Verksamhetsplan 2016 för Maria-Gamla stans förskolor

Transkript

1 Maria-Gamla stans förskolor Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (34) Handläggare Telefon: Till Maria-Gamla stans förskolor Verksamhetsplan 2016 för Maria-Gamla stans förskolor Förslag till beslut Maria-Gamla stans förskolor

2 Sid 2 (34) Innehållsförteckning Inledning Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Stockholms miljö är giftfri Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande...33 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...33 Budget Övriga frågor... 34

3 Sid 3 (34) Inledning Maria Gamla stans förskoleenhet består av fyra förskolor och en pedagogisk verksamhet för adopterade barn och deras familjer, belägna på Södermalm och i Gamla stan. I vår enhet

4 Sid 4 (34) samarbetar vi flitigt och tar del av varandras erfarenheter och kompetenser, vilket kommer hela verksamheten till del. Dessutom har vi flera spetskompetenser inom olika områden, till exempel genus- och jämställdhet, Montessoripedagogik, specialpedagogik, estetisk verksamhet och mycket annat som kommer alla till del. Förskolornas verksamheter präglas av en pedagogik där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan är i första hand till för barnen men även för att vårdnadshavarna ska kunna arbeta eller studera. Alla barn har rätt till jämlika och goda uppväxtvillkor, i trygg, rolig och lärorik förskola med hög kvalitet. Förskolans verksamhetskvalitet lägger grunden för ett livslångt lärande och ska anpassas till varje barns behov, förmågor och möjligheter. I enheten arbetar 80 personer med bred mångfald, vilket ger oss kunskap och kompetens inom många områden. Medarbetarna gör att vi kan erbjuda en kvalitativ och god förskola för alla barn (300 st). Vi har räknat ut att vi alla gemensamt har 1490 år av studier och arbete inom pedagogyrket! 30 Förskollärare, 44 Barnskötare, 3 Kockar, 1 Lokalvårdare och 2 verksamhetsstödspers. Utöver ovan angivna anställs även extra personal då verksamheten så kräver och då ansökes om extra medel från vår Stödenhet. Vi använder ofta Stödenhetens specialpedagoger som ger oss handledning och stödjer oss i att utveckla våra metoder och arbetssätt. Vi har en god organisation och vårt systematiska kvalitetsarbete stödjer vårt arbete med att följa upp verksamheten och rätta till de fel som uppstår. Vi har schemalagd reflektionstid varje vecka, då vi tillsammans i arbetslagen reflekterar över vår egen praktik och samtalar om vad vi gjort, sett och hur vi tänker kring det och hur vi går vidare. Apt (arbetsplatsträffarna), reflektionsmötena och våra lärgrupper är viktiga delar i att vara en "Lärande organisation".

5 Sid 5 (34) 2016 fortsätter vi att utveckla och fördjupa begreppen kommunikation och bemötande.

6 Sid 6 (34) Kommunikation och bemötande gäller alla, vuxen vuxen, barn - barn och vuxen - barn. Detta gör vi bland annat genom att skapa fler former och tillfällen för kommunikation och genom att systematiskt reflektera tillsammans i arbetslagen. Bemötande handlar om samspel mellan människor, den inställning som personer har till varandra och hur det kommer till uttryck i tal, handlingar, gester, ansiktsuttryck, tonfall etcetera. Vi skapar goda och trygga relationer med barnen, arbetar för god kollegial samverkan och för en aktiv föräldrasamverkan. Våra tre ledord är Respekt, Ansvar & Professionalism, vilka utgör grunden för vårt gemensamma utvecklingsarbete gällande värderingar och vårt förhållningssätt gentemot barn, familjer och mellan oss kollegor. Detsamma gäller även utåt, i mötet med andra människor. Vi arbetar utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Pedagogisk dokumentation är ett redskap för att synliggöra beprövad erfarenhet och för att gemensamt kunna utvärdera, analysera och utveckla verksamheten. Pedagogisk dokumentation handlar om att försöka se och förstå vad som pågår i förskolan utan förutfattade förväntningar och normer, tillsammans med barnen. Vad har vi gjort? Vad ser vi? Hur tänker vi kring det? Hur går vi vidare? IKT, (informations- och kommunikationsteknik) är ett viktigt utvecklingsområde för hela enheten. Bland annat använder vi lärplattor som ett redskap i att utveckla den pedagogiska dokumentationen fortsätter arbetet utifrån Stadens fyra inriktningsmål: Ett Stockholm som håller samman; Vi utvecklar oss ständigt och har fokus på demokratifrågor såsom likvärdighet, genus- och jämställdhet och mångfald. Vi vill ha en jämlik stad och motverka segregation. Ett klimatsmart Stockholm; Vi arbetar vidare med Grön flagg, ökar andelen ekologiska livsmedel och vegetariska rätter och tar miljöhänsyn vid alla inköp av varor och tjänster. Strävar mot en giftfri förskola. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm; Vi är kostnadseffektiva och följer löpande upp våra resultat mot gällande budget. Vi arbetar med ständig förbättring och utvärderar kontinuerligt lokaler, personalstat och arbetsprocesser för att medborgarna ska få ut mesta möjliga del av service och tjänster. Ett demokratiskt hållbart Stockholm; Vår vision är att samhället ska vara miljövänligt och hållbart för alla världsmedborgare och att nolltolerans mot våld och kränkningar ska råda. Vi arbetar enligt FN s Barnkonventionens devis att stärka barns rättigheter och garantera samma möjligheter för alla barn har vi följande fokusområden: * Pedagogisk dokumentation vidareutvecklas på alla våra förskolor. * Pedagogiska miljöerna, (både ute och inne) utformas så att de säkerställer språkutveckling, matematik och en tydlig genusmedvetenhet. * Aktiv föräldrasamverkan. * Rika kulturupplevelser. * Genus-& normmedvetenhet. (Två av våra förskolor deltar dessutom i EU-finansierat projekt kring detta, tillsammans med Island, Italien och Härryda). * Kemikaliesmart förskola. * Ekologisk mat 55%.

