Trygghet, ansvar och respekt på Dotteviksskolan 2016/2017

Transkript

1 Trygghet, ansvar och respekt på Dotteviksskolan 2016/2017 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: Org.nr:

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling... 1 Vision... 1 Ordlista... 2 Skolans arbete - ansvarsfördelning... 3 Kontaktpersoner inom skolan... 4 Delaktighet inflytande... 4 Kartläggning vt Sammanfattning av enkäten 14/15, åk Förskoleklass... 6 Analys av kartläggningen och åtgärder under läsåret 14/ Mål samt främjande och förebyggande åtgärder för läsåret 2015/ Kön... 9 Etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning... 9 Funktionsnedsättning... 9 Sexuell läggning Kränkande behandling Information förankring läsåret 2014/ Information förankring läsåret 15/ Kompetensutveckling Utvärdering Uppmärksamma utreda dokumentera åtgärda och följa upp kränkande behandling mellan elever Vuxen kränker barn/elev Barn/elev kränker barn/elev Barn/elev kränker vuxen Kontakter för mer information... 23

3 Bakgrund Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är olagliga handlingar. I skolan är trygghet och studiero grundförutsättningar för utveckling och lärande. För att stärka dessa grunder och de rättigheter varje människa har till sin egen okränkbarhet har vi två lagar. Diskrimineringslagen (2008:567) innebär ett förbud mot diskriminering och att alla i skolan har en skyldighet främja allas lika värde. Enligt kap. 6 i skollagen är kränkande behandling och diskriminering av barn och elever förbjudet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla skolor ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling. En plan för detta arbete måste enligt lagen upprättas mot diskriminering och kränkande behandling. I denna ska det framgå vilka insatser skolan gör för att skapa en trygg skola med en god arbetsmiljö för alla. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka främjande och förebyggande åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under läsåret. En utvärdering av dessa åtgärder ska finnas med i planen för efterföljande år. I planen ska finnas med rutiner för hur man åtgärdar situationer där kränkningar eller trakasserier skett och hur sådna händelser dokumenteras. Det ska tydligt framgå hur ansvaret för olika åtgärder är fördelat mellan rektor och personalen i skolan. Vision På Dotteviksskolan arbetar vi för att motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Vår målsättning är att ha en god arbetsmiljö där alla bemöts med respekt och känner trygghet, trivsel och arbetsglädje. 1

4 Ordlista Diskriminering: När skolan behandlar någon, elev eller vuxen, sämre än andra på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller könsöverskridande uttryck. Direkt diskriminering: En person missgynnas genom att han eller hon behandlas sämre än andra. Indirekt diskriminering: Skolan missgynnar genom att förutsätta att alla bör behandlas lika. Trakasserier: Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Personal som utsätter en elev för trakasserier gör sig skyldig till diskriminering. Kränkande behandling: När en persons uppträdande kränker en annan persons värdighet utan att kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt eller förtryck. Kränkningar kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, blickar) Texter och bilder (lappar, foto, sms) Mobbning är när en eller flera personer vid upprepade tillfällen medvetet kränker någon. De som mobbar utövar sin makt över den de ger sig på. Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande. Varje elev har rätt att få stöd och bli tagen på allvar. En utredning ska göras och åtgärder vidtas. Elev som deltagit i en utredning om kränkning eller diskriminering får inte utsättas för repressalier. 2

5 Skolans arbete - ansvarsfördelning Det är rektors ansvar att: all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i skolan. det drivs ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. en årlig plan upprättas, utvärderas och revideras i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. en utredning görs och att åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkningar förekommer. se till att skolan har en modell för dokumentation av sådana händelser. Det är personalens ansvar att: Följa skolans likabehandlingsplan. Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som förmedlas och sträva efter likabehandling. Vara lyhörd för stämningen på skolan och hur det sociala samspelet i klasserna och på fritidshemmet fungerar. Tillsammans med eleverna ta fram klassens och skolans trivselregler. I det vardagliga arbetet prata med eleverna om konfliktlösning och påtala kränkningar. Åtgärder vidtas när diskriminering eller kränkande behandling misstänks, anmäls eller upptäcks. Dokumentera fall av diskriminering eller kränkande behandling. följa upp utredda fall av diskriminering och kränkande behandling. Personalen i skolan förväntar sig att föräldrar stöttar sina barn att vara goda kamrater. påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan. ställer upp och samarbetar med skolan när det gäller hanteringen av eventuell kränkande behandling. Personalen i skolan förväntar sig att elever är goda kamrater och följer skolans och klassens regler. påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan. Vid misstanke om diskriminering eller kränkande behandling kontakta snarast skolan. 3

