KVALITETSREDOVISNING

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN

2 Faktauppgifter Jonsta 15/16 Antal 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år Totalt barn Ht Vt Antal barn Annat modersmål Därav nyanlända Samiskt ursprung Antal Handlingsplaner Ht Vt Antal klagomål Barngruppsstorlekar samt antal tjänster per barngrupp. Antal Barnskötare 4,85 Förskollärare, med lärarlegitimation 5 Modersmålsstöd 0 Specialpedagog 1 som fördelas mellan flera förskolor BISS insatser 0 Antal inskrivna barn per årsarbetare 5,48 Antal inskrivna barn/avdelning Jollen/ Ekan15+15 Skutan 24 Andel årsarbetare med högskoleutbildning 5 Kostnad per inskrivet barn 2015 Kvalitetsredovisning 2015/2016 Sida 2 av 9

3 Prioriterade målområden Lycksele kommun 2015/2016 o o o o Systematiskt kvalitetsarbete Synliggörande av likabehandlingsarbete Matematiklyftet Gruppklimatet i förskolan Utbildningsnämnden har i Plan för ledning och styrning prioriterat att ha de bästa studieresultaten i Västerbotten, trygg lärandemiljö och ekonomi i balans. Beslut taget i Utbildningsnämnden : Uppdrag om analys- och identifiering av faktorer för kunskapsökning i grundskolan. Utbildningsnämnden uppdrar till Kommunchefen och Verksamhetschef att genomföra en analys som identifierar vilka faktorer som är viktiga för att förklara kunskapsresultaten i grundskolan i Lycksele kommun. Målen gäller all verksamhet inom fritidshem, skola, förskoleklass, särskola och förskola. Förskolan är en viktig del i barnens utbildning under de första 16 åren och med anledning av detta vill Utbildningsnämnden och förvaltningen få rapport av resultaten inom följande områden: Normer och värden: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Samtliga förskolor arbetar för att utveckla en demokratisk kompetens hos barn, genom att aktivt arbeta med deras rätt till inflytande och delaktighet. Beskrivning av förbättringsområden från förra läsåret: Att personalen använder sig av likabehandlingsplanen i större utsträckning genom att läsa och diskutera innehållet med varandra. Vidareutveckla konflikthanteringen i barngrupperna med hjälp av ny litteratur och dialoger. Såhär har vi gjort bedömningen: Genom diskussion och reflektion i arbetslaget har vi analyserat observationer och dokumentationer. I situationer där ämnet uppstått har vi diskuterat likabehandlingsplanen med varandra. Vi har även tagit del av ny litteratur och arbetssätt kring hur man kan jobba med konflikthantering i barngrupp. Vi har använt oss av arbetssätt som behandlar olika känslor, där det både tränas på att prata om känslor och känna hur de kan kännas i den egna kroppen. Genom att vi har ett gemensamt förhållningssätt kan vi pedagoger på ett bättre sätt fungera som förebilder. Fortsatt diskussion och reflektion i arbetsgruppen behövs, vi har sett att det finns ett behov i att reflektera i stor grupp. Hitta tid till reflektion Kvalitetsredovisning 2015/2016 Sida 3 av 9

4 Utveckling och lärande: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, Ovanstående områden kan betraktas som en del i den röda tråd som genomsyrar verksamheterna från 1-6 år. Språk, matematiskt tänkande, problemlösning och kreativitet är områden som om vi arbetar med på rätt sätt kommer att leda till förbättrade resultat. Beskrivning av förbättringsområden från förra läsåret: Utveckla de pedagogiska rummen utifrån barnens idéer. Vidareutveckla pedagogiska dokumentationstekniker med hjälp av spontana samtal och reflektion med barnen och utmana dem i talspråket. Ta hjälp av kollegor för att få fler infallsvinklar på olika situationer. Bli bättre på att introducera nytt material för barnen så de får mer förståelse för hur och vad det ska användas till. Förändra forskargrupperna. Så här har vi gjort bedömningen: Genom diskussion och reflektion i arbetslaget har vi analyserat observationer och dokumentationer. Vi har utgått efter barnens intressen och förändrat miljön utefter deras lek. Miljön har hållits föränderlig. Vi har även förändrat forskargrupperna, varje grupp har fått större frihet att utmana och följa barnens lärprocess och intressen. Genom att gå en kurs om Ipad hitta fler verktyg för att skapa fler spontana samtal och reflektioner kring barns utveckling. Vara lyhörd för att ta tillvara varje barns nyfikenhet och intressen. Genom att dokumentera deras lek också identifiera vad de leker och intresserar sig för. Hitta ett tillfälle för att skapa en rutin för hur och vilka som ska genomföra dokumentation.

