Läroplan. Baskunskaps & kommunikationsträning med integrerade sportaktiviteter

Transkript

1 Läroplan Golden Goal Baskunskaps & kommunikationsträning med integrerade sportaktiviteter 1

2 Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från SOCRATES-GRUNDTVIG av Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation ansvarar endast upphovsmannen. Europeiska kommissionen tar inget ansvar för hur dessa uppgifter kan komma att användas BEST Institut für berufsbezogene Weiterbildung und Personaltraining, Vienna, Austria Denna publication var utvecklad med riktning från SOCRATES-GRUNDTVIG projektet Golden Goal -Bas kunskaps träning för unga missgynnade vuxna i kombination med sportaktiviteter" Projekt nummer CP AT-GRUNDTVIG-G1PP Projektpartnerskap: BEST Institut für berufsbezogene Weiterbildung und Personaltraining GmbH, Vienna, Austria ABC Dialog, Hilleröd, Danmark ATHINA Institute for Research, Training and Informatic, Elefsina, Grekland Città della Scienza S.c.p.a.-ONLUS, Napoli, Italien Folkuniversitetet Kristianstad, Kristianstad, Sverige Fundatia Romano-Germana, Timisoara, Rumänien Future Capital Foundation, Riga, Lettland Gabinet d Estudis Socialis, Barcelona, Spanien Global Reklam, Istanbul, Turkiet IRFA Sud, Montpellier, Frankrike Kulturverein Doppelpass, Vienna, Österike KTP Association for qualification at the labour Market, Znojmo, Tjeckien PAPILOT - Zavod za vzpodbujanje in razvijanje kvalitete življenja, Ljubljana, Slovenien ROC Nijmegen, Nijmegen, Holland Rogaland Kurs og Kompetansesenter, Stavanger, Norge University of Glasgow, Department of Adult and Continuing Education, Glasgow, England För icke-kommersiella ändamål. En nedladdningsbar version av denna publikation kommer att vara tillänglig fram till 30 September 2010 at: 2

3 Läroplan Golden Goal Baskunskaps & kommunikationsträning med integrerade sportaktiviteter. 3

4 FÖRORD Golden Goal projektets mål är att göra de möjligt för unga missgynnade ungdomar över hela Europa att förbättra läs och skrivkunnigheten, matematik och språkexpertis, med olika samvaro och kommunikationsexpertis. Fokuseringen är på specifika krav som uppstår från deras miljö, det nyskapande tillvägagångssättet av Golden Goal modellen matchar användandet av de sportsliga intressena hos unga missgynnade ungdomar med användandet av sporter som en bakomliggande pedagogisk metod. Projektets partnerskap skapar detta program med baskunskaper som utbildning för unga missgynnade vuxna människor i kombination med sportaktiviteter i första hand för att informera dem som är ansvariga för utformningen av vuxenutbildningen, och beslutsfattare i utbildningspolitiken på, hur sportaktiviteter kan introduceras in i utbildningen av baskunskaper och att berika de respektive inlärnings innehållen. Verktygen för introducering av sportaktiviteter i baskunskaps utbildning för vuxna, en kompletterande produkt, skapad för vuxen utbildningsorganisationer och yrkesmässiga träningsinstitutioner och som komplement för tränare, och handledare. Samlingen av material och metoder kan användas för en bred variation av tillvägagångssätt och interaktion. 4

5 INNEHÅLL Del 1 9 Svårtillgängliga... Målgruppen för Golden Goal Modellen 10 De ser inte fördelen med träning Introduktion av sportaktiviteter uppmuntrar deltagande Engagemanget deltagaren har för sportaktiviteter är en förutsättning för projektets framgång...11 Viktiga Utbildnings principer 20 Viktiga Utbildnings principer 20 Hjälpa deltagarna att använda deras tankeförmåga 20 Individuell undervisning och inlärning 20 Respekt, förtroende, och partnerskap 21 Integration könsrollerna 21 Respektera mångfald 23 Vägledning 24 Arbeta med målgruppen 24 Inlärning är ett medel med ett mål, inte ett mål i sig själv Deltagarna behöver kontroll over inlärningsprocessen 30 Åtgärdsprogram för alla 31 Portfolio metodik 32 Metakognition 33 Sociala färdigheter, Självkänsla och sport 35 Förhöja självkänslan 35 5

6 Vad är sociala färdigheter? 45 Coaching kompetenser 47 Medmänskliga kompetenser 47 Pedagogiska kompetenser 47 Organisations kompetenser 48 Samararbetsförmåga 48 Kompetens i reflektion och självutveckling 48 Känna igen läs och skriv svårigheter 49 Kompetenser i användandet av ICT och media 52 DEL 2 53 Introduktion 54 Modul 1 Läs och skrivkunnighet 57 Tala och lyssna 58 Läsa 61 Skriva 64 Sportsligt innehåll mot inlärning 66 MODUL 2 - Siffror 69 Tyda information 70 Göra beräkningar 71 Presentera resultat 72 Värdefulla källor för fakta inom olika sportsliga områden. 74 MODUL 3 Sociala Färdigheter 75 6

7 Inlärningsmål 76 Struktur 77 Bedömning 78 Exempel på uppgifter i sportslig miljö 79 MODUL 4 - ICT 81 Hitta och utveckla information 82 Söka och välja ut information 83 Presentera information 84 Bedöma deltagarnas arbete 85 MODUL 5 - FRÄMMANDE språk 87 Tala och lyssna 88 Skriva 90 Läsa 91 Kartlägga språkkunskaper och sportsliga intressen 92 7

8 8

9 DEL 1 9

10 Del 1 SVÅRTILLGÄNGLIGA... MÅLGRUPPEN FÖR GOLDEN GOAL MODELLEN Lågintelligenta och dåligt kvalificerade unga personer som har lämnat skolan med otillräckliga tal, hör, läs och skrivkunskaper och med dålig kommunikation och sociala färdigheter, som formar en svår att nå grupp som inte verkar ta del av vuxen utbildningen eller livslångt inlärnings initiativ. De problem som uppstår från de låga nivåerna av bas kunskaper (inkluderande social uteslutning, låga nivåer av deltagande i medborgarskap, låga färdighets nivåer och arbetslöshet) är satta i relation med höga nivåer av arbetslöshet, fattigdom, familjeolyckor, tragedier och så vidare. Bristen av tillräcklig kommunikation och sociala färdigheter är väldigt ofta relaterad till deras kulturella eller sociala förhållande. Mål gruppen innehåller elever som inte har grundskolekompetens, etnisk minoriteter och invandrare av olika nationaliteter, långtidsarbetslösa unga vuxna och socialt marginaliserade personer med brist på bas kunskaper. Lika väl som att ha bas kunskaps brister, har många av dessa i målgruppen annat gemensamt, så som det faktum att de har haft negativa erfarenheter i familjeliv och i skolan. Dessa negativa erfarenheter resulterar väldigt ofta i en persons brist på eller väldigt lågt förtroende på deras egen kompetens. Negativa självbilder är i väldigt många fall följda av en känsla av underlägsenhet och undergivenhet ( Jag kan inte göra detta, Jag är inte smart nog för detta, Jag kommer aldrig vara kunna till lära mig detta ). Som en konsekvens, rädsla av ihållande misslyckande och diskriminering är en dominerande känsla. Lågt utbildade och socialt missgynnade människor lider ofta av en barriär till livslång inlärning, som båda är relaterade till motivationen till att lära och bristen av en kurs som passar deras intressen och kapaciteter. Därför förblir de inaktiva. De ser inte fördelen med träning... Utfärdandet av bas kunskaper har vunnit speciell uppmärksamhet i de flesta Europeisk länder. Det som är av särskilt intresse är det som generellt kallas grundläggande läs- och skrivkunnigheter och grundläggande matematik, definierade som färdigheten att läsa, skriva och tala i de respektive språk och att använda matematik på en nivå som är nödvändig för att fungera vid ett arbete och i samhället för övrigt OECD slutliga rapport i Juni 2000 avslöjar att minst en av fyra vuxna, i Europa har misslyckats att nå en minimum läs- och skrivkunnighets nivån för att klara av vardagslivet och arbetet i ett avancerat samhälle. Bas kunskaps svårigheter är inte begränsade till endast äldre människor, utan är även vanligt bland unga, lågutbildade vuxna varpå dessa problem ofta sammanfaller för att de saknar motivation till att delta i traditionell träning1. Den Europeiska Bas kunskaps Nätverket (finansierad av den Europeiska kommissionen) riktad till att påverka EU:s utveckling av bas kunskaps programmet för att kämpa mot social uteslutning. Som resultat 1 International Adult Literacy Survey

