöbevakningsradar) som detekterar kraftverken som stora mål. Störningar som orsakas av vindkraftverk syns bland annat som skuggbilder och oönskade reflexer som leder till att radarns övervakningsförmåga försvagas och kraftverket kan ses i radarbilden. Detta kan få betydande konsekvenser för försvarsmaktens lagstadgade territorialövervakning (lag om försvarsmakten 551/2007 och territorialövervakningslagen 755/200). 2. Försvarsmaktens utlåtanden om vindkraftsprojekten Försvarsmakten ger separata utlåtanden om planeringen av områdesanvändningen (planerna. MKB) samt om projekten. I fråga om projekten ger försvarsmakten på särskild begäran egna separata uttalanden om behovet av närmare utredning av radarpåverkan och om möjligheten att

6 6/22 Staben för Norra Finlands militärlän godkänna vindkraftsprojekten från försvarsmaktens perspektiv. Vid behov ska en bedömning av radarpåverkan göras hos VTT. En bedömning om behovet av närmare utredning av radarpåverkan görs av Huvudstaben (operativa avdelningen) efter att den har fått behövliga närmare uppgifter (vindkraftverkens maximihöjder, positioner (koordinater) och antal) om de planerade vindkraftverken. För utredningen om radarpåverkan ansvarar vindkraftsaktören eller planläggaren. Om en utredning av radarpåverkan behövs, ska den göras senast i samband med detaljplanerna. 3. Palovaara - Ahkiovaara vindkraftsprojekt i Pello Palovaara - Ahkiovaara vindkraftsprojekt i Pello har redan tidigare förberetts. I samband med beredningen har vindkraftsaktören bland annat i maj 2014 begärt ett utlåtande om projektets radarpåverkan. Enligt de uppgifter som lämnats omfattar projektet sammanlagt högst 26 kraftverk med en maximal totalhöjd på 230 m. Huvudstabens operativa avdelning bereder det begärda utlåtandet efter att ha genomfört och fått behövliga utredningar. 4. Ställningstagande till MKB-programmet för vindkraftsparken Huvudstabens logistikavdelning anser att MKB-programmet i punkterna (De riksomfattände målen för områdesanvändningen), 8.6 (Kommunikationsförbindelser och radaranläggningar), 9.4 (Konsekvenser som ska granskas) och (Konsekvenser för radarfunktion och kommunikationsförbindelser) någorlunda väl har beaktat och framfört projektets potentiella konsekvenser för försvarsmaktens verksamhet liksom även de utredningar konsekvenserna förutsätter. Det föreslås att de saker som framförs i punkterna 2-3 i detta utlåtande samt i det följande ska beaktas i miljökonsekvensbeskrivningen. Huvudstabens logistikavdelning anser att genomförandet av vindkraftsprojektet förutsätter ett tillstyrkande utlåtande av försvarsmakten, om projektet bland annat kan orsaka olägenheter i utförandet av försvarsmaktens lagstadgade territorialövervakning (t.ex. luftbevakningsradaranläggningarna). Staben för Norra Finlands militärlän har inga invändningar i fråga om Palovaara - Ahkiovaara vindkraftsprojekt i Pello. Gränsbyrån, Staben för Lapplands gränsbevakningssektion Lapplands gränsbevakningssektion har inget uttalanden att göra om vindkraftsprojektet i fråga. Lapplands gränsbevakningssektion har även kontaktat Bevakningsflygdivisionen som inte heller har något utlåtande att ge i ärendet. Trafiksäkerhetsverket Trafi Vindkraftverken utgör flyghinder, varför de konsekvenser de medför för flygtrafiken och flygsäkerheten ska utredas. Luftfartslagen (1194/2009)

7 7/ förutsätter flyghindertillstånd för att uppföra vindkraftverk, sätta upp lyftkranar avsedda för uppförande av vindkraftverk samt eventuella andra för projektet nödvändiga höga hinder innan hindren sätts upp. Den som sätter upp / äger hindret ansöker om tillstånd hos Trafiksäkerhetsverket som beviljar tillstånd att sätta upp hindret i enlighet med tillståndsvillkoren, om inte flygsäkerheten äventyras eller olägenhet medförs för smidig flygtrafik. Flyghindertillståndet gäller hindrets största räckvidd (maximal höjd) över markytan vid platsen för hindret. Hindret ska utmärkas och lysas upp med flyghinderljus enligt villkoren i tillståndet. Den som sätter upp hindret ska i enlighet med flygtillståndsförfarandet säkerställa att flygsäkerheten inte äventyras eller att fara eller olägenhet för smidig flygtrafik inte orsakas. Ovan har flygtrafiken stått i fokus, men trafiksäkerhetsperspektivets eventuella konsekvenser för andra trafikformer bör likaså utredas i fråga om det planerade läget för vindkraftsparken. Sådana frågor som bör bedömas såväl i planeringen som i genomförandet av projektet är bl.a. av säkerhetsskäl fastställda avstånd till vägar och järnvägar samt eventuell påverkan på radaranläggningar för trafikövervakning. Som allmän observation framhåller Trafiksäkerhetsverket även vikten av att vindkraftsutbyggnadens konsekvenser för trafikens säkerhet och smidighet utreds i planeringsfasen och beaktas i genomförandet av projektet. I miljökonsekvensbedömningen av Palovaara-Ahkiovaara vindkraftspark har ovan nämnda saker beaktats. Trafikverket Trafikverket konstaterar följande saker i sitt utlåtande: Finsk-svenska gränskommissionen I miljökonsekvensbeskrivningen vore det bra att på kartan sätta ut potentiella rutter för transporterna av kraftverkens komponenter. De transporter som behövs för arbeten med fundament och för transport av vindkraftverkens komponenter kommer troligtvis att korsa banan mellan Kemi och Kolari via plankorsningarna i Ratasjärvi och Ajanki. En bedömning bör göras om hur transporterna påverkar säkerheten vid plankorsningarna. Om det vid specialtransporterna finns ett behov av en del tillfälliga eller permanenta ändringar av plankorsningsområdena, måste Trafikverket kontaktas. Även vid elöverföringen över banan (alternativ ALT A och ALT B) måste järnvägstrafikens säkerhet beaktas. För transporterna av kraftverkens delar ska landsvägars, broars och trummors bärkraft kontrolleras i god tid (helst några år) innan transporterna vidtar. Om det konstateras att konstruktionerna behöver förstärkas, ska åtgärderna planeras och genomföras på den projektansvariges bekostnad. Detta gäller även eventuell tillfällig flyttning av belysningsstolpar och trafikmärken samt breddning av anslutningar (inkl. plankorsningar). För landsvägarnas del kommer ett mer ingående utlåtande att ges av ansvarsområdet för trafik- och infrastruktur vid Lapplands NTM-central, L-ansvarsområdet.

