FÖRFARANDET VID MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGEN AV PALOVAARA- AHKIOVAARA VINDKRAFTSPARKER

Transkript

1 YHTEYSVIRANOMAISEN LAUSUNTO LAPELY/1/07.04/ wpd Finland Oy Keilaranta Espoo Brev och bedömningsprogram FÖRFARANDET VID MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGEN AV PALOVAARA- AHKIOVAARA VINDKRAFTSPARKER Enligt lagen om förfarande vid miljökonsekvensbedömning 9 ska kontaktmyndigheten ge sitt utlåtande om miljökonsekvensbedömningen. wpd Finland Oy har lämnat programmet för miljökonsekvensbedömning av Palovaara-Ahkiovaara vindkraftsprojekt (programmen ankom ) till Lapplands NTM-central. Föreliggande utlåtande är det utlåtande om MKB-programmet för Palovaara-Ahkiovaara vindkraftsprojekt som avses i 9 i MKB-lagen. I utlåtandet presenteras Palovaara-Ahkiovaara vindkraftsprojekt och bedömningsprogrammet i huvuddrag, de centrala punkterna i utlåtanden och åsikter som framförts om programmet samt kontaktmyndighetens syn på bedömningsprogrammet och MKB-förfarandet. PROJEKTINFORMATION OCH MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING Projekt Projektansvarig MKB-konsult Palovaaran-Ahkiovaara vindkraftsprojekt wpd Finland Oy Keilaranta Espoo Kontaktperson: Riikka Arffman (tfn ) e-postadress: förnamn.efternamn(at)wpd.fi FCG Design och planering Ab Hallituskatu D, 7 krs ULEÅBORG Kontaktperson: Marja Nuottajärvi (tfn ) e-postadress: förnamn.efternamn(at)wpd.fi Kontaktmyndighet Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral Hallituskatu 3 B ROVANIEMI Kontaktperson: Kalle Oiva (tfn ) e-postadress: förnamn.efternamn(at)ely-keskus.fi LAPIN ELINKEINO-, LIIKENNE- JA YMPÄRISTÖKESKUS Kutsunumero PL Rovaniemi Asemakatu Kemi

2 2/20 Förfarande vid miljökonsevensbedömning Syftet med lagen om förfarande vid miljökonsekvensbedömning (468/1994, ändrad 458/2006) är att främja bedömningen och ett enhetligt beaktande av miljökonsekvenser vid planering och beslutsfattande och samtidigt öka medborgarnas tillgång till information och deras möjligheter till medbestämmande. MKB-förfarandet tillämpas på projekt som kan medföra betydande miljökonsekvenser. Statsrådets förordning (6 ) innehåller en förteckning på projekt på vilka MKB-förfarande alltid ska tillämpas. Vindkraftverksprojekten har lagts till denna förteckning (trädde i kraft ) och enligt förteckningen ska MKB-förfarande tillämpas på projekt som omfattar minst 10 kraftverk eller vars totala effekt är minst 30 MW. Omfattningen av vindkraftsprojektet i Palovaara-Ahkiovaara överstiger tröskeln för MKB. Förfarandet vid miljökonsevensbedömning sker i två etapper. Den första etappen är ett bedömningsprogram (MKB-program) som är den projektansvariges plan enligt vilken bedömningen ska utföras. Kontaktmyndighetens utlåtande om bedömningsprogrammet avser bl.a. att styra det påbörjade MKB-förfarandet samt kontrollera att bedömningsprogrammet är ändamålsenligt och tillräckligt samt att ta ställning till hur förfarandena ska samordnas. Under den andra etappen gör den projektansvarige upp ett bedömningsprogram och utifrån kontaktmyndighetens utlåtande om programmet de behövliga utredningarna och bedömningarna om projektets konsekvenser. Därefter utarbetar den projektansvarige en miljökonsekvensbeskrivning (MKB-beskrivning). Kontaktmyndigheten ger likaså sitt utlåtande om bedömningsbeskrivningen och dess tillräcklighet. MKB-förfarandet avslutas med kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-beskrivningen. Myndigheterna, de vars förhållanden eller intressen kan påverkas av projektet, samt organisationer och stiftelser vilkas verksamhet kan komma att beröras av projektet, har en möjlighet att lämna sitt utlåtande och framföra sina åsikter om såväl MKB-programmet som MKBbeskrivningen. Till de tillståndsansökningar som behövs för att projektet ska kunna genomföras bifogas miljökonsekvensbeskrivningen och det utlåtande som kontaktmyndigheten har lämnat om beskrivningen. Av tillståndsbeslutet ska framgå på vilket sätt bedömningsbeskrivningen och kontaktmyndighetens utlåtande om beskrivningen har beaktats. Projektet, dess placering samt föreslagna alternativ Projektet wpd Finland Oy planerar en vindkraftspark på ca 24 km avstånd från centrum av Pello kommun söderut, vid gränsen till Ylitornio kommun i området Palovaara-Ahkiovaara. Projektområdena ligger 4,5 11 kilometer öster om Torne älv som är riksgräns mellan staterna Finland och Sverige. Bosättningen i närområdet är koncentrerad till byn Ratasjärvi längs Ratasjärventie och Ratasjoentie, på ett avstånd av 5,8 kilometer

3 3/20 från Palovaara projektområde och på ett avstånd av 2,5 kilometer från Ahkiovaara projektområde. Närmaste by som har en större bosättning är byn Juoksenki på ca 4 kilometers avstånd från de närmaste kraftverken i nordvästlig riktning på stranden av Torne älv. Den by i Sverige som ligger närmast projektområdena är byn Juoksengi på ca 4,9 kilometers avstånd från de närmaste kraftverken i nordvästlig riktning. Enligt den preliminära planen kommer projektet att omfatta kraftverk, av vilka högst 21 kraftverk förläggs till Palovaara och fem kraftverk till Ahkiovaara. Vindkraftverken består av ett torn som monteras på ett fundament, en 3-bladig rotor samt ett maskinrum. De planerade vindkraftverken är vindkraftverk med cylinderformade torn och en enhetseffekt på 3-5 MW. Vindkraftverkens torn är m höga och rotorbladets längd m. Totalhöjden är högst 230 m. Vindkraftsparken består, beroende på vilket alternativ som väljs, av högst 26 vindkraftverk med fundament, servicevägar mellan kraftverken, mellanspänningskablar mellan vindkraftverken (20 kv jordkabel), parktransformatorstationer samt en 110/20 kv elstation och en 110 kv luftledning för anslutning till stamnätet Alternativ I föreliggande miljökonsekvensbedömning granskas två alternativ för byggande av vindkraftsparker och ett så kallat nollalternativ. Skillnaderna mellan alternativen härrör från antalet vindkraftverk. Alternativ ALT0: Inga nya vindkraftverk uppförs. Alternativ ALT1: I Palovaara uppförs 21 vindkraftverk vilkas torn är m höga och rotorbladets längd m. Totalhöjden är högst 230 m och enhetseffekten 3-5 MW. Alternativ ALT2: I Palovaara uppförs 21 vindkraftverk och i Ahkiovaara 5 vindkraftverk vilkas torn är m höga och rotorbladets längd m. Totalhöjden är högst 230 m och enhetseffekten 3-5 MW. Elöverföringen För överföring av den energi som produceras av vindkraftsparken studeras tre alternativ för elöverföring. Anslutningen till elnätet sker till den befintliga 110 kv kraftledningen Keminmaa Pello (Aavasaksa Turtola). Alt A: Det nordligaste ruttalternativet: Ledningsruttens längd är ca 13 kilometer. Alt B: Det mellersta ruttalternativet. Ledningsruttens längd är ca 10 kilometer. ALT C: Det sydligaste ruttalternativet. Ledningsruttens längd är ca 11,9 kilometer. INFORMATION OM BEDÖMNINGSPROGRAMMET