11 Del 1 av en komparative studie i de deltagande medlemsstaterna, har ESBN skapat en serie av rekommendationer som var framlagda till den Europeiska Kommissionen år Introduktion av sportaktiviteter uppmuntrar deltagande... Fokuserande på unga missgynnade vuxna, har projektet Golden Goal utvecklat en nyskapande modell för att främja livslångt lärande och för att utveckla bas kunskaper. Golden Goal matchar användningen av de sportsliga intressena hos målgruppen med användning av sport som en bakomliggande pedagogisk metodik. Potentialen av integrationen av sports aktiviteter i bas kunskaps undervisning i rådgivning och vuxen undervisning har en tre nivåers inverkan: 1) Intresset från deltagarna kan ökas av att integrera sport aktiviteter tillsammans med inlärningen eftersom sportaktiviteter tilltalar målgruppen. Urvalet av sport och fysiska aktivitet fungerar till att skapa ingivelser för motivation till inlärning eftersom denna del av livet har vanligtvis inte upplevts negativt. Vidare förser den ett mångfasetterat område för sociala färdighets undervisning så som teambuildning, konflikthantering, strategi utveckling, foga sig med regler etc. Sport aktiviteter förser även en möjlighet för avkoppling och nöje. 2) Sport innehållet matchar intressena hos målgruppen. Integrationen av passande innehåll i bas kunskaps kurser uppmuntrar därför deras motivation till att förbättra deras färdighet att läsa, skriva och tala och att använda matematik i en nivå nödvändigt till att förstå och fungera i dessa intresseområden. 3) Sports miljöerna förser deltagarna med en inlärnings miljöer som inte är associerad med deras negativa skolupplevelse, rädsla för fortsatt misslyckande och diskriminering. De känns inte som skola. Sport miljöer ses på ett positiv sätt eftersom de associeras med en känsla av respekt, förtroende, och partnerskap. De är därför troliga att höja intresset och aktiviteten. Engagemanget deltagaren har för sportaktiviteter är en förutsättning för projektets framgång... Introduktionen av sport aktiviteter i inlärningskonceptet möjliggör... att nå målgruppen som har varit, tills nu motvilliga till att delta i rådande undervisning och unga socialt missgynnad vuxna med speciella undervisnings svårigheter att nå deras mål genom att förbättrande deras läs- och skrivkunnighet och räknefärdighet, och till att främja deras social och kulturella integration in i samhälle. 11

12 Del 1 Sportaktiviteter och motivation till inlärning Resultat av partnerskapet som gjordes 2006, visar klart ett intresse av sport och gymnastik leder många studenter till att lära sig. Erfarenhet visar även att dem som utövar mer sport är också mer motiverade till att lära. När klassiska undervisnings metoder inte är en ställning till att skapa några intressen till lärande, har sport skapat denna villighet till att öppna nya möjligheter. Följaktligen skapar den lärande effekter vilken kan vara överförbart till vanliga situationer i livet och lärandet. Effekten från fysiska rörelser är bland annat, baserad på en ökad lärnings motivation. Genom att möjliggöra för eleverna att växla från passiv till aktiv, är uppgifterna märkbart mer fängslande särskilt för lågutbildade elever. Det bästa sambandet mellan sport aktiviteter och inlärnings motivation är att vara observant i fall av mycket begränsad social integration. Dessa observationer av Golden Goal partnerskapet är motsvarande till den forskning som gjort av Wlodkowski2. Genom användning av engagemang och utmaningar, menar Wlodkowski att en mer meningsfull typ av inlärning kan ske, vilket han namnger som 'flow experiences'- erfarenheter så djupt tillfredsställande och meningsfulla att de säkra att frambringa inre motivation. Han identifierade fyra 'motivations tillstånd' som förstärker vuxen motivation till inlärning: begripande, attityd, mening, och kompetens. Wlodkowski hävdade att vuxna är mer villiga till att lära sig när de känner sig inkluderade; vilket innebär, när de känner sig säkra, veta att deras åsikter spelar roll, och har bevis på att någon bryr sig om dem och deras inlärnings upplevelse. Området av sport och fysisk aktivitet fungerar tydligen till att etablera en sådan miljö av 'inbegripande' och denna läroplan kommer senare att ta upp den specifika betydelsen av de sociala aspekterna och individens utveckling av självförtroende och kompetens och ta itu med den mer detaljerat. Spitzer s3 koncept av supermotivation sätter betoning på aktiviteten mer än på individen. Jämföra inlärning med sport, han erkänner att de flesta aktiviteter är oerhört tråkiga. Aktiviteten av golf till exempel är ganska återkommande och oerhört tråkig om den är tagen ur sammanhanget av spelet. Motivations innehållet av spelet inkluderar: agerande, skoj, val, social interaktion, fel tolerans, mätning, gensvar, utmaning och igenkännande. Att tillämpa dessa faktorer ( motivatorer ) i en inlärnings situation är motiverande för deltagarna. Spitzer påstår att agerande innebär att få deltagarna upp från deras stolar och aktivt involveras i den inlärnings processen både mentalt och fysiskt. Skoj hjälper till att ingjuta kraft i deltagarna och förser möjligheter för olika format och deltagarna deltagande. Partnerskapet har genererat och testat en mängd av sådan motiverade innehåll. Verktygen för introduktion av Sportaktiviteter för Vuxna med baskunskaps Undervisning, är komplimenterande produkt för denna läroplan, erbjuder bra exempel på att möjliggöra för de lärande att ändras från den passiva till den aktiva. 2 Wlodkowski, Raymond. (1999) Enhancing Adult Motivation to Learn: A Comprehensive Guide for Teaching All Adults 3 Spitzer, D. R. (1996). Motivation: The Neglected Factor in Instructional Design, Educational Technology, May-June. 12