8 8/22 WPD Finland Oy:s projekt förläggs 24 km söder om Pello kommun intill gränsen till Ylitornio kommun. Projektområdena Palovaara och Ahkiovaara ligger 4,5 respektive 11 km öster om Torne älv och riksgränsen. I vindkraftsparken skulle högst 26 vindkraftverk med en 3-5 MW effekt uppföras. Kraftverkens totalhöjd uppgår till högst 230 meter. Palovaaras högsta höjd är ca 250 meter över havet och Ahkiovaaras 260 meter. I Pellotrakten är vattennivån i Torne älv vanligtvis ca meter över havet. Finsk-svenska gränskommissionen gör följande uttalande om bedömningsprogrammet: Landskapet Kommissionen konstaterar att konsekvensbedömningen bör fästa uppmärksamhet vid projektets landskapskonsekvenser och förändringen av landskapet. Landskapskonsekvenserna för områden som används för bebyggelse, fritidshus, rekreation samt för turistnäringen under olika årstider ska bedömas på ett heltäckande sätt. Bedömningen av projektets landskapskonsekvenser ska presenteras på ett åskådligt sätt. Landskapskonsekvenserna ska granskas och beskrivas objektivt i projektets verkningsormråde på den finska och den svenska sidan i projektalternativen inkl. nollalternativet. På den finska sidan av Torne älv pågår planering av andra vindkraftsprojekt, bl.a. Reväsvaara vindkraftspark i Övertorneå närmast intill projektet Palovaara-Ahkiovaara. De samverkande konsekvenserna med andra vindparksprojekt ska bedömas i relation till landskapsvärdena i projektets verkningsområde på vardera sidan av gränsälven. Fågelbeståndet Projektets konsekvenser för fågelbeståndets flyttning och flyttningsrutter ska bedömas. Informationen på den svenska sidan Presentationen av bedömningsbeskrivningen och informationen om bedömningens slutledningar på lokal nivå på andra sidan riksgränsen i Sverige ska beaktas som en del av MKB-förfarandet. Enligt det samrådsförfarande som avses i Esbokonventionen sköts samrådet med svenska myndigheter och intressentgrupper skriftligen av Naturvårdsverket. För att hämta fram lokala uppfattningar på den svenska sidan kan det vara skäl att överväga behovet att arrangera ett samråd i likhet med de möten för allmänheten som hålls i Finland. Den projektansvarige ansvarar för information om och inbjudningar till ett sådant evenemang. Renbeteslagsföreningen Wpd Finland Oy planerar en vindkraftspark i området Palovaara- Ahkiovaara i Pello kommun. Enligt den preliminära planen kommer kraftverk att uppföras, av vilka högst 21 kraftverk förläggs till Palovaara och fem kraftverk till Ahkiovaara. I MKB-förfarandet granskas

9 9/22 de alternativ i vilka (ALT1, 21 kraftverk) uppförs enbart i Palovaara och (ALT2, 26 kraftverk) både i Palovaara och Ahkiovaara. Dessutom granskas ett alternativ i vilket inga kraftverk uppförs (ALT0). Tre alternativa elöverföringsrutter (ALT A, ALT B och ALT C) granskas likaså. Alternativen för vindkraftspark och elöverföring befinner sig inom området för Orajärvi renbeteslag. Konsekvenserna kan troligtvis även nå området för Lohijärvi renbeteslag, då renar från båda renbeteslagen betar i Palovaara- och Ahkiovaaraområdena. Det största tillåtna antalet livrenar i Orajärvi renbeteslag var 1 500, antalet renägare 82, motsvarande siffror för Lohijärvi var livrenar och 53 ägare under renskötselåret Hur renskötseln beaktas i vindkraftsprojekten Renskötsellagen (PHL 848/1990) är en speciallag som tryggar renskötselns ställning och förutsättningarna för användning av områdena. I renskötsellagen föreskrivs även om förhandlingsskyldighet vid planering av åtgärder på statens mark som påverkar renskötseln (53 ). Även de riksomfattande målen för områdesanvändningen, en del av det planeringssystem för områdesanvändningen som avses i markanvändningsoch bygglagen, säkerställer renskötselns förutsättningar i markanvändningshänseende. I planläggningsbestämmelserna för den landskapsplan för Västra Lappland som är i kraft i området krävs det att områdesanvändningsförutsättningarna för renskötselns verksamhet och utvecklande tryggas, samt att planeringen av användningen av områden som väsentligt inverkar på renskötseln beaktar områden som är av betydelse för renskötseln. Då det gäller statsägd mark förutsätts det att förhandlingar förs med berörda renbeteslag. Renar har enligt 3 i renskötsellagen fri betesrätt oberoende av äganderätten till marken. Renskötsel är en extensiv form av markanvändning, vars lönsamhet baserar sig på vidsträckta betesområden och fritt bete enligt renarnas naturliga betesgång. Renbeteslagets funktionella miljö omfattar olika betesområden (sommar-, vinter-, brunst- och kalvningsområden) och de områden som används för