MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGSPROCESSEN FÖR VINDKRAFTS- PROJEKTET VID REVÄSVAARA

Transkript

1 KONTAKTMYNDIGHETENSLAPELY/909/2014 UTLÅTANDE UPM-Kymmene Oyj PB HELSINGFORS Brev och beskrivningsprogram MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGSPROCESSEN FÖR VINDKRAFTS- PROJEKTET VID REVÄSVAARA Detta utlåtande är kontaktmyndighetens utlåtande som avses i 9 miljökonsekvensbeskrivningslagen (MKB-lagen) om MKB-programmet rörande vindkraftsprojektet vid Reväsvaara. I utlåtandet presenteras vindkraftsprojektet vid Reväsvaara och beskrivningsprogrammet i sina huvuddelar samt kontaktmyndighetens syn på beskrivningsprogrammet och MKB-processen. Ett sammandrag av de utlåtanden om och synpunkter på programmet som lämnats finns som bilaga till detta utlåtande. UPPGIFTER OM PROJEKTET OCH PROCESSEN FÖR MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Projekt Projektansvarig Vindkraftsprojekt vid Reväsvaara UPM-Kymmene Oyj PB HELSINGFORS Kontaktperson: Marius Kokko ( ) e-post: fornamn.efternamn(at)upm.com MKB-konsult Pöyry Finland Oy PB VANDA Kontaktperson: Kirsi Koivunen ( ) e-post: fornamn.efternamn(at)poyry.com Kontaktmyndighet Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral Hallituskatu 3 B ROVANIEMI Kontaktperson: Ruusa Degerman (tfn ) e-post: fornamn.efternamn(at)ely-keskus.fi LAPPLANDS NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRAL Anropsnummer PB Rovaniemi Asemakatu Kemi

2 2/27 Processen för miljökonsekvensbeskrivning Projektet, dess läge och presenterade alternativ Syftet med lagen om MKB-processen (468/1994, ändrad 458/2006) är att främja bedömningen och ett enhetligt beaktande av miljökonsekvenser vid planering och beslutsfattande och samtidigt öka medborgarnas tillgång till information och deras möjligheter till deltagande. MKB-processen tillämpas på projekt som kan medföra betydande miljökonsekvenser. I enlighet med 6 förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbeskrivning har processen för miljökonsekvensbeskrivning tillämpats från för vindkraftsprojekt där de enskilda kraftverken är minst tio till antalet eller den totala effekten är minst 30 megawatt. Reväsvaara-projektets storlek överstiger MKB-tröskeln. Med processen för miljökonsekvensberedning avses en process där man beskriver projektets direkta och indirekta miljökonsekvenser i Finland och utanför dess territorium, om projektet sannolikt har betydande miljökonsekvenser på område som hör till en annan stats jurisdiktion. I processen för miljökonsekvensbeskrivning hörs myndigheter och de vars förhållanden och intressen projektet kan påverka, samt grupper och sammanslutningar vars verksamhetsområden projektets konsekvenser kan beröra. Processen för miljökonsekvensbeskrivning har två faser. I den första fasen upprättar den projektansvarige ett program för miljökonsekvensbeskrivning (MKB-program) som är den projektansvariges plan över de utredningar som krävs samt för hur beskrivningsprocessen organiseras. Beskrivningsprocessens första fas avslutas med det utlåtande som kontaktmyndigheten lämnar om MKB-programmet. I den andra fasen upprättar den projektansvarige ett dokument med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB-dokument) där uppgifter om projektet och dess alternativ presenteras samt en enhetlig bedömning om deras miljökonsekvenser. MKB-processen avslutas med kontaktmyndighetens utlåtande om MKBdokumentet. Till de tillståndsansökningar som behövs för projektets genomförande bifogas miljökonsekvensbeskrivningen och kontaktmyndighetens utlåtande om den. Av tillståndsbeslutet ska det framgå hur konsekvensbeskrivningen och kontaktmyndighetens utlåtande om den har beaktats. Projekt UPM-Kymmene Oyj planerar att bygga tio eller femton vindkraftverk inom Reväsvaara-området i Ylitornio kommun. Projektområdet ligger cirka fem kilometer sydost om Ylitornio kommuncenter, öster om riksväg 21 (väg E8, Torneåvägen) som följer Torne älvdal. Den svenska gränsen ligger som närmast på cirka tre kilometers avstånd väster om projektområdet. Projektområdet ägs helt av privata markägare och UPM har tecknat arrendeavtal i området för produktion av vindkraft. Vindkraftsparken består av vindkraftverk inklusive fundament, markkablar som förbinder dessa, vindkraftsparkens transformatorstation, vägar som förbinder vindkraftverken och en kraftledning för anslutning till elnätet.

3 3/27 Närmaste vindkraftspark finns på cirka 20 kilometers avstånd i Torneå Kitkiäisvaara, söder om projektområdet vid Reväsvaara. Alternativ I MKB-processen granskas utöver det så kallade nollalternativet två etableringsalternativ: Alternativ VE0: Här granskas alternativet att projektet inte genomförs, det vill säga att vindkraftsparken och kraftledningen inte byggs. Alternativ VE1: Här granskas utplacering av sammanlagt högst 15 vindkraftverk med en effekt av 2 5 MW per enhet inom projektområdet. Vindkraftverkens navhöjd och rotordiameter skulle vara högst 150 meter samt kraftverkets totalhöjd högst 225 meter. Alternativ VE2: Här granskas utplacering av sammanlagt högst tio vindkraftverk med en effekt av 2 5 MW per enhet inom projektområdet. Vindkraftverkens navhöjd och rotordiameter skulle vara högst 150 meter samt kraftverkets totalhöjd högst 225 meter. Elöverföring Som alternativ för elöverföring granskas anslutning från vindkraftsparkens transformatorstation till Tornionlaakson Sähkö Oy:s 110 kv kraftledning som går i projektområdets sydvästra del. I granskningen ingår tre alternativa kraftledningssträckningar (VE1, VE2 och VE3), som alla är belägna inom projektområdet. Elöverföringen kan i samtliga alternativa sträckningar utföras som 110 kv luftledning eller alternativt som markkabel. INFORMATION OM BESKRIVNINGSPROGRAMMET Internationellt samråd UPM-Kymmene Oyj har lämnat programmet för miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsprojektet vid Reväsvaara till Lapplands NTMcentral (närings-, trafik- och miljöcentral) (programmen inkom ). Programmet för miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsparken och kungörelsen om detta har lagts fram till påseende i Pello och Ylitornio kommunkontor, Torneå stadshus och Lapplands NTM-central samt på internet med början och under hela beskrivningsprocessen. Kungörelsen rörande beskrivningsprogrammet har publicerats i tidningarna Lapin Kansa och Meän Tornionlaakso samt Pohjolan Sanomat Den officiella framläggandetiden var under vilken tid utlåtanden och synpunkter skulle lämnas till NTM-centralen. Det har också varit möjligt att bekanta sig med beskrivningsprogrammet i biblioteken i Pello och Ylitornio kommuner samt i Torneå stadsbibliotek. Vindkraftsparken vid Reväsvaara ligger nära gränsen mellan Finland och Sverige och projektet kan eventuellt ha konsekvenser som sträcker sig över till den svenska sidan. Därför tillämpas den internationella konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i gränsöverskridande sammanhang, som antogs i Esbo, Finland I Finland har