4 4/20 wpd Finland Oy har lämnat miljökonsekvensbedömningsprogrammet för Palovaara-Ahkiovaara vindkraftsprojekt (programmen ankom ) till Lapplands NTM-central. Programmet för miljökonsekvensbedömningen av vindkraftsparken och kungörelsen om programmet har framlagts till påseende i Pello och Ylitornio kommunkansli samt Lapplands NTM-central och på internet paloahkiovaarantuulivoimayva från och med för hela den tid bedömningsförfarandet pågår. En kungörelse om bedömningsprogrammet har publicerats i Pohjolan Sanomat samt Lapin Kansa och tidningen meän Tornionlaakso Den officiella anslagstiden var , under vilken tid utlåtanden och åsikter skulle lämnas till NTM-centralen. Det har även varit möjligt att ta del av bedömningsprogrammet på biblioteken i Pello och Ylitornio kommuner. Eftersom Palovaara-Ahkiovaara vindkraftsprojekt eventuellt medför konsekvenser som når den svenska sidan, tillämpas den internationella konventionen för bedömning av gränsöverskridande miljökonsekvenser som ingicks i Finland i Esbo Miljöministeriet har med ett brev daterat informerat Sverige om projektet och bedömningsprogrammet. Möte för allmänheten Begäran om utlåtande Ett informationsmöte för allmänheten hölls på byagården i Juoksenki. Mötet för allmänheten annonserades genom en kungörelse i Pohjolan Sanomat och i Lapin Kansa och tidningen meän Tornionlaakso. Informationsmötet besöktes av 28 personer inklusive arrangörer och informatörer. Promemorian från informationsmötet presenteras i en bilaga till detta utlåtande. Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral har begärt utlåtanden om bedömningsprogrammet av Pello och Ylitornio kommun, Övertorneå kommun, Lapplands förbund, Forststyrelsen Lapplands naturservice, Lapplands regionförvaltningsverk, Museiverket, Tornedalens landskapsmuseum, Huvudstaben för försvarsmakten, Staben för Norra Finlands militärlän, Staben för flygvapnet, Lapplands flygflottilj, Staben för Lapplands gränsbevakningssektion, Gränsbevakningsväsendet, Västra Finlands sjöbevakningssektion, Meteorologiska institutet, Trafiksäkerhetsverket, Trafikverket, Fiskerimyndigheten vid Lapplands NTMcentral, Vilt-och fiskeriforskningsinstitutet, Fingrid Oyj, Digita Oy, TuuliWatti Oy, Finavia Kemi-Torneå flygstation, Finsk-svenska gränsälvskommissionen, Lapplands naturskyddsdistrikt, Lapin lintutieteellinen yhdistys ry (Lapplands ornitologiska förening), Paliskuntain yhdistys ry. Renbeteslagsföreningen, Maataloustuottajain Lapin liitto MTK-Lappi ry (Lapplands lantbruksproducenter), Torniolaakson Sähkö (Tornedalens el), Lapplands räddningsverk, Napapiirin Erä, Napapiirin kyläyhdistys (Polcirkelns byaförening), Orajärvi renbeteslag, delägarna i Juoksenki samfällda skog. Utlåtanden och åsikter

5 5/20 KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE Om bedömningsprogrammet lämnades 18 utlåtanden och 6 åsikter. Utlåtanen och åsikter i originalversion förvaras hos Lapplands NTMcentral. Kopior av utlåtanden och åsikter har lämnats till den projektansvarige. De åsikter och utlåtanden som framfördes om MKBprogrammet hänförde sig bland annat till projektets konsekvenser för landskapet, jakten, rekreationsaktiviteterna och naturmiljön samt till buller och ljusreflexer. Utlåtanden och åsikter som framfördes visas som bilaga till kontaktmyndighetens utlåtande. Projektbeskrivning Alternativ Bedömningsprogrammet för Palovaara-Ahkiovaara vindkraftsprojekt innehåller de omständigheter som i enlighet med 9 1 mom. i förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning ska framföras. I programmet presenteras projektets bakgrund och målsättning, projektets syfte i landskapshänseende, dess regionala betydelse, vindkraftsparkens planeringsituation, parkens läge, markanvändningsbehov och projektets kopplingar till andra projekt samt information om den projektansvarige. Att studera olika alternativ är en väsentlig del av miljökonsekvensbedömningen. Syftet med att granska alternativ är att stödja beslutsfattandet genom att ta fram information om alternativa lösningar och konsekvenser av sådana. Slutresultatet bör bli ett optimalt alternativ som bl.a. möjliggör att skadliga miljökonsekvenser minimeras. Skillnaderna mellan de alternativ som granskas härrör från antalet vindkraftverk. Alternativ 0 innebär att inga nya vindkraftverk uppförs. Enligt det första alternativet skulle 21 kraftverk uppföras enbart i Palovaaraområdet och enligt det andra alternativet skulle utöver de kraftverk som byggs i Palovaara även 5 kraftverk uppföras i Ahkiovaaraområdet. För elöverföringen har tre alternativ framförts. I alternativen ALT A och ALT B överförs den energi som produceras på projektområdet till en ny elstation norr om byn Juoksenki. Elstationen kommer att ingå i Tornionlaakson Sähkös 110 kv kraftledning väster om projektområdet. Skillnaderna mellan alternativen hänför sig till de alternativa rutternas dragning. I alternativet ALT C överförs den energi som produceras på projektområdet till en ny elstation som ska byggas väster om de södra delarna av Ratasjärvi och Ratasvaara. Elstationen kommer att ingå i Tornionlaakson Sähkös 110 kv kraftledning väster om projektområdet. Av de alternativ för elöverföring som har framförts är det endast alternativ ALT B som omfattar en anslutning till elnätet av vartdera projektområdet. Elöverföringsalternativen ALT A och ALT C måste i detta hänseende kompletteras. Projektalternativen beskrivs tillräckligt utförligt i MKB-programmet. I MKB-beskrivningen ska konsekvenserna av genomförandet av dessa alternativ bedömas. Projektets anknytning till andra projekt