7 Sid 7 (34) * Skolplattformen genomförs Dokument som ligger till grund för allt vårt pedagogiska arbete i förskolan är: Skollagen Läroplan för förskolan Skolverkets stödmaterial Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan Stockholm Stads budget & Förskoleprogram Verksamhetsplan för Södermalm SDF Diskrimineringslag FN:s Barnkonvention Basgruppernas arbetsplaner som är baserade på enhetens gemensamma verksamhetsplan & resultat från bland annat GUF och Kvalitetsindikator. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 40 % 40 % Tertial Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik År 1 % Öka År Andel nöjda föräldrar 88 % 85 % År Antal barn per grupp Tertial Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 4,9 4,9 Tertial Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,7 3,8 År Nämndmål: Alla barn ges förutsättningar för fortsatt utveckling, lek och lärande Beskrivning Förskolans pedagogiska miljöer ger barnen förutsättningar att utmanas i goda lek- och lärandemiljöer. Den pedagogiska dokumentationen synliggör barnens förändrade lärande och ligger till grund för fortsatt uppföljning, utvärdering och utveckling. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barn som givits förutsättningar för fortsatt utveckling, lek och lärande (GUF) Andel nöjda vårdnadshavare till flickor avseende utveckling och lärande (FU) 93 % Halvår 100 % Halvår

8 Sid 8 (34) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel nöjda vårdnadshavare till pojkar avseende utveckling och lärande (FU) Det sammantagna resultatet av personalens självvärdering enligt kvalitetsindikatorn 82 % Halvår 3,7 Halvår Enhetsmål: Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande. Förväntat resultat 92 % av barnen har grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande. 81 % av vårdnadshavarna är nöjda med hur förskolan arbetar utveckling, lek och lärande. Pedagogernas bedömning i KI: 3,7 Arbetssätt Allt lärande sker med leken som grund, utifrån barnens egna förmågor och intressen. Därför värdesätter vi leken högt och ger den stort utrymme i verksamheten. Med hjälp av dokumentation och reflektionsstunder ges barnen möjlighet att få syn på sitt eget lärande. Varje basgrupp arbetar med att fånga upp det som barnen är intresserade av, för att spinna vidare på det och låta det mynna ut i olika projekt. Motivationskraften är en av människans starkaste drivkrafter, därför är en viktig uppgift för oss pedagoger att se och förstå vad varje barn befinner sig och vad det behöver och vill. Vi driver verksamheten framåt med stöd av pedagogisk dokumentation där dokumentationerna är samtalsunderlag både för barn och pedagoger i reflektionsstunder. Varje barn skall känna trivsel och glädje i förskolan vilket gör att de får en positiv bild av sig själv och sitt lärande. Arbetsglädje är viktigt och vi har inställningen att det alltid finns något positivt att göra av varje aktivitet och uppgift. Vi ser främst möjligheter och fokuserar på lösningar i stället för på problem. Alla pedagoger tränar på att lyssna,(lyssna färdigt) och reflektera för att förstå barnen och deras behov. Vi ser till att varje barn känner sig välkommet på morgonen. Vår miljö skall vara både utmanande och tillåtande och alla olika lärstilar skall ges utrymme. Vi erbjuder en god omsorg med en väl avvägd dagsrytm, barnen ges goda förutsättningar att bygga goda relationer och känna sig trygga i gruppen. Vi anpassar miljö och aktiviteter så att barnens gemensamma behov av stöd och stimulans tillgodoses. Genom lek bearbetar barnen sina upplevelser, prövar sina gränser och förbereder sig inför livet. Leken är ett rejält arbete! Vi har lekstunder av både fri och styrd karaktär varje dag. Vi utgår från barnens egna tankar och ideér och är medforskande pedagoger. Vi reflekterar i arbetslaget och dokumenterar det som skapas tillsammans med barnen. Vi vuxna är förebilder och ska tänka på hur vi är, vad vi gör och vad vi säger. Därför måste vi pedagoger ständigt iaktta och utveckla oss själva. Roll- och fantasilekar är viktiga för utvecklingen till social och emotionell färdighet. Här läggs grunden till det framtida sociala samspelet med andra människor. Barnen lär sig turtagande, samförstånd, hänsyn och ömsesidighet, utvecklar sin identitet och lär känna trygghet i den. I organiserade lekar lär sig barnen att följa regler, att uppfatta och utföra muntliga instruktioner och att vara den som står i centrum eller för ögonblicket bredvid. Våra samlingar är bra, roliga och utmanande ty då lär sig barnen att lyssna på varandra och att

9 Sid 9 (34) våga prata inför grupp och att vi alla har något att lära av varandra. Temaarbetena lär barnen att samarbeta och kompromissa och ger en känsla av grupptillhörighet och tillfredsställelse över att ha skapat något tillsammans och de utvecklar sin lust och förmåga till lek, fantasi och lärande. Vi uppmuntrar barnens egna försök till självständigt handlande, så att självständigheten och tilliten till sin egen förmåga utvecklas. Vi ser till att material och miljö är tillräckligt utmanande för varje barn. Allt finns på barnens höjd så att de själva kan hämta och göra vad de behöver och vill. Vi ser till att barnen dagligen får träna sin finmotorik i vardagliga situationer och på ett så naturligt sätt som möjligt. Lärandet skall vara lustfyllt och lekfullt. Barnens kompetens tas tillvara och de får ansvarsuppgifter såsom att hämta matvagnen, duka, skära frukt, skrapa rent på tallriken, hälla själv, torka och städa. Andra exempel på aktiviteter vi gör för att stödja den finmotoriska utvecklingen på ett lekfullt sätt är: pussla, klippa, fingerleka, klistra, sortera småsaker, leka i sand och med lera, baka och äta med bestick, använda pärlor att göra halsband och pärlplattor, sy, väva, måla, rita, bygga och konstruera med klossar, smådockor, djur och kaplastavar, lego, duplo, mecano och annat material och att få utveckla sin kroppsuppfattning och sina rörelser och utveckla ögahandkoordinationen som är viktig bland annat för att kunna lära sig skriva. Med kognitiv utveckling menar vi barnets förmåga till koncentration, perception, tankeutveckling, minne, begreppsuppfattning. Att använda tidigare erfarenheter till nya aktiviteter och situationer. Vi anstränger oss att förstå varje barns inlärningsstrategier, hur barnet närmar sig en uppgift eller finner problemlösning. Vår uppgift är att använda den metod som passar barnet bäst samt utveckla och utmana till vidare lärande. Barnen övar förmåga till koncentration, perception, tankeutveckling, minne, begreppsuppfattning och inlärningsstrategier/problemlösning genom olika aktiviteter. Konstruktions- och bygglek stimulerar till att lösa problem. Social och emotionell utveckling: Barnen leker och lär tillsammans under stora delar av dagen. Det ställs höga krav på barnen att lära sig lyssna på varandra, föra fram sina tankar och åsikter, leka i samförstånd genom turtagning och medbestämmande. Fungera enskilt och i grupp, hantera konflikter och förstå både rättigheter och skyldigheter. Vi har dagligen samlingar där vi lär oss av varandra, där alla får komma till tals och känna gemenskap och betydelse, vi pratar om dagens innehåll eller det tema som råder eller något annat viktigt som uppstår hos barnen. Livskunskapsstunderna lär barnen att sätta ord på sina känslor, uttrycka tankar och åsikter och få förståelse för vad man kan göra om man t.ex. känner sig arg eller om en kompis är ledsen. För att kunna detta behöver man kunskap om sig själv och om hur man själv fungerar. Den emotionella förmågan får barnen stöd och hjälp att förstå till exempel genom vårt arbete med EQ-dockorna. De representerar känslorna glad, ledsen, arg, rädd, sur och lugn. Vi använder oss av "Livets triangel" där det tydligt framgår att vi människor känner känslor som vi ska reflektera och tänka kring INNAN vi handlar, gör och säger. Vi har egentligen bara 2 regler på våra förskolor; -Inte förstöra! och Inte störa! Vi motverkar traditionella normer och könsroller som begränsar. Alla barn ska ges samma möjligheter att utvecklas. Vi ger barnen anpassade ansvarsuppgifter vilket stärker självkänslan och ökar oberoendet. Barnen får t.ex. träna sig i att själva klara av sina toalettbestyr, klä på