förflyttning mellan dem samt områden för renbeteslagets renskötselarbete jämte infrastruktur (transportrutter, skiljningsgärden, hyddor, gärden för betesgång mm.). Alla slag av ny verksamhet och markanvändning som förs in i renbeteslagets område påverkar renskötseln, då renbeteslaget med sina olika delar bildar en sammanhängande verksamhetsmiljö. Vikten av de olika områdena varierar inom renbeteslaget. Därför måste markanvändningsprojekt alltid granskas från fall till fall tillsammans med renbeteslaget i fråga. Förändringar som påverkar miljön påverkar även förutsättningarna för renskötseln. MKB-förfarandet får en central betydelse, då konsekvenserna av projektets olika alternativ utreds. Konsekvenserna ska bedömas i tillräcklig omfattning. Områdets betydelse i nuläget ska tas till utgångspunkt. I bedömningen ska utredningen omfatta samtliga konstruktioners (kraftverk, ellinjer, eventuella vägar mm.) och funktioners konsekvenser för renbetesområdena, användningen av renbetesplatserna, renskötselarbetena (ändringar/svårigheter, säkerhetsrisker osv.) samt byggnadsverk (skiljningsgärden, betesgärden mm.). Dessutom ska eventuella skador som direkt drabbar renarna (trafiken, fallande is-

10 10/22 stycken) bedömas. De sammanlagda konsekvenserna för lönsamheten i renbeteslagets renhushållning och samverkningarna med andra markanvändningsprojekt i området ska utredas. Förhållandet mellan MKB-förfarandet och delgeneralplanläggningen samt tidtabellen ska klart och tydligt presenteras och samordnas så att sådana förhandlingar som avses i renskötsellagen arrangeras vid en lämplig tidpunkt. Syftet med förhandlingarna är emellertid att säkerställa ett informationsutbyte mellan olika aktörer och myndigheter. Då tidpunkten för förhandlingarna övervägs är det skäl att ta hänsyn till de brådaste tiderna i renbeteslagets renskötselarbeten (till exempel skiljningen på hösten och kalvmärkningen på sommaren). Förfarandet vid miljökonsevensbedömningen I MKB-förfarandets bedömning av konsekvenserna för renhushållningen ska såväl byggnadstidens som driftstidens konsekvenser för renskötselnäringen behandlas. En utredning av nulägets tillstånd spelar en central roll vid bedömningen av konsekvenserna. Även tiden efter att driften upphört, till exempel en permanent förlust av betesområden, bör granskas ur rensötselnäringens perspektiv. I förfarandet bör konkreta lösningar eftersträvas för lindrande av skadliga konsekvenser och kompensationsmöjligheter i samråd med renbeteslagen. Utredningen av nuläget, konsekvensbedömningen samt uppföljningen kan ordnas på bästa sätt med hjälp av uppföljning med GPS-band samt kartundersökningar, diskussioner och förhandlingar med representanter för renbeteslaget. Vindkraftsprojektet skulle förläggas till Orajärvi renbeteslags verksamhetsområde. Området är ett viktigt område för kalvnings- och brunstperioden för Orajärvi och Lohijärvi renbeteslag. Projektet leder till direkta förluster av betesmarker. Området är för närvarandfe fridfullt och där finns ingen bebyggelse och knappt några vägar. Renarna är mest känsliga för störningar genom människans verksamhet, precis under kalvningstiden, före den och strax efteråt. Om renarna undviker vindkraftparkens områden på grund av störningar (byggarbete, kraftverkens rörelse, ljud, blinkningar) eller områdena av någon annan orsak inte längre kan utnyttjas för renskötselarbeten, leder det till indirekt förlust av betesmarker i större områden. Om renarna drar sig bort från områden som blivit oroliga, leder det till ojämn belastning av betesmarker i andra delar av renbeteslaget. I omedelbar närhet av det största vindparksalternativet (ALT 2) ligger kalvmärkningsplatsen Lempainen och elöverföringsalternativet ALT B skulle nästan korsa samma plats. Konsekvenserna för kalvningen och renskötselarbetena i området måste bedömas i samråd med renbeteslagen. Den växande arbetsmängden och omplaneringen av verksamheten samt en eventuell förflyttning av byggnadsverk för renskötsel föranleder kostnader för näringen. Även möjligheterna att använda helikopter i renskötselarbeten bör bedömas. Enligt MKB-programmet för Palovaara-Ahkiovaara vindkraftsprojekt kommer konsekvenserna för renskötseln att utredas genom intervjuer med representanter för renbeteslaget och förhandlingar tillsammans med myndigheter och representanter för renbeteslaget. Kartundersökningar kan med fördel användas till stöd för bedömningen. GPSuppföljning lönar det sig likaså att diskutera. Renbeteslagen i Orajärvi