13 Del 1 Integration med sport innehåll Innehållsbaserade program är av intresse, därför att den huvudsakliga fokusen är på ämnet, inte på inlärningsprocessen. Elevens motivering ökar så bra och den hjälper dem att bygga upp ett självförtroende och en jag kan attityd. Begreppet integration genom innehåll är ganska känt i språk inlärning. Det betyder att både lära sig ett annat ämne genom ett andra/utländskt språk och lära ett andra/utländskt språk genom att studera ett innehållsbaserat ämne. Det är en form av tvåspråkigt/sammansatt undervisning, termen CLIL var präglad av David Kärr från Universitet Jyväskylä i Finland. Begreppet integration genom innehåll är inte nytt. Den har varit introducerat på många sätt ända sedan antika Rom, säkert även före den tiden. Vid olika tidsaspekter har den har varit namngiven på olika sätt, t.ex. fördjupad undervisning, innehållbaserad språk undervisning, tvåspråkig undervisning, språkberikande undervisning. I de flesta Europeisk länder har termen CLIL använts. Den är en rätt term därför den varken betonar språket eller ämnet som det viktigaste, utan båda språket och ämnet är integrerande delar av innehållet. Angående möjligheterna att nå vår målgrupp och motivera dem till delta i språkkurser är CLIL en lämplig metod för att nå undervisnings behoven. Denna metod är ny för många undervisnings miljöer. I dessa miljöer har de tidigare inte setts så nödvändigt att lära studenter mycket om språk och kommunikation. På grund av förändringar i världen och genom utmaningar Europeiska ungdomar måste möta, så har behovet av undervisning ändrats. Enligt Munoz och Nussbaum4, som anser att genom att använda innehållsbaserade program är ett sätt att skapa extra framvisande av utländska språket, som en kompensation av den så begränsade undervisning som deltagarna får från den traditionella utländska språkinlärningen. Genom matchning av de sportsliga intressena av målgruppen och genom användningen av sport har Golden Goals partners fått tagit del av integrationen av sport innehåll. Med avseende till de speciella krav från ungdomar som hoppat av skolan och långtidsarbetslösa ungdomar blev konceptet med sportsligt innehåll en förmån, därför den gav deltagarna en nystart och en ny inlärningsprocess. Den uppfyller behoven för dem som inte tidigare varit framgångsrika i sina skolutbildningar. Deltagarna i Golden Goals pilottester läste, skrev och utförde undersökningar. De delade med sig av sina erfarenheter och idéer. De utforskade sina intressen och hade kontakt med olika människor. Identifiera sina inlärningsintressen, bestämma och skapa inlärningsmål är en viktig uppgift. Men, att förstå dig själv och nå kunskap är ofta svåra processer. I följande två exempel på tillvägagångssätt, var eleverna involverade i efterföljande teorier och praktiska komponenter. 4 Muñoz, C. and Nussbaum, L. (1997). Les enjeux linguistiques dans l'éducation en Espagne. 13

14 Del 1 Exempel 1: Räkning - Göra beräkningar Gräsmatta för nästa säsong, Lokala fotbollsklubben har bestämt att täcka marken med konstgjort gräs för nästa säsong, och har behov att veta kostnaden., Övning 1 Utflykt Grupp/Par övning: 1.Mät fotbollsplanen och beräkna, hur många kvadratmeter den är 2.Bedöm först distansen genom att stega den före du mäter den. 3. Rita en karta av gräsområdet, som visar målen, och alla viktiga delar av området runt om, liksom det ungefärliga placeringarna av toaletterna. Notera: endast gräsområdet behöver vara kartlagt. Övning 2 Klassrummet Individuellt arbete: 1. Det bästa erbjudandet för gräs är 17 per kvadratmeter med en merkostnad av 5 per kvadrat meter för att lägga gräset. Fundera ut, hur mycket klubben måste betala för det nya gräset. Visa alla dina beräkningar; se till att du visar hur du har kontrollräknat ditt slutgiltiga svar. 2. För att täcka kostnaderna av en sådan investering har klubben planerat att höja entré biljetten för den kommande säsongen. Med en beräknad genomsnittlig publik av åskådare och räknat antalet hemmamatcher till 25, har klubben bestämt att höja priserna med 1 för alla folk som går på matcherna. Baserad på en genomsnittlig publik, hur mycket extra pengar kommer laget att dra in under en säsong? Notera: komihåg att identifiera beräkningarna som du behöver göra innan du börjar! 3. Kommer extra pengarna som klubben dragit in, genom de ökade entré avgifterna att täcka kostnaderna av att lägga konstgjort gräs? Beräkna skillnaden och förklara ditt svar. Notera: komihåg att identifiera beräkningarna som du behöver att göra, för du börjar! 4. Kommer klubben att ha ont om pengar, eller kommer de ha mer pengar, än de behöver? Vad skulle kunna hända dessa siffror om laget har en dålig säsong och inte drar lika många åskådare? Övning 3 klassrummet Individ-/grupparbete: Presentation och jämförelse Självbedömning Utvärdering 14

15 Del 1 Exempel 2: Främmande språk "Kom så går vi och fiska" Sportfiskare! New Hampshire fisk- och spelavdelningen behöver dig, som en volontärfiskeinstruktör för låt oss gå och fiska programmet, där du får en chans att undervisa grundläggande fiske till ungdomar och vuxna. Övning 1 Idékläckning: Försök att få reda på vad deltagarna redan vet om ämnet: Varje deltagare skriver en till fem meningar om vad dom vet om fiske eller har erfarenhet om fiske Alternativ - kartlägga: Deltagarna med hjälp av att läraren tar reda på vad de vet gemensamt. Övning 2 A) Individuellt: Deltagarna arbetar med en text (en lärarskriven text i överensstämmelse med främmande språk från deltagarnas bidrag till vad jag vet om fiske ) Gör en lista av användbart uttrycker och uttryck från texten. Förklara det meningen av orden och uttrycken. Försök att hitta de motsvarande verben till följande ord: Fisk/ kunskap/ vetskap/ programmet/ schema/ varelsen/ namn / fråga/ födelse Skriv meningar genom att använda dessa verb, en rad för varje mening: tar, fångar, lagar mat, äter. B) arbeta med frågorna på matrisen Övning 3 Grupp/par arbete: skriv text från matrisen Text från fakta/sång/dikter/rim/myt/kort berättelse/lyssnande aktiviteter Övning 4 Grupp/par arbete: Varje grupp lägger fram deras text Utfärd: till en sjö en flod, en strand för att erfara fiske alternativ: till en fisk marknad och sammanställ fisktillagnings erfarenheter Övning 5 Par arbete: Deltagarna jämför två dokument, eller läroböcker på låt oss gå att fiska 1) fånga räkor med ett litet nät 2) Fiska sardiner och sill Analysera för att identifiera den speciella ordlistan av ämnet Övning 6 Par arbete: Varje grupp lägger fram en lista av olika ord om ämnet. Diskussion som skapar berättelser/poesi/sånger från det nya orden/uttrycken 15

16 Del 1 Gör ett collage av olika sorters fiskar och andra objekt som kan fiskas upp Svärdfisken, läder stövlar, sardinen, sillen, hajen, makrillen, forellen, torsken, Piken, ålen, laxen, tonfisken, läderhandskarna, hummern, gäddan, Övning 7 Individuellt arbete: skriv en kort text om ämnet, genom att kombinera delar från två eller fler läroböcker/dokument och deltagarnas egna skrivelser (samla/kombinera) Övning 8 Individuellt/grupparbete: Presentation och text jämförelse Självbedömning Utvärdering 16

