BILAGA till kontaktmyndighetens

Transkript

1 BILAGA till kontaktmyndighetens utlåtande LAPELY/909/2014 Södra Savolax Sammanfattning av de utlåtanden och synpunkter som lämnats om MKB-programmet för Reväsvaara vindkraftpark i Ylitornio, Finland, samt av de frågor och svar som framförts vid möte för allmänheten Utlåtanden Rovaniemi stads miljönämnd Direktören för hälsovårdsinspektionen föreslår att följande utlåtande lämnas om projektets MKB-program: Placering av vindkraftsområde närmare än två kilometer från bebyggelse förutsätter detaljerade utredningar om vindkraftens inverkan på människors hälsa. Vindkraftsbuller har speciella egenskaper som kan utgöra sanitär olägenhet. Eftersom buller från vindkraftverk inte kan bekämpas i ett senare skede med hinder eller inkapsling måste bullerbekämpning och förebyggande av sanitära olägenheter göras omsorgsfullt i projektens planeringsfas. I beskrivningen av konsekvenser måste också beaktas varierande väder- och vindförhållanden som kan påverka till exempel bullerutbredningen. I beskrivningen av buller inomhus måste förutom dämpningsförmågan i husets mantel och riktvärden för buller inomhus dessutom bullrets speciella egenskaper beaktas, vindkraftbuller är inte kraftigt men kan vara störande (lågfrekvent och med varierande styrka). Konsekvenserna för människors hälsa av projektets olika genomförandealternativ måste beskrivas heltäckande. Modellering av ljud och blinkning måste göras omsorgsfullt. Det realiseringsalternativ som väljs får inte medföra sanitär olägenhet. Lapplands förbund Projektet omfattar byggande av en vindpark inom Reväsvaara-området i Ylitornio, Finland. I MKB-processen granskas två preliminära alternativ för vindkraftsparken, dessa skiljer sig åt vad gäller antalet vindkraftverk. Dessutom granskas nollalternativet att inte realisera projektet. I alternativ 1 (VE1) granskas utplacering av sammanlagt högst 15 vindkraftverk med en effekt av 2 5 MW per enhet inom projektområdet. I alternativ 2 (VE2) granskas utplacering av sammanlagt högst tio vindkraftverk med en effekt av 2 5 MW per enhet inom projektområdet. I båda alternativen skulle vindkraftverkens navhöjd och rotordiameter vara högst 150 meter samt kraftverkens totalhöjd högst 225 meter. För vindkraftsparkens projektområde vid Reväsvaara i Ylitornio gäller Västra Lapplands landskapsplan som är fastställd vid miljöministeriet I landskapsplanen för Västra Lappland anvisas vindkraftsparkområdet som ett område dominerat av jord- och skogsbruk (M 4505). Med beteckningen anvisas områden som huvudsakligen är avsedda för jord- och skogsbruk men som även kan användas för andra LAPPLANDS NÄRINGSLIVS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRAL Anropsnummer PB Rovaniemi Asemakatu Kemi

2 2/22 ändamål om inte nämnvärd olägenhet orsakas den huvudsakliga användningen och karaktären inte förändras. Dessutom har det inom projektområdet påvisats ett fornlämningsobjekt Reväsvaara, Laki-Autto (SM 3553). I projektområdets norra del anvisas ett grundvattenmagasin som är viktigt eller lämpligt för vattentäkt och i den östra delen ett ställe för marktäkt (EO 2410). I områdets östra del finns en snöskoterled. Projektområdet gränsar till Liakka Kainuunkylä område för landsbygdsutveckling (mk 8037), Ylitornio-Pello sjöområden som är målområde för utveckling av turism och friluftsliv (mv 8415) och ansluter till utvecklingskorridoren för Västra Lappland och Norrskensvägen. I landskapsplanen finns också allmänna bestämmelser som gäller hela landskapsplanen rörande bland annat placering av vindkraftverk. Enligt den allmänna bestämmelsen ska vindkraftverk placeras centraliserat i grupper med flera vindkraftverk. I kommunens planläggning och annan planering av områdesanvändning ska hänsyn tas till hur byggande av vindkraft påverkar landskapet, bebyggelsen, fritidsbebyggelsen, fågellivet och annat djurliv, naturen samt kulturarvet, och skadliga konsekvenser ska lindras. Reväsvaara-området ligger dessutom inom ett renskötselområde. I sitt beslut om fastställande av Västra Lapplands landskapsplan fastställde inte miljöministeriet bl.a. beteckningen tv 2390 rörande vindkraftsområdet vid Reväsvaara med tillhörande bestämmelser. Enligt miljöministeriets beslut styr inte landskapsplanens allmänna bestämmelse om beaktande av landskapet och kulturmiljön i samband med vindkraftsbyggande i tillräcklig mån detaljplaneringen av vindkraftsbyggande i omedelbar anslutning till nationellt värdefullt landskapsområde. Då det i planbestämmelserna inte hade angetts några randvillkor för vindkraftverkens placering, höjd eller antal för att bevara landskapsvärden eller på annat sätt tagits hänsyn till den omedelbara närheten till nationellt värdefullt landskapsområde, ansåg miljöministeriet att planen inte främjar de riksomfattande målen för områdesanvändningen och att det vid planens upprättande inte hade fästs någon särskild uppmärksamhet på beaktande av landskapets och kulturarvets värden. Lapplands förbund och Ylitornio kommun har i högsta förvaltningsdomstolen överklagat miljöministeriets beslut om fastställande av Västra Lapplands landskapsplan till de delar där det inte fastställdes bland annat området tv 2390 för vindkraftverk vid Reväsvaara. I sitt besvär anser Lapplands förbund att avsikten med landskapsplanen som ett översiktligt planeringsverktyg inte förutsätter att lämpligheten av vindkraftsbyggande i landskapet ska avgöras i detalj redan i landskapsplanefasen. Enligt principen om preciserande planering styr en översiktlig plan en mera detaljerad plan. Med en planbestämmelse har det säkerställts att värdefulla landskap och kulturmiljöer beaktas i planering på lägre nivå och därigenom har styrning och randvillkor lämnats för mera detaljerad planering. Dessutom konstateras det i besväret att det på i landskapsplanen anvisade och minst regionalt betydelsefulla vindkraftsområden oftast tillämpas en process för miljökonsekvensbeskrivning där bland annat landskapspåverkan undersöks och genom granskning av alternativ söker man hitta lösningar som lindrar eventuella skadliga konsekvenser.