6 6/20 Vid miljökonsekvensbedömning ska man enligt MKB-förordningen (713/2006, 9 ) bland annat presentera uppgifter om hur projektet anknyter till andra projekt. I MKB-programmet presenteras de kända vindkraftsparkprojekt som är belägna i projektområdets omgivning. I MKB-beskrivningen ska samverkande konsekvenser till vilka projekten eventuellt ger upphov bedömas. I beskrivningen ska även ingå en bedömning av eventuella samverkande konsekvenser från gruvdriften, torvproduktionen och andra projekt. Att samordna miljökonsekvensbedömningen med förfaranden som följer andra lagar Planläggning För att bygglov ska beviljas för Palovaara-Ahkiovaara vindkraftsprojekt förutsätts det förutom ett MKB-förfarande att det uppgörs en delgeneralplan som avses i markanvändnings- och bygglagen. Enligt 5 i MKB-lagen ska kontaktmyndigheten, den kommun eller det förbund på landskapsnivå som utarbetar planen och den projektansvarige ha ett tillräckligt samarbete för att kunna samordna bedömningsförfarandet med planläggningen. I MKB-programmet visas den målinriktade tidtabellen för förfarandet vid miljökonsekvensbedömningen. Enligt programmet är syftet att samordna MKB-förfarandet och planläggningen så att de utredningar som hänför sig till dessa kombineras. Enligt 13 i MKB-lagen får myndigheten inte bevilja tillstånd för genomförande av projektet eller fatta ett därmed jämförbart beslut innan den har fått tillgång till bedömningsbeskrivningen och kontaktmyndighetens utlåtande om beskrivningen. Enligt 13 2 mom. i MKB-lagen ska det framgå av tillståndsbeslutet eller ett därmed jämförbart beslut på vilket sätt bedömningsbeskrivningen och kontaktmyndighetens utlåtande om beskrivningen har beaktats. Då delgeneralplanen utarbetas ska kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-beskrivningen beaktas. Naturabedömningen Största delen av projektområdena Ahkiovaara och Palovaara faller inom Torne älv-muonio älvs vattenområde, Naturaområdet (FI ). Enligt 65 i naturvårdslagen ska, om ett projekt eller en plan antingen i sig eller i samverkan med andra projekt eller planer sannolikt betydligt försämrar de naturvärden i ett område som statsrådet föreslagit för nätverket Natura 2000 eller som redan införlivats i nätverket, för vars skydd området har införlivats eller avses bli införlivat i nätverket Natura 2000, den som genomför projektet eller gör upp planen på behörigt sätt bedöma dessa konsekvenser. Detsamma gäller ett sådant projekt eller en sådan plan utanför området som sannolikt medför betydande skadliga verkningar som når området. Den ovan avsedda bedömningen av verkningarna kan också utföras som en del av det bedömningsförfarande som avses i 2 kap. i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994). Enligt naturvårdslagens 65 2 mom. ska den myndighet som beviljar tillståndet eller godkänner planen se till att den bedömning som avses i 1 mom. har gjorts. Myndigheten ska därefter begära utlåtande därom av närings-, trafik- och miljöcentralen och av den som förvaltar naturskyddsområdet.

7 7/20 Förhandling som avses i renskötsellagen En utredning om Natura behovsprövning görs med officiella Naturainformationsblanketter och möjligtvis med hjälp av mer exakta uppgifter om naturtyper och artutredningar beträffande områdens naturtyper och arter som utgör skyddsgrunder, förutom i Naturaområdet Torne älv Muonio älv även i Naturaområdena Hyrsyvuoma och Koutus. Renskötsellagen (848/1990) är en speciallag som tryggar renskötselns ställning och förutsättningarna för användningen av områdena. Renskötsellagen ska beaktas i verksamhet inom renskötselområdet. I 53 i renskötsellagen konstateras det att Vid planering av åtgärder som gäller statens marker och väsentligt inverkar på renskötseln skall statens myndigheter förhandla med företrädare för det berörda renbeteslaget. I planläggningsbestämmelserna för den landskapsplan för Västra Lappland som är i kraft i området krävs det att förutsättningarna för verksamhet och utvecklande av renskötselns användning av områdena tryggas, samt att planeringen av användning av områden som väsentligt inverkar på renskötseln beaktar områden som är av betydelse för renskötseln. Då det gäller statsägd mark förutsätts det att förhandlingar förs med ifrågavarande renbeteslag. Enligt MKB-programmet kommer en förhandling som avses i 53 i renskötsellagen att arrangeras för representanter för myndigheterna och renbeteslagen. Den projektansvarige kan med representanter för renbeteslagen bland annat avtala om uppföljning och kompensation för eventuella skador. Planer, tillstånd och med dessa jämförbara beslut som förutsätts för projektet Riksomfattande mål för områdesanvändningen I MKB-programmet har de tillstånd samt andra eventuellt behövliga tillstånd som förutsätts av projektet beskrivits i tillräcklig omfattning. Statsrådets beslut om de reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen. Landskaps- och generalplanerna spelar den väsentligaste rollen. Enligt 24 i markanvändnings- och bygglagen ska en statlig myndighet i sin verksamhet beakta de riksomfattande målen för områdesanvändningen, främja deras förverkligande och bedöma konsekvenserna av sina åtgärder med tanke på områdesstrukturen och områdesanvändningen. I MKB-programmet har de väsentliga riksomfattande målen för områdesanvändningen i fråga om Palovaara-Ahkiovaara vindkraftsprojekt till största delen identifierats och antecknats. Eftersom projektomnrådet omfattar grundvattenområden, bör enligt kontaktmyndighetens uppfattning de mål som antecknats i programmet kompletteras med följande mål: Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön:

8 8/20 Planer för markanvändningen på området I planeringen av områdesanvändningen ska en tillräcklig tillgång till hälsosamt vatten av god kvalitet tryggas och dessutom tllses att tätorters lokala vattenförsörjningslösningar kan förverkligas. Kultur- och naturarvet, rekreationen i det fria och naturresurserna I områdesanvändningen ska skydds- och användningsbehov av grund- och ytvatten beaktas. Anläggningar och verksamheter som ger upphov till risker för förorening och förändringar av grundvattnet ska förläggas tillräckligt långt bort från sådana grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjningen och grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning. Bedömningen av konsekvenserna bör genomföras så att även konsekvenserna för de riksomfattande målen för områdesanvändningen bedöms och att ett klart och tydligt sammandrag av konsekvenserna presenteras. Målen kan till en del vara motstridiga sinsemellan, varför den projektansvarige i MKB-beskrivningen ska frasmföra sin egen uppfattning om på vilket sätt genomförandet av projektet och de olika alternativen uttryckligen främjar målen för områdesanvändningen i Palovaara- Ahkiovaara vindkraftsprojekt. I beskrivningen bör följaktligen bedömas till exempel hur man i projektet säkerställer att nationellt betydelsefulla kulturmiljöers och naturarvs värden bevaras. Genomförandet av projektet förutsätter att en delgeneralplan uppgörs. Landskapsplanen fungerar som vägledning då en generalplan utarbetas. I Palovaara-Ahkiovaara projektområde gäller för Västra Lappland en sådan landskapsplan som avses i markanvändnings- och bygglagen (132/99). Den fastställdes planen av miljöministeriet som med stöd av 201 i markanvändnings- och bygglagen förordnade att den ska träda i kraft innan den har vunnit laga kraft. I landskapsplanen ligger Palovaara Ahkiovaaraområdet i sin helhet i ett område som har anvisats som skogsbruksdominerat område (M) och som i landskapsplanen har betecknats som renskötselområde. Söder och öster om projektområdet löper även en gräns för renbeteslag / betesgärde som är utsatt i landskapsplanen. Palovaara ligger i det område som i landskapsplanen är utmärkt som område för vindkraftverk (tv2392). Med anteckningen anvisas sådana områden som enligt de riksomfattande områdesanvändningsmålen bäst lämpar sig att utnyttjas för vindkraft. Lapplands förbund kartlade de områden i de södra delarna av Lappland som bäst lämpar sig för vindkraftsproduktion genom att utarbeta en vindkraftsutredning för de södra delarna av Lappland. Enligt utredningen har Palovaara med vissa reservationer konstaterats lämpa sig för uppförande av vindkraftverk. Ahkiovaara ligger inte inom ett område för vindkraftverk i landskapsplanen. En del av Ahkiovaara har inte i landskapsplanen betecknats som grundvattenområde som lämpar sig för vattenförsörjning. Genom de norra delarna av både Palovaara och Ahkiovaara löper en snöskoterled som är utmärkt i landskapsplanen. Projektområdet Palovaara Ahkiovaara omfattar inga områden med gällande general- eller detaljplan. Väster om Ahkiovaara i projektområdets omedelbara närhet är dock en generalplan i kraft (Torniojokivarren yleiskaava).