6 Kontaktpersoner inom skolan Klassläraren Rektor Karin Kanlén Lang tel eller Skolans elevhälsoteam med rektor Skolsköterska Karin Bodin tel , Fr o m okt. Britt-Marie Andersson Kurator Agneta Dalén, (höstterminen) tel , Maria Wilhelmsson,(vårterminen). Vik.specialpedagog och biträdande rektor Maria C Paulson tel Skolan har även ett likabehandlingsteam där klassläraren, rektor, biträdande rektor och kurator ingår. Delaktighet inflytande Alla elever är utifrån sina förutsättningar med och tar fram klassens och skolans trivselregeler. Inför den årliga utvärderingen av planen ska de främjande, förebyggande och förhindrande åtgärderna diskuteras i alla klasser och elevernas åsikter tas tillvara. Skolrådet sammanställer synpunkter från föräldrar och framför till skolans personal. Planen finns även i en kortare och mer lättläst variant. I den mån det är möjligt bör den översättas till elevernas hemspråk. Kartläggning vt -16 Eleverna i åk 1 6 fick fylla i en enkät på nätet om trivsel och trygghet. De yngre eleverna fick stöd av en vuxen. Kartläggningar har gjorts i några klasser under läsåret. Synpunkter som framkommit i samtal enskilt med elever och i klassen om olika trygghetsfrågor. Synpunkter som framkommit i samband med Månadens fråga. I förskoleklass grundar sig kartläggningen på barnens självvärdering samt enskilda samtal med elever och samtal med vårdnadshavare om trivsel vid utvecklingssamtalen. Tre sociogram som gjorts under läsåret och personalens observationer av barnen i olika situationer.är också en del av kartläggningen. 4

7 Sammanfattning av kartläggningar och enkäter 2015/2016, åk 1-6 Sammanfattning av Dotteviksskolans egen enkät, april elever svarade på nätenkäten. De yngre barnen fick praktiskt stöd av en vuxen. Till samtliga frågor fanns möjlighet att skriva egna kommentarer. Eleverna har på en 4-gradig skala, där 4 betyder instämmer helt, bedömt några påståenden kring trivsel, trygghet och om man har kamrater. Medelvärdet blev 3,81 och ingen fråga hade lägre poäng än 3, % av eleverna anser att de har arbetsro på lektionerna. 96 % anser att de vuxna lyssnar på och bryr sig om eleverna. Kommentarer finns från några elever (<10) att vissa platser kan kännas otrygga och då nämns skolgården, fotbollsplanen, idrotten med omklädningsrum, toaletterna och bussen. Arbetsron har blivit bättre, vilket enkäten visar. Upplevelsen är även från personalen att arbetsmiljön är lugnare och tystare. 87 % av eleverna säger att ingen använder fula ord mot dem. Kommentarerna eleverna ger visar att fula ord förekommer ibland och vid enstaka tillfällen, men är inget stort problem. Fotbollsplanen är det ställe där det förekommer då och då. 14 % av eleverna känner till att någon utsatts för otrevliga kommentarer via sms eller på nätet. En del av elevernas kommentarer handlar om förbättringar av skolgården framför allt på lågstadiet. Fler gungor, bättre rutschbana och en ersättning för lekparken som togs bort är några av önskningarna. Personalen upplever att ljudnivån i matsalen är acceptabel. Enkäten innehåller inga kommentarer om miljön i matsalen. Ingen kommentar i enkäten tyder på att elever upplever att de är diskriminerade enligt någon av diskrimineringsgrunderna. Personalen upplever att stämningen är god mellan eleverna och att de konflikter som sker inte har samband med kön, etnisk härkomst, funktionshinder eller annat som kopplas till diskriminering. Ett flertal vårdnadshavare har under läsåret kontaktat Dotteviksskolan för att flytta barnet hit. Det tyder på att skolan har ett gott rykte i kommunen. Några elever har under läsåret sökt sig till Dotteviksskolan för att komma ifrån en utsatt skolsituation Resultat av kommunens grundskoleenkät höstterminen -15 Eleverna angav på en 4-gradig skala 3, 8 för hur de upplever trivsel och trygghet, 3, 8 för om den tillit de känner till lärarna, 3, 7 för hur vänliga kamraterna är och 3, 2 för om de upplever att de har arbetsro. 5