5 Barns inflytande: Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Samtliga förskolor ska arbeta för att utveckla en demokratisk kompetens hos barn genom att aktivt arbeta med deras rätt till inflytande och delaktighet. Hur upplever barnen sin delaktighet och inflytande hos er? Genom att observera barnens lek samt lyssnat in deras tankar, idéer och åsikter har de fått inflytande i verksamheten, i till exempel val av tema. Beskrivning av förbättringsområden från förra läsåret: Att barn tar större ansvar för förskolans material/leksaker. Så här har vi gjort bedömningen: Genom diskussion och reflektion i arbetslaget har vi analyserat observationer och dokumentationer. Genom att vara lyhörda och närvarande samt kunna uppmärksamma varje barn, det gäller även barnen emellan. Exempelvis i leksituationer där leksaker tillhör alla, så tränas barnen i att de måste samsas om leksaker och kunna lösa konflikter som uppstår. Att kunna ta ansvar över förskolans inne och utemiljö. Vår lyhördhet till barnens intresse för stunden och i leken gör att de förstår och handlar efter demokratiska principer. Exempelvis vid samlingar låta varje barn komma till tals, detta för att barnen ska få större delaktighet. Genom att ge de barn som är ny på avdelningen en fadder som visar barnet runt skapa bättre förutsättning för att värna om leksaker och material. Ständigt förbättra personalens lyhördhet till barnens tankar och åsikter. Göra återkommande läsningar av sociogram, och utvärdera resultatet i arbetsgruppen. Fortsätta jobba med barnens förståelse för att vara rädd om förskolans inne-och utemiljö. Utarbeta intervjufrågor utifrån olika sammanhang, för att barnen ska bli mer delaktig i verksamheten. Kvalitetsredovisning 2015/2016 Sida 5 av 9

6 Förskola och hem Struktur, form och innehåll för föräldrasamarbete Beskrivning av förbättringsområden från förra läsåret: Att introducera ny personal i vårt arbetssätt kring professionellt föräldrasamarbete. Vikarier informeras om sina arbetsuppgifter med hjälp av vikariepärm. Vikarierna ska bära en namnskylt när de jobbar hos oss. Föräldramötets innehåll baseras på föräldrarnas önskemål. Samverkan med föräldrar: Vid hämtning informerar vi föräldrar om viktiga händelser som skett under dagen, samt delger föräldrarna om vårt arbete i våra temagrupper och hur dagen har varit. Så här har vi gjort bedömningen: Genom diskussion och reflektion i arbetslaget har vi analyserat observationer och dokumentationer. Vi utgick från föräldrarnas önskemål om mötets innehåll, trots detta var det ett lågt deltagande på föräldramötet. Ett test att lägga ut information på Tempus har prövats, med positiv respons. Vid utvecklingssamtalen har vi använt det nya materialet, med varierande resultat. Vi önskar att föräldrarna blir mer delaktiga genom att komma med mera egna tankar och funderingar. Vi har brister i introduktionen av vikarier. Det ser vi som ett förbättringsområde. Fortsätta med öppna dialoger med föräldrar, och aktivt arbeta för ett professionellt föräldrasamarbete. Bli bättre på att introducera ny personal i vårt arbetssätt kring professionellt föräldrasamarbete. Att vara bättre på att ta emot vikarier på bra sätt och informeras om sina arbetsuppgifter och innebörden av rutinarmbanden. Genom att använda ett nytt utarbetat material kring utvecklingssamtalen få en bättre respons från föräldrarna. Kvalitetsredovisning 2015/2016 Sida 6 av 9

7 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Samverkan mellan förskoleklass och skola är en förutsättning för att skapa en sammanhållen förskola och förskoleklass som följer en röd tråd. Hur upplever ni samverkan med förskoleklass? Beskrivning av förbättringsområden från förra läsåret: Förslag att minska antal besök till förskoleklassen till 1-2 ggr. Förskoleklassens pedagoger kan ge en personal på förskolan tips och idéer på vad barnen bör ha för färdigheter, när barnen kommer till förskoleklassen. Sammanhållen förskola och förskoleklass som följer en röd tråd. Så här har vi gjort bedömningen: Genom diskussion och reflektion i arbetslaget har vi analyserat observationer och dokumentationer. Det fungerar bra att ha gemensam dag för överlämningssamtal. Besök på respektive förskoleklass kan genomföras med de skolor där flest barn börjar på grund av avstånden. I vårt fall är det Forsdala och Södermalm. Antal besökstillfällen har minskar till två tillfällen per skola vilket är bra med tanke på vårt förlag. Samarbetet med förskoleklass efterfrågas fortfarande. Önskemål att få information om besök på respektive skola tidigare, så att vi kan lägga in det i vår planering. Skapa ett större samarbete med förskoleklassens pedagoger. Där de kan ge personal på förskolan förslag på vad barnen behöver för färdigheter inför förskoleklasstarten. Kvalitetsredovisning 2015/2016 Sida 7 av 9