10 Sid 10 (34) och av sig, hålla ordning på sina saker, hjälpa till och känna sig betydelsefulla och nödvändiga. Vi anpassar miljö och aktiviteter så att barnens gemensamma behov av stöd och stimulans tillgodoses. Vi utgår från våra observationer och pedagogiska dokumentationer som synliggör barnens lek och lärande. Utvecklingssamtal med vårdnadshavarna och samtal med barnen hjälper oss också att bättre ordna miljön och aktiviteterna så att de korresponderar med barnens behov. Resursanvändning Förskolans främsta resurs är medarbetarna och deras kompetens. Förskollärarna är ytterst ansvariga för planering och utvärdering men hela arbetslaget genomför arbetet gemensamt. För att ta tillvara medarbetarnas kompetens så effektivt som möjligt har medarbetarna olika ansvarsområden valda utifrån kompetens och intresse, s.k. Lärgrupper. Vi ser hela förskolan som en gemensam arbetsplats och samarbetar med varandra i stor utsträckning, vilket ger bred kompetensresurs. Vi samverkar även med de andra förskolorna i vår enhet, med stadsdelsförvaltningen och andra externa aktörer. Barnens kompetenser, nyfikenhet och intressen är förstås också en viktig resurs som styr vårt arbete. Genom att se hela förskolan som ett hus, utnyttjas alla resurser mer effektivt. Det finns tillgång till relevant material och förskolan använder giftfritt återvinningsmaterial och material från naturen. Informationsteknik (IKT) underlättar och stödjer arbetet med pedagogisk dokumentation, kommunikation och information. Förskolan har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet och det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn och likvärdig kvalitet. Förskolan har en organisationsstruktur med gemensamma handlingsplaner, policys, rutiner och riktlinjer som all personal tar del av och följer. Andra resurser är närmiljön, stadens kulturutbud och samarbetet med föräldrarna/vårdnadshavarna. Montessorimaterialet är en viktig resurs i vår enhet och Montessorilärarna lär oss Montessorimaterial och metoder. Vi ser att arbetet i basgrupper med möjlighet till lärande i mindre grupper (5-10 barn/grupp 1-2 år och 15 barn/grupp 3-6 år) ger möjligheter att skapa ett lugnt lärandeklimat för barnen. I de fall vi har beviljats verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd använder vi i första hand fast anställd personal till detta med kompetens inom aktuellt område, t.ex. Floortime, Takk och dessa pedagoger ingår även i lärgruppen för barn med särskilda rättigheter.. Tiden är en viktig resurs att värna om för att förbereda, genomföra och följa upp och reflektera över arbetet för att utveckla det vidare. Uppföljning Internrevision, (ett par i en basgrupp observerar en annan basgrupp), externrevision, (kollegor från annan förskola observerar), barnintervjuer, observationer, utvecklingssamtal är tillsammans goda underlag för att kunna utvärdera och utveckla verksamheten. Vi har loggböcker där synpunkter, idéer och förslag från stora och små skrivs upp (följs upp varje vecka på tavelmöten), Vi har fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

11 Sid 11 (34) Förskolan följer upp målen genom olika metoder. För att ta reda på hur väl vi når lärandemålen har förskolan en modell som heter Guf (Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Som underlag använder förskolan bland annat observationer, dokumentation, pedagogisk dokumentation och barnintervjuer. Guf genomförs systematiskt under hela året och sammanfattas i juni varje år. Familjernas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning Medarbetarna gör också en självvärdering av hur väl förskolan skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande genom Stockholms stads kvalitetsindikator. Självvärderingen görs löpande under hela året. Utveckling Uppföljning, utvärdering och utveckling sker till stor del med hjälp av pedagogisk dokumentation och kontinuerlig reflektion. Vi strävar fortsatt efter att ta del av aktuell forskning och litteratur kring barns utveckling, förskola och pedagogik, vilket vi implementerar i vårt arbete och i våra återkommande reflektioner. Vi ser hela tiden med öppna och konstruktivt kritiska ögon på vårt eget arbete och hur vi arrangerar den pedagogiska miljön och varför. Alla anställda i enheten lär sig "tecken som stöd", vid varje Apt lär vi oss minst 10 tecken och vi ska kunna säga några ord på alla språk som våra barn talar. Nämndmål: Alla barn har en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Beskrivning Det pedagogiska arbetet främjar det positiva sambandet mellan kost, rörelse och hälsa. Det ger också barnen grundläggande kunskaper och förutsättningar för detta på olika sätt. Verksamheten pågår såväl inom- som utomhus, och miljöerna används flexibelt under hela dagen. Den pedagogiska måltiden är viktig ur ett hälso- och trivselperspektiv och har stor betydelse för barnens välbefinnande. Alla barn får god, varierad och näringsriktig mat och med stor andel ekologisk och vegetarisk mat i förskolan. Förvaltningens gemensamma kostpolicy "Riktlinjer för mat och måltider inom förskolorna i Södermalms stadsdelsområde" följs av alla förskolor. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal natur- och kulturgrupper 0 Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Södermalms förskolor ska följa "Riktlinjer för mat och måltider" Södermalms förskolor ska ge barnen näringsriktig mat och grundläggande kunskaper om kopplingen mellan mat och hälsa