8 Övriga kartläggningar Kartläggningar har gjorts i några klasser, efter att skolan fått kännedom om osämja mellan elever. Konflikterna har uppdagats, retts ut och följts upp. Förskoleklass Barnen visade genom självvärderingen att de trivs och tycker det är positivt att gå i förskoleklassen. Några elever har markerat neutral eller ledsen mun i enkäten Sociogrammen visar att en positiv utveckling skett i gruppen och barnen vidgat sin kamratgrupp. Personalen gör kontinuerligt observationer och upplever att det är ett öppet klimat i gruppen med få konflikter. I gruppen finns barn från skilda delar av världen och det har bidragit till en tolerant inställning bland barnen till olikheter. Analys av kartläggningen och åtgärder under läsåret 15/16 En hög måluppfyllelse visar att eleverna är medvetna om skolans mål och att miljön är studievänlig. Ett tydligt förhållningssätt hos personalen med nolltolerans mot kränkningar och snabbt ingripande vid olämpligt beteende har skapat trygghet i elevgrupperna. Personalen arbetar kontinuerligt med att skapa en gemensam grundsyn kring regler och bemötande, vilket bidrar till trygghet och stabilitet i klasserna. Ett konsekvent och medvetet arbete har ökat arbetsron i klassrummet. Ett tydligt mentorskap där en lärare har huvuddelen av undervisningen i en grupp ökar tryggheten och stabiliteten. Personalen har ett gemensamt förhållningssätt och såväl ledarskap i klassrummet som samspel med elever tas upp i pedagogiska diskussioner. I de fall där elever känt sig utsatta har likabehandlingsteamet tillsammans med mentorn agerat och skolans rutiner varit ett stöd. Strategier för att komma tillrätta med incidenter som inträffat har diskuterats både på individoch gruppnivå. När ljudnivån upplevs störande i matslen beror det på lokalernas utformning och antalet elever samtidigt och inte på stoj eller högljutt prat från eleverna. Det finns en öppenhet mellan eleverna när det gäller religion vilket gett många tillfällen att jämföra och diskutera olika trosuppfattningar i undervisningen. Personalen upplever att Dotteviksskolan har ett gynnsamt klimat för olikheter. Grundsynen är att man ser varje elev som en individ, oavsett kön, härkomst eller annat som kan upplevas diskriminerande. 6