11 11/22 Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Lohijärvi har ett visst antal renar försedda med GPS-band, men banden är inte koncentrerade till renarna i projektområdet. Om vindkraftsparken byggs, bör konsekvenserna av den följas, förutom i fråga om konsekvenserna för miljön även i fråga om renhushållningen. Det finns ingen täckande information om hur vindkraftsparker påverkar renar och renskötsel, varför verksamheten kan orsaka konsekvenser som ännu inte kan förutses. Sådana konsekvenser bör, ifall de visar sig, i mån av möjlighet lindras och vid behov kompenseras. För detta ändamål vore det på sin plats att tillsätta en uppföljningsgrupp som skulle sammanträda en gång per år eller vid behov. Orajärvi renbeteslag har kallats att medverka i uppföljningsgruppen för MKB-förfarandet. Även Lohijärvi renbeteslag och Renbeteslagsföreningen borde kallas att medverka i uppföljningsgruppen. På det sättet kan renskötsellagens förpliktiganden och de mål som i MKB-lagen ställts upp för medbestämmande och delfående lättare förverkligas. Dessutom är det skäl att förhandla med renbeteslagen och skriftligen avtala om uppföljning av konsekvenserna samt kompensation. Utgångspunkten för förhandlingarna bör vara en reell möjlighet att påverka omständigheterna. I bedömningsbeskrivningen ska uppmärksamhet fästas vid en kartpresentation av alternativen. Kartorna i MKB-programmet ger inte en tydlig bild av projektets placering i relation till renskötselns centrala områden, byggnadsverk och transportrutter. Utifrån dessa kartor går det inte ens att bilda sig en preliminär helhetsbild av projektets konsekvenser och följaktligen är det svårt att avgöra vilket alternativ som skulle medföra minst olägenheter. Alternativ ALT0 skulle medföra minst olägenheter för renskötseln och av de projektalternativ som skulle genomföras vore ALT1 som omfattar en mindre areal än ALT2 det mindre skadliga alternativet. Av alternativen för elöverföring torde ALT C ur renskötselns perspektiv orsaka minst olägenheter. Ju färre uppdelningar som görs av betesområden, desto färre blir de olägenheter som orsakas. I MKB-förfarandet ska i omfattande utsträckning alla konsekvenser för renskötselnäringen bedömas. Det område som granskas ska täcka vartdera renbeteslagets område. Olägenheter och förluster som orsakas av vindkraftsparkens uppbyggnad och drift ska kompenseras. Projektets konsekvenser bör följas. Orajärvi och Lohijärvi renbeteslags utlåtanden ska beaktas som utlåtanden av stor betydelse i planeringen och genomförandet av vindkraftsparken. wpd Finland Oy planerar en vindkraftspark på ca 24 km avstånd från centrum av Pello kommun söderut, vid gränsen till Ylitornio kommun i Palovaara-Ahkiovaara som befinner sig ca 4,5 respektive 11 kilometer öster om Torne älv. Enligt den preliminära planen kommer projektet att

12 12/22 omfatta kraftverk, av vilka högst 21 kraftverk förläggs till Palovaara och fem kraftverk till Ahkiovaara. På begäran framför Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet följande utlåtande. I fråga om vilt och fågelbestånd beskrivs det nuvarande tillståndet av Palovaara-Ahkiovaara projektområde på ett kompetent sätt. Beskrivningen av jakten är däremot knapphändig. Fågelinventeringarna för år 2014, som till många delar redan pågår då detta skrivs, är i fråga om metoder och omfattning sådana som allmänt förutsätts för projekt i denna storleksordning. Det är bra att det görs inventeringar av spelplatser för tjäder och av ugglor i området utöver grundinventeringen av fåglar. Det är nödvändigt att bedömningen behandlar projektets konsekvenser för fågelbestånd i värdefulla fågelområden i näromgivningen och för skyddsbehov. Likaså är det motiverat att samverkande konsekvenser från andra vindkraftsprojekt i närheten bedöms för fågelbeståndets del med en sådan exakthet som det är möjligt utifrån det material som står till förfogande. En saklig synpunkt i planeringen är avsikten att grundligt bedöma de samverkande konsekvenserna i samband med planeringen av projekt som eventuellt senarekommer att inledas i närheten av Palovaara-Ahkiovaara projektområde. Utifrån intervjuer av jaktföreningar i projektområdet jämte befintliga viltbestånd bedöms projektets konsekvenser för jakten som rekreationsform. I detta sammanhang är det nödvändigt att konkret bedöma hur till exempel älgjakten kan komma att förändras i praktiken. Till stöd för bedömningen av konsekvenserna för människan genomförs en enkät som på ett ändamålsenligt sätt vänder sig till ca 500 hushåll samt till ägare av bostadsbyggnader och fritidshus i projektets centrala verkningsområde. Det är önskvärt att områdets användning för rekreation i det fria är starkt representerad