3 3/22 Regionförvaltningsverket i Lappland Trafikverket Trafikverket konstaterar följande som sitt utlåtande: Läget för landskapsplanen presenteras i rapportens stycke Landskapsplanen har fått tillräcklig synlighet. Med hänvisning till miljöministeriets beslut att inte fastställa samt Lapplands förbunds besvär betonar Lapplands förbunds kansli att det vid bedömning av konsekvenser bör fästas särskild uppmärksamhet på landskapspåverkan riktad mot Tornedalens nationellt värdefulla landskapsområde, den byggda kulturmiljön av riksintresse (bebyggelsen längs Torneälvens stränder) och Aavasaksa nationellt värdefulla landskapsområde. Det presenterade programmet för miljökonsekvensbeskrivning ger en god grund för att upprätta en konsekvensbeskrivning. Lapplands näringslivs-, trafik- och miljöcentral har begärt utlåtande från Lapplands regionförvaltningsverk om programmet för miljökonsekvensbeskrivning för UPM-Kymmene Oyj:s vindkraftsprojekt vid Reväsvaara. Regionförvaltningsverket i Lappland framför som sitt utlåtande i ärendet följande: Enligt beskrivningsprogrammet finns de närmaste enstaka bostads- och fritidshusen på cirka två kilometers avstånd från vindkraftverken. Vindkraftverk bör inte utan en heltäckande bedömning av hälsoriskerna byggas närmare än 2 km. Regionförvaltningsverket i Lappland anser att det i beskrivningsprogrammet har tagits tillräckliga hänsyn till människors livsvillkor och trivsel. Projektområdet gränsar till järnvägen från Torneå till Kolari. Trafikverket påpekar att det är viktigt att lämna järnvägens skyddsområde (30 m från det yttersta spårets mittlinje) utanför åtgärder eftersom det kan komma att utföras underhållsarbete inom detta område. Banan kommer troligen även att elektrifieras under de kommande åren. Trafikverket önskar att den projektansvarige tar kontakt med Trafikverket när tidplanen för projektets genomförande blir klarare. Bild 4-19 bör korrigeras eftersom projektområdet i den ser ut att sträckas till järnvägsområdet och däröver - i motsats till andra bilder föreställande projektområdet. I miljökonsekvensbeskrivningen bör transportvägarna för kraftverksdelarna visas på karta. Med en kartgranskning (bild 4-20) som grund verkar det som att planen är att transportera kraftverkens delar till området över plankorsningarna Pysäkkitie (km ) eller Utsuntie (km ). Båda finns på banavsnittet Laurila-Kolari. Konsekvensbeskrivningen bör ta upp hur säkerheten i plankorsningen påverkas av den trafik som projektet ger upphov till. Om specialtransporterna ger upphov till behov av några tillfälliga eller permanenta ändringar på plankorsningsområdet ska kontakt tas med Trafikverket redan i projektets planeringsfas. I den fortsatta planeringen och projektets genomförandefas ska Trafikverkets anvisningar Radan turvallisuusohjeet, TURO (Liikenneviraston

4 4/22 Trafiksäkerhetsverket Trafi Finsk-svenska gränsälvskommissionen ohjeita 1/2012) och Tuulivoimalaohje - Ohje tuulivoimalan rakentamisesta liikenneväylien läheisyyteen (Liikenneviraston ohjeita 8/2012) följas. För transporten av kraftverkens delar ska bärförmågan för vägar, broar och vägtrummor säkerställas i god tid (helst några år) före transporterna. Om det konstateras behov av att förstärka konstruktioner planeras och genomförs åtgärder på den projektansvariges bekostnad. Detta gäller även eventuell tillfällig flyttning av belysningsstolpar och trafikmärken samt breddning av korsningar. Det finns inga vattenvägar inom projektets influensområde så Trafikverket har inte något utlåtande om detta. När det gäller landsvägar lämnar Lapplands NTM-central, ansvarsområde trafik och infrastruktur, närmare utlåtande. Trafiksäkerhetsverket har inget att anmärka på MKB-programmet. Den finsk-svenska gränsälvskommissionen lämnar följande utlåtande om projektets MKB-program: Landskap Tornedalen är ett av Finlands 27 nationallandskap. Tornedalen och Aavasaksa har klassats som nationellt värdefulla landskapsområden (områden 134 och 135). I Sverige har Tornedalen klassats som riksintresse för kulturmiljövården. Torneälven är ett internationellt gränsvatten och en av Sveriges fyra nationalälvar. Projektområdet ligger inte inom landskapsområde som klassats som nationellt värdefullt. Konsekvenserna för landskapet bör vara det centrala i beskrivningen. Landskapskonsekvenserna för boende, fritidsboende, näringsliv (inberäknat turism och rennäring) samt friluftsliv på de områden som används under olika årstider bör beskrivas grundligt. Projektets konsekvenser för landskapet bör beskrivas åskådligt och enhetligt för influensområden på den finska och svenska sidan, inklusive nollalternativet. Projektets konsekvenser under dag- och nattetid bör presenteras på ett åskådligt sätt. Valet av presentationssätt bör betänkas (statiska resp. rörliga bilder) med hänsyn tagen till de kraftigt varierande naturliga ljusförhållandena i norr. I närheten av Torne älv har det byggts eller planeras det flera vindkraftsområden. På Finlands sida bland annat Palovaara-Ahkiovaaraprojektet i Pello i norr och Kitkiäisvaara vindkraftspark söder om Ylitornio. På den svenska sidan finns vindkraftsparkerna vid Maevaara och Aapua. Vindkraftsparkernas sammanlagda konsekvenser för Tornedalens landskapshelhet och landskapsvärden bör beskrivas för båda sidor av gränsälven. Vattenkvalitet, väg- och annat byggande i terrängen

5 5/22 Konsekvenserna för mindre vattendrag, bäckar och vidare för Torne älv i samband med byggande av vindkraftverken bör identifieras och presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. De åtgärder som kan vidtas för att förhindra markerosion bör beskrivas. Likaså bör det beskrivas hur den grumling av vattendragen som uppstår på grund av dikning av vägnätet kan förhindras. Skyddet av källor i naturtillstånd och vattenkällor som används för vattentäkt måste säkerställas. Finlands och Sveriges förslag till förvaltningsplaner och åtgärder för vattenvård under åren bör beaktas vid beskrivning av miljökonsekvenser. Regionalt och lokalt friluftsliv och turism Projektets konsekvenser för friluftsliv, rekreation och fiske samt strukturer och funktioner som används för fisketurism bör beskrivas lika för objekt i Finland och Sverige. Den 50 kilometer långa vandringsleden Aurinkovaarojen Jotos går genom projektområdet. Längs leden på toppen av Reväsvaara finns en rastplats (vindskydd). Konsekvenserna för leden, möjligheterna att förhindra påverkan av projektet samt hur en eventuell ny dragning av leden kan förenas med byggandet av vindkraftsparken bör beskrivas i MKB-beskrivningen, speciellt som delgeneralplanen utarbetas samtidigt. Information på den svenska sidan Presentation av projektets miljökonsekvensbeskrivning och information om beskrivningens slutledningar lokalt på andra sidan riksgränsen i Sverige bör beaktas som en del av MKB-processen. Genom det internationella samrådsförfarandet enligt Esbokonventionen sköter det svenska naturvårdsverket samrådet med myndigheter och intressegrupper skriftligt. För att i MKBprocessen få fram lokala synpunkter på ett jämlikt sätt bör man överväga att rikta boendeenkäten även till boende på den svenska sidan och att ordna ett informationsmöte i Sverige på motsvarande sätt som samrådsmötet i Finland. Det ligger inom den projektansvariges ansvar att informera och att skicka inbjudningar. Naturvårdsverket Naturvårdsverkets utlåtande innehåller ett sammandrag av de svenska utlåtanden som lämnats till det. Sverige kommer att delta i processen för miljökonsekvensbeskrivning. Det översända materialet skickades till 9 myndigheter och organisationer. Av dessa har 7 stycken svarat. Nedan redovisas en sammanfattning av inkomna synpunkter. Havs- och Vattenmyndigheten avstår från att yttra sig i ärendet. Försvarsmakten har inget att erinra i ärendet. Energimyndigheten har inga specifika synpunkter på bedömningsprogrammet eller på miljökonsekvenser som kan uppkomma genom projektet, men vill lyfta miljöforskningsprogrammet Vindval som en kunskapskälla för miljöbedömningar av det aktuella projektet.