9 Åtgärder som fått positiv effekt för trivseln och tryggheten: Under läsåret har några åtgärder i organisationen kring matsalen gjorts. Fler ur personalen äter gemensamt med eleverna och det har gett tillfällen att skapa relationer och samtala med eleverna. Åk 6 äter 10 min senare för att få en lägre ljudnivå. Åk 1 3 har infört några tysta minuter. Åtgärderna kan ha bidragit till en något tystare miljö. Undervisningen i framför allt samhällskunskap och religion tar upp många frågor kring religion, etnicitet, kön och andra olikheter. Rika tillfällen finns för samtal som bidrar till ökad förståelse för varandra. Personalen tar även tillfället i akt och bemöter obetänksamma uttalanden eller beteende från eleverna. Nolltolerans mot olämpligt beteende och engagerade vuxna som snabbt ingriper samt en samsyn och ett gemensamt, tydligt förhållningssätt. Alla kränkningar eller konflikter som kommit till personalens kännedom har föranlett omedelbara åtgärder. Ärendena har utretts, dokumenterats och vårdnadshavare har kontaktats. Strukturen i personalens agerande, med samsyn och medvetet förhållningssätt, har gett tydliga ramar för eleverna när det gäller beteende, språkbruk och bemötande. Eleverna får veta vad som förväntas av dem och de får respons som stärker positivt beteende i klassen. Detta, inklusive tydlig information när det behövs, har varit framgångsfaktorer. Månadens fråga har bidragit till att trivsel och trygghet har diskuterats mer i klassråd och elevråd. Alla elever har, i den mån det varit möjligt, haft förutsättningar att delta i aktiviteter som ordnats. Skolan är i stort sett anpassad för elever med funktionshinder. I förskoleklass har materialet Papegojan Bettan varit utgångspunkt för samtal i gruppen och gett underlag för många givande och engagerade diskussioner. Stora insatser under inskolningen för att skapa ett gott klimat i gruppen har bidragit till ett bra klimat i gruppen och ökat förutsättningarna för trygghet. För att främja kamaratskap och acceptans ha personalen som policy att alltid finnas i närheten under utevistelsen och fördela sig mellan de två grupperna när barnen är inne. Kartläggningen visade också att följande åtgärder inte har gett någon effekt eller behöver utformas på ett annat sätt: Till de gemensamma trivselreglerna behöver även övrig personal, som lokalvårdare, kökspersonal och vaktmästare få möjlighet att lämna sina synpunkter. Det har inte varit praktiskt möjligt att ordna schemalagd tid för mentorerna till enskilda samtal med elever. Idrottshallens duschrum behöver ses över. Förutom att många elever har påtalat att det är ofräscht och slitet, kommenterar flera elever att de saknar möjlighet att duscha mer avskilt. Med respekt för elevernas integritet bör frågan föras vidare. 7

10 Mål samt främjande och förebyggande åtgärder för läsåret 2016/2017 Övergripande främjande åtgärder: Skolnivå Skolan har ett gemensamt, aktivt och reflekterande förhållningssätt till de normer och värderingar som den förmedlar genom sin organisation och undervisning. Diskussioner inom personalgruppen för att enas om tolkning av regler, påföljder samt hur och när man ska agera i olika situationer. Närvarande och engagerade vuxna i skolan. Rastvaktssystem, anpassat efter behoven. Trygghetsfrågor som stående punkt på arbetslagsmöten. Gemensamt framtagna trivselregler för skolan, där alla elever och all personal görs delaktiga. Kurator finns tillgänglig en dag i veckan. Försöka organisera arbetet så att klasslärarna har möjlighet till regelbundna, enskilda samtal med sina elever. Eleverna uppmuntras att se skolgården ses som gemensamt område. Regelbundna EHT-möten med fokus på elevernas mående. Gruppnivå Personalen tar tillfället i akt och bemöter elevernas attityder och värderingar Trygghetsfrågor diskuteras regelbundet på klassrådet och förs vidare till elevrådet. Månadens fråga kring trivsel och trygghet, som alla klassråd diskuterar och har med sig tillbaka till elevrådet. Sträva efter konkreta, elevnära frågor. Gemensamt framtagna trivselregler för klassen. Alla teman för åk 1 3 innehåller något moment som tar upp värdegrundsfrågor. Utveckla fadderverksamheten så den anpassas efter de grupper som berörs och har en organisation som fungerar från år till år. Individnivå Alla elever ses och accepteras som individer Elevsamtal enskilt eller i smågrupper. Uppmärksamhet på situationer där elever kan riskera att känna sig uteslutna eller kränkta på annat sätt. En fungerande dialog skola-hem-skola. Ansvar: Rektor och all personal 8