4 4/27 skyldigheterna i konventionen verkställts genom MKB-lagstiftningens bestämmelser om internationellt samråd (MKBL ) och förordningen om verkställighet av konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i gränsöverskridande sammanhang (SopS 67/1997). Miljöministeriet, eller av det utsedd myndighet, ska reservera möjlighet för myndigheter samt fysiska personer och sammanslutningar i stater som är parter i avtal som avses i 14 1 mom. MKB-lagen att delta i process enligt MKB-lagen, om miljökonsekvenserna av ett projekt som avses i lagen sannolikt uppträder på ifrågavarande stats territorium. Kontaktmyndigheten har enligt 14 MKB-lagen lämnat beskrivningsprogrammet till utrikesministeriet för anmälan till den andra staten och miljöministeriet har anmält projektet och beskrivningsprogrammet till Sverige i brev daterat Sverige anmälde med brev daterat sitt deltagande i processen för miljökonsekvensbeskrivning. Som en bilaga till Sveriges svar har det till kontaktmyndigheten lämnats utlåtanden från svenska myndigheter. De utlåtanden som erhållits från Sverige har beaktats i kontaktmyndighetens utlåtande och en sammanställning av dessa finns som bilaga till detta utlåtande. Samrådsmöte Begäran om utlåtande Ett offentligt samrådsmöte om projektet har ordnats i Ylitornio kommunkontor. Samrådsmötet kungjordes i tidningarna Lapin Kansa och Meän Tornionlaakso samt Pohjolan Sanomat I samrådsmötet deltog cirka 30 personer, organisatörerna och presentatörerna medräknade. Minnesanteckningarna från samrådsmötet finns som bilaga till detta utlåtande. Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral har begärt utlåtande om beskrivningsprogrammet från Ylitornio och Pello kommuner i Finland, Torneå stad, Lapplands förbund, Forststyrelsen naturtjänster (Lapin luontopalvelut), Regionförvaltningsverket i Lappland, Museiverket, Tornedalens Landskapsmuseum, Försvarsmaktens huvudstab, Staben för Norra Finlands militärlän, Lapplands flygflottilj, Flygstaben, Trafiksäkerhetsverket, Trafikverket, Meteorologiska institutet, Renbeteslagens förbund rf, Finavia Kemi-Torneå flygplats, Tornedalens Landskapsmuseum, Digita Networks Oy, Gränsbyråns stab för Lapplands gränsbevakningssektion, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Fingrid Oyj, Orajärvi renbeteslag, Finsk-svenska gränsälvskommissionen, Tornionlaakson Sähkö OY, Lapin luonnonsuojelupiiri, Ylitornion Luonto ry, Lapin Lintutieteellinen Yhdistys rf, Lohijärvi renbeteslag, Armassaari byalag, Skogsvårdsföreningen Ylitornio, Skogscentralen, Reväsjahti rf, Vuennon Erä, Ylitornio viltvårdsförening, Aavasaksan Urheilijat rf, Voimistelu- ja Urheiluseura Aavasaksan Kisa rf, Lomakeskus Karemaja, Ylitornion Reserviupseerit rf och Destia Oy. Utlåtanden och synpunkter Det lämnades sammanlagt 2 synpunkter på och 22 utlåtanden om beskrivningsprogrammet, av dessa kom 6 från Sverige och resten från Finland. Original av utlåtanden och synpunkter förvaras hos Lapplands NTM-central. Kopior av utlåtanden och synpunkter har lämnats till den projektansvarige. De synpunkter och utlåtanden som lämnats om MKBprogrammet gäller bland annat projektets landskapskonsekvenser på båda sidor om gränsen, konsekvenser för områdets vattenförvaltning

5 5/27 KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE samt konsekvenser för Torne-Muonio älvs Natura-värden, trafikkonsekvenser samt konsekvenser för rekreationsanvändning. Enligt 9 MKBlagen ska kontaktmyndigheten i sitt utlåtande presentera ett sammandrag av övriga utlåtanden och synpunkter. Sammandraget finns som bilaga till detta utlåtande. Projektbeskrivning MKB-programmet för vindkraftsprojektet vid Reväsvaara kan anses innehålla de uppgifter som det enligt 9 första punkten förordningen om MKB-processen (713/2006) ska innehålla. I beskrivningsprogrammet ges bland annat uppgifter om projektet, den projektansvarige, projektets lokala betydelse, bakgrund samt syften och förhållande till Finlands och EU:s klimat- och energipolitiska mål som projektet motiveras med. Planeringsläget och genomförandetidplanen för vindkraftsparken vid Reväsvaara beskrivs överskådligt i programmet i figur 3-3. Även projektets läge och markanvändningsbehov anges i programmet. Enligt kontaktmyndighetens synsätt skulle en karta med kommungränserna inritade ha underlättat förståelsen av projektområdets läge. Beskrivning av miljöns nuvarande tillstånd I beskrivningsprogrammet beskrivs områdets samhällsstruktur och markanvändning (gällande och pågående planläggning och andra planer för markanvändning); landskapet och kulturmiljön (allmän beskrivning och värdefulla objekt); näringsgrenar (rennäring och turism); växtlighet, djurliv och objekt med betydande naturvärden (växtlighet och flora); fågelliv, övrigt djurliv, naturskyddsområden och andra objekt med särskilt betydande naturvärden); mark- och berggrund samt vattendrag, trafik, klimat och luftkvalitet samt buller. Vid beskrivningen av miljöns nuvarande tillstånd är det viktigt att fästa uppmärksamhet på influensområdets egenskaper och känslighet för förändringar i nuläget, så att betydelsen av projektets konsekvenser kan bedömas. Alternativ Granskningen av alternativ utgör en central del av processen för miljökonsekvensbeskrivning. Dess syfte är att stödja beslutsfattandet genom att producera information om alternativa lösningar i projektet och deras konsekvenser. Alternativen bör utformas så att framförallt faktorer med väsentlig påverkan på markanvändning, betydande konsekvenser eller väsentliga skillnader i synsätt kan bedömas. Utformningen och avgränsningen av alternativ bör motiveras. Slutresultatet bör vara att det mest genomförbara alternativet hittas bland annat för att minimera skadliga miljökonsekvenser. I beskrivningsprogrammet presenteras utöver nollalternativet två etableringsalternativ alternativen VE1 och VE2. Alternativen VE1 och VE2 skiljer sig åt endast när det gäller antalet vindkraftverk, i alternativ VE2 är det högst tio vindkraftverk, det vill säga fem kraftverk färre än i alternativ VE1. Enligt beskrivningsprogrammet (3.6.4) har fler alternativa placeringar för vindkraftverken studerats i projektets inledande utredningar än vad som presenteras i MKB-processen. Vid planeringen av de placeringsplaner som granskas i MKB-processen samt det vägnät och den elöverföring som hör till har bland annat de viktigaste begränsning-