17 Del 1 Sportslig miljö Deltagarnas tidigare erfarenheter är oftast negativa, Golden Goal modellen ger deltagarna lärande miljöer, som inte är associerande med deras negativa erfarenhet med rädslan av att fortsätta att göra fel och bli diskriminerade. Förutom beståndsdelen från den konventionella utbildningen används idrott tillställningar för att följa alla didaktiska och pedagogiska mål och principer Golden Goal begreppet baseras på. Sportmiljöer finns i områden som har anknytning till olika sporter. Detta gör att lärandemiljön liknar vardagslivet och det har ett påvisbar, positiv effekt på deltagarna. Engagemanget våra deltagare känner för idrott, är en förutsättning för projektets framgång, för mål gruppen och målet. Introduktionen av sportsliga aktiviteter i inlärningen är långtifrån bara fotboll (även om marknadsföringen av projektet vid Europeiska unionen är förenat med Europiska mästerskapet i fotboll), men förutser andra sporter, beroende på intressen, kön, ålder, miljö och resurserna av lärare och handledare. Dessa tillställningar kan endera vara inomhus eller utomhus- sportaktiviteter, till exempel: idrottshallar, sportklubbar, gym, dans lokaler fotboll, handboll, basket eller andra utomhus- aktiviteter för liknande lagsporter Cykel, inomhus skating etc. Erfarenhet har visat att inom ramen av utomhus- aktiviteter bör massor av olika sporter erbjudas. Fotboll till exempel, är en kroppslig sport och därför hamnar missgynnade deltagare oftast bakom. Sporter där man bara behöver kasta och fånga en boll har visat sig vara mer passande i att främja lagarbete och samarbete, som till exempel, badminton, squash, tennis, bowling och bordtennis. Att få veta och att erfara nya sporter bevisade sig också att vara en lyckad metod. Promenader erbjuder tillfällen att tala om personliga saker, cykel turer kan leda till att foga samman kapacitets begränsningar i allmänhet så skapar utomhus aktiviteter lägen som tillåter mångfasetterade erfarenheter. Det är nödvändigt, att handledaren upprepar sina syften i att använda olika situationer och är tydliga till deltagarna och aktivt inkluderar dem i de huvudsakliga pedagogiska och undervisnings syftena. Stabiliteten och kvalitén av materialen som används i lärandet, är menad att visa respekt för deltagarna Medan inlärningen och arbetet i olika sportmiljöer, förbättrar deltagarna konstant deras sociala uppförande, genom att bli assisterade och handledda av deras handledare. Är det nödvändigt att handledaren upprättar en klar anslutning mellan pedagogiskt arbete i båda typerna dvs. i kursen och sportinriktningen Erfarenhet, beteendemönster och gruppdynamik ska deltagare möta i en situationer som (tex., framgång och misslyckande i kursen) är troliga att bli upprepade eller delvis rättade i sportinriktningen eller vice versa.. 17

18 Del 1 Utveckling via socialt agerande Sportinriktningen är användbar till att utveckla de sociala kompetenser liksom teambuildning, konflikthantering, strategiutveckling, kombinerat med regler etc., genom att agera i sport, lär sig deltagarna, sina roller som gruppmedlemmar, får respekt och kan samarbete med sina kollegor, lär sig olika roller (båda ledarroll och att följa andra ), tillvägagångssätt av hur man arbetar i ett lag och hur man konkurrerar. Får erfarenheter av att segra och att förlora, inse sina olika potentialer, och igenom att arbeta i grupperna få bättre självförtroende och utveckla olika kompetenser i konflikthantering och kommunikation i olika situationer. Framgången av kunskaps som överförs till praktiken Kännetecken för målgruppen är - unga lågutbildade vuxna med brist på sociala färdigheter som leder till betydelsen av att lära sig praktiskt och till att integrera det praktiska erfarenheterna och använda dessa i aktiviteterna i deras dagliga liv. Angående de pedagogiska synsätten, undervisningen och metod aspekterna är därför nära förenade. VAD och HUR är sammanfogat. Deltagarna är involverade kognitivt (kunskap), påverkan (förnimmelser och etiska värderingar), och i förhållande till deras vanor. Minnen som är sportsliga erfarenheter, och att reflektera på alternativa handlingar är viktiga aspekter av de pedagogiska principerna som Golden Goal baseras på. Det leder till nya impulser för ytterligare utveckling och aktivitet och att överföra erfarenheter till andra sammanhang. Den möjliggör och stöttar utvecklingen av personligheten, och sociala kompetenser, förstärker självförtroendet och kapaciteten att agera på ett ledigt och säkert sätt i sociala livet och i en arbetsmiljö. Klass indelningar En och en Moduler kan undervisas en och en till en början; innehållet bör vara det samma men planeringen av lektionerna kan variera. Fördelarna är att läraren bestämmer stegen i lärandet. Liten grupp Storleksanpassningen av denna grupp kan variera från två till fyra personer, och detta tillåter mer interaktion för handledaren/deltagaren. Kursen kan planeras och anpassas för att passa denna särskilda grupp, men tidsramen kan variera, även om hela kursen ska täckas. Sammanhållningen och interaktion mellan deltagarna kan låta de svagare deltagarna nå fram till en jämnare kunnighet, än de skulle ha i ett större klassrum, och undervisningen kan anpassas för att passa kursens planer. Klassen Storleksanpassningen av klassen kan variera från sex personer och uppåt, men fördelarna av undervisningen bistår, overheadprojektorn, och andra resurstillbehör gör inlärningsmiljön till en angenäm undervisnings erfarenhet genom att använda övningar. 18

19 Del 1 Specifika metoder Dialog och rollspel främjar tillägget av kommunikationsskicklighet. Deltagarna är frågade att placera sig i någon annans ställning eller in i en specifik situation, för att tänka på alternativa argument och olika sätt att agera. Gruppsamtal tillhandahåller ofta positiva förändringar, de underlättar spontana påståenden, uppmuntra olika synsätt och åsikter ges mer öppet. Även ordförråd och sättet att uttrycka sig övas. Lag Strategi - den planerande fasen: Först av allt inom utomhus modellen är planerings fasen en central roll. Deltagarna diskuterar deras framtidsroller och uppgifter, vilket är medvetet varierande från prestation till prestation. Planeringsfasen främjar kreativitet, interagerande, förenad problem lösning, tankegång och strategiskt tänkande. Lag prestation : Under utförande fasen erfar lagen olika sorters av samarbete. Svagheter och styrkor är ständigt ett inslag; lag medlemmar måste fullfölja båda uppgifterna både de som är roliga och andra de inte vill utföra. Utförande fasen främjar lag orientering och aktiverar dess medlemmar. Lag Analys : utfrågnings fasen visar värdet av planerande och utförandet av lag aktiviteter. Processens analytiska mål inriktar sig på en hållbar förbättring av kompetenser och uppförande på arbetsplatser och i privatlivet. Lära och utveckla självrespekt och även att uppmärksamma interaktion med andra. Det är en pågående process och är ett grundläggande inslag i hela Golden Goal programmet.. Självreflektion : Utfrågningen av Lag prestationen är även inriktad på individen och uppbackad av personliga frågeformulär. På detta sätt uppmuntras självreflektion och kan vara mer hjälp individuellt via enskilda möten mellan deltagare och handledare. Beteende förbättring kan, till exempel, vara uppnått av att använda video analys, av enskilda samtal och grupp analys eller gemensamma feedbacks. 19

20 Del 1 Viktiga Utbildnings principer Trots ändringen av retoriken, är studenterna ofta objekt och inte representanter i skolreformprogrammet Om deltagarna själva måste dra slutsatser, måste vi få dem att ställa frågor, inte bara att ha svaren. Bra skolor och utbildningsorganisationer har denna inriktning genom ändring av attityd och att de praktiserat detta både småskaligt och mera utbrett. Hjälpa deltagarna att använda deras tankeförmåga Utbildningsorganisationerna bör fokusera på att hjälpa eleverna att lära sig att använda tankeförmågan. Det inkluderar att hjälpa deltagaren att: göra anknytningar mellan ämnen; förstå istället för att memorera; och utveckla färdigheter (tänka kritiskt och logiskt och kommunicera tydligt). Utbildnings organisationernas mål bör vara enkla: att varje elev klarar av ett begränsat antal färdigheter och kunskapsområden. Programmets konstruktion bör vara en utmaning till deltagarna, men inte svårare en deras kapacitet. Den måste vara utformad efter deltagarens intellektuella och förutsedda behov, istället för fastställda traditionella ämnen. För att nå detta mål är det viktigt att utbildarna arbetar tillsammans i ett team. Läroplans beslut bör vara styrda av målen av elevkunskaperna och prestationer mer än av bara en satsning på innehållet. Beslut som skapas till förmån för deltagaren bör och måste inkorporera elevens åsikt. Individuell undervisning och inlärning Deltagarnas handledare måste förstå att varje elev är unik och att handledares inlärnings stilar ofta skiljer sig. Följaktligen, behöver handledarna anpassa deras undervisning så att de kan tillmötesgå alla deltagarnas behov så att varje enskild elev ska kunna uppnå skolans mål och förväntningar. Undervisning och inlärning borde vara individuell till den bästa av handledarens möjlighet. Klasserna borde tillräckligt små för att kunna förse den personliga uppmärksamhet varje elev behöver. För att bättre utnyttja tid och material, föräldrar, deltagare, personal, och handhavande borde de samarbeta med de viktiga besluten för deltagarens handledare. Deltagarens handledare bör uppmuntra deltagare till att arbeta och handledare till att coacha deltagare i deras arbete i motsatts till lärarföreläsningar och elevernas lyssnande (eller inte lyssnande). Deltagarna kommer då att lära sig ta initiativ och blir motiverade till att bli mer involverade i deras undervisning. 20