i undersökningen och att bl.a. jakten tas med och betonas som sig bör. I projektets uppföljningsgrupp ingår jaktsällskapet Napapiirin Erä, vilket bidrar till att uppfattningar om jakt och viltvård även den vägen framförs. Med avseende på renskötseln placerar sig den vindkraftspark som planeras av wpd Finland Oy i Orajärvi renbeteslags område som ingår i det Västra märkesdistriktet. Orasjärvi renbeteslag hade sammanlagt 82 renägare och 1540 livrenar under renskötselåret (det största tillåtna antalet är livrenar). I projektområdets omedelbara närhet befinner sig även Lohijärvi renbeteslag som hör till samma märkesdistrikt. Orajärvi renbeteslag hade sammanlagt 53 renägare och livrenar under renskötselåret (det största tillåtna antalet är livrenar). I MKB-programmet ges en kortfattad beskrivning av projektets placering med hänsyn till renskötseln (s. 57) och även en förteckning över de de åtgärder med hjälp av vilka projektets konsekvenser för renskötseln ska utredas under MKB-förfarandet(s. 84). Meningen är att bedömningen av konsekvenserna för renskötseln ska genomföras i enlighet med den handbok, Opas poronhoidon tarkasteluun maankäyttöhankkeissa (handbok för undersökning av renskötseln i samband med markanvändningsprojekt), som utarbetats av Renbeteslagsföreningen och

13 13/22 Lapplands förbund. För att hämta material för bedömning av konsekvenserna kommer man att samla in grundläggande information om renskötsel hos renbeteslagen samt att hålla två förhandlingsmöten tillsammans med representanter för myndigheterna och renbeteslagen. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet anser att MKB-programmet för Palovaara-Ahkiovaara vindkraftspark, oavsett den korta beskrivningen, innehåller de centrala faktorer som i miljökonsekvensbedömningen av projektet bör bedömas i fråga om konsekvenserna för renskötseln. Eftersom projektområdet ligger i den omedelbara närheten av gränsen mellan Orajärvi och Lohijärvi renbeteslag, förutsätter Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet att även konsekvenserna för renskötseln hos Lohijärvi renbeteslag bedöms i MKB-förfarandet. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet understryker likaså att bedömningen av konsekvenserna för renskötseln ska basera sig på tillräckligt tillförlitliga och omfattande bakgrundsuppgifter, material och utredningar om renskötsel samt eventuella konsekvensmekanismer som berör renskötseln. Detta förutsätter att bakgrundsuppgifter, material och bedömningar om renskötsel samlas in i tillräcklig omfattning hos renbeteslagen och Renbeteslagsföreningen i projektområdet. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet anser också att det är viktigt att nyaste tillgängliga forskningsinformation och geografiska information om renbetesmarker i mån av möjlighet utnyttjas i konsekvensbedömningen. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet anser att det har stor betydelse att kontakten och förhandlingarna mellan projektaktören och renbeteslagen i området fortgår även under den tid projektet eventuellt genomförs och driften pågår. Samtidigt är det viktigt att man såväl under projektets planeringsfas som därefter utvärderar och försöker hitta olika sätt att lindra konsekvenser som medför olägenheter för renskötseln. Digita Networks Oy I de planerade vindkraftverkens omgivning försiggår antenntvmottagning via Ratasvaara, Pello eller Tervola TV-stationer. På bild 1 (bilaga) är vindkraftverken utmärkta med svarta trianglar, den bofasta befolkningen med gröna kvadrater och sommarstugorna med blå kvadrater. På begäran om utlåtande konstaterar Digita att risken för att vindkraftverken ska störa TV-mottagningen inte är alltför stor, om antennerna för TV-mottagning är riktade mot de stationer som enligt beräkningarna har bäst signalstyrka. Kanalknippe E från dessa stationer sänds enbart från Tervola. Om man försöker ta emot signalen från Tervola utanför det egentliga sebarhetsområdet, kan vindkraftverken försvaga mottagningsförhållandena. Vindkraftverken stör inte Digitas dataöverföringsförbindelser (länkar). Digita förhåller sig positivt till vindkraft som energikälla. Redan uppförda vindkraftverk har emellertid bevisat att vindkraftsparker som har uppförts senare än TV-sändningsstationerna kan orsaka väsentliga problem för mottagning av TV-program. Därför kan det löna sig att förbereda sig för att korrigera eventuella störningar redan då parken planeras. De störningar som härrör från uppförandet av vindkraftverken kan korrigeras antingen genom reparation av fastighetens antenn eller med hjälp av en s.k. tilläggssändare.