6 6/27 arna som miljön sätter i anslutning till projektområdet vid Reväsvaara och dess närområde beaktats, preliminär vindanalys, kraftverkens minimiavstånd från varandra för att minimera förluster samt jordmånens lämplighet för byggande och sluttningarnas gradient. Som viktigaste begränsningar i anslutning till miljön nämns de naturvärden som påvisats i utredningarna samt närmiljöns nuvarande tillstånd, som bebyggelse och annan markanvändning. Med hänsyn tagen till att det inom projektets influensområde finns bland annat ett av Finlands 27 nationallandskap, bör enligt kontaktmyndighetens syn även faktorer i anslutning till visuella konsekvenser beaktas när alternativ utformas. Utöver antalet kraftverk skulle principerna för gruppering av kraftverken och gruppernas estetiska egenskaper kunna beaktas i granskningen av alternativ. Kontaktmyndigheten betonar att principer om öppenhet och transparens ska följas vid jämförelse av alternativ, så att intressenterna har möjlighet att bedöma utgångspunkterna och antagandena i jämförelsemetoderna som används för beskrivning av miljökonsekvenser. Därför bör när det gäller alternativen klargöras till exempel vad som är förhållandet mellan vindkraftverkens effekt och totalhöjd, det vill säga ingår det i de alternativ som presenteras i beskrivningsprogrammet i realiteten redan en jämförelse av olika stora kraftverk. Det vore bra att också precisera motiven för alternativens utformning även när det gäller annan markanvändning: har det vid utformning av alternativ beaktats till exempel renskötsel och den vandringsled som går igenom projektområdet. Enligt MKB-programmet finns det totalt tre alternativ för elöverföringen (alternativen VE1, VE2 och VE3) som alla vid genomförande skulle vara belägna inom projektområdet. Elöverföringen till Tornionlaakson Sähkö Oy:s 110 kv kraftledning kan i alla tre sträckningsalternativen realiseras med antingen 110 kv luftledning eller markkabel. Av sträckningsalternativen är VE1 planerad med hänsyn tagen till naturutredningarna från 2013 rörande sträckningsalternativ. I MKB-dokumentet ska även elöverföringens eventuella miljökonsekvenser beskrivas. Enligt kontaktmyndigheten borde elöverföringsalternativen (VE1, VE2 och VE3) för klarhetens skull benämnas på annat sätt än projektets genomförandealternativ (VE1 och VE2). Ofta betecknas elöverföringsalternativ exempelvis med bokstavskombinationen SVE (SVE1, SVE2 osv.) eller genom att använda bokstäver i stället för nummer för att skilja alternativen åt (VEA, VEB osv.). Samordning av konsekvensbeskrivningen och andra lagstadgade processer Planläggning Enligt 5 i MKB-lagen ska kontaktmyndigheten, den kommun som utarbetar planen och den projektansvarige ha ett tillräckligt samarbete för att kunna samordna beskrivningsprocessen med planläggningen. Enligt beskrivningsprogrammet eftersträvar man i vindkraftsprojektet vid Reväsvaara att genomföra processerna enligt markanvändnings- och bygglagen samt MKB-lagen parallellt, och de utredningar och konsekvensbeskrivningar som upprättas i samband med MKB-processen avser man att utnyttja i planarbetet. I 39 markanvändnings- och bygglagen stadgas om innehållskrav för generalplan och i kapitel 10 a om särskilda bestämmelser rörande vindkraftsbyggande. I kontaktmyndighe-

7 7/27 tens utlåtande tas inte ställning till uppfyllandet av innehållskraven för generalplan, men kontaktmyndighetens utlåtande ska beaktas vid utarbetandet av planen. För MKB- och planprocesserna ska särskild uppmärksamhet fästas på processernas tidplaner bland annat för att de utlåtanden som kontaktmyndigheten lämnar om MKB-programmet och -dokumentet även kan påverka planförslaget. Detta har beaktats i beskrivningsprogrammet för projektet vid Reväsvaara. Enligt markanvändnings- och bygglagens 32 ska landskapsplanen tjäna som ledning när generalplanen utarbetas. När myndigheterna planerar åtgärder som gäller områdesanvändningen och beslutar om att vidta dessa åtgärder, skall de beakta landskapsplanen, försöka främja genomförandet av planen och se till att åtgärderna inte försvårar genomförandet av planen. I MKB-dokumentet ska därmed projektets genomförandealternativ bedömas i förhållande till de bestämmelser som ges i landskapsplanen. Natura-bedömning I 65 naturskyddslagen stadgas om bedömning av projekt och planer. Om ett projekt eller en plan antingen i sig eller i samverkan med andra projekt eller planer sannolikt betydligt försämrar de naturvärden i ett område som statsrådet föreslagit för nätverket Natura 2000 eller som redan införlivats i nätverket, för vars skydd området har införlivats eller avses bli införlivat i nätverket Natura 2000, ska den som genomför projektet eller gör upp planen på behörigt sätt bedöma dessa konsekvenser. Detsamma gäller ett sådant projekt eller en sådan plan utanför området som sannolikt har betydande negativa konsekvenser som når området. Den ovan avsedda beskrivningen av verkningarna kan också utföras som en del av det bedömningsförfarande som avses i 2 kap. i lagen om MKB-processen (468/1994). Vindkraftsprojektet vid Reväsvaara ligger inom Torne och Muonio älvars Natura-område (FI , SE , SCI); övriga Natura-områden i närområdet finns på mer än fyra kilometers avstånd från projektområdet. I MKB-programmets punkt framförs att det i anslutning till vindkraftsprojektet inte förväntas sådana konsekvenser för vattensystemet som skulle förändra de naturvärden som utgör grund för skyddet av Torne och Muonio älvsystems Natura-område och att det inte föreligger något behov av att utreda om det behövs någon egentlig Naturabedömning. Torne-Muonio älvs vattenområde Natura 2000-område (FI ) är ett område som samhället betraktar som viktigt (SCI), är skyddat som naturtypen naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ enligt habitatdirektivets bilaga I (100 %) och arten i habitatdirektivets bilaga II är utter. Som andra arter nämns harr, insjööring, lax, havsöring, nejonöga, sik, trubbpilblad och norrlandsstarr. Kontaktmyndigheten anser att projektområdet för vindkraft vid Reväsvaara är stort till sin areal och ligger inom Natura-områdets tillrinningsområde, som närmast på två kilometers avstånd från Torne älv, så till konsekvensbeskrivningen ska en utredning om behovet av Naturabedömning fogas, där det med tillräckliga utredningar, bedömningar och motiveringar framgår om en egentlig Natura-bedömning enligt 65 na-