21 Del 1 Respekt, förtroende, och partnerskap Inlärningsplatsen borde vara en plats som är bekväm och inbjudande till allt lära sig. Där borde vara en känsla av respekt, förtroende, och partnerskap mellan deltagarna, föräldrar och handledare. I sådan miljö, kommer deltagarna att kunna uttrycka sig själva och deras självbeslutsamhet kommer att stiga när de märker att de kan göra skillnad. Handledaren bör vara en utbildare i första hand (en lärare) och en specialist i andra hand (expert i ett speciellt ämne). Specifika klasser kan då ha tillgång till flera övningar. Personalen behöver acceptera många åtagande, inkluderande, men inte alltid begränsad till, undervisning, rådgivning och vägledning. Eftersom de följer elevens hela undervisning, bör de inte vara ett avskräckande syfte, utan som en modell av ett livslångt lärande. Handledare och deltagare behöver tid att se till att dessa förändringar händer och att de händer bra. Några mer traditionella program kan behöva uppoffras för att göra dessa ändringar i arbetet finansierat och planläggas Integration könsrollerna Undersökning visar att köns roller fortfarande till stor del formar den undervisande utvecklingen av båda könen och om inte det ändras finns de risk att de kommer att förbli så. Att lära utbildningsorganisationer som fokuserar på att hjälpa deltagarna borde veta om effekterna inom könsrollerna, särskilt dess inverkan på den yrkesmässiga undervisningen av deras unga mål- grupp. De behöver en bra grundutbildning på aspekter av jämdställhetsintegrering. Könsrolls kompetens bör vara nödvändig förutsättning för lärare, vägledare och instruktörer. Sedan Golden Goal börjat anpassa de sportsliga intressen och användandet av sport som en bakomliggande pedagogisk metodik, är det mycket viktig att vara medveten om dessa specifika jämställdheters aspekter av detta område. Sporten har deltagare av olika kön på flera olika nivåer. För att uppnå lika möjligheter, bör lärare, vägledare och instruktörer veta och förstå jämställdhets aspekter angående inställning, media täckning, besluttagande etc. Att uppmuntra motivering genom att ta vara på intresset i klassen och att integrera rätt sorts innehåll i det grundläggande lärandet, de bör vara medvetna om utvecklingen och verkligheten5 : Flickor och kvinnor föredrar ofta mindre konkurrerande sporter så som gymnastik och aerobics men pojkar och män föredrar fotboll och bilsporter ; konkurrens relaterande händelser rapporteras oftare i manliga sporter, män dominerar beslutstagandet etc. Några praktiska sätt som jämställdhetsintegrering kan introduceras involverar följande händelser. Kolla upp yrkesutbildning och utbildningspolicys och åtgärder för att se ifall de kanske har olika inverkan på män och kvinnor. Till exempel: 5 European Gender Mainstreaming strategy: en.html 21

22 Del 1 Om kurser endast hålls på kvällar, eller om de hålls på platser som inte är lätta att ta sig fram i kollektivtrafik, kan kvinnor delta lika lätt som män? Om kurser hålls på dagtid, har män som är fulltidsanställda lika bra tillgång till dem som kvinnor som jobbar deltid eller är sysselsatta i hemmet? Om schemat inte är flexibelt, har män lättare för att passa in sina lektioner i sina existerande scheman än kvinnor? Finns det något ombesörjande för barnomsorg, ifall det är troligt att kvinnor tar hand om barn mer än män gör? Hindrar rådande normer deltagandet av kvinnor eller män i det utbildningsprogram som utvärderas? Granska proportionen mellan män och kvinnor som deltar i kursen. Främjar läromiljön båda könen? Fundera noga över språket som ska användas: är det könsneutralt eller antyder det att ett kön är underlägset eller naturligt mer anpassat för sysselsättningen eller uppgiften än det andra? När yrkesutbildningen pågår, se till att: kvinnor och män blir jämställt behandlade och får lika mycket uppmärksamhet från handledaren. generaliseringar om män och kvinnor ifrågasätts och sexistiska skämt inte accepteras. yrkesutbildningen och dess åtgärder förenas med familjelivet. Avsikten är att inkludera och återge effektivitet för potentialerna och kompetenserna som alla involverade har när dessa styrs. Att öppna områden för interaktivt deltagande som är känsligt ifråga om kön visar sig vara en särskilt stor utmaning för utbildningsgivare, eftersom detta samspel mellan elever och handledare kräver kompetens och öppenhet även på en institutionell nivå. Strukturella begränsningar för ansvar och beslutstagande är väldigt vanliga här, detta måste tas upp när koncepten för självständigt lärande. 22

23 Del 1 Respektera mångfald Villkor för att hantera mångfald har vanligtvis funnits i arbetslivsorganisationer, men den kan även vara anpassade till undervisning och träning organisationer och till den pedagogisk principer av undervisning och träning. I sökande till att förstå en elevens behov, intressen och motivering, vad hantering av mångfald innebär: Identifiera problem som uppstår från mångfald Utveckla ett sätt att ta i tu med dessa problem Inställningen av mångfald involverar att: inse att folk inte alltid har samma villkor pga. deras sociala situation. inse att personer har olika behov, vilket uppstår delvis från deras sociala utgångsläge. Värdesätta alla personer likadant. Ge alla samma möjligheter att nå sina mål. Skräddarsy möjligheterna för att ta vara på mångfaldens behov. För att respektera mångfald, är det nödvändigt att utvärdera det kulturella i organisationer, genom att fråga kritiska frågor. Ifrågasättandet ska inte bara ske bland personalen utan bör även involvera deltagarna, kommande deltagare, representanter från socialt missgynnande grupper och så vidare. Frågorna som kan inkluderas: Gör miljön det möjligt för alla att nå sin potential? Eller är det lättare för vissa än för andra? Vad faktorer är troliga för att välja bort vissa människor? Vad kan göras för att öppna upp möjligheter för alla? Hur kan vi stödja deltagare med speciella svårigheter utan ignorerande eller nonchalera de som inte har några svårigheter? En framgångsrik hantering av mångfald leder till utveckling av hela gruppen genom de olika livserfarenheter som deltagarna kommer att ta med till klassen. 23