11 Kön Mål: Pojkar och flickor får samma förutsättningar i skolan genom att de ges lika stort inflytande över skolans verksamhet och lika stort utrymme i undervisningen. Främjande åtgärder: Skolan skapar förutsättningar för eleverna att kunna utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Genusperspektivet finns med i alla beslut som rör skolans organisation och verksamhet. Kursplanerna i religion- och samhällskunskap ger många tillfällen att ta upp genusfrågor och jämlikhet i undervisningen. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: All personal är uppmärksam på och bemöter attityder hos eleverna kring vad som anses tufft, fjantigt, pinsamt samt typiskt för flickor eller pojkar. Stödja elever som i olika sammanhang provar att klä sig könsöverskridande. Ansvar: Personal i elevgrupper Etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning Mål: Alla elever och anhöriga, oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning, bemöts med respekt och erbjuds samma rättigheter och möjligheter. Främjande åtgärder: All personal medverkar till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och förmåga att ta ansvar för andra människor. Tolk används vid samtal och möten. Samtal och reflektioner kring aktuella frågor. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: All personal tar tillfället i akt och bemöter elevernas attityder och föreställningar runt etniska likheter och olikheter. Tydliggöra via tolk för föräldrar med utländsk härkomst vad skolan har för förväntningar på elevernas skolgång. Varje år arrangera ett mångkulturellt tema. Påtala renoveringsbehovet av duschar och vikten av möjlighet till avskildhet. Ansvar: Personal i elevgruppen 9

12 Funktionsnedsättning Mål: Skolmiljön och undervisningen är tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättning. Ingen behöver känna sig utanför och kan, så långt det är möjligt, delta i samma aktiviteter som övriga elever. Vårdnadshavare med funktionsnedsättning ges samma möjligheter som övriga vårdnadshavare att besöka skolan och delta i anordnade aktiviteter. Främjande åtgärder: Planera och anpassa skolans lokaler och verksamhet efter de olika behov som finns för elever och vårdnadshavare med funktionsnedsättning. Arbeta med att öka kunskapen hos elever och personal om olika funktionsnedsättning och förståelsen för ett bra bemötande. Anpassa arbetssätt och material utifrån elevernas behov. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: Inom varje klass ordna aktiviteter där man kan få känna på några förutsättningar för olika funktionsnedsättningar. Förbättra utomhusmiljön för funktionshindrade elever. Sträva efter att få bort rullgruset vintertid. Ansvar: Personal i elevgrupper Sexuell läggning Mål: Alla elever, vårdnadshavare och all personal ska behandlas med respekt oavsett sexuell läggning. Främjande åtgärder: Arbeta för ökad förståelse, repekt och acceptans för olika sexuella läggningar. Diskussioner om olika familjebildningar tas upp i klasserna i naturliga sammanhang. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: Samtal och reflektioner med eleverna kring deras bruk av ord med sexuell anspelning. Frågor kring sexuell läggning finns med i kursplanen och tas därmed upp i undervisningen. Ansvar: Personal i elevgrupper 10

13 Kränkande behandling Mål: Vi har en god arbetsmiljö, där alla bemöts med respekt, känner trygghet, trivsel och arbetsglädje. Alla använder ett respektfullt och vårdat språk. Främjande åtgärder: Skolan granskar varje läsår rutiner på skol- grupp- och individnivå för att se om de kan innebära risk för kränkningar av elever. Personalen är medveten om sin betydelse som förebild genom sitt förhållningssätt och agerande. Ett medvetet arbete hos personalen för att upprätthålla skapa en gemensam grundsyn kring regler och bemötande av elever, i de fall man behöver ingripa. En kontinuerlig information personalen emellan. Skolan arbetar på olika sätt med begrepp ur Lgr 11, såsom demokrati, mänskliga rättigheter, respekt, empati, solidaritet och ansvar. Ett förebyggande arbete görs med språkbruket i klasserna, bl a för att göra eleverna medvetna om att de fungerar som föredöme för nyanlända elever. Gemensamma ordnings-och trivselregler tas fram i början av höstterminen. Elevrådet involveras samt lokalvårdare, kökspersonal och vaktmästare görsa delaktiga i arbetet. Elevrådet engageras i detta arbete. Förebyggande och förhindrande: Skolans personal har nolltolerans mot alla former av kränkningar och ingriper genast. Ökad tydlighet och konsekvens mot olämpligt beteende. Personalen är lyhörd och tar elevernas signaler på allvar. I början av terminen diskutera med eleverna och tydliggöra för dem vad som är viktigt för att rasterna ska bli trivsamma för alla. Angripa språkbruket utifrån vad som upplevs som kränkningar. Diskutera och synliggöra jargonger elever emellan. Personalen ingriper omedelbart om en elev använder ovårdat språk, visar tråkig jargong eller attityd. Arbeta med att stärka eleverna så maktstrukturer och hierarkier inte får möjlighet att utvecklas. En skärpt uppmärksamhet på tendenser till maktstrukturer och översitteri i elevgrupperna. Styra gruppindelningar mer för att inte ge utrymme för uteslutningar. Uppmärksamma faran för gruppbildning och andra oönskade effekter när eleverna står i led, t ex i kön till matsalen. Tydlighet mot eleverna och en medveten träning för att få ljudnivån i klassrum och mediatek på en lagom nivå. Försöka styra eleverna i åk 4-6 till att arbeta i närhet av sitt klassrum när de är i mediateket. Personalen är förberedd på att dubblera rastvakten vid behov. Skärpt uppmärksamhet på fotbollsplanen och andra ställen som kan upplevas som otrygga. Påtala renoveringsbehovet av duschrummen till idrottshallen och vikten av möjlighet till avskildhet vid duschning. Beredskap finns för ytterligare en vuxen, som vid behov, följer med till badhuset. Låta några pojkar från åk 6 följa med ettorna till badhuset och hjälpa dem i omklädningsrummet. I undervisningen ta upp lämpligt och olämpligt beteende på nätet. 11