8 8/27 Samråd enligt renskötsellagen turvårdslagen och därmed sammanhängande remissförfarande ska göras. Som resultat av behovsbedömningen framgår om projektet i betydande grad försämrar de naturvärden på vars grunder området har införlivats i Natura 2000-nätverket. För konsekvenser riktade mot vattenområdet ska även målen för vattnens status i vattenförvaltningsplanen för Torne älv-muonio älv beaktas. Konsekvensbeskrivningen bör riktas mot bland annat konsekvenserna av markämnen som eventuellt sköljs ut från väg- och markkabelsträckningar, platserna där vindkraftverken uppförs samt marktäkter och som kan transporteras till Natura-området. I utredningen av behovet av Natura-bedömning behöver dock inte separata naturutredningar göras. Renskötsellagen (RSL 848/1990) är en speciallag som säkerställer rennäringens ställning och förutsättningar för områdesanvändning. Den måste beaktas vid verksamhet på renskötselområde. I 53 renskötsellagen konstateras att "Vid planering av åtgärder som gäller statens marker och väsentligt inverkar på renskötseln skall statens myndigheter förhandla med företrädare för det berörda renbeteslaget." Projektområdet vid Reväsvaara ligger helt på mark som ägs av privata markägare. Kontaktmyndigheten påminner dock att det i Västra Lapplands landskapsplan som är i kraft på området i de planbestämmelser som gäller hela landskapsplanens område krävs att de territoriella förutsättningarna för utövande och utveckling av renskötsel säkerställs, samt att områden som är viktiga för renskötseln beaktas vid planläggning av områden som väsentligen påverkar renskötseln. Även om projektområdet inte skulle ligga på statligt ägd mark har förhandlingar av den typ som nämns i renskötsellagen hållits i olika projekt i Lappland och Kajanaland. Det centrala syftet med förhandlingarna är att säkerställa informationsutbytet mellan olika aktörer och myndigheter. De första förhandlingarna motsvarande 53 renskötsellagen ordnades för Reväsvaara-projektet. Det bestämdes att nästa förhandling ordnas innan den delgeneralplan som möjliggör byggandet av vindkraftsprojektet lämnas till kommunen för godkännande. När tidpunkten för förhandlingar bestäms bör hänsyn tas till de brådaste tiderna för renskötselarbetet i renbeteslaget (till exempel renskiljningarna under hösten och kalvmärkningen under sommaren). Planer, tillstånd och beslut som projektet förutsätter Nödvändiga tillstånd och planer Enligt 9 3 p. MKB-förordningen ska det i MKB-programmet ges uppgifter om de planer, tillstånd och med tillstånd jämförbara beslut som genomförandet förutsätter. Enligt 13 andra mom. MKB-lagen ska det av ett tillståndsbeslut eller något annat därmed jämförbart beslut framgå hur konsekvensbeskrivningen och kontaktmyndighetens utlåtande om detta har beaktats. I beskrivningsprogrammets sjätte kapitel presenteras de tillstånd och planer som projektet förutsätter. Sådana är enligt programmet proces-

9 9/27 Riksomfattande mål för områdesanvändningen sen för miljökonsekvensbeskrivning, planläggningsprocessen, markanvändningsrättigheter och arrendeavtal, bygglov och flyghindertillstånd, försvarsmaktens godkännande, miljötillstånd och vattentillstånd, tillstånd enligt elmarknadslagen och anslutning till elnätet, anslutningstillstånd, samt undantag från vissa bestämmelser i naturskydds- och vattenlagen. I samma avsnitt förtecknas också de tillstånd som eventuellt behövs, sådana är specialtransporttillstånd, avtal om placering av kabel, rör, elledning eller annan motsvarande konstruktion inom vägområde, arbetstillstånd för arbete på vägområde samt konsekvenser för tv- och radiosändningar och påverkan på väderradar. I beskrivningsprogrammets avsnitt 6.4 Bygglov och flyghindertillstånd behandlas såväl bygglov som flyghindertillstånd. Enligt kontaktmyndighetens synsätt bör dessa tillstånd för klarhetens skull behandlas i separata avsnitt. Enligt kontaktmyndighetens synsätt bör det i MKB-dokumentet utöver nämnda tillstånd även behandlas undersökningstillstånd för kraftledningsområde, inlösentillstånd för kraftledningsområde samt andra tillstånd som eventuellt behövs. I MKB-programmet har inte hänsyn tagits till det tillståndsförfarande som följer av att man inkräktar på fornlämningar. När det gäller behovet av tillstånd enligt vattenlagen bör det observeras att även förändring av tillståndet för en källa i naturtillstånd kräver tillstånd enligt vattenlagen. I bedömningsprogrammet har de nödvändiga tillstånden rörande trafik som söks hos NTM-centralen identifierats. Transporter av vindkraftverk kräver specialtransporttillstånd som söks hos Birkalands NTM-central. Från transporttillståndsenheten vid Birkalands NTM-central kan man begära förhandsinformation om tunga transporter. Kontaktmyndigheten fäster också uppmärksamhet på den disposition och rubriksättning som används i kapitel 6 och föreslår att det för de tillstånd och planer som projektet förutsätter görs tydligare skillnad mellan de tillstånd som projektets genomförande minst kräver och de tillstånd där behovet framgår när konsekvensbeskrivningen och projektplaneringen framskrider. En sådan uppläggning underlättar för läsaren att få en bild av hela tillståndshelheten i anslutning till projektet. Dessutom bör det i samband med tillstånden också nämnas varifrån ifrågavarande tillstånd söks. Statsrådets beslut om uppdaterade riksomfattande mål för områdesanvändningen (VAT) trädde i kraft Med de riksomfattande målen för områdesanvändningen styrs områdesanvändningen generellt särskilt genom planläggning. Landskaps- och generalplanerna har en central roll. Enligt 24 markanvändnings- och bygglagen skall de statliga myndigheterna i sin verksamhet beakta de riksomfattande målen för områdesanvändningen, främja möjligheterna att uppnå dem och bedöma vilka konsekvenser myndigheternas åtgärder har för regionstrukturen och områdesanvändningen. De riksomfattande målen för områdesanvändning förverkligas i huvudsak genom planläggning. Enligt beskrivningsprogrammet är avsikten att