8 Uppföljning, utvärdering och utveckling Systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att bedriva förskoleutveckling som leder till förbättrade resultat. Pedagogernas delaktighet är en nödvändighet för fungerande systematiskt kvalitetsarbete Beskriv det egna systematiska kvalitetsarbetet på förskolan. T.ex. årshjul, pedagogernas delaktighet. Hur analyserar ni resultaten? Vi har i arbetslaget diskuterat och reflekterat resultaten. Vi har även ett årshjul som vi utgår efter, delutvärdering är också en del av detta. Vi analyserar resultaten genom att jämföra delar och helhet med varandra. Vi har kollat på likheter och skillnader och försökt tolka det insamlade materialet. Beskrivning av förbättringsområden från förra läsåret: Vidareutveckla pedagogiska dokumentationstekniker med hjälp av spontana samtal och reflektion med barnen och att utmana dem i talspråket. Ta hjälp av kollegor för att få fler infallsvinklar på olika situationer. Hitta ett gemensamt arbetssätt med pedagogisk dokumentation genom att diskutera ämnet med varandra, planera och strukturera in olika områden under året (till exempel: septemberoktober tittar vi på språket osv.) I vårt systematiska kvalitetsarbete har vi lagt fokus på matematiska dokumentationer, till följd av deltagande i mattelyftet. Dialoger och reflektioner tillsammans med barn och kollegor har prioriterats i detta arbete. I vardagen har vi fått en större matematisk medvetenhet, då vi uppmärksammar och tar till vara de tillfällen som ges att prata med barnen i detta område. Det pågår ett arbete med att strukturera och planera in olika området under året, då det pedagogiska hjulet ska uppdateras. Uppdatera vårt årshjul. Vi ska planera och strukturera in olika områden i hjulet; matematik, språk mm Det ska bli tydligare, och lättare att arbeta med olika områden kontinuerligt under hela året. En fördelning av olika arbetsområden mellan all personal, leder till ökat inflytande och gemensamt ansvar. Kvalitetsredovisningen blir sedan enklare att arbeta med, genom en bra arbetsbeskrivning. Kvalitetsredovisning 2015/2016 Sida 8 av 9

9 Förskolechefens ansvar. Förbättringsområden inför nästa läsår: Att lägga husmöten, hälsoråd och gruppkonferenser på förmiddags tid. Så här har vi gjort bedömningen: Genom verksamhetsbesök med dialoger, APT, ALT, Rus-samtal. PPG- träffar med mattematiklyftet som tema, Samt enskilda samtal, hälsoråd och gruppkonferens och olika möten enligt årshjulet Resultatredovisning: Husmöten,hälsoråd och gruppkonferenser har förlagds till förmiddagstid och det har fungerat bätter för verksamheten. Arbetslagen har kontinuerligt haft uppföljning av de prioriterande områden som varit en del av årshjulet och genom pedagogiska samtal i arbetslaget lyft förskolans uppdrag vilket resulterat till självständiga och kreativa barn. Pedagogerna delar in barnen i mindre forskargrupper och på så sätt tar till vara på barnens intressen genom att vara närvarande pedagoger med åldersanpassat material. Indelningar i små grupper över längre tid av dagen måste eftersträvas inför nästa år. Pedagogerna har underåret fortsatt att fördjupat sig i mattematiklyftet som har resulterat i större insikt hos pedagogerna vilket visat sig i arbetet med barnen där matematiken blivit mer synliggjord. Genom att arbeta för ett gemensamt förhållningssätt mellan avdelningarna har pedagogerna visat på detta i arbetet med både barn och föräldrar och på så sätt gett möjlighet för barn att få utvecklas efter sina förutsättningar.. Överflyttningen av Skeppets barn och föräldrar har gått väldigt bra genom att det gemmensamma förhållningssättet fungerat. Feedback är ett område som kan förbättras för att ytterligare stärka och säkra sammanhållningen Förskollärarna och barnskötarna är väl uppdaterat på sina uppdrag och utmaningar och fördelar arbetsuppgifterna mellan sig på ett strukturerat och konstruktivt sätt. Pedagogerna får det stöd och hjälp de behöver av elevhälsan i handledning, samtal med barn och föräldrar. Samarbetet fungerar mycket bra. Tillsammans med tal och spec har det upprättats en kontaktbok som de skriver i när de har besökt barnen, vilket är mycket bra eftersom personalen inte alltid hinner prata med dem efter besöken. Jonsta förskola håller budget och är en förskola med hög kvalitet utifrån deras förhållningssätt mot föräldrar och barn där barnens behov sätts i fokus. Personalen har en flexibilitet och samsyn samt en förmåga att vilja utvecklas och ta sig an utmaningar utifrån föräldrarnas och kommunens olika behov vilket kan innebära att personal flyttas till en annan verksamhet längre el kortare perioder. Förbättringsområden inför nästa år Pedagogerna arbeta längre tid över dagen med mindre barngrupper Mera struktur i årshjulet och verksamhetsbesöken Förbättra kvalitetsarbetet Kvalitetsredovisning 2015/2016 Sida 9 av 9