9 9/20 Utredning och bedömning av miljökonsekvenser Enligt MKB-programmet omfattar generalplanen (Torniojokivarren yleiskaava) i närheten av Ahkiovaara huvudsakligen jord- och skogsbruksdominerade områden (M). I byn Ratasjärvis omgivning omfattar generalplanen även ett småhusdominerat bostadsområde (AP) och områden för fritidsbostäder (RA) samt områden för ekonomibyggnader för lantgårdars driftscenter (AP). Kontaktmyndigheten anser att områdets planläggningssituation har beaktats i tillräcklig omfattning i MKB-programmet. Projektets konsekvenser för människors hälsa, levnadsförhållanden och trivsel Bebyggelse Enligt MKB-programmet befinner sig de bostadsbyggnader som ligger närmast Palovaara ca 2,5 km sydväst om det närmaste kraftverket. De bostadsbyggnader som ligger närmast Ahkiovaara befinner sig ca 1,4 km sydväst om Ratasjärventie Stadigvarande bostäder och fritidshus i projektområdets omgivning är utmärkta på kartan på bild Antal invånare och antal fritidshus i vindkraftsparkens närområden visas i fråga om alternativen ALT1 och ALT2 i tabellerna 8-7 och 8-8. De närmaste bostadsbyggnaderna är belägna 1,4 kilometer sydväst om Ahkiovaara och 2,8 kilometer sydväst om Palovaara. Byn Ratasjärvi och Ratasjoki strand ligger 2,8 kilometer väster om Ahkiovaara projektområde och Juoksenki by 4 kilometer sydväst om området. På mindre än 5 km avstånd från projektområdet finns det 173 invånare och 87 bostäder. Antalet invånare och fritidshus i vindkraftsparkens närområden har beräknats utifrån Statistikcentralens 250x250 meters rutor. Uppgifterna om de närmast belägna byggnadernas användningsändamål kommer att kontrolleras i beskrivningsskedet. De uppgifter som visas lämnar det oklart, huruvida det är fråga om både fast bosatta invånare eller fritidsboende och varför antalet fasta bostäder inte har angetts. Vid sidan av befintliga fasta bostäder och fritidsbostäder ska i bedömningen av de fasta bostäderna även beaktas i synnerhet de i närheten av projektområdet i Ahkiovaara i generalplanen för Torneälvens strand anvisade eventuella, tills vidare obebyggda tomterna och konsekvenserna för dem. Uppdaterade uppgifter för bebyggelsen i närområdet är väsentliga då konsekvenser för människorna bedöms. Buller I nuläget består bullerkällorna i projektområdet av ljud från naturen och tidvis av buller som orsakas av skogsarbete. Enligt MKB-programmet bedöms bullereffekterna som expertbedömning med hjälp av beräkningsmetoder enligt Miljöministeriets anvisning 2/2014 om modellering och mätning av buller från vindkraftverk. Kartor över bullerområden framställs med programmet WindPRO som använder en digital tredimensionell modell av terrängen för modellering av bullrets fortplantning samt beräkningsmodellen ISO för industribuller.

10 10/20 Skuggeffekter och blinkningar Bullrets betydelse bedöms för varje känd bostads- och fritidsbyggnad i projektets närområde. Som riktvärde för buller från vindkraftverk används i Finland de riktvärden som avses i statsrådets beslut (SRb 993/1992), se tabell För planering av vindkraftsutbyggnad rekommenderar Miljöministeriet följande riktvärden (Miljöförvaltningens anvisningar 4/2012), som utgjorde utgångspunkten för planeringen av Palovaara-Ahkiovaara vindkraftsprojekt. Nivåer av lågfrekvensljud från bostadsrum jämförs tersvis med de riktvärden för låga frekvenser som följer Shm:s Anvisning om boendehälsa 1/2003 och visas i tabell På hösten 2014 är det meningen att en förordning av statsrådet ska utfärdas om planeringsriktvärden för utomhusbullernivå vid vindkraftsutbyggnad. Efter att förordningen har trätt i kraft kommer de värden som fastställs i förordningen att ersätta de planeringsriktvärden i Miljöministeriets planeringsanvisning för vindkraftsutbyggnad (2012) som nu är i bruk och därefter ska de nya värdena följas. Kontaktmyndigheten anser att de planeringsriktvärden som Miljöministeriet föreslår i fråga om bullereffekterna utgör en god utgångspunkt för planeringen av Palovaara- Ahkiovaara vindkraftsprojekt. Då ljusförhållandena granskas i samband med vindkraftsprojekten konstateras skuggeffekter och blinkningar som orsakas av vindkraftverkens roterande vingar. I MKB-programmet föreslås att blinkningseffekterna bland annat ska bedömas med hjälp av en modellering med programmet WindPRO. Utifrån modellering utarbetas en expertbedömning om betydelsen av skuggbildningen samt eventuella olägenheter till följd av skuggbildningen. I bedömningen beaktas känsliga objekt inom verkningsområdet, dvs. fritidsfastigheter samt permanent bosättning. För ljusförhållandenas del granskas även synligheten av vindkraftverkens flyghinderljus. Ljuset är antingen vitt och blinkande eller ett oavbrutet lysande rött ljus. Ljusens synlighet förändrar också landskapsbilden i området. Flyghinderljusens synlighet kommer att bedömas med hjälp av en frisiktsområdesanalys som ska utarbetas om vindkraftverken. Utifrån analysen bedöms sedan till vilka områden flyghinderljusen syns. Förändringen av landskapet till följd av flyghinderljusen bedöms som en del av utvärderingen av konsekvenserna för landskapet. Resultaten av modelleringen ska tydligt åskådliggöras och de beräknade konsekvenserna för bostads- och fritidsbyggnader presenteras. Enligt kontaktmyndigheten är planen för bedömning av skuggor och blinkningar, dvs. skuggbildningskonsekvenser tillräckligt utförlig. I bedömningen av flyghinderljusens konsekvenser är det skäl att fästa speciell uppmärksamhet vid åskådlig framställning för att möjliggöra en uppskattning av den olägenhet som vållas för landskapet. Rekreation i det fria Projektområdet används för rekreation i form av bärplockning på sensommaren och hösten samt älg-, har- och skogsfågeljakt på hösten. En snöskoterled som anlagts vid en ledförrättning löper från Juoksenki via Torasjärvi till gränsen för Ylitornio kommun och korsar Palovaara projektområde.