14 14/22 Fingrid Oyj Fingrid Oyj tackar för tillfället att få uttala sig om bedömningsprogrammet och ger följande utlåtande: Allmänt Fingrid Oyj är ett riksomfattande stamnätsbolag, som enligt villkoren i det elnätstillstånd som beviljats bolaget, på basis av elmarknadslagen ansvarar för att elsystemet i Finland ska fungera. Bolaget ska på ett långsiktigt sätt uppfylla de skyldigheter som avses i elmarknadslagen så att stamnätet är driftsäkert och har tillräcklig överföringskapacitet. Ett stamnätsbolag har en utvecklings- och anslutningsskyldighet som regleras i elmarknadslagen. Nätinnehavaren ska på begäran och mot skälig ersättning till sitt elnät ansluta de eldriftsställen och kraftverk inom sitt verksamhetsområde som uppfyller de tekniska kraven. Stamnätsanslutningarna ska fylla de tekniska krav som ingår i Fingrids allmänna anslutningsvillkor (YLE). Genom att anslutningsvillkoren följs säkerställs systemens tekniska kompatibilitet. I villkoren fastställs även avtalsparternas rättigheter och skyldigheter i fråga om anslutningen. Förutom de allmänna anslutningsvillkoren ska kraftverken fylla Fingrids systemtekniska krav (VJV). Kunden ser till att även de parter som direkt eller indirekt ansluter sig till kundens eget elnät har sådana elnät jämte anordningar som uppfyller stamnätets anslutningsvillkor och systemtekniska krav. Varje anslutning sker genom ett separat anslutningsavtal från fall till fall. Palovaara-Ahkiovaara vindkraftspark Fingrid handlägger utvecklingsbehoven i Finlands elöverföringsnät och de principiella lösningarna som en enda helhet. Syftet är att i samverkan med befintliga och nya instanser med planer på anslutning till nätet säkerställa de i teknisk-ekonomiskt avseende bästa nätlösningarna och anslutningsmodellerna. Vindkraftsparkernas nätanslutning och anslutningsledningar utgör en väsentlig del av vindkraftsparken och möjligheterna att förverkliga den. Enligt bedömningsprogrammet ska vindkraftrsparken anslutas till Tornionlaakson Sähkö Oy:s kraftledning. Följaktligen har Fingrid Oyj ingenting att anmärka på i bedömningsprogrammet. Orajärvi renbeteslag Palovaara-Ahkiovaara vindkraftsprojekt Wpd Finland Oy planerar en vindkraftspark i området Palovaara- Ahkiovaara i Pello kommun invid gränsen till Ylitornio kommun. Enligt den preliminära planen kommer 21 kraftverk att förläggas till Palovaara och fem kraftverk till Ahkiovaara. Projektet är förlagt till Orajärvi renbeteslags område, men projektets verkningsområde omfattar även en del av Lohijärvi renbeteslags område. Det största tillåtna antalet livrenar i Orajärvi renbeteslag var 1 500, antalet renägare 82 under renskötselåret Vindkraftspark skulle förläggas till de viktiga sommar- och höstbetesområdena för renarna i Orajärvi och Lohijärvi Renar från vartdera renbeteslaget använder området som kalvningsområde. I bedömningen grans-

15 15/22 kas ett 0-alternativ och två alternativ för genomförande, vilkas skillnader hänför sig till antalet kraftverk. Vindkraftsparkens konsekvenser för Orajärvi och Lohijärvi renbeteslag Om projektet förverkligades skulle det direkt beskära betesarealen med hektar. Denna siffra kommer att utökas med den areal som åtgår till ellinjerna. Palovaara och Ahkiovaara med omnejd är viktiga kalvnings- och brunstområden. Kalvmärkningsplatsen Lempainen ligger precis intill Ahkiovaara. Elöverföringsalternativ ALTB skulle nästan korsa detta område. För närvarande finns det renar i området. Vindkraftverken kommer under byggnadsfasen och driftperioden att störa renarna som beger sig annanstans och på så sätt ökar behovet av betesmarker och betesbelastningen i delar av andra renbeteslag. De renar som finns i området löper en stor risk för att förirra sig in på åkrarna och där ställa till olägenheter för odlarna och extra arbete för renskötarna. Renskötsellagen Renskötsellagen tryggar renskötselns ställning och förutsättningar för områdesanvändning. Den garanterar en permanent och fri betesrätt utan att se till markägarförhållanden (renskötsellagen 3 ). Renskötselns lönsamhet baserar sig just på fri betesrätt. I renskötsellagen föreskrivs även om förhandlingsskyldighet vid planering av åtgärder på statens mark som påverkar renskötseln (53 ). Utgångspunkten för förhandlingarna bör vara en reell möjlighet att påverka projektets planering och genomförande. MKB-förfarandet för Palovaara-Ahkiovaara vindkraftspark I beskrivningen av vindkraftsparkens nuvarande tillstånd redogörs endast knapphändigt om renskötselnäringens nuvarande tillstånd i området. I MKB-beskrivningen bör områdets nuvarande tillstånd beskrivas närmare så att en korrekt bild framkommer av områdenas betydelse för renbeteslagens renskötsel. Utgångspunkten för MKB-förfarandets bedömning av konsekvenserna för renskötseln borde vara områdets betydelse för näringen i nuläget. I bedömningen bör utredas hur konsekvenserna för alla byggnadsverk och funktioner påverkar renbetesområdena användningen av renbetesmarkerna samt renskötselarbetena. I bedömningen ska såväl byggnadstidens som driftstidens konsekvenser behandlas. Utredningen av nuläget är av yttersta vikt. Även tiden efter att driften upphört, till exempel en permanent förlust av betesområden bör bedömas. I förfarandet bör i samråd med renbeteslagen konkreta lösningar samt kompensationsmöjligheter eftersträvas för lindrande av skadliga konsekvenser. Utredningen av nuläget, konsekvensbedömningen samt uppföljningen kan ordnas på bästa sätt med hjälp av uppföljning med GPS-band samt kartundersökningar, diskussioner och förhandlingar med representanter för renbeteslaget. I MKB-programmet kommer man i bedömningen av konsekvenserna för renhushållningen att reda ut de ovan nämnda frågorna. Dessutom