10 10/27 använda utredningar och konsekvensanalyser som upprättas i anslutning till MKB-processen i planläggningen. När så är fallet anser kontaktmyndigheten att förhållandet till de riksomfattande målen för områdesanvändningen för de konsekvenser som uppstår vid genomförande av de olika alternativen ska beskrivas i samband med MKB-processen. De riksomfattande målen för områdesanvändning måste ofta jämkas sinsemellan. Enligt målen ska å ena sidan behoven inom energiförsörjningen på riksnivå tryggas och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas och å andra sidan ska det säkerställas att nationellt betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Till exempel kan det vid konkretisering av dessa mål i praktiken finnas motstridiga lösningsalternativ om det på influensområdet för vindkraftsparken finns bland annat nationellt värdefulla landskapsområden och kulturhistoriska miljöer av riksintresse baserat på riksomfattande inventeringar. Lösningarna måste dock sökas på ett sådant sätt och bland de alternativ där båda målen kan realiseras. Eventuella konfliktsituationer måste motiveras noggrant. I MKB-programmet för Reväsvaara har de riksomfattande målen för områdesanvändning behandlats ytligt. Enligt kontaktmyndighetens synsätt bör i MKB-dokumentet de viktigaste målen ur vindkraftsprojektets synvinkel anges, samt uppskattas hur de olika alternativen kan främja uppfyllelsen av dessa mål. Enligt kontaktmyndighetens synsätt berörs projektet av bland annat följande mål för områdesanvändningen: Fungerande regionstruktur: Allmänna mål: - Med områdesanvändningen stöds en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärkning av näringslivets konkurrenskraft och internationella ställning genom att så bra som möjligt utnyttja befintliga strukturer samt genom att främja förbättring av livsmiljöns kvalitet och hållbart utnyttjande av naturens resurser. Utnyttjandet av områdesstruktur och områdesanvändning baseras i första hand på områdenas egna styrkor och geografiska faktorer. - Genom områdesanvändningen främjas växelverkan mellan städer och landsbygd samt utvecklingen av bynätverk. Särskilt i glesbefolkad landsbygd och inom stagnerande områden fästs i områdesanvändningen uppmärksamhet på att utnyttja redan befintliga strukturer samt på att göra näringslivet och annan bas för verksamhet mångsidigare. I områdesanvändningen beaktas näringsgrenar baserade på glesbygd och särskilda verksamheter samt landsbygdens behov av att få nya permanenta boende. - Särskilda mål: - Vid planering av områdesanvändning ska försvarets och gränsbevakningens behov beaktas och tillräckliga territoriella förutsättningar säkras för garnisoner och andra verksamheter hos försvar och gränsbevakning. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön: Allmänna mål:

11 11/27 - I områdesanvändningen fästs särskild uppmärksamhet på att förebygga olägenheter och risker för människors hälsa samt på att eliminera befintliga olägenheter. - Vid planeringen av områdesanvändning identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och avvikande naturförhållanden och deras konsekvenser förebyggs. I områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassning till klimatförändringen. Särskilda mål: - I områdesanvändning ska olägenheter i form av buller, vibrationer och luftföroreningar förebyggas - Vid områdesanvändningen ska energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor främjas. - Vid planeringen av områdesanvändning ska tillgången till vatten av god kvalitet i tillräcklig mängd säkerställas liksom möjligheten att realisera regionala vattenförsörjningslösningar för tätorter. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser: Allmänna mål: - Genom områdesanvändning främjas bevarandet av nationell kulturmiljö och byggnadsarvet samt deras regionalt varierande natur. - Med områdesanvändning främjas bevarandet av mångfalden i områden som är värdefulla och känsliga ur den levande eller ickelevande naturens synvinkel. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden samt vid behov mellan dessa och andra värdefulla naturområden främjas. - Med områdesanvändning främjas användningen av naturen i rekreationssyfte samt natur- och kulturturism genom att förbättra förutsättningarna för mångsidig användning. Ekologiskt hållbart utnyttjande av nätverket av naturskyddsområden och värdefulla landskapsområden främjas för rekreation, som stödområden för turism samt för utveckling av turism i deras närområden utan att äventyra skyddsmålen. - Med områdesanvändning främjas ett hållbart utnyttjande av naturresurser så att tillgången till naturresurserna säkerställs också för kommande generationer. I områdesanvändningen och dess planering beaktas naturresursernas lokalisering och möjligheterna att utnyttja dem. Särskilda mål: - I områdesanvändningen ska det säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. De av myndigheterna genomförda riksomfattande inventeringarna beaktas som utgångspunkter för områdesanvändningen. Vid planering på landskapsnivå ska kulturmiljöer och landskap med betydelse på riksplanet pekas ut. Inom dessa områden måste områdesanvändningen passa in i deras historiska utveckling. - I planering av områdesanvändningen ska också ekologiskt eller för rekreationsanvändning viktiga och enhetliga naturområden beaktas. Områdesanvändningen ska styras så att inte dessa områdeshelheter splittras i onödan. - I områdesanvändningen ska behovet av skydd för grund- och ytvatten samt användningsbehovet beaktas. Anläggningar och verksamheter som medför risker för förorening eller förändring av grundvatten ska placeras tillräckligt långt från grundvattenförekomster som är viktiga för vattenförsörjningen och lämpar sig för vattentäkt. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning:

12 12/27 Planer för markanvändning på området Allmänna mål: - I områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. Särskilda mål: - I områdesanvändningen ska tryggas utvecklingsmöjligheter för flygtrafikens nuvarande reservlandningsplatser och flygledningssystem samt militärflygets behov. - För kraftledningssträckningar ska i första hand befintliga ledningsgator utnyttjas. - I landskapsplanen ska anvisas vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. - I områdesanvändningen och planeringen av områdesanvändning rörande ovan nämnda kommunikations- och energinät ska beaktas riskerna för extremväder och översvämningar, omgivande markanvändning och dess utvecklingsbehov samt närmiljön, speciellt bebyggelse, värdefulla natur- och kulturobjekt och -områden samt landskapets speciella karaktär. De riksomfattande målen för områdesanvändning har utöver dessa fyra teman dessutom två särskilda teman: Specialfrågor i Helsingforsregionen samt helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer. I anslutning till den senare av dessa gäller följande generella mål för vindkraftsprojektet i Reväsvaara: Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer: - I renskötselområdet tryggas förutsättningarna för renskötsel för områdesanvändningens del. Genomförande av vindkraftsprojektet kräver att en delgeneralplan upprättas. Landskapsplanen tjänar som ledning när generalplanen utarbetas. Projektområdet vid Reväsvaara är beläget i Ylitornio kommun där Västra Lapplands landskapsplan som är fastställd vid miljöministeriet gäller. I landskapsplanen fastställdes inte områden för vindkraftverk, bl.a. beteckningen tv 2390 rörande Reväsvaara med tillhörande bestämmelser. Projektområdet är i landskapsplanen för Västra Lappland beläget inom ett område dominerat av jord- och skogsbruk (M 4505). Med beteckningen anvisas områden som huvudsakligen är avsedda för jord- och skogsbruk men som även kan användas för andra ändamål om inte nämnvärd olägenhet orsakas den huvudsakliga användningen och karaktären inte förändras. Inom projektområdet har det påvisats ett fornlämningsobjekt Reväsvaara, Laki-Autto (SM 3553). I projektområdets norra del anvisas ett grundvattenmagasin som är viktigt eller lämpligt för vattentäkt och i den östra delen ett ställe för marktäkt (EO 2410). I områdets östra del finns en snöskoterled. Projektområdet gränsar till Liakka Kainuunkylä-Ylitornio-Pello sjöområden som är målområde för landsbygdsutveckling (mv 8415) och ansluter till utvecklingskorridoren för Västra Lappland och Norrskensvägen. I landskapsplanen finns också allmänna bestämmelser som gäller hela landskapsplanen rörande bland annat placering av vindkraftverk. Enligt den allmänna bestämmelsen ska vindkraftverk placeras centraliserat i grupper med flera vindkraftverk. I kommunens planläggning och annan plane-