11 11/20 Rekreationen i det fria undersöks som en del av bedömningen av konsekvenser för människan genom en enkät som sänds till 500 hushåll samt genom utfrågning av bofasta invånare och fritidsboende i kommunerna Pello och Ylitornio. Utredningen av konsekvenserna för viltbeståndet och för jakten som fritidssysselsättning genomförs med hjälp av intervjuer av jaktföreningar samt material från Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet. I bedömningen utnyttjas även allmänna för viltbeståndet vedertagna konsekvensmekanismer jämte erfarenheter från andra projekt. Enkäten borde även innehålla frågor om invånarnas uppfattning om eventuella konsekvenser av flyghinderljusen, skuggningseffekten och bullret för invånarnas trivsel och rekreation i skogarna i närheten av projektområdena. Utredningen av vindkraftsparkens konsekvenser för rekreationen i det fria borde ta fasta på konkreta konsekvenser som till exempel en bedömning av hur älgjakten kan komma att förändras i praktiken. Konsekvenserna för snöskoterleden som korsar projektområdet bör bedömas utifrån ruttens säkerhet och i MKB-beskrivningen ta ställning till huruvida snöskoterledens sträckning bör ändras eller en ny rutt stakas ut och den gamla rutten dras in genom en lantmäteriförrättning. ( Konsekvenser för den allmänna säkerheten och en bedömning av eventuella miljörisker s. 83). Beskrivningen av bedömningsmetoderna är inte exakt. Renskötseln I Lappland är konsekvenserna för renskötseln av central betydelse. Utredningen av konsekvenserna för renskötseln styrs bland annat av renskötsellagen (848/1990), de riksomfattande områdesanvändningsmålen och landskapsplanen för Västra Lappland som har fastställts för området. Projektet är förlagt till Orajärvi renbeteslags område, men projektets verkningsområde omfattar för renskötselns vidkommande även en del av Lohijärvi renbeteslags område. Palovaara-Ahkiovaara vindkraftspark skulle förläggas till sommarbetesområden och höstbetesområdena för renarna i Orajärvi och Lohijärvi. Områdena används ävensom kalvningsområde. Försvarsmaktens verksamhet Enligt MKB-programmet utreds i bedömningen hur projektet påverkar renbetesområden, beteshållning, renskötsel, renskador, renarnas hälsa samt hur projektet påverkar renskötselns lönsamhet och renskötselkulturen hos Orajärvi och Lohijärvi renbeteslag. Kontaktmyndigheten anser att beskrivningen av nuläget bör kompletteras ur renskötselns perspektiv. Då konsekvenserna för renskötseln utreds ska vindkraftverksprojektets direkta och indirekta konsekvenser för renskötseln i projektets verkningsområde framföras. Vid bedömningen av konsekvenserna ska växelverkan i tillräcklig omfattning förekomma med de renbeteslag som är verksamma på området på det sätt som avses i landskapsplanens bestämmelser. I MKB-beskrivningen ska projektets konsekvenser bedömas för renskötseln hos både Orajärvi och Lohijärvi renbeteslag. Såväl i planeringen som genomförandet av projektet är det skäl att överväga och leta efter olka sätt att lindra för renskötseln skadliga konsekvenser av projektet.

12 12/20 Radarfunktioner och kommunikationsförbindelser Vid uppförande av vindkraftverk ska specialbehov för försvaret och militärflyget tillgodoses. Enligt MKB-programmet bedöms projektets konsekvenser för försvarsmaktens övervakningssystem utifrån ett utlåtande från Huvudstaben för försvarsmakten. Om försvarsmaktens bedömning är att projektet påverkar försvarsmaktens övervakningssystem, ges VTT i uppdrag att utföra en separat radarkontroll. Enligt kontaktmyndighetens uppfattning har projektets eventuella konsekvenser för försvaret och militärflyget beaktats i tillräcklig omfattning liksom även de utredningar som förutsätts för dessa. Enligt MKB-programmet beaktas i samband med vindkraftsprojekten även eventuella konsekvenser för kommunikationsförbindelser och radar (till exempel sjö- och luftbevakningsradar, meteorologiska institutets väderradar, trådlös kommunikation som till exempel dataöverföring, mobiltelefoner, radio och television). I de planerade vindkraftverkens omgivning försiggår antenntv-mottagning via Ratasvaara, Pello eller Tervola TV-stationer. Om antennerna för TV-mottagning är riktade mot de stationer som enligt beräkningarna har bäst signalstyrka, borde inte risken för att vindkraftverken ska störa TV-mottagningen vara alltför stor. Projektets konsekvenser för kommunikationsförbindelserna bedöms som expertarbete samt på basis av utlåtanden från berörda instanser. Trafiken Vindkraftverken utgör flyghinder, varför deras effekter på flygtrafiken och flygsäkerheten ska utredas. Enligt MKB-programmet granskas hur vindkraftverkens läge påverkar flygtrafikens säkerhet utifrån Trafis anvisningar samt utifrån de områden med flyghinderbegränsningar som gäller för varje flygplats. På bild 8.18 i MKB-programmet visas de sannolika transportrutterna för vindkraftverken från Ajos och Torneå hamnar till projektområdet. De reella möjligheterna till transport av de vindkraftverk som ska uppföras bör utredas på ett så tidigt stadium av planeringen som möjligt. För transporterna av kraftverkens delar ska landsvägars, broars och trummors bärkraft kontrolleras i god tid före transporterna. Om det vid specialtransporterna finns ett behov av tillfälliga eller permanenta ändringar av plankorsningsområdena måste Trafikverket kontaktas. Den transportrutt längs huvudväg 21 som föreslås i programmet är inte nödvändigtvis den bästa transportrutten till projektområdet på grund av en bro norr om Aavasaksa som är i dåligt skick. För transporter kan på förhand hos enheten för transporttillstånd vid Birkalands NTM-central göras förfrågningar om den tilltänkta transportruttens användbarhet för transport av vindkraftverkets komponenter. I MKB-programmet uppges att uppdaterad information om nuläget i trafiknätet hämtas i Trafikverkets vägregister. I MKB-beskrivningen bör nämnas, från vilken tid de uppgifter är som visas om trafikmängder. I MKB-beskrivningen nämns att Möjligheterna att utveckla trafiknäten kan begränsas av Vindkraftverken och kraftledningen, eftersom byggnadsrätten på dessa områden är begränsad. Kontaktmyndigheten anser att nya kraftverk och kraftledningar som ska byggas bör samordnas