16 16/22 kommer konsekvenser i form av direkta renskador att utredas, konsekvenserna för renarnas hälsa samt projektets inverkan på näringens allmänna lönsamhet och renskötselkulturen i Orajärvi renbeteslag. I bedömningen har man även för avsikt att ur renhushållningens perspektiv beakta samverkande konsekvenser av andra markanvändningsprojekt. Den konsult som arbetar med bedömningen har varit i kontakt med representanter för renbeteslagen och utredningsarbetet har till denna del påbörjats. Bedömningen av konsekvenserna bör även omfatta undersökning av samverkande konsekvenser av andra projekt i närområdet. Ordentliga kartpresentationer av projekt i planeringsskedet av vilka renbeteslagens verksamhetsområden och funktionella byggnadsverk framgår skulle vara på sin plats redan i MKB-programfasen. Det skulle vara viktigt att följa renarna i området inom ramen för en utredning av nuläget och en bedömning av konsekvenserna. Om vindkraftsparken byggs, bör konsekvenserna av den följas, förutom i fråga om konsekvenserna för miljön även i fråga om renhushållningen. Vindkraftsparker kan medföra konsekvenser som man inte kan ana på förhand och då sådana konsekvenser uppkommer bör man försöka lindra dem och vid behov ge renbeteslagen kompensation. Uppföljning med GPS-band skulle ge både renbeteslagen och den projektansvarige värdefull och opartisk information om hur renarna reagerar. Dessutom skulle uppföljningen tjäna som utgångsmaterial i de förhandlingar som ska föras. Orajärvi renbeteslag har ett visst antal renar försedda med GPS-band, men banden är inte koncentrerade till renarna i projektområdet. För detta ändamål vore det på sin plats att tillsätta en uppföljningsgrupp som skulle sammanträda en gång per år eller vid behov. Orajärvi renbeteslag har kallats att medverka i uppföljningsgruppen för MKB-förfarandet. Även Lohijärvi renbeteslag och Renbeteslagsföreningen borde kallas att medverka i uppföljningsgruppen. Palovaara-Ahkiovaara vindparksprojekt är förlagt till viktiga kalvningsområden hos Orajärvi och Lohijärvi renbeteslag. Renhushållningens situation i nuläget och konsekvenserna för näringen bör utredas i tillräcklig omfattning hos båda renbeteslagen. Orajärvi renbeteslag motsätter sig en vindkraftspark på ett för sin verksamhet centralt område på grund av de konsekvenser en vindpark medför. Om vindparken uppförs, ska samtliga konsekvenser i mån av möjlighet minimeras och förlusten av betesområden samt övriga skador kompenseras till sitt fulla belopp. Renbeteslaget bör tillförsäkras tillgång till aktuell information under MKB-förfarandet och andra förfaranden i anknytning till projektet. Förhandlingar som avses i renskötsellagen ska föras i tillräckligt god tid, så att händelseutvecklingen kan påverkas. Åsikter Kataja Tuula och Kauko Jag var med på samrådsmötet i Juoksenki där vindkraftsprojektets bedömningsprogram presenterades och undrade varför vindkraftsprojektet och de olägenheter det medför inte hade beaktats för

17 17/22 Pahtajärvi semesterbys del. Inte heller fanns det i den utredning som Lapplands landskapsförbund anlitat Pöyry för att utföra något omnämnande om detta i samband med de östra delarna av Palovaara. Det fanns bara på sidorna en beskrivning som talade om en övergiven stuga, en snöskoterled och en skjutbana. Likväl har turistföretaget varit verksamt i hela 25 år och är det fortfarande. Pahtajärvi semesterbys trumfkort har hittills absolut varit vildmarkens lugn och vackra landskap med fin terräng för bärplockning, jakt och rekreation. Utöver de fem fritidsbostäderna i semesterbyn finns i deras omedelbara närhet ytterligare fyra fritidshus som ägs av en annan person. I första hand skulle vi hoppas att hit inte alls skulle komma några väderkvarnar. I synnerhet väderkvarnarna 13, 15 och 18 är sådana väderkvarnar som mest är till förfång för semesterbyns verksamhet. Vårt önskemål är att de närmaste kvarnarna skulle uppföras på 4000 m avstånd från Pahtajärvi Semesterby och inte så nära som de har utmärkts i planen, om de skulle byggas. Terrängen mellan väderkvarnarna och semesterbyn består mest av vatten och berg och det betyder att ljudet från väderkvarnarna fortplantas. Vatten och berg är hårt material och det betyder att ljudet fortplantas lättare än i skogbevuxen terräng. Om vindkraftverken uppförs i Palovaara vill vi efter att de är klara att en bullermätning ska göras så att