6 6/22 Riksantikvarieämbetet, RAÄ, lämnade följande synpunkter: RAÄ bedömer att världsarvet inte påverkas av det föreslagna projektet, men avstår i övrigt från att lämna synpunkter och hänvisar istället till Länsstyrelsen i Norrbotten som företrädare för de statliga kulturmiljöintressena. Sametinget önskar medverka i det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbedömningen men har inga synpunkter på bedömningsprogrammet. Däremot ser Sametinget att projektet kan få konsekvenser på den samiska kulturen i Sverige, genom att det område som utgör riksintresse för rennäringen påverkas negativt. Även helhetsbilden av samiska kulturmiljöer kan påverkas visuellt. Sametinget framhåller även att den samiska kulturen är gränsöverskridande och då den påverkas på finsk sida, påverkas den även på svensk sida. Länsstyrelsen i Norrbottens län meddelar att de önskar delta i det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbedömningen. Länsstyrelsen pekar särskilt på det område på den svenska sidan som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård och menar att den planerade verksamheten kan innebära en risk för påtaglig skada på detta riksintresse. I den kommande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) bör därför påverkan på detta riksintresse beskrivas, tillsammans med skadereducerande åtgärder, fotomontage och hinderbelysning. Man bör även söka placeringar längre ifrån området för riksintresse för kulturmiljövård. Den kommande MKB:en bör även beskriva påverkan på Struves meridianbåge och hur siktlinjen mellan punkten på Aavasaksa och nästa punkt påverkas, samt vilken påverkan vindkraftsparken kan medföra för flyttande fåglar och omfattningen av det buller som parken kan ge upphov till. Övertorneå kommun skriver att de önskar delta i det fortsatta arbetet med miljökonsekvensdömningen och meddelar att de saknar en redovisning av påverkan på naturliga ytvatten (t.ex. minskning av siktdjup p.g.a. utsläpp av finkornigt material) och dikningens påverkan på biflödena till Torne älv. Kommunen saknar även en motivering för hur man kommit fram till slutsatsen att det inte kommer att ske någon betydande påverkan på Natura 2000-objekten Torne- och Kalix älvar, samt försiktighetsmått för att minimera eventuell påverkan. Man önskar även upplysningar om riskreducerande åtgärder för bäcken Kiimaoja och en komplettering med en beskrivning av hur öringsbeståndet kan påverkas av den planerade verksamheten. Vidare anser kommunen att programmet bör innehålla en beskrivning av sjön Reväsjärvi, samt en beskrivning av vilken påverkan högintensivt ljus kan få på nattaktiva flygande insekter och mängden insekter i områdets vattensystem. Huvudstaben Lapplands näringslivs-, trafik- och miljöcentral har med ett referensdokument begärt ett utlåtande om programmet för miljökonsekvensbeskrivning (MKB-program) för vindkraftsprojektet vid Reväsvaara i Ylitornio. 1 Beaktande av Försvarsmaktens verksamhet vid vindkraftsbyggande Enligt 24 markanvändnings- och bygglagen (132/1999) ska de riksomfattande målen för områdesanvändningen beaktas vid all planering som rör områdesanvändning. Utöver de särskilda målen rörande byggande av vindkraft ska dessutom hänsyn tas till de särskilda målen rörande ri-

7 7/22 kets försvar och militärflyg (kap. 4.2 fungerande regionstruktur och kap. 4.5 fungerande kommunikationer och energiförsörjning). Genom att beakta dessa säkerställs tillräckliga territoriella förutsättningar för garnisoner, skjut- och övningsområden, depåverksamhet, militärflyg samt andra förutsättningar för försvarsverksamhet inom Ylitornio kommuns område. Den mest betydande och vidsträckta påverkan av vindkraftverken riktar sig mot de sensorsystem som försvarsmakten använder för territorialövervakning. Vindkraftverken är kända för att förorsaka olägenhet framförallt för radar (=luft- och havsövervakningsradar), där kraftverken utgör stora radarobjekt. De störningar som vindkraftverk ger upphov till visar sig som bland annat skuggning och oönskade reflexer som leder till sämre övervakningsförmåga hos radarn och vindkraftverket kan synas i radarbilden. Detta kan ha betydande konsekvenser för utförande av försvarsmaktens lagstadgade territorialövervakningsuppgift (Lag om försvarsmakten 551/2007 och Territorialövervakningslagen 755/2000). 2 Försvarsmaktens utlåtanden om vindkraftsprojekt Försvarsmakten lämnar särskilda utlåtanden i anslutning till planering av områdesanvändning (planer, MKB) och projekt. I anslutning till projekt lämnar försvarsmakten på begäran i allmänhet egna särskilda utlåtanden om behovet av närmare utredningar av konsekvenser för radar och vindkraftsprojektens acceptabilitet ur försvarsmaktens synvinkel. Vid behov ska en bedömning av projektens radarpåverkan göras hos VTT. Huvudstaben (operativa avdelningen) bedömer behovet av att göra en noggrannare radarutredning efter att ha fått närmare uppgifter (vindkraftverkens maximihöjder, lägen (koordinater) och antal) om de planerade vindkraftverken. För utredningen av radarpåverkan svarar vindkraftsaktören eller planeraren. Om det krävs en utredning av radarpåverkan ska den göras senast i samband med detaljplaneringen. 3 Vindkraftsprojektet vid Reväsvaara i Ylitornio Försvarsmakten har redan lämnat ett utlåtande om acceptabiliteten av vindkraftsprojektet vid Reväsvaara i Ylitornio till vindkraftsaktören. Enligt utlåtandet motsätter sig inte Huvudstaben byggandet av vindkraftverk enligt den presenterade planen (15 stycken vindkraftverk med en maximal höjd av 225 meter). När det gäller konsekvenser för Försvarsmaktens verksamhet konstaterar Huvudstabens logistikavdelning att om de vindkraftverk som ska byggas skiljer sig när det gäller storlek (större), antal (fler) eller lägen från de uppgifter på vars grund Huvudstaben (operativa avdelningen) har lämnat sitt utlåtande ska ett nytt utlåtande inhämtas från Huvudstaben. 4 Ställningstagande till vindkraftsprojektets MKB-program Huvudstabens logistikavdelning ber att de frågor som tas upp i punkterna 1 3 i detta utlåtande beaktas i miljökonsekvensbeskrivningen när förhållanden som anges i MKB-programmets punkter (Riksomfattande mål för områdesanvändningen) och 5.14 (Konsekvenser för säkerhet, radar och telekommunikationer) beskrivs.