13 13/20 Projektets konsekvenser för naturmiljön Ytvatten, grundvatten och vattenmiljö Växtlighet och naturtyper med det befintliga vägnätet och vägar som ska repareras. Kraftledningar ska planeras på ett sådant sätt att de även möjliggör specialtransporter. Då kraftledningars sträckning fastställs ska de riktlinjer beaktas som presenteras i Trafikverkets anvisning nr Elledningar och landsvägar som trädde i kraft i början av juli Enligt kontaktmyndighetens upplysningar är den närmast projektområdet belägna å med förekomst av flodpärlmussla ån Myllyoja som rinner ut i Ratasjärvi, men inventeringsuppgifterna är inte heltäckande. I en åsikt som framfördes konstaterades det att den fridlysta flodpärlmusslan kan förekomma i Peurajoki. Kontaktmyndigheten anser att aktören bör utreda förekomsten av flodpärlmusslan inom vindkraftsparkens verkningsområde och beakta ett eventuellt bestånd med vederbörliga åtgärder i bedömning och planering av projektets konsekvenser. Palovaara projektområde omfattar två grundvattenområden av klass III och Ahkiovaara projektområde två (I-klass) grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjning. I MKB-programmet har konstaterats att konsekvensbedömningen särskilt studerar konsekvenser som eventuellt kommer att påverka dessa grundvattenområden. Innan en eventuell planläggning påbörjas bör III klassens grundvattenområdens lämplighet för vattenförsörjning utredas. Projektområdet är till sina skogstyper torr och ung moskog och till obetydliga delar lundliknande skog. Myrarna på sluttningarna är dikade och myrar i naturtillstånd förekommer mellan Jänkkämaa och Palovaara. På Palovaaras krönområde och östra sluttning finns det vidsträckta hyggen och områden med plantskog. Lägre ner på Palovaaras sluttningar finns det ett flertal källor. Även drygt 100-åriga skogsområden finns det bl.a. på Palovaaras västra sluttningar. Naturobjekt med störst potential i Palovaara projektområde förkommer i anknytning till små vattendrag, myrnaturtyper i naturtillstånd och drag av gammal skog samt blockmark och branter. Skogarna i Ahkiovaara har varit föremål för radikala åtgärder och området saknar både sluttningsmyrar och källor. I den östra änden av Ahkiojärvi finns det ett brantområde. Lempainen är ett värdefullt objekt med strandavlagringar som ligger mellan projektområdena. Enligt Hertta-registrets databas Eliöt (organismer) förekommer inga i hela landet fridlysta växtarter som avses i 42 i naturvårdslagen, hotade arter som avses i 46 eller observationsplatser som avses i naturdirektivets bilagor II och IV. I bedömningsprogrammet beskrivs naturtyper, källor och skogarnas tillstånd samt identifieras naturobjekt med störst potential i tillräcklig omfattning. De objekt på projektområdet som förändrar vindkraftsparkens natur samt naturtyper och växtarter på naturobjekt med störst potential inventeras på sommaren Naturkartläggningen görs av en expert, en

14 14/20 Naturaområden och övriga skyddsområden biolog, under den bästa växtperioden i projektområdet. Växtligheten och naturtyperna undersöks i 7 dagars tid, medan 5 dagars arbete ägnas åt naturtyperna längs elöverföringsrutterna. Lapplands NTM-central är av den åsikten att även arbetet på elöverföringsrutterna vad gäller kartläggning av hotade och anmärkningsvärda artbestånd ska utföras med tillräcklig precision vid sidan av kartläggningen av naturtyper. Kartläggningsmetoden beskrivs inte närmare. Kommer alla naturtyper och arealer inom elöverföringsrutterna att beskrivas? De faktorer som i MKB-programmet används som värderande faktorer för bedömning av konsekvenserna för naturtyper och växtbestånd kan betraktas som korrekta och tillräckliga. Naturaområdet Hyrsyvuoma (FI ), som har skyddats som ett SCI-område som avses i naturdirektivet, ett område av gemenskapsintresse, naturtypområde, beläget 5,2 kilometer öster om projektområdet. Koutusjärvi Naturaområde (FI ) beläget 10 kilometer nordost om projektområdet. Projektområdena är så gott som i sin helhet belägna inom Naturaområdet (FI ), avrinningsområde för Torne älv Muonio älv. Torne älv befinner sig ca 4,5 kilometer väster om Ahkiovaara projektområde. Skyddsområdet Maansaari och urskogsområdet Huuhkajavaara Kuusivaara är privata skyddsområden (YSA) som delvis är belägna i terrängen mellan projektområdena. I Ratasvaara finns ett område som omfattas av ett fridlysningsavtal på viss tid. Beskrivningen bör kompletteras med objekten från fågelområdesprogrammet och andra värdefulla fågelområden som omnämns i publikationen Lapin lintuvedet (2000, Räinä, P., jokimäki, J. ja Kaisanlahti- Jokimäki, M-L., Alueelliset ympäristöjulkaisut 94) (Lapplands fågelområden). Sådana objekt är bl.a. Paamajärvi i Pello kommun. Paamäjärvi ligger 8,5 kilometer norr om projektområdet och på mindre än 4 km avstånd från alternativ C för elöverföringsrutten. Paamajärvi är ett habitat vars skyddsvärde (LA) är 83 och fågelområdesobjektet är en betydande häckningsmiljö för de sårbara arterna (VU) dvärgmås och skrattmås samt vigg och knipa. Pellojärvi Säynäjäjärvi är en betydande viloplats under flyttningen och ett Naturaobjekt vars skyddsvärde (LA) är 43. Ylitornio kommun omfattar fågelområden som är värdefulla på landskapsnivå, Portimojärvi och Pakisjärvi, som ligger ca 14 kilometer söderut och ca 10 kilometer österut från projektområdet. Portimojärvi är ett betydande habitat för bläsand, knipa, dvärgmås, svarthakedopping, gråhakedopping och snatterand. Skyddsvärdet för Portimojärvi habitat (LA) är 96. Pakisjärvi är ett betydande habitat för bl.a. den hotade (EN) brushanen och den sårbara (VU) dvärgmåsen. Områdets skyddsvärde (LA) är 70. Betydelsen av dessa sjöar under flyttnings- och ruggningstiden har inte bedömts, men deras betydelse som födosöksområde på landskapsnivå är stor.