24 Del 1 VÄGLEDNING Utmaningen för utbildare är att förbereda eleverna för livet i ett teknologiskt avancerat samhälle som kommer att fortsätta att ändras radikalt. Undervisning behöver mer än hur man anskaffar en bas av kunskap. Studenterna måste även veta hur de tar fram, behandlar och organiserar upplysningar, kunna tänka kritiskt och att prata om sina idéer. Utbildare använder sig av spännande nya metoder, som inkluderar undervisande program, Internet och program till att hjälpa studenter utveckla kompetenser. Genom att utforskande dessa tillvägagångssätt, uppmuntrar lärarna eleverna till ett livslångt lärande. Det finns hinder för tillgång, av antingen yrkesmässiga instruktioner, livslångt lära eller anställning; en viktig del är avsaknad av kunskap, av självförtroende, självuppskattning och hopp. Med referens till det som nämns ovan, detta kan vara ett koncept för att främja personlig och professionell tillväxt som kommer att öka personliga möjligheter och utveckla deras erfarenheter. Arbeta med målgruppen För att kunna nå denna målgrupp förutsätter man kännedom av deras specifika behov och intressen. De följande punkterna beskriver unga lågutbildade och socialt missgynnad människor genom åldersgrupp och crossovers. Genom de ökande kraven på arbetsmarknaden, så har även unga immigranter drabbats av problemen med bristande utbildning. När man inkluderande etniska minoriteter i målgruppen är det användbart att identifiera den specifika kulturen och identitet, sådan som historisk och geografisk bakgrund och relevanta kännetecken, de behövs tas med i beräkningen för att vara förberedda för särskilda problem. Ungdomar Denna grupp inkluderar Ungdoms Center, ungdoms grupper, ungdomar som hoppat av skolan och rehabilitering grupper. För att höja motivering till att få erfarenhet och ta del i vuxenundervisning måste insatserna i första hand förutsätta att de har en användning för kunskaperna eller färdigheterna. Speciell varsamhet bör användas i denna grupp för att förbättra deras självkännedom och öka deras självuppskattning. Unga vuxna Denna grupp inkluderar unga föräldrar, unga mammor och kvinnor som skulle vilja öva upp eller uppgradera sina kunskaper, människor som hoppas att kunna komma tillbaka till arbete och de som arbetar och volontärer. Unga vuxna behöver kunna integrera nya idéer med det de redan vet för att behålla och använda den nya informationen De förutsätter att man har rätt tillvägagångssätt för att nå denna målgrupp. I många fall har kvinnor redan varit involverad i familjesysslorna och förpliktelser i deras barndom och ungdom (passa bröder och systrar, hushåll etc.), vilken negativt har påverkat deras resultat i skola och deras undervisning. När de en gång har drabbats av bristande utbildning, är det mycket troligt att de aldrig får tillträde till arbetsmarknaden eller, om de förlora sina arbeten, har de dåliga chanser att bli integrerade igen. 24

25 Del 1 Dessutom, barnpassning och hushållarbete gör det svårt för dem att tillämpas för heltidsarbeten. Den är även beroende på dessa regler och arbetsuppgifter som kvinnor, i många fall, registrerar sig till grundläggande kunskapskurser mycket senare än män. Etnisk minoritet och immigranter Unga immigranter och flyktingar representerar inte en homogen grupp bland analfabeter, de består av olika grupper. Det är ett ökande antal unga med bristande utbildning som kommer från invandrar familjer ( andra generationen av immigranter ), vems undervisning har, och av olika orsaker och under olika omständigheter, varit försummad. Och i andra hand finns det unga vuxna som hade lite eller ingen skolundervisning i deras respektive hemländer. Detta betyder inte bara att de konfronteras med språkproblem i sitt nya land, men är även förhindrad till att läsa och skriva på sitt modersmål. Bland denna grupp, är det fler kvinnor än män (vilken indikerar att deras undervisnings möjligheter har varit sämre eller att de inte deltagit i skolan alls). Slutligen, är det unga immigranter som kan läsa och skriva på sitt modersmål, men har bristande utbildning pga. det faktum att de inte kan tala/förstå språket i deras nya hem land. I alla fall, drabbas immigranter/flyktingar och konfronteras med olika problem och dessutom problem i allmänhet genom bristande utbildning. Det är definitivt av sot betydelse att ha kännedom om deras speciella svårigheter. Dessa kan inkluderas: Osäkra om deras status. Allmän okunnighet av deras status och missuppfattningar av felinformerad mediabevakning. Allmän okunnighet av orsaker till att de emigrerade. Bristen av kännedomen av kvalifikationer och tidigare erfarenheter. Kunskapsbrist om systemet i deras nya land där de bor. Separation från familj och vänner (isolering). Funktionellt outbildade Det finns psykologiska studier som säger att den känslan av skam associerad med att inte kunna läsa är så kraftfull så att den associeras med incest. Jag vill bara sjunka ner under golvet, när en intelligent person upptäcker mina läs problem, sa en kursdeltagare som fick grundläggande utbildning i en intervju. När väl en handledare eller rådgivare får intrycket av att en kund har läs och skriv problem, är det av enorm betydelse att reagera rätt och hantera situationen. 25

26 Del 1 Inga direktfrågor Deltagare vill mycket sällan erkänna sina problem om sina brister vad det gäller läs- och skrivkunnigheter eller räknefärdigheter (t.ex., frågor som är du kompetent till att kunna läsa och skriva? ). De kan förneka detta trots att det är klara bevis på att så är fallet, så som vid en konkret situation där de är oförmögna att läsa eller skriva (t.ex., fylla i ett formulär). Det är därför mycket mer lämpligt för den upptäckande personen att ta ett steg tillbaka och agera försiktigt för att undvika direkta frågor, för att skapa en angenäm och konstruktiv atmosfär för deltagaren. De mest viktiga, är att klargöra för deltagaren att de är under inga omständigheter kommer att konfronteras med tester, anklagelse eller bestraffning. Skaffa trygghet och förtroende Tvärtemot, dessa människor bör bli erbjudna en relation och en stämning där samtalet utmärks av förtroende och en känsla av säkerhet. De bör försiktigt och noggrant, vilket betyder steg för steg, bli konfronterade med mindre direkt frågor (t.ex., Vad anser du om din situation?, Vad tror du kommer att ske här? ). Genom detta, kommer de att bli motiverade till att tala öppet och ärligt om sina läs- och skrivkunnighets problem. Enligt påståenden av många med bristande utbildning det första samtalet om deras läs och skriv svårigheter med någon från samhället, som är, en förtroendegivande person som inte tillhör sin umgängeskrets, är en erfarenhet, trots all deras osäkerhet och ansträngningar, en känsla av enorma lättnad. Motivation Den är mycket märkbar att många inte läs och skrivkunniga personer som slutligen har chansen till att samtala om sin situation visar en, eller flera, motivationer för en förändring. Dessa olika beståndsdelar av motivering måste framhävas av läraren och påpekas och upprepas som argument i extern motivering och uppmuntran. Av denna orsak är det nödvändigt att veta att en eller flera punkter är verklighet för många människor i en utsatt situation som denna: De vill inte vara beroende av någon annan längre (de menar den person som har hjälpt dem med läs och skriv aktiviteterna innan). I visa fall har folk blivit av med deras hjälpande hand genom skilsmässa, död eller för annan orsak. Därför måste de plötsligt bli oberoende och finna nya lösningar. De vill till få ett arbete eller i allmänhet förbättra deras professionella läge. I visa fall har speciell träning blivit nödvändigt. De skulle åtminstone vilja kunna läsa tidningen och böcker, att kunna använda samhällsinformationernas möjligheter. De skulle vilja kunna hjälpa sina barn med läxan. Slutligen, skulle de vilja gå genom livet utan att behöva gömma någonting från sin omgivning. Så fort läs- och skrivkunnighet och/eller räknefärdighet brister har pratats om öppet och deltagarna har visat villighet till att förbättra deras läs och skriv förmågor, är speciell assistans nödvändig för att bevara 26