8 8/22 Staben för Norra Finlands militärlän Enligt Huvudstabens logistikavdelnings syn har det i MKB-programmets punkt 6.5 (Försvarsmaktens godkännande) på ett tillräckligt sätt tagits hänsyn till försvarsmaktens verksamhetsförutsättningar. Begäran om utlåtanden rörande planering av områdesanvändning (inkl. MKB) där utlåtande ska lämnas under år 2014 ska lämnas till Huvudstaben på adressen kirjaamo.pe@mil.fi eller Huvudstaben, PB 919, Helsingfors. Vindkraftfrågor i anslutning till områdesanvändning hanteras i Huvudstaben av Huvudstabens logistikavdelning (Juhani Lantto, tfn ) till slutet av Från ansvarar Försvarsmaktens logistikverk för utlåtanden rörande planering av områdesanvändning och deltagande i myndighetssamråd. Logistikverket informerar närmare om detta (bl.a. kontaktuppgifter) i separat brev. Begäran om utlåtanden rörande vindkraftsprojekt (se punkt 2 i detta utlåtande) ska lämnas till Huvudstaben på adressen kirjaamo.pe@mil.fi eller Huvudstaben, PB 919, Helsingfors. I Huvudstaben hanterar Huvudstabens operativa avdelning (kommendörkapten Kari Salin, tfn och major Tomi Böhm, tfn ) vindkraftfrågor. Staben för Norra Finlands militärlän har inga anmärkningar på programmet för miljökonsekvensbeskrivning. I beskrivningsprogrammet beaktas konsekvenser för Försvarsmaktens verksamhet och påverkan på funktionen för Försvarsmaktens radarsystem. Lapplands gränsbevakningssektion Lapplands gränsbevakningssektion har inget att anföra rörande beskrivningen av miljökonsekvenser för vindkraftsprojektet vid Reväsvaara enligt referensdokument. Museiverket Kraftverken är placerade på höga och synliga platser i terrängen, meter över havet, på Reväsvaaras högsta och kala bergsrygg. Vindkraftverkens (10 15 st.) navhöjd skulle vara maximalt 150 m, med rotorerna (diameter maximalt 150 m) som högst 225 meter mätt från konstruktionernas bas. Torne älvs höjd över havet är cirka 60 meter, så de högsta kraftverkstornen skulle höja sig drygt 300 meter över omgivningen, med rotor närmare 400 meter högre än omgivningen. I projektområdets närhet cirka 2 4 km västerut finns bebyggelsen längs Torneälvens stränder, en omfattande byggd kulturmiljö av riksintresse som är en del av ett nationellt värdefullt landskapsområde. Från området är det fri sikt mot Reväsvaara. Det kan jämföras med den redan etablerade vindkraftsparken med sju kraftverk vid Kitkiäisvaara på Torneåsidan som syns tydligt från huvudvägen dit avståndet är drygt 4 5 km. Dessa kraftverk är placerade i en miljö som är klart mindre kuperad än Reväsvaara, det vill säga på meters höjd över havet och kraftverkstornen är meter höga, så de höjer sig cirka meter högre än älven. Museiverket hänvisar till sitt utlåtande rörande behovet av MKB-process MV/70/ /2014 där det konstaterades att projektets

9 9/22 konsekvenser måste beskrivas tillräckligt sakkunnigt och opartiskt i förhållande till vad Aavasaksa och Tornedalens historiskt, kulturellt och arkeologiskt viktiga områden och objekt (Unescos världsarv, byggda miljöer av riksintresse) samt landskapsområden (nationellt värdefulla landskapsområden, nationallandskap) tål. Dessutom har verket i sitt ställningstagande dnr MV/225/ /2014 som lämnats för myndighetssamrådet i samband med inledningsfasen av generalplanen för Reväsvaara vindkraftsprojekt konstaterat följande: "Konsekvenserna av vindkraftsprojektet vid Reväsvaara måste beskrivas tillräckligt sakkunnigt och opartiskt i förhållande till vad Aavasaksa och Tornedalens historiskt, kulturellt och arkeologiskt viktiga områden och objekt (Unescos världsarv, byggda miljöer av riksintresse) samt landskapsområden (nationellt värdefulla landskapsområden, nationallandskap) tål. Projektet får inte innebära negativa konsekvenser som skadar/försämrar världsarvsobjektets universella värde (OUV). I Pöyry Oyj:s rapport 16X B204 daterad UPM- KYMMENE Reväsvaaran tuulivoimahanke. Alustava maisemavaikutustarkastelu har man strävat efter att visa att vindkraftsprojektet inte skulle ha betydande negativa konsekvenser för Tornedalens och Aavasaksas kulturmiljö. På basis av den preliminära granskningen av landskapskonsekvenser utgör dock Reväsvaaras vindkraftspark ett dominerande element i landskapet som syns över ett vidsträckt område. Om antalet vindkraftverk understiger 10 kraftverk är i Reväsvaaras fall ingen avgörande faktor vid bedömning av landskapskonsekvensernas betydelse. Även i den preliminära rapporten om landskapskonsekvenser konstateras det att projektets konsekvenser för landskapet inte ändras märkbart även om kraftverkens antal eller placering skulle ändras jämfört med vad som undersökts i rapporten. MKB- och planläggningsprojekten måste tidplaneras så att en tillräcklig och opartisk konsekvensbeskrivning finns tillgänglig i planläggningen. På det egentliga projektområdet finns sedan tidigare en fast känd fornlämning, Reväsvaara Laki-Autto (objektets fornminnesregisterbeteckning ) som det också konstateras i MKB-programmet. Här är det frågan om ett betydande och vidsträckt område med stenkonstruktioner från den historiska tidens lågfjällsodling med konstruktioner inom ett 300 x 100 meter stort område. Objektets positionsuppgifter i fornminnesregistret är inte exakta. Intill eller på fornlämningen har det i MKB-programmet anvisats en kraftverksplats (kraftverk 5) samt de vägoch elförbindelser den kräver. Byggande av kraftverket på det sätt som anges är knappast möjligt. Eftersom egentliga arkeologiska utredningar på området saknas, är det ganska sannolikt att det inom det vidsträckta projektområdet finns flera fornlämningar från historisk tid än det nämnda objektet. Uppgifter som tyder på detta finns i arkivmaterial. Även lämningar från bl.a. tidig stenålder är möjliga inom områden där miljöfaktorerna har varit gynnsamma. Sådana är åtminstone sedimenteringsområden med finare markämnen mellan bergsryggarna och på sluttningarnas terrasser som ut-