12 Sid 12 (34) Aktivitet Startdatum Slutdatum Södermalms förskolors kockar ingår i ett köksnätverk Enhetsmål: Barn får en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Förväntat resultat Det är roligt att röra på sig, gott att äta och viktigt att få må bra. Arbetssätt Varje dag innehåller moment av rörelse, som att gå, springa, dansa, hoppa, klättra och balansera. För att barnen ska få möjlighet att öva sin grovmotorik, har vi material, lokaler, uterum och aktiviteter anpassade för detta. Varje vecka åker vi ut i naturen (dock ej med de allra yngsta) där barnen tränar sin grovmotorik på ett naturligt sätt i lekar t.ex. genom att gå i ojämn terräng, klättra, springa och balansera. De yngsta barnen leker oftast i närområdet, där det skapas möjligheter till motorisk lek. Planerad dans- och rörelselek har alla barn minst en gång varje vecka. Balans- och gymnastikbana används inomhus för att på ett lustfyllt sätt träna barnen i motoriska färdigheter av alla slag. Vardagliga och naturliga inslag såsom att gå i trappor, köra vagn, själv klättra upp på skötbordet ger självkänsla och kroppskontroll. Vi övar dagligen också genom olika rörelselekar, bollek och cykling. Vi leker utomhus minst en gång per dag, (oavsett väder) för att barnen ska få röra sig "stort", med stora rörelser, springa och hoppa samtidigt som de får dagsljus och syretillförsel. Barnen utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Lunchmenyerna består av 1 fisk-, 1 kött- och 3 vegetariska måltider/vecka. Vi visar att det inte alltid behövs kött, fisk eller fågel för att göra en måltid komplett och låter grönsaker vara huvudingrediens istället för tillbehör. Dans, rörelse och gymnastik är en återkommande aktivitet varje vecka. Varje dag finns en stunds vila, återhämtning för alla. Resursanvändning Kompetens hos kockarna, rörelse- och dansansvariga pedagoger och genus- och jämställdhetsarbete. Hälsocoacher på varje förskola samverkar och delger och inspirerar övriga medarbetare. Uppföljning Pedagogisk dokumentation, observationer och självvärderingar Utveckling Utöka och variera de vegetariska rätterna, eliminera alla giftiga föremål och material. Se till att varje basgrupp har en lugn vrå eller hörna för barnen att gå till, för att varva ner och vila.

13 Sid 13 (34) Nämndmål: Alla barn har jämlika livschanser Beskrivning Förvaltningens verksamheter ska värna om barnets rättigheter, och bidra till att skapa uppväxtvillkor som ger alla barn lika goda möjligheter oavsett bakgrund. Enligt andra artikeln i FNs barnkonvention framgår att "Alla barn samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.(från Rädda Barnens hemsida där barnkonventionen presenteras i en förkortad version). Familjer som söker ekonomiskt bistånd får rätt insats för att uppnå egen försörjning. Föräldrar till barn i åldrarna 3 12 år kommer även under 2016 erbjudas ABC föräldrastöd. Varje förskoleenhet har ett barnombud som samarbetar med Ersta Vändpunkt när vårdnadshavare har missbruksproblematik (Från Rädda barnens hemsida där barnkonventionen presenteras i en förkortad version). Aktivitet Startdatum Slutdatum Föräldrar ska ges möjlighet att delta i ABC-utbildning Enhetsmål: Barn har jämlika livschanser Förväntat resultat Förskolornas arbete ska vara jämställt där makt, möjligheter och resurser fördelas jämnt oavsett bakgrund. Barns rättigheter stärks och social utsatthet förebyggs. Barn som befinner sig i riskzonen för att utvecklas ogynnsamt upptäcks tidigt. Genom bra arbetsmetoder och medel får barnen rätt insats vid rätt tillfälle. Arbetssätt Vårt läsårstema för i år är Barnkonventionen. Vi kommer att konkretisera barns demokratiska rätt, bland annat med inspiration och hjälp av UNICEFs material om barnkonventionen, kompiskorten och Friendy-dockorna. Minst engång i veckan har vi samlingsstund med livskunskap och barnkonventionen som tema. Då arbetar vi med aktuella dilemman i vardagen och tar hjälp av Friendy-dockorna för att konkretisera känslorna. Utöver detta så implementerar vi livskunskap i vardagen då tillfälle samt händelse påbjuder detta. Vi föreslår lekar som befrämjar samlek. Vi ser till att det finns rum och möjligheter för både lugna och mer vilda lekar, att respekt för alla människor råder i varje situation. Vi hjälps åt och gör tillsammans. På alla våra förskolor satsar vi extra på språkutveckling då forskning visar att ett rikt språk är en av grunderna till jämlikhet. EQ (emotionell intelligens) är ett viktigt ämne för att förstå och lära känna sig själv och andra människor. Resursanvändning FN s barnkonvention, vårt genus- och jämställdhetsarbete, Socialtjänsten och Stödenheten Friendydockorna Kompiskorten och böckerna är en bra resurs

14 Sid 14 (34) Uppföljning Uppföljning, utvärdering och utveckling genom observationer, pedagogisk dokumentation och reflektion i arbetslagen. Utveckling Genom observationer identifiera -ofta dolda- maktstrukturer bland barnen, för att kunna förbättra och utveckla. Medarbetarna ska ha kunskap i att tidigt identifiera barn i behov av särskilt stöd för att ge barnen rätt stöd. Nämndmål: Alla barn i förskolan ska ges möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik, naturvetenskap och språk Beskrivning Barnen i förskolan ska ges förutsättningar att utveckla sina matematiska, naturvetenskapliga och språkliga förmågor. Miljöerna i förskolan ska vara väl genomtänkta både inom- och utomhus och ge barnen möjlighet till förståelse för matematik, naturvetenskap och språk. IKT (informations- och kommunikationsteknik) är ett av redskapen för detta. Ett systematiskt kvalitetsarbete utgör underlag för uppföljning av hur arbetet med matematik, naturvetenskap och språk kan utvecklas. Där ingår pedagogisk dokumentation. Förskolan fortsätter utveckla arbetet med flerspråkighet och interkulturalitet. Samarbetet med Stockholms stadsbibliotek i projektet "Läsa mera" fortsätter under Alla förskolor har ett läsombud. Målet är att barnen utvecklar sitt intresse för språk, läsning och litteratur. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel förskolor som har utformat minst en pedagogisk läsmiljö Personalens självvärdering av "barns språkliga och kommunikativa utveckling" enligt kvalitetsindikatorn Personalens självvärdering under området "barns matematiska utveckling" enligt kvalitetsindikatorn 100 % Tertial 4 År 3,8 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla förskolor ska arbeta med pedagogisk dokumentation och ett arbete med att introducera skolplattformen kommer att starta. Södermalms förskolor ska arbeta för att hitta former för att arbeta för en vetenskaplig förankring och beprövad erfarenhet Södermalms förskolor ska fortsätta utveckla de pedagogiska miljöerna så att de ger barnen möjlighet att erövra kunskap om språk, naturvetenskap, matematik