13 13/27 ring av områdesanvändningen ska hänsyn tas till hur byggande av vindkraft påverkar landskapet, bebyggelsen, fritidsbebyggelsen, fågellivet och annat djurliv, naturen samt kulturarvet, och negativa konsekvenser ska lindras. Reväsvaara-området ligger dessutom inom ett renskötselområde. I beskrivningsprogrammet anges gränserna för general- och detaljplaner i närheten av projektområdet i figur 4-4. Projektområdets västra spets gränsar till delgeneralplanen för Torne älv. Om det i planen i projektområdets närhet har anvisats byggplatser dit det kan riktas olägenheter rörande människors hälsa, levnadsförhållanden och trivsel, som buller och blinkande skugga, ska byggplatserna beaktas i konsekvensbeskrivningen. Beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser Syftet med MKB-lagen är att främja bedömningen och ett enhetligt beaktande av miljökonsekvenser vid planering och beslutsfattande och samtidigt öka medborgarnas tillgång till information och deras möjligheter till medbestämmande (MKBL 1 ). Med miljökonsekvens avses de direkta och indirekta verkningar som ett projekt eller en verksamhet medför i Finland och utanför finskt territorium för: a) människors hälsa, levnadsförhållanden och trivsel b) jordmånen, vattnet, luften, klimatet, växtligheten och organismer samt för naturens mångfald c) samhällsstrukturen, byggnader, landskapet, stadsbilden och kulturarvet d) utnyttjandet av naturresurser, samt för e) växelverkan mellan de i punkterna a d nämnda faktorerna (MKBL 2 ). I beskrivningsprogrammet presenteras de allmänna principerna för beskrivningen i punkt 5.1. Enligt beskrivningsprogrammet läggs tyngdpunkten vid klarläggande av miljökonsekvenser på konsekvenser som bedömts och upplevts som betydande. Vid vindkraftsprojekt är sådana särskilt konsekvenserna för landskapet och naturen samt påverkan från buller och blinkande skugga. Enligt programmet bedöms miljökonsekvensers betydelse genom att jämföra miljöns tolerans mot varje miljöbelastning. Vid bedömning av miljöns tålighet utnyttjas krav baserade på lagstiftning, föreskrivna riktvärden och tillgänglig, brett accepterad forskningskunskap. Kontaktmyndigheten betraktar dessa generella principer som en god utgångspunkt vid konsekvensbedömningen. Behandlingen av betydelse och grunderna för detta är viktigt för beskrivningens transparens, så det bör fästas uppmärksamhet på detta i MKB-dokumentet. Enligt kontaktmyndighetens uppfattning ska konsekvensens egenskaper och områdets nuläge och förändringskänslighet beaktas vid bestämning av miljöns tålighet och konsekvensernas betydelse.

14 14/27 Projektets konsekvenser för människors hälsa, levnadsförhållanden och trivsel Enligt beskrivningsprogrammets punkt 5.11 ska projektets konsekvenser för människors hälsa, levnadsförhållanden och trivsel utredas i samband med beskrivningen av sociala konsekvenser (SVA). Med hjälp av SVA utreds projektets konsekvenser för människors hälsa med hänsyn tagen till de ljud- och skuggeffekter som vindkraftverken ger upphov till samt påverkan från kraftledningens elektriska och magnetiska fält. Dessutom beskrivs projektets konsekvenser för regional ekonomi, säkerhet, trivsel och möjligheter till rekreation i det fria som jakt, bärplockning och vandring. Projektets sociala konsekvenser bedöms genom att utnyttja de kalkylmässiga och kvalitetsmässiga uppskattningar som uppstår vid konsekvensbeskrivningens andra delar, bland annat när det gäller konsekvenser för landskap och buller samt konsekvenser av blinkande skugga och markanvändning. I beskrivningsprogrammets punkt 5.5 presenteras projektets konsekvenser för näringar och ekonomi som konsekvenser för rennäring respektive andra näringar för vilkas del det även hänvisas till beskrivningen av sociala konsekvenser. Som stöd för bedömningen genomförs en boendeenkät som skickas per post till permanentboende samt fritidsboende och markägare inom närinfluensområdet. Närinfluensområdet definieras i beskrivningsprogrammet som 5 10 km avstånd från närmaste kraftverk. Ur uppgifterna i beskrivningsprogrammet framgår inte om enkäten också utsträcks till de boende och markägare på den svenska sidan som finns på mindre avstånd än 5 10 km från projektområdet. Enligt kontaktmyndighetens synsätt skulle det vara bra om det fanns samma möjligheter på båda sidor om gränsen att svara på enkäten. Enkäten kan anses vara ett bra sätt att ta del av de boendes och rekreationsanvändarnas lokalkännedom samt användarnas erfarenheter av projektområdet och om de förändringar som projektet medför och deras oro rörande bland annat boende och rekreation i det fria. Närmare uppgifter om andra metoder för beskrivning av sociala konsekvenser har inte lämnats. Kontaktmyndigheten anser att det i beskrivningsprogrammet har angetts att de väsentliga konsekvenserna för människor ska beskrivas. Metoderna för konsekvensbeskrivning bör beskrivas så att läsaren förmår förstå vad slutledningen i MKB-dokumentet om beskrivningen av de sociala konsekvenserna som helhet baseras på. Bebyggelse Lokalisering av bebyggelse och andra funktioner i projektområdets närhet utgör väsentlig grundinformation vars betydelse framhävs när konsekvenser för människor beskrivs. Enligt MKB-programmet är de närmaste enstaka bostads- och fritidshusen belägna cirka 450 meter väster om projektområdet vid Reväsvaara. De planerade vindkraftverkens avstånd från närmaste bostads- och fritidshus är dock cirka två kilometer. När det gäller bebyggelse baseras uppgifterna i beskrivningsprogrammet på uppgifter från miljöförvaltningens miljö- och geografiska informationstjänst, OIVA. Uppgifterna presenteras överskådligt på en karta. Enligt kontaktmyndighetens synsätt måste tillräckliga uppgifter om de bostads- och fritidshus som finns på influensområdet finnas, speciellt när konsekvenser inom närinfluensområdet, som vindkraftsbuller, behandlas.