15 15/20 Redogörelsen över skyddsområden kan betraktas som tillräcklig. Konsekvenserna för fågelbeståndet på de närmaste fågelområdena bör utredas och genomgå en expertbedömning av tillräcklig omfattning. Faunan I MKB-programmet konstateras att det däggdjursbestånd som påträffas i området är typiskt för barrträdszonen och huvudsakligen omfattar allmänna arter av talrik förekomst. Bland de djurarter som upptas i bilaga IV till Naturdirektivet nämns det att det på projektområdet kan förekomma utter, åkergroda, nordisk fladdermus, vattenfladdermus, Brandts fladdermus och stora rovdjur. I området förekommer även älg, hare, räv, ekorre och vessla. Naturintresserade personer och jaktlag intervjuas om projektområdets fauna, bl.a. om uppdaterad information rörande olika viltarter. Samtliga fladdermöss i Finland är arter som upptas i bilaga IV (a) till naturdirektivet. Det är förbjudet att förstöra eller försvaga dessa arters fortplantningsområden och rastplatser (naturvårdslagen 49 mom.) 1) I MKB-programmet konstateras att tonvikten i fråga om bedömningen av konsekvenserna för faunan och i fältundersökningarna läggs på artbestånd i bilaga IV (a) i EU:s naturdirektiv, arternas förekomst och levnadsförhållanden i projektområdet och dess närmaste omgivning. Desssutom beaktas för olika arter typiska habitat samt potentiella fortplantningsområden och rastplatser. Fågelbeståndet Fågelbeståndet har preliminärt utretts i lintuatlas 3 (2011, Valkama, J. ja kumppanit) i 2 st. 10 km x 10 km rutor (Ratasjärvi, Torasjärvi), vilkas utredningsgrad är förträfflig. Inom dessa rutor häckar 90 fågelarter av vilka med säkerhet eller sannolikhet 75 varav 30 är skyddsvärda arter. Den genomsnittliga förekomsten av häckande markfåglar i området är par/ km2, vilket är ett vanligt antal. Längs elöverföringsrutterna är artbeståndet mycket likt artbeståndet på projektområdena. Området erbjuder habitat som lämpar sig för mer krävande fågelarter såsom dagrovfåglar, ugglor och skogshönsfåglar. Sårbara (VU) arter som kan påträffas i området är bivråk, backsvala, gulärla och videsparv, arter som bör bevakas (NT) bl.a. orre, tjäder, fiskgjuse, berguv, pärluggla, lavskrika och rödsparv. Häckningsbeståndet ska utredas med hjälp av ett poängräkningsnätverk som utarbetas för projektområdet och som täcker samntliga habitat. Dessutom utreds antalet fågelpar i vartdera projektområdet med hjälp av en linjetaxering. De värdefullaste områdena med hänsyn till fågelbeståndet, de hotade och skyddsvärda arterna kommer yttrerligare att utredas med hjälp av en tillämpad kartläggningsberäkning. Utredningarna görs i maj-juni En utredning om ugglors revir görs på vårvintern och en inventering av tjäderspelplatser i månadsskiftet aprilmaj. Även längs varje elöverföringsrutt görs en fågelinventering med linjetaxeringsmetoden i juni För fågelinventeringar avsätts 10 fältarbetsdagar på projektområdet och tre dagar på elöverföringsrutterna. Också rovfåglarnas förekomst i projektområdet eller dess omgivning ska utredas. I närheten av Palovaara och Ahkiovaara projektområden

16 16/20 befinner sig en boplats som används av en stor rovfågel som med stöd av naturvårdslagen och -förordningen betraktas som en hotad art som kräver särskilt skydd. Arten är dessutom enligt bilaga I till fågeldirektivet samt i Finland en art som kräver skyndsamma skyddsåtgärder. Artens rörelser följs i samband med de fågelinventeringar som genomförs i området samt under en separat artuppföljning under fältarbetssäsongen Närmare uppgifter om arten är sekretessbelagda med stöd av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet 24, 621/1999), men dessa uppgifter kommer att beaktas under planeringen av projektet. Kontaktmyndigheten anser att tillräckligt exakta metoder ska användas för utredning av reviret för en rovfågel som häckar i närheten av projektområdet, till exempel satellitövervakning, för att projektets konsekvenser ska kunna bedömas för en fridlyst art. För utredning av flyttfåglarnas vårflyttning avsätts 10 dagar i april-maj och för höstflyttningen 10 dagar i september-oktober Artbestånd och antal av de fåglar som flyger genom projektområdetjämförs med arbeståndet på Tornedalens betydande flyttningsrutt. Den huvudrutt som styr fåglarnas flyttning eller flyttningsrutter över huvud taget har inte alls nämnts. Projektområdet ligger öster om huvudrutten längs Torne älv på ca fem kilometers avstånd. Flyttfåglarnas flyttningsrutter och rastplatser skulle även kunna redas ut med lokala fågelintresserades hjälp. BirdLife Finland och dess medlemsorganisation Lapplands ornitologiska förening kunde fungera som kontaktinstans. Lokala fågelintresserade har tiotals år av kännedom om fågelbeståndet i sina trakter och om fåglarnas rörelser. Grunderna för bedömningen av konsekvenserna för fågelbeståndet kan anses korrekta. De fågelinventeringar som föreslås i MBK-programmet kan till största delen betraktas som mångsidiga och tillräckliga.

17 17/20 Projektets konsekvenser för samhällsstrukturen och kulturmiljön Samhällsstrukturen och markanvändningen I MBK-programmet framförs en allmän beskrivning av nuläget i projektområdet enligt vilken projektområdena i sitt nuvarande tillstånd är obebyggda skogsområden med skogsbilvägar, en snöskoterled samt mindre byggnadsverk för jakt. Projektområdet används främst för skogsbruk och området kan användas för friluftsliv, bär- och svampplockning, samt naturobservationer. Dessutom idkas renskötsel i området. Enligt MKB-programmet kommer uppgifterna om renskötselns nuvarande tillstånd att uppdateras under MKB-processen. Planläggningen av området har behandlats ovan. Kontaktmyndigheten anser att MKB-programmet beskriver projektområdets miljö och samhällsstruktur och markanvändning i tillräcklig omfattning. Landskap och kulturmiljö Projektområdet, landskapet i dess omgivning och dess kulturmiljö beskrivs i huvuddrag. Projektets verkningsområde omfattar såväl på nationell nivå betydelsefulla byggda miljöer som nationellt värdefulla landskapsområden som berörs av de riksomfattande målen för områdesanvändningen i egenskap av nationellt kulturarv. Även på den svenska sidan förekommer värdefulla kulturmiljöer och landskapsområden. I bedömningen av konsekvenserna för landskapet bör hänsyn tas till att konsekvenserna till sin natur även är av annan än estetisk och visuell art. Till en kulturmiljö hör även kulturhistoriska värden som måste beaktas som en del av konsekvenserna. Klassificeringen av de objekt som framförs i kapitel 8.2 Landskap och byggd kulturmiljö ska revideras i enlighet med påpekandet i Museiverkets utlåtande. I fråga om de begrepp som gäller kulturmiljön bör uppmärksamhet fästas vid att exakta och begripliga uttryck används. Beskrivningen av värdefulla objekt i landskap och kulturmiljö på den svenska sidan bör revideras på så sätt att värdefulla landskap och kulturmiljöer även på den svenska sidan behandlas som en helhet och med beaktande av områdets kulturhistoriska värden. I den konsekvensbedömning som framförs i MKB-beskrivningen ska konsekvenserna för dessa värden bedömas med omsorg och till exempel åskådliggöras med fotomontage och frisiktsområdesanalys. Val av fotograferingsplatserna för fotomontagen bör motiveras. För att eventuella landskapsolägenheter ska kunna minimeras bör MKB-beskrivningen innehålla förslag till åtgärder med vilka olägenheterna kan lindras. I bedömningen av landskapskonsekvenser är det skäl att fästa uppmärksamhet vid de konsekvenser som medförs av flyghinderljusen. Som grund för bedömningen av konsekvenserna används Miljöministeriets publikationer och anvisningar. I bedömningen av landskapskonsekvenserna ska uppdaterade anvisningar användas. Miljöministeriets handbok Kulttuuriympäristö vaikutusten arvioinnissa (2013) om kulturmiljön i bedömningen av miljökonsekvenser Suomen ympäristö är en publikation som bör beaktas då konsekvenser för kulturmiljön bedöms. Miljöministeriets publikation Tuulivoimalat ja maisema. Suomen ympäristö (vindkraftverken och landskapet) kan betraktas som en god grund för konsekvensbedömningen. Då verkningsområdets omfattning fastställs för landskapets del, är det emeller-