15 Sid 15 (34) Enhetsmål: Barn i förskolan utvecklar sina matematiska förmågor. Förväntat resultat Att 92 % av barnen utvecklar matematiska förmågor. Att 82 % av vårdnadshavarna anser att barnet uppmuntras i att utveckla sitt matematiska tänkande. Kvalitetsindikator 3,7. Arbetssätt Att leva i och erfara matematik med hela kroppen, se, höra, känna och uppleva matematik. Matematiska begrepp synliggörs så att barnen får möjlighet att utveckla förståelse. Vi fångar det barnen är intresserade och upptagna av och hjälper dem att se detta som matematik. Matematik och logik leker vi bland annat genom att låta barnen utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och vi lär oss grundläggande fenomen kring mängd, antal, ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring. Vi leker lekar som stimulerar till tids- och lägesbegrepp bl.a. Följa John, Kurragömma, Under hökens vingar, Hur mycket är klockan kära lejon, Kims lek. Vi tillhandahåller material där barnen får ordna, sortera och gruppera efter form, färg, storlek, skillnader, likheter, helheter och delar. Vi lär barnen räkneramsor, räknar barn, bestick, glas och tallrikar vid måltiderna. Frukt och kakor räknas noga och delas i delar så att de räcker till alla, vi pratar om vem som står längst fram? Sist och mitt emellan? Vi mäter och väger, jämför storlekar och mängd och använder räknebegreppen i vårt dagliga tal så att de blir kända begrepp för barnen. Den pedagogiska miljön och materialet skall bidra till det matematiska tänkandet och när barnen erfar något matematiskt så påtalar vi tydligt att det är roligt med matematik och att de har förmågan. Matematik är kul! Naturvetenskap och teknik: Att vara ute och komma i kontakt med olika element såsom jord, luft, eld, vatten, sand, stenar och lera ger barnen rika och nödvändiga sinnesupplevelser, vilket leder till att de blir intresserade, nyfikna och vill utforska och undersöka. Barnen ska få utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, växter, djur, natur och samhälle påverkar varandra. Inomhus använder vi oss av olika tekniker och byggmaterial. Vi modellerar, målar och ritar. Det lekmaterial som vi tillhandahåller är främst naturmaterial som tilltalar barnens alla sinnen. Vi använder oss främst av fantasigivande material som går att omforma och utveckla, vi undviker färdigt material som hämmar barnens initiativkrafter, då det ofta har en begränsning och en ensidighet. Olika struktur, tyngd och skärpa ger barnen rika sinnesupplevelser. Vi övar koncentration, uthållighet, initiativförmåga och löser tekniska problem när vi målar, slöjdar och konstruerar. På förskolan arbetar vi med olika naturvetenskapliga fenomen såsom att blåsa såpbubblor eller följa fjärilars utveckling (som vi sedan kan släppa fria till exempel i Hagaparken och sjunga "Fjäril vingad syns på Haga). Vi planterar och sår i krukor och sålådor. Vi odlar i vårt växthus och på Långholmen där vi har en trädgård. Vi åker ut i skogen, följer barnens intressen, uppmärksammar dem på olika fenomen i naturen och följer årstidsväxlingarna. Barnen lär sig utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Vi urskiljer och utforskar teknik i vardagen.

16 Sid 16 (34) Resursanvändning Pedagoger ur nätverksgruppen Matematik, naturvetenskap,teknik och miljö inspirerar, berättar och beskriver för övriga kollegor om sitt utvecklingsarbete. Uppföljning Genom basgruppernas reflektioner varje onsdag och Guf, Pedagogisk dokumentation, Kvalitetsindikatorn och Förskoleundersökningen. Utveckling Utforma våra utemiljöer så att de bättre befrämjar matematisk lek. Enhetsmål: Barnen på våra förskolor utvecklar sina språkliga förmågor. Förväntat resultat Att 98 % av barnen utvecklar språklig förmåga. Att 94 % av vårdnadsahavarna anser att barnet uppmuntras att utveckla sitt språk. Kvalitetsindikator 3,7. Arbetssätt Med språklig utveckling avser vi barnets förmåga att kommunicera med ord, tal, bild, dans, sång och musik. Kunskap uppstår när barnet tolkar, bearbetar och bildar sina uppfattningar. För detta krävs fantasi och kreativitet. Vi leker dagligen med ord, rim och ramsor. Förhållningssättet hos pedagogerna är positivt, medforskande och lösningsinriktat och det är roligt att läsa. Pedagogerna lyssnar, är intresserade, delaktiga och närvarande. Bokutbudet är rikt och böckerna är alltid tillgängliga för barnen och förvaras i deras höjd. Barnen omges av och engageras i bokstäver, litterära gestalter, sina egennamn, begynnelsebokstäver, porträttfoton samt olika bildsymboler och ord kopplade till det lekmaterial som finns i lekmiljön. Vi använder språk, matematik, naturvetenskap och teknik som en naturlig del i hela vår vardag både ute och inne. Vi läser högt och berättar sagor varje dag, vilket bygger barns ordförråd, underlättar senare läsinlärningen och ligger till grund för all kunskapsinhämtning. Vi går till bibliotek och vi arbetar med flanosagor och bordsteater. Att arbeta med målning och lera stimulerar också det verbala språket, befrämjar tankeverksamhet, fantasi, perception och förmågan att finna nya lösningar. Vi ger akt på vårt eget språk i vardagen, vi samtalar med barnen vid blöjbyte, av- påklädning och vid matbordet. Vi vuxna använder ett rikt språk. Pedagogerna finns till hands för att stimulera barnens språkutveckling och t.ex. hjälpa dem att sätta ord på sina tankar och upplevelser, utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, frågor, argumentera och kommunicera med varandra. Vi deltar ofta aktivt i barnens lekar och i samtalen som uppstår, då lärs nya begrepp. Vi har bred mångfald både bland barn och personal och ser flerspråkigheten som en tillgång och har utarbetat ett för enheten gemensamt interkulturellt förhållningssätt, som stöd i arbetet. Alla barn ska ha möjlighet att utveckla sin kulturella identitet och barnens språkutveckling är en viktig del av detta. Vi visar intresse och nyfikenhet för olika kulturer. Barn som har annat