15 15/27 Vindkraftsbuller och konsekvenser för ljudmiljön Omgivningsbullret på Reväsvaara-området består i dag huvudsakligen av buller från väg- och spårbunden trafik dag- och nattetid på riksväg 21, Reväsvaarantie och järnvägen Ylitornio-Kolari samt buller från marktäkt, skjutbana och skogsmaskiner. Enligt MKB-programmet för vindkraftsprojektet vid Reväsvaara används den nya nationella anvisningen för simulering av vindkraftsbuller (Tuulivoimaloiden melun mallintaminen, Ympäristöhallinnon ohjeita 2/2014) vid beskrivningen. I processen för miljökonsekvensbeskrivning (MKB-processen) ska det vid bullersimulering enligt anvisningen för simulering av vindkraftsbuller (2/2014) uppges detaljerade och alternativa uppgifter, som antalet vindkraftverk och lägen, nominell effekt, höjd, rotorns diameter, buller, som kan användas för uppskattning av bullernivån för vindkraftverk genom simulering. I beskrivningen kan flera olika alternativa typer av vindkraftverk, antal och lägen granskas och bullerutbredningen för olika alternativ simuleras. Bullersimulering baseras på granskning av den övre gränsen för vindkraftverkens buller. För de planerade vindkraftverkens buller används ett garanterat värde som tillverkaren uppgett. Uppgifterna rörande simuleringen ska beskrivas så noggrant och begripligt som möjligt. Enligt beskrivningsprogrammet jämförs simulerade resultat för bullerutbredningen med områdets bakgrundsbuller från vägtrafik, industri och skjutbana. I MKB-dokumentet bör eventuella samverkande effekter från närliggande riksväg 21, Reväsvaarantie, Ylitornio-Kolari-järnvägen, marktäktplatsen, skjutbanan och användningen av skogsmaskiner med ljudlandskapet i vindkraftsparkens influensområde beskrivas. Enligt MKB-programmet kommer resultaten från bullersimuleringen att jämföras med de riktvärden för planering som ges i anvisningen Tuulivoimarakentamisen suunnittelu (2012) eller riktvärden i den nya förordningen som möjligen ges under Miljöministeriet har i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt arbets- och näringsministeriet utarbetat ett utkast till statsrådets förordning om riktvärden för bullernivå för vindkraftverk. Eftersom förordningen om vindkraftsbuller bara är i utkastfasen när detta utlåtande lämnas, lär den träda i kraft tidigast under Enligt kontaktmyndighetens synsätt utgör de riktvärden för planering som miljöministeriet presenterat en god utgångspunkt för planeringen av vindkraftsprojektet vid Reväsvaara på det sätt som angivits i programmet. Blinkande skugga Med blinkande skugga avses ett blänkande som uppstår av solljuset och rotorbladens rotation och som beroende på vindkraftverkets storlek, läge och solens vinkel kan sträcka sig cirka 3 kilometer från vindkraftverket. Enligt MKB-programmet kommer blänkeffekter att beskrivas med hjälp av simuleringar med programvaran WindPRO. Simuleringens resultat bör åskådliggöras klart och uppskattade effekter på bostads- och fritids-

16 16/27 Konsekvenser för tv-mottagning hus presenteras. I Finland har inga gränsvärden eller rekommendationer bestämts för blänkeffekter. Vid beskrivning av blänkeffekter rekommenderas det att använda andra länders rekommendationer om begränsning av blänk som hjälp. Enligt kontaktmyndighetens synsätt är planen för beskrivning av blinkande skugga eller blänk tillräcklig. I omgivningarna till de planerade vindkraftverken tas tv-signalen emot från Tervolas sändarstation (ca 45 km från stationen till parken) eller Ainiovaaras kompletterande sändarstation (ca 5 km från stationen till parken). Beroende på position så tas tv-signalen emot från endera av ovan nämnda stationer. Det är sannolikt att de vindkraftverk som planeras vid Reväsvaara kommer att orsaka störningar i tv-signalen. I projektets planering bör man förbereda sig på att åtgärda störningarna. I MKBdokumentet bör den projektansvariges plan för att åtgärda störningarna presenteras. Rekreation i det fria Trivseln och levnadsförhållandena för människorna i området kan påverkas av bland annat möjligheterna till rekreation i det fria. Rekreation i det fria är jakt, bärplockning och vandring. Utredningen av en ny sträckning för Aurinkovaarojen Jotos vid Reväsvaara skulle kunna innefatta vandringsledens lämplighet för terrängcykling förutom fotvandring. I konsekvensbeskrivningsdokumentet vore det bra att klargöra om de nya vägar som byggs på vindkraftsprojektets område lämpar sig som en del av en cykelled. På den skogsväg som leder till projektområdet går vintertid en ledplan som är godkänd enligt 15 terrängtrafiklagen och en ledförrättad snöskoterled. Om skogsvägen används som serviceväg för vindkraftsområdet, ska en ny sträckning för leden planeras och anläggas i god tid innan projektet genomförs. Konsekvenser för rekreation i det fria kan gälla till exempel viltbestånden som en följd av förändringar i skogarnas livsmiljöer. Minskningen av jaktområden samt förändringen av skogs- och myrmiljöer till vindkraftsmiljö kan påverka jaktupplevelsen i betydande grad. Detta kan leda till att jakten flyttar någon annanstans. En konsekvens rörande rekreation i det fria kan också vara till exempel flyghinderljusens blinkande speciellt under den mörka tiden, eftersom det kan förändra rekreationsupplevelsen väsentligt. I fågelinventeringen på projektområdet har det påträffats lite fågelvilt. När det gäller vilt och även jakt bör det finnas tillräckligt med uppgifter från området så att projektets konsekvenser kan bedömas. Renskötsel Enligt beskrivningsprogrammet bedöms konsekvenserna för rennäringen med hjälp av kartanalyser, statistik och intervjuer med sakkunniga (renägare och renbeteslagets styrelse). Dessutom söker man utnyttja geografisk information som används för lokalisering av renar. Konsekvenser riktade mot renskötsel har en central roll i Lappland. Förpliktelsen att utreda konsekvenser rörande renskötsel finns i bland annat renskötsellagen (848/1990), riksomfattande mål för områdesanvändning och bestämmelserna i Västra Lapplands landskapsplan som fastställts för området. Vid beskrivning av konsekvenser riktade mot renskötsel finns det anledning att även använda Renbeteslagens förbunds anvisning om behandling av renskötsel i markanvändningspro-