det framkommer hurdan bullerolägenhet de orsakar i verkligheten då de är i drift med sin nominella effekt. Dessutom skulle de olägenheter som väderkvarnarnas placering i området orsakar för ett turistföretags verksamhet omfatta bl.a. skuggbildning och blinkningar, bullereffekter, visuella konsekvenser samt konsekvenser för djurbestånden. Omkring tjugo väderkvarnar i området är inte på något sätt en vacker syn. Alla 21 väderkvarnar skulle enligt planen placeras inom en ca 7 kilometers radie från Pahtajärvi semesterby och på så sätt skulle alla kvarnar bli synliga. Det här vållar likaså betydande olägenheter för kalvnings- och övervintringsområden för renar och älgar. Spelplatserna för fåglar i Peuravuoma/Laurivuoma skulle också lida stor skada av väderkvarnarna. År 2012 var vindkraftverkens nyttovärde i Finland 19,5 procent av maximieffekten och största delen producerades under en ogynnsam period, dvs. sommartid ( Saana Saarinen, Totuus tuulivoimaloista 2013 ). Man frågar sig om det är mödan värt att ställa till med all den förödelse som drabbar natur, djur och landskap tillsammans med övriga eventuella skadliga konsekvenser? Vi vill att det ska göras en visuell animation av väderkvarnarna i omgivningen av Pahtajärvi Semesterby. Desutom vill vi ha en visuell beskrivning av Ahkiovaara vindkraftsområde sett från hemmanet Helmeri Objektet befinnner sig i Ratasjärvi. Kataja Kauko Jag ber i egenskap av en av ägarna till vattendraget nedanför området, att ni då tillstånd beviljas för väderkvarnarna, beaktar att det kan lösgöras cementlim (innehållande olika kemiska föreningar) då kvarnarna byggs och likaså när driften vid någon tidpunkt läggs ner. Från väderkvarnarnas område rinner största delen av vattnen ut i Peurajärvi som nämns i rubriken och i vattendragen nedanför. På det möte som hölls i Juoksenki framförde Riikka Arffman, projektchef vid wpd Finland att fundamenten till väderkvarnarna bara lämnas kvar på platsen och täcks över när driften avslutas. Det här be-

18 18/22 tyder ju att fundamenten med tiden smälter samman med naturen. Ett enda kraftverks fundament består ju av 4500 m3 betong och järn. Vi förutsätter att man, innan väderkvarnarna byggs, mäter vattenkvaliteten i de nedre vattendragen (Peurajärvi och Peurajoki samt Alinen Pahtajärvi), och regelbundet följer upp den i fortsättningen. En organism som bör bevaras och fortfarande kan förekomma i Peurajoki är flodpärlmusslan som fridlystes redan på 1950-talet. Vesa Tuomainen Jag och min familj äger vid stranden av Ajankijärvi i Juoksenki by, Pello kommun, en fritidsbostad (stuga, se adress nedan). Via djungeltelegrafen har jag hört och nu är vi medvetna om att det på krönen av Palovaara och Ahkiovaara i närheten planeras och kommer att byggas riktigt stora vindkraftverk, och därtill ett stort antal sådana. Vi ser oss som parter i det här ärendet och önskar påpeka att projektaktören inte har varit i kontakt med oss och frågat efter vår åsikt om hur vindkraftverken lämpar sig i närheten av vårt fritidshus. Det är mycket sannolikt och det finns skäl att misstänka att vindkraftverken kommer att vålla en betydande estetisk olägenhet i de natursköna landskapen, tydligt synas från vår stuga och orsaka en tydlig bullerolägenhet. Vi anser att vindkraftverk på Palovaara och Ahkiovaara inte lämpar sig för miljön och att de vållar olägenheter på ovan nämnda sätt samt att de även stör levnadsmöjligheterna för det vilt som strövar omkring på statens marker. Med hänvisning till ovan nämnda omständigheter och med beaktande av att ärendet behandlats utan att vi tillfrågats, olägenheterna granskats på ett ofullständigt sätt samt även på grund av att samråd inte har hållits med invånare och områdesanvändare i närområdet begär vi att projektet ställs in, eller åtminstone skjuts upp tills ärendet har blivit grundligt utrett, innan några beslut fattas i ärendet. Dessutom tvivlar vi starkt på att det skulle vara meningsfullt och lönsamt att producera el mitt i ödemarken långt bort från all egentlig konsumtion. Katja Rousu och Aapo Korteniemi (identiska utlåtanden) Jag äger en stuga med tillhörande tomt vid stranden av Ajankijärvi, nedanför Niemivaara, på sjöns östra strand. Dessutom är det här området min hembygd. Vindkraftverken som placeras i Palovaara och Ahkiovaara i Juoksenki kommer alltså mycket tydligt att synas till vår stuga, då de enligt placeringskartan kommer att uppföras på de högsta platserna i området. Jag motsätter mig vindkraftverk som ska placeras i Palovaara och Ahkiovaara i Juoksenki av följande skäl: - naturen i området är därefter förstörd för tid och evighet - man känner inte till hur vindkraftverken påverkar viltbeståndet; skogsfåglarna, älgarna och andra djur kan försvinna - konsekvenserna för renhushållningen - elproduktion med vindkraft baserar sig enbart på stöd och är i verkligheten inte lönsam - kommunens image påverkas troligen i negativ riktning - permanent värdeförlust för fastigheterna i området, ingen vill ha ett landskap med vindkraftverk, tomtförsäljningen i området minskar