17 Sid 17 (34) modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Resursanvändning Läsombudens kompetens, bra litteratur, Språkotek på varje förskola, biblioteken. Uppföljning Genom basgruppernas reflektioner varje onsdag och Pedagogisk dokumentation, Guf, Kvalitetsindikatorn och Förskoleundersökningen. Utveckling All personal lär sig tecken som stöd. Det Interkulturella arbetet utvecklas ytterligare bland annat med hjälp av lärplattor. Nämndmål: Alla barn i förskolan ska ha tillgång till goda pedagogiska miljöer både inom och utomhus Beskrivning Varje barns utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen. Den pedagogiska inomoch utomhusmiljön ska vara estetisk. Den ska också och erbjuda ett rikt och varierat material, utformat med utgångspunkt från läroplanens målområden och barnens intressen. Utemiljön ska ses som ett av förskolans pedagogiska rum. Miljön ska också vara genomtänkt ur ett genus- och likabehandlingsperspektiv och synliggöra kulturella olikheter med ett interkulturellt förhållningssätt. Dokumentation om hur miljö och material används, såväl inomhus som utomhus Dokumentationen utgör underlag för reflektion och analys av hur miljön på bästa sätt kan bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolorna fortsätter att följa stadens plan för en kemikaliesmart förskola. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Personalens självvärdering av pedagogisk miljö och material enligt kvalitetsindikatorn 3,8 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Organisera så att förskolan använder inom- och utomhusmiljöerna för lärande på ett mer flexibelt vis under hela dagen Enhetsmål: Barns lärande stöds av förskolans pedagogiska miljöer - såväl inom- som utomhus Förväntat resultat Kvalitetsindikator: 4

18 Sid 18 (34) Förskoleundersökning: 89% Att vi genom observationer och pedagogisk dokumentation tar reda på om våra arbetssätt tjänar sitt syfte och att vi ändrar miljöerna utifrån barnens behov. Arbetssätt Barnens arbetsmiljö ska vara trygg, säker, rolig och utmanande. Våra förskolemiljöer både ute och inne utfomas och utvecklas utefter barnens behov. Barnen ska kunna utforska, utmanas, upptäcka och göra medvetna val, utifrån detta utvecklas och omformas miljöerna regelbundet. Vi ser även till att våra miljöer skapar möjligheter till samlek och samarbete. Vi är särskilt observanta på om miljöerna motverkar de demokratiska grundvärderingar som förskolan har. Resursanvändning Lokaler, gårdar, parker och skog. Samutnyttjande av personal, en förskola = ett arbetslag. Både vår inom- och utomhus-miljön är viktiga tillgångar i arbetet och det handlar om att maximalt använda de resurserna och att ständigt utveckla dem utifrån barnens behov. Våra miljöer ska kännetecknas av inspirerande, utmanande och utforskande material som presenteras på ett tydligt, tillåtande och tillgängligt sätt. Uppföljning Genom basgruppernas reflektioner varje onsdag och Pedagogisk dokumentation och observationer. Utveckling Utifrån riktade observationer förbättra och omforma våra miljöer. Ta hjälp av IKT och fotografera miljöerna för att sedan reflektera tillsammans. Nämndmål: Alla barn ska ges möjlighet att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och för människors lika värde Beskrivning Förskolans medarbetare ger barnen förutsättningar att utveckla sina förmågor att känna ansvar och förståelse för grundläggande demokratiska värderingar. Det innebär bland annat att barnen visar ansvar, respekt och solidaritet med andra människor. Det innebär också att de visar förståelse för alla människors lika värde, vilket är en viktig förutsättning för att barnen ska kunna lära och utvecklas. Förskolans arbete ska bedrivas med ett medvetet genus- och likabehandlingsperspektiv, och med ett interkulturellt förhållningssätt. Alla förskolor har minst en pedagog som deltar i förskolans genus- och normkritiska nätverk. Förskolorna reviderar varje år sin plan för likabehandling, diskriminering och kränkande särbehandling. I planen ska det finnas mål för de främjande och förebyggande insatserna. De bygger på analys av kartläggningar och utvärderingar av tidigare års arbete. Det ska också finnas en beskrivning av vilket arbete som planeras och vilka rutiner som gäller. Planen ska beskriva hur barn och vårdnadshavare medverkar i det främjande och förebyggande arbetet.

19 Sid 19 (34) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel förskoleenheter som ingår i förvaltningens nätverk om genus och normmedvetenhet Andel vårdnadshavare till flickor som är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga (FU) Andel vårdnadshavare till pojkar som är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga (FU) Personalens bedömning av "Andel barn som visar förståelse för demokratiska värderingar"(guf) Personalens bedömning av "Andel barn som är delaktiga och utövar inflytande" (GUF) 100 % Tertial 90 % Halvår 90 % Halvår 87 % Halvår 86 % Halvår Aktivitet Startdatum Slutdatum Arbetet inom förskolan sker med ett genus- och likabehandlingsperspektiv samt med ett interkulturellt förhållningssätt Enhetsmål: Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar Förväntat resultat 90% av barnen visar förståelse för grundläggande demokratiska värderingar. 90% av vårdnadshavarna är nöjda med hur förskolan arbetar med att utveckla barnens sociala förmåga. Barnet visar ansvar, respekt, solidaritet och förståelse för människors lika värde samt ger uttryck för egna uppfattningar. Arbetssätt Vårt förhållningssätt och bemötande är grunden till hur barnen tillägnar sig normer och värden. Vi uppmuntrar och stödjer till förhandling och samtal (dialog) vid t.ex. konflikter och oenigheter. Detta lär barnen att lyssna, sätta sig in i andras situation och skapar förståelse för olika synsätt. Genom ett tillåtande och inkluderande förhållningssätt och en tillit till alla barns förmågor levandegör vi demokratiska värden, i alla rutiner, aktiviteter och övriga stunder. Genom att ofta dela in barnen i mindre grupper, blir det lättare för barnen att visa hänsyn, respekt, solidaritet, ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation. Alla våra förskolor arbetar enligt "genuslathunden" och policyn "pedagogik för ett helt livsutrymme" för att vi ska ha ett gemensamt förhållningssätt baserad på gemensam grund. Varje vecka har vi livskunskapssamling där vi samtalar med barnen om respekt, känslor, etik och moral. Genom ett tillåtande och inkluderande förhållningssätt och tillit till alla barns förmågor gör vi ämnet livskunskap levande under hela dagen, i alla aktiviteter, rutinsituationer och övriga stunder. Vi håller samlingar där vi till exempel berör kompisskap, känslor eller begreppet rättvisa för att tillsammans med barnen reflektera.