10 10/22 Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet nyttjats också vid Reväsvaara under de senaste decennierna genom grävning. I MKB-programmet har inte hänsyn tagits till det tillståndsförfarande som följer av att man inkräktar på eventuella fornlämningar. Enligt MKB-programmet genomförs en fornminnesinventering under sommaren 2014 på projektområdet. Dess resultat är inte tillgängliga för Museiverket och någon bedömning av om utredningen är tillräcklig kan inte göras för närvarande. För genomförande av arkeologiska utredningar hänvisar Museiverket till Suomen arkeologisten kenttätöiden laatuohjeet (Finlands kvalitetsanvisningar för arkeologiska fältarbeten) på verkets webbsida: För bedömning av konsekvenser för världsarv hänvisar Museiverket till ICOMOS-organisationens (The International Council on Monuments and Sites) publikation heritage/ HIA_ pdf. Utlåtandet har utarbetats med deltagande av intendent Kaarlo Katiskoski och specialsakkunnig Stefan Wessmann. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet lämnar följande remissvar inom sitt verksamhetsområde. Vindkraftsparken vid Reväsvaara skulle enligt nuvarande planer omfatta alternativt tio eller femton vindkraftverk med en effekt av 2 5 MW per enhet, en navhöjd av högst 150 meter och rotordiameter högst 150 meter. Vindkraftverkens totala höjd skulle vara högst 225 meter. Elanslutningen skulle ske genom en 110 kv luftledning eller markkabel till Tornionlaakson Sähkö Oy:s kraftledning. Projektområdet har en areal av cirka hektar. För vägnätet inom vindkraftens projektområde söker man utnyttja befintliga vägar i största möjliga utsträckning. I MKB-programmet granskas två preliminära alternativ VE1 och VE2 för vindkraftsparken, dessa skiljer sig åt vad gäller antalet vindkraftverk. Dessutom har projektets nollalternativ granskats, där produktionsområdet för vindkraft inte byggs. De centrala konsekvenser som beskrivs i MKB-programmet är: 1) konsekvenser för boende, markanvändning och näringsgrenar, 2) konsekvenser för landskapet samt buller- och skuggpåverkan och konsekvenserna av detta på människors försörjning, trivsel och områdets användning för rekreation samt 3) konsekvenser för fågellivet och naturens mångfald. I beskrivningsprogrammet ingår internationellt samråd och en boendeenkät, och för uppföljning har det samlats en bred uppföljningsgrupp från olika intressegrupper. Deltar gör bland annat representanter för Lapin luonnonsuojelupiiri/ylitornion Luonto ry, Lapin Lintutieteellinen Yhdistys rf, Forststyrelsen naturtjänster (Lapin luontopalvelut), Ylitornio viltvårdsförening, Lohijärvi renbeteslag och Renbeteslagens förbund. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet har inget väsentligt att anmärka på när det gäller det egentliga programmet för miljökonsekvensbeskrivning.

11 11/22 Inom projektområdet finns varken fast boende eller fritidsbebyggelse. Genom projektområdet går dock en vandringsled som utgör en del av den större 50 kilometer långa vandringsleden, Aurinkovaarojen Jotos. Naturtillståndet i Reväsvaara och området omkring har ändrats enligt den gjorda utredningen av bland annat skogshyggen, marktäktsområden och skjutbanor. Inom vindkraftsparksområdet har det redan 2013 gjorts inventeringar av växter, flyttfåglar, häckande fåglar, kungsörn, flygekorre, fladdermöss och åkergroda. Projektområdet vid Reväsvaara hör till Norra Österbottens biolandskap och ligger på gränsen mellan den nordboreala och mellanboreala vegetationszonen. När det gäller växtlighet är området kargt. På de planerade vindkraftsverkens platser finns naturtypen nära hotad hällmarksskog. Inom projektområdet sänks dock deras värde av en kraftig överbetning av lavar. Reväsvaara-området hör till det lilla Lohijärvi renbeteslag (1 236 km 2 ). Projektområdet är en del av renbeteslagets vinterbete, renbeteslagets renar utfodras dock i stor utsträckning i hägn vintertid. Renbeteslaget har 55 renägare och det tillåtna antalet renar är livrenar. Som en del av beskrivningsarbetet ska en rennäringsutredning göras där renskötselns nuläge beskrivs och vindkraftsparkens eventuella konsekvenser för renskötseln, för konstruktioner som används i renskötsel, för kultur och renarnas vandringsleder uppskattas. Forskningsinstitutet fäster vikt vid att det görs en grundlig utredning av eventuella konsekvenser inom renbeteslagets hela område. I fågelinventeringarna på projektområdet har det påträffats lite fågelvilt. Det skulle behövas mera uppgifter om vilt och även jakt från projektområdet. Annars ser Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet MKB-programmet för vindkraftsprojektet vid Reväsvaara som bra och tillräckligt. Renbeteslagens förbund UPM-Kymmene Oyj planerar en vindkraftspark i Reväsvaara-området i Ylitornio kommun. Den preliminära planen är att bygga kraftverk på området. I MKB-processen granskas olika alternativ, där det i VE1 byggs högst 15 kraftverk och i VE2 högst 10 kraftverk. Dessutom granskas alternativet att vindkraftverken inte byggs (VE0). Tre olika sträckningar för elöverföring granskas (VE1, VE2 och VE3). Alla kraftledningsalternativ kan realiseras med luftledning eller jordkabel och de skulle ansluta till Tornionlaakson Sähkö Oy:s 110 kv kraftledning i projektområdets sydvästra del. Vindkraftsparken och alternativen för elöverföring är placerade inom Lohijärvi renbeteslags område. Det största tillåtna antalet livrenar för Lohijärvi renbeteslag var och antalet renägare var 53 under renskötselåret Beaktande av renskötsel i vindkraftsprojekt Renskötsellagen (RSL 848/1990) är en speciallag som säkerställer rennäringens ställning och förutsättningarna för områdesanvändning. I renskötsellagen stadgas också om förhandlingsskyldighet vid planering av åtgärder som gäller statens marker och inverkar på renskötsel (53 ).

12 12/22 Även de riksomfattande målen för områdesanvändningen som en del av planeringssystemet enligt markanvändnings- och bygglagen (Mark- ByggL 132/1999) säkerställer de territoriella förutsättningarna för renskötsel. I Västra Lapplands landskapsplan som är i kraft på området krävs att de territoriella förutsättningarna för utövande och utveckling av renskötsel säkerställs, samt att områden som är viktiga för renskötseln beaktas vid planläggning av områden som väsentligen påverkar renskötseln. När det gäller statens marker krävs förhandlingar med ifrågavarande renbeteslag. Renar har enligt 3 renbeteslagen fri betesrätt oberoende av markens ägandeförhållanden. Renskötsel är en extensiv markanvändningsform vars lönsamhet baseras på vidsträckta betesområden och beteshållning enligt renarnas naturligt alternerande bete. Till renbeteslagets funktionella miljö hör olika slags betesområden (sommar-, vinter-, brunst- och kalvningsområden) och de områden som används för förflyttning till dessa, samt verksamhetsområden för renbeteslagets renskötselarbete och infrastrukturen (transportleder, skiljningsstängsel, stugor, stängsel för alternerande bete m.m.). All ny verksamhet och markanvändning inom renbeteslagets område påverkar renskötseln, eftersom renbeteslaget med sina olika delar utgör en komplett verksamhetsmiljö. Betydelsen av olika områden varierar inom renbeteslaget. Av denna orsak ska markanvändningsprojekt alltid granskas från fall till fall tillsammans med relevant renbeteslag. Förändringar i miljön påverkar förutsättningarna att bedriva renskötsel. MKB-processen får en framträdande roll när konsekvenserna för renskötseln av projektets olika alternativ utreds. Konsekvenserna måste beskrivas tillräckligt brett. Utgångspunkten bör vara områdets nuvarande betydelse för näringsgrenen. I beskrivningen ska klargöras alla konstruktioners (kraftverk, elledningar, nya vägar m.m.) och verksamheters konsekvenser för renstängsel, användningen av renarnas betesmarker, renskötselarbeten (förändring/försvåring, säkerhetsrisker o.s.v.) och konstruktioner (skiljningsstängsel, stängsel för alternerande bete m.m.). Dessutom ska direkta skador som orsakas renarna (trafik, fallande is) beskrivas. Den sammanlagda konsekvensen för lönsamheten i renbeteslagets renskötsel och ackumulerade konsekvenser med andra markanvändningsprojekt i området bör klargöras. Förhållandet mellan MKB-processen och delgeneralplanläggningen, samt tidplanen, måste anges tydligt och anpassas så att förhandlingar enligt renbeteslagen ordnas vid en vettig tidpunkt Avsikten med förhandlingarna är dock att säkerställa informationsutbyte mellan olika aktörer och myndigheter. När tidpunkten för förhandlingar övervägs bör hänsyn tas till de brådaste tiderna för renskötselarbetet i renbeteslaget (till exempel renskiljningarna under hösten och kalvmärkningen under sommaren). Processen för miljökonsekvensbeskrivning I MKB-processens beskrivning av konsekvenser för renskötsel ska konsekvenserna för rennäringen under såväl byggande som drift beskrivas. Nulägesbeskrivningen får en framträdande roll när konsekvenserna beskrivs. Även tiden efter avslutad drift bör granskas ur rennäringens synvinkel, till exempel om förlust av bete är permanent. Under processen