14 Förskoleklass arbetar med materialet Papegojan Bettan. Barnen uppmuntras till nya kontakter för att lösa upp olika gruppkonstellationer. Personalen i förskoleklass är ute alla raster och arbetar nära barnen för att skapa trygghet och främja gott kamratskap i gruppen. Ansvar: Rektor och all personal Samtliga mål utvärderas senast maj

15 Information förankring läsåret 2015/2016 Augusti 2015 Planen för läsåret 14/15 presenterades för personalen. Förslag där målen presenterades för eleverna och diskuterades. Eleverna hade möjlighet att lämna synpunkter. Målen fastställdes. Planen och de mål skolan arbetat mot presenterades vid föräldramöten i september -15 Januari 2016 Arbetet mot målen stämdes av. Mars En digital enkät utformades. April/maj Enkäten gjordes i alla klasser via nätet och resultatet analyserades. Förskoleklass gjorde en egen enkät och sociogram. Samtal i alla klasser, kartläggningar och gruppsamtal i några klasser. Klasserna fick ta del av resultatet för sin klass och hade möjlighet att lämna synpunkter på arbetet kring trivsel och trygghet och komma med förslag på åtgärder. Skolrådet fick möjlighet att lämna synpunkter och förslag vid ett ordinarie skolrådsmöte under vårterminen. Förslag till mål och åtgärder för kommande läsår ställdes samman. Juni Aug Utvärdering av arbetet under läsåret och nya mål för kommande läsår diskuterades. Nya mål och åtgärder presenterades och fastställdes i personalgruppen. Ansvar: Likabehandlingsteamet och rektor 13

16 Information förankring läsåret 2016/2017 Augusti/september 2016 Planen för läsåret 16/17 presenteras för eleverna. Arbetet mot målen och med åtgärderna för läsåret planeras av personalen och elevernas tankar och förslag tas tillvara. Planen för läsåret 16/17 presenteras vi första föräldramötet under höstterminen -16 och läggs ut på nätet. En kortversion skickas med eleverna hem. Januari 2017 Mål och åtgärder stäms av i personalgruppen och med eleverna, klassvis. April, maj, juni Diskussion runt utformningen av trivselenkäten vid en pedagogisk konferens. Enkäter till alla elever i åk 1 6. Därefter samtal i alla klasser runt enkäten och målen för likabehandlingsarbetet. Vid behov, under läsåret, görs intervjuer, kartläggningar eller gruppsamtal. Elevernas synpunkteroch förslag tas tillvara, enkilda såväl som elevrådets. Skolrådet har möjlighet att ge synpunkter. Vid en pedagogisk konferens eller PKU-dagar i maj juni granskas läsårets arbete. Med utgångspunkt från enkäten, olika kartläggningar och den dokumentation som finns synas arbetet mot målen och hur arbetet fungerat på organisations-, grupp- och individnivå. Nya mål och åtgärder diskuteras. Utvärderingsfrågorna i planen användes som stöd. Samtal med eleverna klassvis om mål och åtgärder för kommande läsår Gemensamma mål, förebyggande och förhindrande åtgärder för läsåret 17/18 beslutas senast augusti -17. Ansvar: Klasslärare, Likabehandlingsteamet och rektor Exemplar av likabehandlingsplanen kommer att finnas i skolans krispärm och i varje klassrum. En kortversion av planen erbjuds alla vårdnadshavare vid första föräldramötet.. Båda versionerna kommer att vara utlagda på nätet. Kortversionen översätts, i den utsräckning det är möjligt till de hemspråk som finns representerade på skolan. 14