20 Sid 20 (34) Vi synliggör också alla barnen för varandra och hänvisar barnen till varandra. Jag-du-vi! Trygga individer och en trygg grupp. Vi månar om att skapa en varm och empatisk atmosfär i barngruppen. Turtagning, hjälpsamhet och kompisskap tränas under hela dagarna. Vi använder oss av EQdockor som har olika känslouttryck vilka lär barnen att känna igen olika känslor, sätta ord på dem och förstå vad man kan göra åt eller av dem. Vi pratar med barnen och lyssnar på deras reflektioner omkring de teman vi arbetar med. Temat kan till exempel vara ledsen och frågeställningarna kan då handla om varför någon blir ledsen, hur känns det, var känns det, hur det går att bli tröstad. Barnen kan få måla känslan eller sjunga och läsa en bok om rådande tema. Vi pratar mycket tillsammans med barnen och lyssnar noga på vad de har att säga (dialoger) samt utför observationer och reflekterar tillsammans i arbetslagen för att få en uppfattning om rådande stämning, kultur och attityder i barngruppen. Under utvecklingssamtal, föräldramöten och vid föräldraråd får vi möjlighet att samtala om dessa frågor med föräldrarna. Vi ger alla plats i vår förskola, oberoende av kulturell bakgrund, personlighet eller kön och visar respekt för alla människor. Barnen utvecklar då öppenhet, respekt, solidaritet samt ansvar och förståelse för alla människors lika värde, oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsskillnader. En viktig uppgift är att se och medvetet bekräfta varje barn. Vi pedagoger låter alla barn, (oavsett kön eller annan skillnad) träna samtliga färdigheter som krävs för att kunna utvecklas till en mångsidig och kompetent människa. Vi vuxna arbetar med oss själva och medvetandegör oss om vårt eget sätt att vara. Varje barn och vuxen ska bli sedd och respekterad för den person den är och vill vara. Vi är öppna för nya perspektiv och beredda att förändra och utveckla invanda mönster och traditioner. (Se genuslathunden & pedagogik för ett helt livsutrymme). Vi Har gjort ett medvetet val att välkomna praktikanter från SFI (svenska för invandrare), AF(Arbetsförmedlingen), studerande från SU(Stockholms Universitet), praoelever från skolor med mera, eftersom vi anser att vårt arbete berikas och utvecklas av att möta människor samt att vi sprider vårt jämställdhetsarbete utåt. Vi är öppna inför omvärlden och tar ofta emot studiebesök och samverkar med skolor och andra externa verksamheter. Vad vi gör och säger påverkar barnen i stor utsträckning, särskilt det subtila i våra reaktioner och förhållningssätt talar om för barnen vad vi står för, därför reflekterar vi pedagoger omkring hur vi själva agerar och reagerar vilket skapar en medvetenhet som gör att vi bemöter barnen på ett mer medvetet sätt. Vi stödjer barnen till att ta eget ansvar, t.ex. under utflykter/stadspromenader då barnen får ta större och större ansvar. Lärgruppen för genus- och jämställdhetsfrågor ser till att dessa frågor ständigt finns med på agendan på alla våra förskolor. Nicolaigården och Egalia har genomgått en omfattande hbtq (homo-, bi- transpersoner) -certifierings-utbildning genom RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande). Vi bjuder in vårdnadshavarna till möten för att prata om demokratifrågor och för att tillsammans skriva planen mot diskriminering och kränkande behandling, varje år.

21 Sid 21 (34) Resursanvändning Medarbetarna är den absolut viktigaste resursen. Livskunskapsansvariga pedagoger vid varje förskola ingår i lärgruppen för Livskunskap och förkovrar sig i ämnet och delger oss övriga, vilket inspirerar oss att utveckla arbetet vidare. Mångfalden i personalgrupperna gör att vi har bred och djup kompetens gällande olikheter som berikar. Pedagoger med annat modersmål än svenska gör att vi kan använda denna kompetens för barn med samma modersmål. Handledning erbjuds alla arbetslag. Vi skapar själva och tillsammans med barnen stora delar av vårt material. Studenter, praktikanter och studiebesök ger oss ofta spännande synpunkter som vi kan använda och IT blir en alltmer viktig resurs i vårt utvecklingsarbete. Friendydockorna och kompiskorten. Uppföljning Förskolan följer upp genom olika metoder. För att ta reda på hur väl vi nått målen har förskolan en modell som heter Guf (Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Som underlag använder förskolan bland annat observationer, dokumentation, pedagogisk dokumentation och barnintervjuer. Guf genomförs under hela året. Barnintervjuerna ger också en tydlig fingervisning om hur barnen uppfattat arbetet. Uppföljning sker genom flera olika metoder. Livskunskap är också stående punkt på dagordningen vid varje arbetsplatsträff där vi följer upp frågor som demokrati och jämställdhet. Vårdnadshavarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning. Utvärdering löper under hela läsåret med fokus innan sommaren. Utveckling Lärgruppen för livskunskap/genus ska under vt-16 bland annat förbereda reflektionsfrågor till alla oss andra, så att arbetet med livskunskap fördjupas ändå mer i hela enheten, detta säkerställs genom att varje arbetslag har gemensam schemalagd reflektionstid. Utveckla kollegial handledning för lärarna på de Pedagogiska forumet varje vecka som skall prioriteras eftersom vi ser att de har mycket god verkan. Vi behöver utveckla och kommunicera bättre till vårdnadshavarna, vad vi gör hur och vilken effekt det ger. 91 % av föräldrarna i Förskoleundersökningen uppger att barnen ges lika möjligheter och 94% säger att deras barn bemöts på ett respektfullt sätt, 89 % anser att förskolan arbetar medvetet med att utveckla barnens sociala förmåga. Ovanstående områden är ständigt under förbättring, då de också ständigt behöver återerövras då demokrati inte är något självklart givet. Vi konkretiserar vårt arbete ytterligare och delger vårdnadshavarna på tydligt sätt. Enhetsmål: Barnen är delaktiga och har inflytande. Förväntat resultat 84% av barnen är delaktiga och har inflytande. 88% av föräldrarna är nöjda med hur barnen har inflytande och är delaktiga. Barnen gör aktiva val av material och aktivitet. Visar ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö. Barnen är aktiva i dialog i grupp och uttrycker sina synpunkter, påverkar