27 Del 1 motiveringen under inlärnings fasen och förse lämpligt pågående stöd. När handledare har utvecklat en band av förtroende med deltagaren, är de även den idealiska medhjälpare mentorn för att stödja deltagaren i denna avgörande period av deras liv. Här är några förslag för den specifika inlärningssituationen för hantering med båda generell motivering före och vid början av respektive kurs och under kursen: Självförtroende skapande Beroende på deras rädsla av att vara stigmatiska, inte läs och skrivkunniga kommer de att behöva vara i en situation i vilken de kan känna sig säkra och uppmuntrande när de har beslutat att aktivt delta i en grundläggande kurs. Deras rädsla bör beaktas och respekteras under den första kurs tiden. Deltagaren bör bli uppmuntrad på ett mycket känsligt och försiktigt sätt. Det är särskilt viktigt att hjälpa dem med att bygga upp sitt självförtroende, till exempel, av påvisa deras personliga styrkor och ge massor av positiv feedback på dessa. Så beskrivet ovan, utvecklar deltagaren ofta en mängd av dolda och undvikande strategier. Tillräckligt intressant, men, de är inte alltid medvetna om deras speciella personliga kompetenser. Den är därför viktigt att påpeka dessa kunskaper och att återskapa deltagarens möjligheter av kreativitet som tills nu varit gömd. Generell reflektion och praktiskt stöd Deltagare borde ständigt vara erbjudna tillfällen att samtala generellt om deras liv, de omständigheter de finner sig själv i och möjliga problem med deras omgivning. De flesta personer i en situation som denna kommer att behöva råd och instruktioner om framtida möjligheter, men även behöva praktiskt stöd, till exempel, angående bidrags bekymmer. Man bör reflektera på och, följaktligen, kontrollera denna persons välbefinnande från början av kursen och framåt. Motivation att återuppta sociala kontakter Många analfabeter lever i tron om att där knappast är någon annan som har läs och skriver problem. De tror att de praktiskt taget är de ända kvar i en värld av annars intelligenta och utbildade personer. Denna är en orsak varför de ofta drar sig tillbaka och blir socialt isolerade. Det är därför mycket viktigt att förbereda dem för skolsalssituationer de kommer att vara konfronterade med. Stimulering och motivering att integreras in i en grupp av deltagare för att kunna möta olika situationer är av speciell betydelse. Den kan även vara betraktad som det första steget mot allmänhetens sociala kontakter och för att bli en mer aktiv medlem av samhället igen. Pedagogiskt och personligt stöd under kursen Som tillägg till konsultation som är rutinmässig vid respektive utbildnings organisation, kommer det att vara av betydelse för lärarna att erbjuda inledande samtal, intervjuer och reflektioner för att få upplysningar om denna persons tidigare undervisnings upplevelser, intressen, motivation och strävan, men även barriärer till att lära sig. (Dessa kan vara hinder som kommunikationskostnader, rätt sorts barnpassning, familjeskyldigheter etc. men även psykologiska hinder som osäkerhet, blyghet, motvillighet eller avsaknad av förtroende). 27

28 Del 1 Inlärning är ett medel med ett mål, inte ett mål i sig själv... Bedömningen av elevens existerande färdigheter och kunskaper kan vara en följd till upprättandet och reflektionen på läroplaner som en sammanfattning av de olika stegen som behövs för att eleven ska lära sig de nödvändiga ämnena. De mest viktiga är att deltagaren kommer att behöva kontinuerliga positiva gensvar på sina inlärnings framsteg, även sätta nya eller justerande mål och mål som sätts tillsammans med deras lärare. Dessa nya mål och utmaningar kan inkludera tillfällen för färdigheter de har förvärvat under tiden i vardagliga situationer, så som att handla och besöka platser där de behöver öva sina läs och skriv kompetenser (bibliotek, museum etc.). Slutligen, kommer det i några fall vara viktig för vägledaren att organisera kombinerade ansträngningar av studievägledare, språklärare, talpedagoger, bibliotekarie, kanske även lag ledare, personalansvarig eller företags direktörer, för att finna de bästa lösningarna för deltagarna. Grupp ansträngningar och samarbete mellan olika partners kommer att få ge ett resultat i bekämpandet av deltagarens läs- och skrivkunnighet, räknefärdighet och brist på sociala färdigheter Intagnings intervju Intagnings intervjun inriktar sig på om eleven är förhindrad att gå på ett vanligt utbildnings program. Detta betyder att inga blivande elever blir tillbakavisade. Vad som behöver göras är att sätta regler för elevens förväntade uppförande. Dessa praktiska regler säkerställer en effektiv inlärnings miljö. Inkluderar exempel: o lyssna på varandra o visa respekt för andras idéer och åsikter o samarbetsvillig Främja positivt inlärnings erfarenheter Positiva instruktioner är avgörande därför att den främjar deltagarnas självuppskattning och värdighet, lär dem ta ansvar och hjälper dem till att göra tankfulla val. Effektiva instruktioner fokuseras på utvecklingen av eleven. Händelser som bekräftar elevens ansträngningar och framsteg, de spelar ingen roll hur långsamma eller små, uppmuntrar utveckling på ett hälsofrämjande sätt. Det behövs tålamod, uppmärksamhet, samarbete och en bra förståelse för deltagaren. Det behövs även kunskap av ens egen styrka och kämpa med disciplinär ämnen. Coachning på detta sätt kommer alltid att vara en utmaning, det spelar ingen roll hur bra förberedd du är. Där är många steg du kan ta till att främja positiva inlärnings erfarenheter. o Sätt klara, konsekventa regler. o Gör klart att miljön är säker och orosfri. o Visa intresse i deltagarens aktiviteter. 28

29 Del 1 o Lämpliga och engagerande arbetsuppgifter. o Uppmuntra självkontroll genom att visa meningsfulla val. o Fokusera på det önskade uppförandet, hellre det än den man ska undvika. o Bygga upp elevens självbild och trovärdighet, ansvarig och kooperativ. o Förvänta sig de bästa från deltagarna. o Ge klara anvisningar, en åt gången. o Säga ja närhelst rimligt. o Notera och uppmärksamma när deltagarna gör saker rätt. o Agerande innan situationen blir okontrollbar. o Uppmuntra deltagarna ofta och generöst. o Sätt ett bra exempel. o Hjälpa elever att se hur deras händelser påverka andra. Dessa instruktions komponenter är särskilt viktiga och effektiva för deltagare som saknar förtroende för sina förmågor och inlärningserfarenheter endera att påbörja eller återuppta skolan. Ungdomar i riskgruppen är inte vana och inte förberedda på att bli tillfrågade vad de vill, behöver och längtar till. Så en viktig uppgift är att ge dem detta förtroende till att uttrycka dessa känslor. Läroplanen har skapats inte bara till inlärning och omskolning för deltagare men även till att medverka till deras personliga utveckling, mest betydande är att återställa deras självförtroende som ofta har försvunnet när de är utanför skolsystem. Möjliggörande Möjliggörande betyder utveckling av och uppmuntrande av förståelse av deras egna färdigheter. Under programmet, kommer eleverna inte bara att lära från sina egna undersökningar i det ämne de är intresserad av, men även lära sig hur man samlar in information eller få erfarenhet. De lär sig vilka grundfärdigheter de behöver för att få ett bra kunskapsresultat. Detta är mycket viktig för begreppet av livslång inlärning. Elever med låg inlärnings förmåga särskilda behov behöver dessa grundläggande färdigheter för att göra deras karriärer mer framgångsrika. För att ge våra deltagare förnimmelser av dessa grundläggande färdigheter och deras framsteg i dessa färdigheter, bedömning är en av de centrala punkterna i Golden Goal programmet. Därför behöver deltagarna ta ansvaret av sina kurser genom att diskuterande med sina vägledare vid den starten av ett ämne vad redan vet om ämnet och vad de skulle vilja kunna. Så deltagaren utforskar varför något ämne är tillräckligt viktig till att behöva det, inte bara göra nya sammanhang med sina egna intressen men kan även börja definiera kriterium baserat på exempel utställda från deras egen upplevelse. Vi ger deltagaren stöd så de kan styra sin egen undervisning med ett stöttande innehåll. Om vi rutinmässigt kan involvera deltagaren i att uttala sig i kriterierna 29