17 Kompetensutveckling Värdegrundsfrågor lyfts i alla arbetslag i samband med arbetet med de främjande och förebyggande åtgärderna. Utvärdering April/maj 2017 Arbetslagen gör en bedömning av måluppfyllelsen och en utvärdering av planens främjande, förebyggande och förhindrande åtgärder. Samtidigt görs en utvärdering av planens övriga delar. Varje klass gör också en utvärdering av de främjande, förebyggande och förhindrande åtgärderna. Övriga synpunkter på planen samlas in. I samband med detta svarar alla elever på en enkät med frågeställningar runt likabehandling, trygghet och inflytande i skolan. Vid behov görs även intervjuer och kartläggningar. Synpunkter från enskilda föräldrar och skolrådet tas tillvara. Arbetslagen och klasserna diskuterar vilka förebyggande och förhindrande åtgärder som ska prioriteras kommande läsår. Personalen beslutar vilka mål som som ska finnas med i nästa års plan. Likabehandlingsteamet ansvarar för att utvärderingen sammanställs skriftligen. De ansvarar även för eventuell revidering av planen och för att nya mål och åtgärder skrivs in. Uppföljning och utvärdering av planen ska vara klar senast augusti 2017 och är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Likabehandlingsteamet har ansvar för utvärderingen och arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling. 15

18 Frågor som stöd vid utvärderingen av likabehandlingsplanen Måluppfyllelse Har vi nått vårt mål? Analys Om vi nådde målet: Berodde det på åtgärderna eller var det något annat som påverkade? Om inte: Varför gjorde vi inte det? Var målen för höga eller var det felaktiga och otillräckliga åtgärder? Vad har vi åtagit oss att göra under det gångna året? Har det blivit utfört? Om inte: Varför och vem bär ansvaret? Har åtgärderna gett positiv effekt? Går det åt rätt håll? Vad fungerade och vad fungerade inte? Har vi använt resurserna rätt? Finns det alternativ som leder till samma mål och som är mindre resurskrävande? Framåt Hur använder vi oss av våra erfarenheter i nästa likabehandlingsplan. Uppmärksamma utreda dokumentera åtgärda och följa upp kränkande behandling mellan elever Allmänna rutiner för att uppmärksamma: Trygghetsfrågor tas upp inom arbetslagen. Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen. Regelbundna samtal med enskilda elever i klasserna. Enkäter. Uppmärksamhet inför förändrat beteende. Dokumentation och kartläggning. Dialog med hemmen. Frånvarostatistik med uppföljning. Ansvar: All personal 16

19 Kränkande behandling BILAGA 1 Vuxen kränker barn/elev 1. När en vuxen kränker ett barneller en elev ska man som kollega och/eller chef reagera och påtala hur man upplevde situationen. 2. Ansvarig rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits i den akuta situationen. Rektor meddelar huvudman. 3. I en situation där kränkning misstänks eller har förekommit börjar rektor att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. 4. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? 5. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. Blanketten "Dokumentation av kränkande behandling" påbörjas och fylls på efterhand. 6. Elevernas vårdnadshavare informeras snarast om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 7. Ansvarig rektor utreder händelsen och avgör hur uppföljningen ska se ut. 8. Uppföljning sker de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig rektor dokumenterar uppföljningen av händelsen i den påbörjade blanketten samt beslutar och dokumenterar när ärendet är avslutat. Dokumentationen skickas till huvudman. 9. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 17