22 Sid 22 (34) innehållet och deltar i utvärdering av verksamheten. Arbetssätt Varje barn kan påverka sin situation genom att göra egna val av aktivitet och lek, detta görs bl.a genom att varje barns och vuxens åsikter, tankar, önskemål och synpunkter bemöts med respekt. Viktigt är att barnen får återkoppling så att det lär sig att det lönar sig att vara delaktig och att allas tankar och åsikter är viktiga. Vi strävar efter att skapa ett tillåtande klimat och en miljö som stödjer barnens eget utforskande. Detta gör vi bland annat genom att successivt placera mer material i barnens egen höjd för att underlätta deras val och tillgängliggöra det barnet önskar använda. Att plocka undan igen tillsammans, precis som efter måltiderna, och att var sak har sin plats är en del i att barnen utvecklar ansvar, inflytande och kontroll över tillvaron och känner igen sig. Även genom detta utvecklas barnens ansvarskänsla och självständighet. Vi är mycket uppmärksamma på barnens tal- och handlingsutrymme och olika sätt att uttrycka sig, vi bekräftar och sätter ord på de fenomen barnet upptäcker. Varje barn ska bemötas lyhört och bekräftas i sina upplevelser och uttryck, bli mött av förståelse, värme och uppskattning, precis som att lära sig att lyssna och vänta på sin tur är lika viktigt. Allt detta är också ett slags inflytande, ett betydande sådant. Varje människas kulturella och sociala bakgrund liksom personlighet ser vi som en tillgång i förskolans arbete, detta synliggörs då vi visar äkta intresse och nyfikenhet för olikheter, alla ska känna sig delaktiga. Genom att vi har rik mångfald bland vår personal lär sig också barnen att vi kan vara olika men ändå arbeta gemensamt mot samma mål. Värdefrågor som dessa samtalar vi ofta om med barnen spontant, på förkommen anledning och på livskunskapssamlingar och vi personal på våra möten och arbetsplatsträffar. Vi upprättar varje år våra planer mot diskriminering och kränkande behandling. Vi talar aldrig över huvudet på barnen, använder inte heller ironi i kontakt och samtal med barnen och vi vuxna har ett respektfullt sätt gentemot varandra. Respekterar vi varandra så lär barnen också att göra det. Vi visar att det är tillåtet att vara glad, ledsen, rädd, sorgsen o.s.v. Alla känslor är tillåtna, det är endast hur och vad vi gör med känslorna som har begränsningar, till exempel att inte skada någon annan är en grundregel som alltid gäller. Vidare är våra två regler att: inte störa eller förstöra. All personal är väl medveten om att våra egna roller avspeglas i barnen och vi strävar ständigt mot ett ickestereotypt arbetssätt. (Alla som arbetar hos oss följer genuslathunden, policyn för ett helt livsutrymme och den interkulturella språklathunden). Tillsammans med barnen skapar vi miljöer, både inom- och utomhus som är utmanande samt tillhandahåller allt material på sådan höjd att barnen själva kan välja vilket material de vill använda. Personalen är lyhörd för barnens tankar och synpunkter. Man kan leka i mindre grupper, välja lekar och aktiviteter som finns i hela huset. Vi ser till att det varje dag finns möjlighet för varje barn att själv välja fri lek eller aktivitet så att deras initiativkraft stärks. Personalens förhållningssätt är viktigt för att barnen ska få ett reellt inflytande över sin vardag. Barnen möts av tydliga vuxna som visar att de hör, ser och är intresserade. Vuxna är mentalt närvarande för att uppmuntra barn till att göra egna val, göra sin röst hörd

23 Sid 23 (34) och lära sig att lyssna på varandra. Barnen får möjlighet att vara kreativa och uppfinningsrika i sin lek och det förutsätter vuxna som kan vara tillåtande och hellre säga ja än nej. Vuxna som aktivt deltar i leken eller följer den, kan skapa goda förutsättningar till att barn görs delaktiga och får inflytande. Alla förslag, synpunkter och idéer diarieförs i loggböcker, följs gärna upp (på tavelmötena) och åtgärdas då inom en vecka. Vi verkar aktivt för att alla barn, oavsett till exempel kön, får lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Bl.a. genom ämnet "Livskunskap" får barnen lära sig delaktighet och ansvar och rättigheter och skyldigheter som råder i ett demokratiskt samhälle. Vi ger barnen "öppna frågor" och frågeställningar utan facit, då lär de sig att det kan finnas flera "rätta" svar. Vårt arbete med pedagogisk dokumentation är också ett sätt att ge barnen inflytande genom att vi ser och förstår barnens olika behov och intressen. Vi skapar förutsättnngar som passar för barnen genom att vi vet mer om varje barn och därigenom utvecklar verksamheten. Av största vikt är att vi kommunicerar med vårdnadshavarna om inflytande och delaktighet för barnen. Resursanvändning Barnens initiativ som kompetens och att vi vuxna är öppna för detta. Barnens miljöer planeras så att barnen inspireras och utmanas till att ta egna initiativ. Roll-och fantasilek liksom skapande kräver inte dyra inköp men väl kreativt sinne och fantasiförmåga hos oss vuxna. Vi använder all personal, vår tid och alla lokalytor för att nyttja all möjlig kompetens och till fullo. Tavelmöten är ett utmärkt forum att framföra barnens önskemål och åsikter på. Där tar vi upp åsikter, önskemål och tankar som barnen givit uttryck för, viktigt är att alltid ge barnen återkopplingen från tavelmötena. Samlingen ska bland annat vara ett åsiktsforum där det är OK att tycka olika. Vi gör barnen till huvudaktörer i samlingen och vår roll blir mer regissörens/rekvisitörens. IKT är ett bra hjälpmedel. Olikheter såsom till exempel olika kön, ålder, härkomst är en viktig resurs för utveckling och dynamik. Uppföljning Varje termin sammanfattar vi all form av uppföljning/resultat och gör en utvärdering och analys som leder till ny utvecklingsplan. (Barnintervjuer. Observationer. Utvecklingssamtal. Pedagogisk dokumentation/reflektioner. Självvärdering. Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl vi nått målen har förskolan en modell som heter GUF (Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Som underlag använder förskolan bland annat observationer, pedagogisk dokumentation och barnintervjuer. GUF genomförs hela året och sammanställs i juni. Föräldrarnas åsikter följs upp i Stockholms stads förskoleundersökning Utvärdering löper under hela läsåret med fokus innan sommaren. Utveckling Vi ska ytterligare betona "ett hus-tanken" (där hela förskolan ses som EN helhet, där barnen