13 13/22 bör man söka efter konkreta lösningar för att lindra och kompensera skadliga konsekvenser i samarbete med renbeteslagen. Nulägesutredning, konsekvensbeskrivning och uppföljning kan bäst ordnas med hjälp av GPS-följning av renar och kartgranskningar samt diskussioner och förhandlingar med renbeteslagets representanter. Vindkraftsprojektet ligger helt på privata marker och finns inom verksamhetsområdet för Lohijärvi renbeteslag. Reväsvaara och Kiimavaara är viktiga betesmarker och brunstområden för renbeteslaget. På hösten söker sig renarna till området och där betar renar. På projektområdets södra kant finns ett flyttbart stängsel där renar samlas för skiljning. Renarnas transportväg till skiljningsstängslet söder om Portimojärvi går mellan den planerade vindparkens två huvudvägar och mitt på Reväsvaara. Leden är traditionell eftersom lågfjällen (Reväs-, Kiima-, Ainio-, Eho-, Simo- och Viisavaara) formar en naturlig vandringsled för renarna. Efter höstskiljningarna (i allmänhet i slutet av september/oktober) vandrar renarna naturligt tillbaka till lågfjällsområdena. Söder om Reväsvaara finns åkrar dit renarna sannolikt söker sig i större utsträckning om vindkraftsparken byggs. Detta skapar med största sannolikhet konflikter med odlaren. Projektet innebär dels direkta förluster av betesmark, dels att en naturlig vandringsled möjligen bryts. Området är för närvarande lugnt, där finns varken bosättning och knappt några vägar. Om renarna undviker vindparkens område på grund av störningar (byggande, kraftverkens rörelse, ljud, blinkande) eller om det av andra orsaker inte längre kan använda för renskötselarbete, sträcker sig de indirekta förlusterna av betesområde till större områden. Om renarna flyttar sig bort från området som blivit oroligt, medför detta att betesmarker i andra delar av renbeteslaget slits ojämnt. Ökad arbetsinsats och ny planering av verksamheten samt eventuell flyttning av renskötselkonstruktioner innebär kostnader för näringsgrenen. Enligt MKB-programmet för vindkraftsprojektet vid Reväsvaara kommer man att utreda konsekvenserna för renskötseln med hjälp av kartanalyser, statistiska data och intervjuer. Även geografisk information kommer att utnyttjas. GPS-följning av renar inom området inleddes hösten Uppföljningen ger värdefull information om hur renarna använder området idag samt om hur de reagerar om kraftverksprojektet går vidare. Vindkraftsparkernas påverkan på renar och renskötsel finns det ännu inte helt säker information om och verksamheten kan medföra konsekvenser som inte kan förutses. Även dessa konsekvenser ska man söka lindra om de uppstår och vid behov ersätta. För detta skulle det vara bra att skapa en uppföljningsgrupp för konsekvenser, med sammanträden årligen eller vid behov. De första förhandlingarna motsvarande renskötsellagens 53 ordnades för Reväsvaara-projektet. Det bestämdes att nästa förhandling ordnas innan den delgeneralplan som möjliggör byggandet av vindkraftsprojektet lämnas till kommunen för godkännande. Förhandlingarna med renbeteslaget om uppföljning av konsekvenser har kommit igång på ett bra sätt. Även Renbeteslagens förbund har kallats till projektets uppföljningsgrupp. Detta är ett bra sätt att säkerställa kraven i renskötsellagen och de mål som ställts upp för deltagande och information i MKB-lagen.

14 14/22 Lapin luonnonsuojelupiiri I konsekvensbeskrivningen måste man fästa uppmärksamhet på alternativens presentation på kartan. På kartorna i MKB-programmet är ännu inte projektets läge klart angivet i förhållande till renskötselns centrala områden, konstruktioner och transportleder. Dessa kartor ger inte någon helhetsbild av projektets konsekvenser och det är svårt att bedöma vilket alternativ som skulle innebära minst skada. För rennäringen skulle alternativet VE 0 innebära minst skada, mellan projektalternativen VE 1 och VE 2 är det knappast några väsentliga skillnader, eftersom de är placerade på samma upphöjning, endast antalet kraftverk skiljer. Samma gäller alternativen för elöverföring. Som en allmän observation kan man dock konstatera att ju mindre betesmarkerna splittras, desto mindre skada orsakas. I MKB-processen måste alla konsekvenser för rennäringen beskrivas brett. Skador och förluster orsakade av byggande och drift av vindkraftsparken måste ersättas. Projektets konsekvenser måste följas upp. Lohijärvi renbeteslag måste garanteras tillgång till information under hela projektplaneringen och ett eventuellt genomförande. Vi tackar för den begäran om utlåtande vi erhållit. Inledningsvis konstaterar vi att Finlands naturskyddsförbund främjar energibesparing och förnybara energislag i sitt klimatarbete. För att minska klimatutsläppen krävs bland annat lokala klimatåtgärder. Vindenergi är ett energiproduktionsslag att räkna med och som Lapin luonnonsuojelupiiri och Ylitornion luonto stöder under vissa villkor. Allmänt Vi hoppas att det i projektets planering tas hänsyn till rekommendationerna i anvisningen Luonnon monimuotoisuuden huomioiminen tuulivoimahankkeissa ( ilmasto/tuuli-yva-ohje.pdf) från FNF, BirdLife Finland och WWF. Där rekommenderas det att det redan i projektets program för miljökonsekvensbeskrivning ska hänvisas till anvisningar i internationella avtal och beskrivas hur rekommendationerna följs i fältundersökningsfasen och när slutsatser dras. Dessa internationella avtal är: - Bernkonventionens anvisning om hänsynstagande till fågellivet i vindkraftsprojekt - EUROBATS-konventionens anvisningar - EU-kommissionens föreskrifter för att följa fågel- och habitatdirektivet i vindkraftsprojekt Dessutom skulle det vara bra att i projektet ta hänsyn till de hållbarhetskriterier för vindkraft som anges i dokumentet EKOenergiaverkosto ja merkki (se bilagans sid. 8). Kriterierna återfinns också på webbadressen ekoenergy.org/fi/criteria/. Om MKB-programmet för vindkraftsprojektet vid Reväsvaara