20 10. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 11. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor alltid informeras och diskussion om beslut tas. Detta innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till Lärande och stöds verksamhetsledning och utskott, diskussion eller anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 18

21 Kränkande behandling BILAGA 2 Barn/elev kränker barn/elev 1. När skolan får kännedom om att en kränkning skett ska omedelbart åtgärder vidtagas. Ansvarig lärare/mentor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Ansvarig lärare/mentor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. Rektor informeras och meddelar huvudman. Mentor informerar berörda elevers vårdnadshavare om det inträffade och vilka åtgärder som kommer att vidtas. 2. Den/de som fått rektors uppdrag att utreda börjar med att ta reda på fakta kring vad som har hänt genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Vem är ledaren? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling påbörjas och fylls på efterhand. 3. Den eller de som kränker berättar vad som hänt, en i taget och så nära i tid som möjligt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Fråga gärna: Vad kan du göra för att kränkningarna ska upphöra? Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att uppföljning kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 4. Berörd personal inom skolan informeras och vid behov elevhälsoteamet. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras fortlöpande om samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 6. Om vårdnashavaren har synpunkter på skolans hantering av ärendet ombeds de kontakta huvudman, i det här fallet skolchefen. 7. Den kränkte och de som kränkt kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal med kurator eller skolsköterska. 19

22 8. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt regelbundet tills kränkningarna upphört. Kontinuerlig kontakt med berörda vårdnadshavare. Händelsen dokumenteras fortlöpande. När ärendet är avslutat skickas dokumentationen till huvudman. 9. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta beslut tar rektor, vilket innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 20

23 Kränkande behandling BILAGA 3 Barn/elev kränker vuxen 1. När skolan får kännedom om att en kränkning skett vidtas omedelbart åtgärder. Ansvarig rektor meddelas. Rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Huvudman informeras. 2. Vårdnadshavaren informeras och ges möjlighet att delta i utredningen. 3. Ansvarig rektor utreder händelsen genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att uppföljning kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Tid för uppföljning bokas. Blanketten Dokumentation av kränkande behandling påbörjas och fylls på efter hand. 4. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen om de inte har varit personligen närvarande. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 5. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt kontinuerligt tills kränkningarna upphört. Ansvarig rektor dokumenterar händelsen, uppföljningen och beslutar när ärendet avslutas. Dokumentationen skickas till huvudman. 6. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 7. Den som kränkt kan också behöva samtalsstöd i någon form. 8. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor informeras och beslutar om fortsatta åtgärder. 21

24 Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Ärendet anmält av Ansvarig handläggare i ärendet Den kränkte/diskriminerade elevens namn Personnummer Skola/förskola/fritidshem Klass/avd Anmälningsdatum Beskrivning av händelsen Rektor informerad Huvudman informerad Tillbudsrapport inlämnad (Vid fysisk skada) Datum Datum Datum Information har skett till berörda (personal, EHT, kamrater) Datum Datum för samtal med berörd elev (samt ev anteckningar) Datum för samtal med övriga inblandade (namn + ev anteckningar) Datum för kontakt med vårdnadshavare (samt ev anteckningar) Åtgärdsprogram har upprättats Åtgärdsprogram har inte upprättats Datum Datum för uppföljning (ange med vem/vilka) Ärendet är avslutat Ärendet överlämnas till polis eller socialtjänst Datum Datum 22

25 Blanketten samt övrig dokumentation arkiveras av rektor/förskolechef. Kopia (exkl anteckningar) lämnas till LoS exp. Kontakter för mer information Barn- och elevombudet finns på Skolverket och ska hjälpa elever i frågor om kränkande behandling i skolan. Hit kan man vända sig för att få råd, stöd och hjälp. Adress: Barn- och elevombudet, Stockholm Telefon: E-post: beo@skolverket.se Webbplats: I Sverige har alla barn och ungdomar under 18 år en egen ombudsman som arbetar för deras rättigheter. Barnombudsmannen informerar om barnkonventionen, följer hur den fungerar i samhället, samt föreslår ändringar i lagar och regler. Telefon: E-post: bo@bo.se Webbplats: DO är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter i samhället. Telefon: E-post: do@do.se 23