18 18/20 tid skäl att beakta att vindkraftverken i Palovaara-Ahkiovaara-projektet kommer att bli högre än i de fall som framförs i handboken. I den analys som ska ingå i MKB-beskrivningen bör förutom värdet och känsligheten i objekten för konsekvenserna särskilt framhållas landskapets tålighet i relation till vindkraftverk av stort format. Uppmärksamhet bör fästas vid åskådlig framställning av konsekvensbedömningen och landskapskonsekvenserna i projektets verkningsområde ska bedömas på samma sätt både på den finska och den svenska sidan. Fornlämningar Det enda tidigare kända fornlämningsobjektet finns i Ahkiovaara projektområde. Fornlämningarna i projektområdets närmaste omgivning visas i tabell 8-2 och på kartan på bild 8-4. Vid inventering av arkeologiskt kulturarv ska Kvalitetsanvisningarna för de arkeologiska fältarbetena i Finland (Museiverkets publikation 2014, övers.anm.) följas. Då konsekvenser för det arkeologiska kulturarvet behandlas ska uppmärksamhet fästas vid att exakta och begripliga begrepp används. Projektets konsekvenser för användningen av naturresurser Samverkande konsekvenser Projektets konsekvenser för användningen av naturresurser bedöms till stor del som konsekvenser för människan i samband med konsekvenserna för områdets användning för rekreation i det fria (bär- och svampplockning samt jakt). Dessutom bedöms hur projektet påverkar marktäktsområden i projektområdet eller dess verkningsområde i närheten samt i områden som utmärkts som marktäktsområden. Även torvtäktsärenden behandlas i samband med konsekvensbedömningen av marktäkt. Enligt MKB-programmet studeras samverkande konsekvenser med andra vindparksprojekt bl.a. med hänsyn till konsekvenserna för landskap, fågelbestånd, och trafik samt människan (landskap, rekreation i det fria). Metoderna för granskningen har närmast beskrivits på allmän nivå. På Finlands sida av Torne älv planeras som bäst andra vindkraftsprojekt, av vilka de närmaste är belägna i Mustavaara och Reväsvaara i Ylitornio. De samverkande konsekvenserna från andra vindparksprojekt ska bedömas speciellt i relation till landskapsvärdena i projektets verkningsområde på vardera sidan av gränsälven. Vid sidan av konsekvenserna för trafiken kan projektet medföra samverkande konsekvenser med andra vindkraftsprojekt som planeras i närheten, om projektens utbyggnad infaller samtidigt. I bedömningen utreds de övriga projektens tidsplaner och transportleder. I MKB-programmet konstateras beträffande konsekvenserna för renskötseln att bedömningen även beaktar konsekvenser från samverkningar med andra områdesanvändningsprojekt ur renskötselns perspektiv. Avgränsning av verkningsområdet

19 19/20 Lindrande av skadliga konsekvenser Enligt MKB-programmet varierar omfattningen av det verkningsområde som granskas, beroende på typ av konsekvenser. De indelade verkningsområdena visas i tabell 9-1. Kontaktmyndigheten anser att den avgränsning av verkningsområden som utgår från typ av konsekvenser bildar en naturlig utgångspunkt för bedömning av konsekvenserna. Enligt MKB-programmet är utgångspunkten för planeringen av projektet en tillämpning av principen om användning av för miljön optimala förfaringssätt. Under bedömningen av miljökonsekvenserna är det meningen att möjligheter ska tas fram för att lindra skadliga miljökonsekvenser som orsakas av projektet. Sådana konsekvenser kan till exempel härröra från vindkraftverkens placering eller den teknik som används i dem samt sträckningen av kraftledningsrutterna. Enligt MKB-programmet kommer mer detaljerade tekniska lösningar att utredas under den fortsatta planeringen under pågående miljökonsekvensbedömning. Eventuella åtgärder för minskning eller lindrande av olägenheter ska framföras i MKB-beskrivningen. Rapportering Programmet innehåller den uppskattning som avses i 9 i MKBförordningen om tidtabell för planering och genomförande av projektet samt om den tidpunkt då MKB-beskrivningen ska vara klar. Kontaktmyndigheten anser att resultat av utredningar och bedömning av konsekvenser bör åskådliggöras genom användning av kartor och bilder. Ortnamn som förkommer i texten ska kunna hittas på kartorna. Uppmärksamhet bör fästas vid användning av exakta begrepp. Om materialet kommer att omfatta uppgifter uteslutande avsedda för myndighetsbruk, ska en separat rapport avfattas om uppgifterna. Hur deltagande arrangeras Med deltagande eller medbestämmande avses i MKB-programmet en interaktion mellan den projektansvarige, olika myndigheter och dem vars förhållanden eller intressen projektet eller planen kan påverka. Ansvaret för information och arrangemang för deltagande bärs av den projektansvarige. Presentationen av bedömningsbeskrivningen och informationen om bedömningens slutledningar på lokal nivå på andra sidan gränsen i Sverige ska beaktas som en del av MKB-förfarandet. Enligt det samrådsförfarande som avses i Esbokonventionen sköts samråd med svenska myndigheter och intressentgrupper av Naturvårdsverket. För att hämta fram lokala uppfattningar kan den projektansvarige överväga behovet att arrangera ett samråd i likhet med de möten för allmänheten som hålls i Finland. Arrangemangen för medbestämmande beskrivs i tillräcklig omfattning i bedömningsprogrammet. Slutledningar Kontaktmyndigheten anser att de saker som krävs i 9 i MKBförordningen beskrivs i tillräcklig omfattning i bedömningsprogrammet. Kontaktmyndigheten har ovan påpekat till vilka delar bedömningsprogrammet bör revideras. Bedömningsbeskrivningen ska innehålla de utredningar, bedömningar och motiverade svar på kommentarer som framförts i detta utlåtande, andra utlåtanden och åsikter samt andra omständigheter som nämns i 10 i MKB-förordningen.