15 15/22 Till att börja vill vi konstatera att programmet för miljökonsekvensbeskrivning är grundligt upprättat, enligt etablerad mall och den täcker alla viktiga delområden. Vi vill dock särskilt lyfta fram nedanstående frågor, eftersom vi finner dem viktiga antingen i planerings- eller byggnadsfasen eller när vindkraftsparken är i drift. - Vid åtgärder ska alltid naturens ekosystem beaktas. Ett gott exempel på detta är vattenförvaltning som även nämns i dokumentet, till exempel kan ändringar i vattnets flödesriktning innebära okontrollerade förändringar på andra platser i naturen. Detta gäller såväl yt- som grundvatten. Speciellt bör i detta avseende beaktas de för projektområdet typiska källorna och torra lundarna samt även andra lundar. - Vid tidplanering bör naturens rytm beaktas i största möjliga utsträckning. Med andra ord är till exempel vår-försommar häckningstid för fåglar då vi hoppas att "kritiska områden" undviks. Ett gott exempel på detta är marktäktsplatsen på området, där det under flera år har funnits en relativt stor backsvalekoloni. - Ytterligare åkergrodinventeringar borde göras, eftersom åkergrodor påträffas i Ylitornio-området tvärt emot vad som hävdas i dokumentet. Regelbundna observationer finns från Pitkäperä-området som hör till Meltosjärvi-sjöarna. - Eftersom inte ugglor inventerats borde även detta göras kommande vår. - Kalottivaara och de forna stränder som syns på dess sluttningar har beskrivits helt korrekt i dokumentet. Formationerna utgör en väsentlig del av områdets speciella natur och vi hoppas att de behandlas med respekt. - I MKB-programmet på sidan 68 konstateras det att en boendeenkät skickas till närinfluensområdets fasta boende och fritidsboende samt markägare. Som närinfluensområde bedöms ett avstånd av 5 10 kilometer från de närmaste kraftverken baserat på erfarenhet från tidigare motsvarande projekt och en bedömning att projektets mest betydande konsekvenser riktas mot detta område. Räknas alltså inte de som bor närmare än fem kilometer till närinfluensområdet? Destia OY UPM-Kymmene Oyj planerar en vindkraftspark i Reväsvaara-området i Ylitornio kommun med femton kraftverk i version ett enligt programmet för miljökonsekvensbeskrivning och med tio enligt version två. Pöyry har upprättat ett program för miljökonsekvensbeskrivning för projektet. Utlåtanden om programmet har begärts in från projektets influensområde. Destia Oy:s fastighet (Kiimavaara kt: ) ligger i den planerade vindkraftsparkens område mitt bland de planerade vindkraftverken. Destia Oy:s fastighet har införskaffats för täkt av grus och sand. På området finns ett täkttillstånd som gäller till Täktverksamheten är planerad att fortsätta även efter detta. Området är planlagt i Västra Lapplands landskapsplan med beteckningen EO det vill säga område för marktäkt. Området används idag som täktområde för grus och sand, men på området finns också berg som kan utnyttjas.

16 16/22 Enligt vindkraftsprojekt version ett i MKB-programmet skulle det närmaste vindkraftverket (nummer 11) placeras på bara cirka 70 meters avstånd söder om gränsen för Destias fastighet och täktområdet. I båda versionerna skulle näst närmaste vindkraftverk (nummer 9) placeras uppskattningsvis på 300 meters avstånd från fastighetens gräns mot norr. I närheten av fastigheten skulle det också byggas en ny transformatorstation (VE1) och en ny kraftledning. En ny vägsträckning är också planerad att antingen gå genom fastigheten eller alldeles längs fastighetens gräns. Även den befintliga vägen går igenom Destias fastighet. Jordkabeln är i version ett planerad att gå genom Destia Oy:s fastighet till närmaste vindkraftverk. Inget avtal har träffats med Destia Oy om byggande av jordkabel på ifrågavarande fastighet och Destia motsätter sig byggande av kabeln på fastigheten så att den försvårar nuvarande verksamhet på området. Området är införskaffat som täktplats för markämnen och byggande av en jordkabel på täktområdet förhindrar täkt av material. Destia Oy misstänker också att det närmaste vindkraftverket som hamnar 70 meter från täktområdet skulle kunna försvåra nuvarande och kommande täkt av markämnen. När det befintliga bergmaterialet på området bryts, sker utvinningen genom sprängning. I detta fall ligger det närmaste vindkraftverket så nära att berget inte kan utnyttjas. I MKB-programmet har inte de begränsningar för täktverksamheten på området beskrivits som byggande av vindkraftverket för med sig. Destia föreslår att vindkraftverken byggs så att de inte medför olägenhet för nuvarande och kommande verksamhet på Destias fastighet. Det bör ej byggas något vindkraftverk närmare Destias fastighet än 500 meter, eftersom ett kraftverk som byggs närmare försvårar utvinningen av markämnen på området i betydlig grad. Vägars och kraftledningars samt jordkablars sträckning är oklart beskriven i MKB-programmet liksom deras konsekvenser för täktverksamheten på området. Ifall vägsträckningar eller jordkabelsträckningar kommer på Destias fastighet eller dess gräns måste deras närmare sträckningar överenskommas med Destia. En ny vägsträckning liksom användningen av befintlig väg, jordkabelsträckningen, kraftledningen och transformatorstationen får inte försvåra den ursprungliga verksamheten på området, som området är reserverat för i landskapsplanen, täkt av grus och sand, brytning, siktning, krossning av berg samt lagring, lastning och transport av stenmaterial. Fingrid Oyj Fingrid Oyj on rikets stamnätsbolag, som ansvarar för att Finlands elsystem fungerar med elmarknadslagen som grund och enligt villkoren i det elnätstillstånd det beviljats. Bolaget ska långsiktigt sörja för de skyldigheter som elmarknadslagen ställer upp så att stamnätet är driftsäkert och har tillräcklig överföringskapacitet. Stamnätsbolaget har ett utvecklings- och anslutningsansvar som bestäms i elmarknadslagen. En nätägare ska på begäran och mot rimlig ersättning inom sitt verksamhetsområde till sitt nät ansluta elförbrukningsställen och elproduktionsanläggningar som uppfyller de tekniska kraven. Stamnätsanslutningarna måste uppfylla de tekniska kraven som är angivna i Fingrids allmänna anslutningsvillkor. Genom att följa anslut-