17 17/27 Försvarsmaktens verksamhet Projektets konsekvenser för naturmiljön Ytvatten, grundvatten och vattennatur jekt. Utredningarna bör göras över renbeteslagets hela område och i dessa ska renbeteslagets verksamhetsmiljö beaktas och hur området används för renskötsel under olika årstider (sommar- och vinterbete, brunst- och kalvningsområden, transportleder osv.) Vid etablering av vindkraft ska hänsyn tas till de särskilda målen rörande rikets försvar och militärflygtrafik. Genom att beakta dessa säkerställs tillräckliga territoriella förutsättningar för garnisoner, skjut- och övningsområden, depåverksamhet, gränsbevakning, militärflyg samt andra förutsättningar för försvarsverksamheten. Enligt beskrivningsprogrammet för Reväsvaara beaktas Försvarsmaktens verksamhet bland annat i beskrivningen av konsekvenser rörande säkerhet. Dessutom kommer man i samband med projektet att beskriva konsekvenser för radar och kommunikationsförbindelser. Enligt beskrivningsprogrammet har Försvarsmakten i sitt utlåtande i november 2013 till den projektansvarige konstaterat att den inte bedömer att projektet skulle ha betydande konsekvenser för Försvarsmaktens verksamhet. Om de vindkraftverk som ska byggas skiljer sig när det gäller storlek (större), antal (fler) eller lägen från de uppgifter på vars grund Huvudstaben (operativa avdelningen) har lämnat sitt utlåtande ska ett nytt utlåtande inhämtas från Huvudstaben. I beskrivningsprogrammets punkt 5.13 presenteras en plan för utredning av konsekvenser för mark och berggrund samt yt- och grundvatten. Enligt programmet beskrivs eventuella konsekvenser för yt- och grundvatten på befintligt material relativt förhållanden på platserna för vindkraftverken och kraftledningen. De uppgifter om nuläget som presenteras i beskrivningsprogrammet uppdateras till konsekvensbeskrivningsdokumentet. I bedömningen av påverkan beaktas byggtekniken för vindkraftverkets fundament och dess eventuella konsekvenser. I konsekvensbeskrivningen beaktas eventuella konsekvenser för vattentäkten i projektområdets närhet i såväl projektets etableringsfas som driftfas. Enligt programmet beaktas också konsekvensen av att bygga nya vägar. Vindkraftsområdet vid Reväsvaara ligger till en del också inom en grundvattenförekomst som är viktig för vattenförsörjningen (Reväsvaara ). Söder om projektområdet finns grundvattenmagasinet Huitaperi ( ) som är viktigt för vattenförsörjningen. Det egentliga tillrinningsområdet för grundvattenförekomsten vid Reväsvaara är ganska litet. Vattentäkten har 1971 beviljats tillstånd för uttag av 400 m 3 /dygn grundvatten och det har fastställts ett skyddsområde för vattentäkten med ett beslut som högsta förvaltningsrätten har ändrat I projektet bör skyddsområdenas lägen och bestämmelser kontrolleras. Av beskrivningsprogrammet framgår det inte vilka transportvägar som används för att nå vindkraftsområdet. Enligt dagens praxis kan nya vä-

18 18/27 gar och andra trafikområden anvisas på grundvattenförekomster bara i undantagsfall, till exempel om man med den nya vägen uppnår betydande fördelar även när det gäller skydd av grundvatten (t.ex. kemikalietransporter). På närskyddsområde till vattentäkt ska ingen ny verksamhet anvisas. Vid planeringen av projektets transportvägar ska sådana upprustningsåtgärder undvikas på grundvattenförekomster som kan medföra kvalitetsförändringar eller permanenta förändringar av grundvattnets nivå. Detta gäller allt slags byggande, dikning och grävning på grundvattenförekomst. På den planerade vindkraftsparkens område finns också tre källor samt bäcken Kiimaoja, som mynnar ut i Iso Mustajärvi cirka 2,5 kilometer söder om projektområdet. Närmaste ytvattenobjekt utanför projektområdets gräns är Reväsjärvi på cirka 1,5 kilometers avstånd i väster, Hanhijärvi på cirka 1,5 kilometers avstånd. Även källor i naturtillstånd ska beaktas eftersom ändring av deras naturtillstånd kräver tillstånd enligt vattenlagen. Vid beskrivning av konsekvenser och jämförelse av alternativen ska naturens ekosystem beaktas. Ett gott exempel på detta är vattenförvaltning som även nämns i dokumentet, till exempel kan ändringar i vattnets flödesriktning innebära okontrollerade förändringar på andra platser i naturen. Detta gäller såväl yt- som grundvatten. Speciellt bör i detta avseende beaktas de för projektområdet typiska källorna och torra lundarna samt även andra lundar. För konsekvenser riktade mot vattendragsområdet ska även målen för vattnens status i vattenförvaltningsplanen för Torne älv-muonio älv beaktas. Konsekvensbeskrivningen bör riktas mot bland annat konsekvenserna av markämnen som eventuellt sköljs ut från väg- och markkabelsträckningar, platserna där vindkraftverken uppförs samt marktäkter och som kan transporteras till Natura-området. Enligt kontaktmyndighetens synsätt ska beskrivningen av konsekvenser för yt- och grundvatten baseras på tillräckliga uppgifter om nuläget och vid beskrivning av konsekvenserna ska hela vindkraftsprojektets påverkan på områdets vattenhushållning behandlas som en helhet. Växtlighet och naturtyper Projektområdet hör geologiskt till området med kalottberg det vill säga ovanför spolningsgränsen för Östersjöns högsta strandlinje bevarade moräntäcket (kalotten). Om kalottbergens bergiga och karga tvinskogar används benämningen hällmarksskogar som är en nära hotad (NT) naturtyp (Suomen luontotyyppien uhanalaisuus, Raunio, A. m.fl., 2008). I projektområdets nedre delar finns den hotade sårbara Ajonkenttäs torra lund av lingon-stenbärstyp. På höjdernas nedre sluttningar finns torra moskogar och några lundar med liten areal. Ekonomiskogarna har varierande åldersstruktur. Mossarna på höjdområdena är lågstarrmossar som domineras av tuvsävtuvull och släntmyrarna mellan höjderna är starrkärr, tallkärr och små dymossar. Mellan Reväsvaara och Kiimavaara går en strandängsliknande bäckdal där det förekommer strandängar, flarkgölar, blåtåtelängar, en- och brakvedsbuskage samt rikkärr. På projektområdets norra