17 17/22 ningsvillkoren säkerställs systemens tekniska kompatibilitet. I dessa bestäms också avtalsparternas rättigheter och skyldigheter rörande anslutningen. Utöver de allmänna anslutningsvillkoren ska kraftverk också uppfylla Fingrids systemtekniska krav på kraftverk. Kunden ansvarar tillsammans med parter som direkt eller indirekt ansluter till det egna elnätet om att även deras elnät och till dessa ansluten utrustning uppfyller de anslutningsvillkor och systemtekniska krav som gäller stamnätet. Varje anslutning överenskoms från fall till fall med ett separat anslutningsavtal. Vindkraftsprojektet vid Reväsvaara Fingrid planerar utvecklingsbehoven för Finlands elöverföringsnät och de principiella lösningarna som en helhet. Målet är att tillsammans med nuvarande parter och sådana som planerar nya nätanslutningar säkerställa de teknisk-ekonomiskt bästa nätlösningarna och anslutningssätten. Vindkraftparkernas nätanslutning och anslutningsledningar utgör en väsentlig del av vindkraftsparken och möjligheterna att realisera den. Enligt beskrivningsprogrammet ansluter vindkraftsparken till Tornionlaakson Sähkö Oy:s kraftledning. Därigenom har inte Fingrid Oy något att anmärka på i beskrivningsprogrammet. Digita Networks Oy I omgivningarna till de planerade vindkraftverken sker tevemottagning från Tervolas sändarstation (ca 45 km från stationen till parken) eller Ainiovaaras kompletterande sändarstation (ca 5 km från stationen till parken). Beroende på position så tas tv-signalen emot från endera av ovan nämnda stationer. Mest problem kan förutses inom områden där mottagning av tv via antenn sker direkt genom den planerade vindkraftsparken. Möjliga störningsområden är utmärkta i kartan. Som remissyttrande konstaterar Digita att det är sannolikt att de vindkraftverk som planeras vid Reväsvaara kommer att innebära störningar i tv-signalen. Vindkraftverken stör inte Digitas dataförbindelser (länkar). Digita ha en positiv inställning till användning av vindkraft som energikälla. Redan etablerade vindkraftverk har dock visat att vindkraftsparker som byggts senare än tv-sändarstationerna kan orsaka väsentliga problem för tv-mottagningen. Därför lönar det sig att lösa till eventuella störningar redan i parkens planeringsfas. Störningar på grund av att vindkraftsverk byggs kan åtgärdas antingen genom fastighetsspecifika antennförändringar eller genom kompletterande sändare.

18 18/22 Synpunkter Rantatorikka Matti Jag känner Reväsvaara och dess historia under nära 65 års tid och jag har skog på båda sidor om Reväsvaara. Öster om Reväsvaara finns ett grundvattenmagasin. Skoter- och vandringsleder, Alantin Pirjetäs Peltoniemis (Rautio) fält och grusgropar. Uppgifter I Reväsvaaras historia finns vår hemby Nuotioranta. Väster om Reväsvaara finns inga värdefulla objekt. (Skogar) Skogarna är avverkade på båda sidor av Reväsvaara, den högsta ryggen avverkades en gång i tiden, det var en mycket tråkig händelse och inkomsten av det täckte säkert inte nyplanteringskostnaderna. Omgivningarna till de gamla fälten har avverkats, återstår väldiga stubbar, på området växer ståtliga enar, gamla åkrar kan skönjas. Reväsvaaras östra sida är mycket bättre än den västra sidan när det gäller skogstillväxt, på den östra sidan betar renar, älgar och annat vilt. Den västra sidan är kal över stora områden. Skogsplanteringar har inte lyckats, egen erfarenhet finns (det kan vara för torrt och kargt). (Grusgropar) Grusgropar på grundvattenområdet i höjdens nordostriktning. Dessa grusgropar har förstört landskapet permanent, nu grävs efter grus, stenarna mals till makadam, buller, damm och vägar, massor av damm, väg till grusgroparna genom Nuotioranta. (Grundvattenmagasin) På den östra kanten av Reväsvaara finns vidsträckta myrområden och källor, grundvattenmagasin. (Skoter- och vandringleder) På gamla vägspår, delvis inom grundvattenmagasin. (Markägare) En del av markägarna lider ingen skada av vindkraftverken. Markägarna har inte bott ens en dag i Nuotioranta och har inte betalt skatt till Ylitornio. Så är det också med mina tomtgränsgrannar, de vet knappast var gränsen går. Karekivi Eero Vindkraftsparken vid Reväsvaara: - vindkraftsparkens läge är bästa möjliga för den här typen av verksamhet - verksamheten i vindkraftsparken innebär inga nackdelar för markägare, miljön eller personer utifrån som rör sig i området - vindkraftsparken skapar arbetstillfällen i regionen och förbättrar infrastrukturen i området med investeringar om cirka 67 miljoner. - ger Ylitornio kommun betydande skatteintäkter och fastighetsskatt

19 19/22 Som helhet är vindkraftsprojektet vid Reväsvaara ett mycket bra och lönsamt projekt.

20 20/22 Frågor och svar i mötet för allmänheten Får man inget stöd [inmatningstariff] alls efter 12 år? Vad händer sedan? - Kokko: Efter detta säljs elen till marknadspris. Varifrån kom Reväsvaara-projektet till UPM, vem hittade på det? - Kokko: Vid besök i området har Reväsvaara verkat lovande, och när området valdes ut till landskapsplaneförslaget påbörjades projektets förberedelser hos UPM. Hur stort är avståndet från kraftverken till närmaste bostadshus i Reväsvaara? - Kokko: Avståndet från kraftverken till närmaste bostads- eller fritidshus är cirka två kilometer. Har det gjorts vindmätningar i Reväsvaara? - Kokko: Sedan mars har vindhastigheten mätts på 120 meters höjd (som högst) i Reväsvaara. Mätningarna pågår under minst 12 månader varefter man gör en långtidsprognos för blåsigheten. Är Patria intresserade av att utveckla vingar för vindkraftverk? - Kokko: Vingarna kommer för närvarande från utländska leverantörer, men i övrigt tillverkas många delar till vindkraftverk i Finland, även om det inte längre finns någon finländsk kraftverkstillverkare. Ett fotomontage från Luoppio skulle kunna göras. - Kokko: Det kommer att göras fotomontage från Luoppio. Blir elledningen luftledning eller jordkabel? - Kokko: Nätet inom parken byggs med jordkablar. Beroende på transformatorstationens placering blir anslutningsledningen antingen luftledning eller jordkabel. Det låter mycket att NTM-centralen begärt in 41 utlåtanden om MKBprogrammet. Kan alla utlåtanden vara nödvändiga? - Kokko: Ibland känns det som att det finns för mycket byråkrati, men stora projekt får konsekvenser, negativa och positiva, så konsekvenserna måste utredas noga. Önskemålet är att projektets markområde används så effektivt som möjligt. Det vore bra med så många vindkraftverk som möjligt koncentrerade till ett område. - Kokko: I planeringen måste man ta hänsyn till att avståndet mellan kraftverken blir tillräckligt stort, så att det inte uppstår skuggförluster från de andra verken, det vill säga allför stor förlust i elproduktionen. Å andra sidan begränsar naturvärdena det område som kan utnyttjas. Man strävar dock efter att utnyttja området så bra som möjligt. Hur tar man hänsyn till landskapskonsekvenser i planeringen? - Koivunen: Under MKB-processen görs en analys av synlighetsområdet för att