30 Del 1 för ett utmärkt arbete, kan vi ändra reformerna. När de internaliserar dessa standarder för förträffligheter, kan deltagaren öva dem genom att hjälpa till att utvärdera deras egna och andras arbeten. Genom att eleverna hjälper till att sätta och utvärdera sina mål leder naturligtvis detta till nästa steg: besluta deras inriktning, deltagaren kan delta i utformningen av vägen för att nå dit. Orientering av kurser runt de huvudsaklig frågor hjälper till vid processen. När eleverna specifika frågor i ämnena, dela in dem i grupper för att utforska dessa frågor, planera och styr upp en undersökning och fundera på hur man kan sprida vad de har lärt sig till resten av klassen, ansträngningarna över deras egna sökvägar för inlärning och värdefulla kompetenser som samarbete, oberoende, kommunikation och undersökning. För vägledare, betyder detta att avstå från att lära ut framför klassen genom att lyfta fram olika arbetssätt inkluderande av enskilt arbete, pararbete, arbete i smågrupper och hel grupps aktiviteter. I möjliggörande situationer, kan vägledare arbeta i första hand som coacher, kontinuerligt stimulera deltagare till att ifrågasätta och få ämnet de arbetar med att vara betydelsefullt. Lärare bör ha följande i åtanke för att möjliggöra deltagarna: Bli inte påverkad av elevernas upprymdhet Detta kommer inte att bli lätt; deras glädje kommer inte uppnås utan hårt arbete genom att sätta mål och parametrar tillsammans. Eleverna ger förslag, men det hårdaste arbetet av skapandet av läroplanen tillhör fortfarande huvudsakligen utbildaren. Lyssna till alla åsikter är inte den samma som att ge åsikterna lika värde. Diskutera tillsammans vad samstämmighet betyder och sök alltid en lösning som ger alla något. Röstning är aldrig användbart; den leder till problem, och ofta till att läraren blir utröstad. Deltagarna behöver kontroll over inlärningsprocessen Lärare bör inte vara enväldig vid det stadiet, istället hjälpa deltagaren att känna sig bekväm med de nya känslorna och de nya värderingarna: obehag som ett bra tecken; risktagande som bra; inte veta den svaret som ett tecken av intellektuell integritet; bli kvar med nya frågor som en positiv händelse. Vi kan inte återgå till kontroll därför vi är besvärande eller stimulerade av deltagarens förväntningar. Göra en läroplan genom att engagera deltagarna, ger dem regelbundna gensvar och prestationskänsla, och ger dem riktiga val är utbildarens starkaste och mest kraftfulla verktyg. Förklara inlärningsmålen Eleverna vill till lära sig om saker som är viktiga och relevanta för dem. Läraren kan verkligen bli förvirrad över detta. Det huvudsakliga är att vara fokuserad och fylld med övertygelse om inriktningen. Detta gör det lättare att vara tillräckligt flexibel för att svara upp på elevens reaktioner, men får inte tveka så eleverna känner att vi inte i har kontroll. Vi behöver inte vara kontrollerande, men i kontroll; ungdomarna märker skillnaderna direkt. Förbli lugn; vara villig till att modifiera planerna; men fastna inte i oändliga diskussioner om vad som är fel med målen av arbetsuppgiften. 30

31 Del 1 Vara trovärdig Privatlärare har till verkligt arbete att vara trovärdig och följande. Fråga inte efter inmatning om du inte har för avsikt att fullfölja de. Deltagare föredrar att du berättar för dem klart och tydligt vad som de har problem med. Om dessa parametrar kommer för sent, känner de en orsak för uppror. Så klart, att ge deltagare bara vad de vill, inte vad de behöver, är inte svaret. Vi måste yrka på att uppnå segrande lösningar: vad de vill och vad de behöver. En annan större orsaka för misstro är den laddade läroplanen, huvudsakliga frågor, eller klassdiskussioner, i vilket handledaren redan vet de rätta svaret eller tillvägagångssättet; deltagaren vet när vi misstror dem. Klandra inte studenterna Hur frestande det än är att peka ute elevernas avsaknad av logik och ansvar, är det inte användbart. Eleverna startar utan vanor av ansvar och vi måste bygga upp dessa vanor genom att, behålla dem, och uppmuntra eleverna till att göra framsteg. När de kommer närmare sin rädsla av bemyndigande, blir det lättare att uppnå den. Det är lärarens arbete är hjälpa dem genom vanliga gensvar och förstärkning, inte genom att göra saker för dem, ursäkta dem och möjliggöra dem. Var alltid vaksam Lärare får inte sluta vara vaksam; dessa stadier har ingen ordningsföljd, förutsägbara vägar. Eleverna kommer att genomgå dem; varje elev i en grupp kommer att vara vid olika stadier. Läraren kommer alltid att diagnostisera vilket stadier man är i och ge föreskrifter. Vi kommer att ha en gruppkänsla, och en känsla var varje enskild befinner sig. Denna kan vara svårt, men belöningen är bra; det är därför vi blev vägledare. När deltagaren är riktigt godkända, är ingen lyckligare än vi. Åtgärdsprogram för alla Olika personer behöver olika informationer av olika orsaker. Vid diskussion av inlärning behöver man veta vilken inverkan detta har och vilka händelse i skolorna som vi kan inte har kunskap om i detta viktiga ämne. För många studenter hoppar av program för att de inte kan förena sig med, de olika världarna, andra ämnen, atmosfären, olika undervisnings sätt etc. En mer tillförlitlig och åtgärds utbildning måste vara en förbättring. Den första som behövs är ett utbildnings system som placerar den studerande eller deltagaren i centrum. Bättre kvalitet och individuell undervisning måste minska tidiga avhopp från skolan. Alla studenter har sina egenskaper och sina drömmar. På Golden Goal säger vi: Om du drömmer om det, kan du göra det! Utmaningar i inlärnings processer är nödvändigt för att hjälpa dem för att fullt ut använda av sina egenskaper och inse sina drömmar. Dessa processer måste sporra varje elev till att utmärka sig i alla områden i vilka hon/han besitter lämpliga egenskaper. Så en skola måste kunna garantera att studenterna inte slutar sina skolkarriärer förrän de har nått avslutningen. Det måste därför vara möjligt att garantera att alla deltagaren uppnår sina mål och att talanger kan vara helt utvecklade. Genom individuell undervisning för alla, förblir deltagarna entusiastiska och involverade. 31

32 Del 1 Portfolio metodik För att använda denna metodik är det viktigt att veta kännetecknen av det pedagogiska grundvalen av portfolie metodik. Denna är mycket bra upplyst av Paulson, Paulson, och Meyer (1991) 6, som beskriver portfolio metodiken på följande sätt: En portfölj är en målmedveten uppsättning av deltagarens arbete, deltagarens ansträngningar, framsteg och kunnande i ett eller flera områden. Den uppsättningen måste inkludera deltagarens deltagande i olika innehåll, kriterium för valen, kriterium för bedömning och bevis av deltagarens självreflektion (p. 60). När man undersöker möjligt innehåll av en portfolie, blir det ganska självklart att olika innehåll av inlärning kan vara förenade i grundläggande färdigheters områden i relation till sport. Till exempel, kan den vara användbar till att veta några aspekter av matematik i Engelska eller Franska (eller några andra språk) för att förstå en instruktions manual på det språket, eller för att lära eller prova att förklara reglerna av fotboll för en utländsk turist på deras språk. Sedan portfolie metodiken inkorporeras i huvudinnehållet av den självinriktade inlärningsbegreppet, kan följande innehåll inkluderas i portföljen : Etablera personliga bedömningskriterier från en kamrat, vägledare, mentor, eller lärare. Ha en portfolie för allt arbete, inkluderat preliminära arbeten och reflektioner, användas som referens för kursen eller hela läsåret Individuella och kamrat reflektioner (muntligt eller skriftligt)ofta med ledande frågor från en vägledare, mentor eller lärare. Lärarens gensvar, muntligt och skriftlig, lärarnas konferenser inkluderas vid behov. Checklista av projektkriterium med utrymme för deltagarens och lärarens värderingar och kommentarer Anteckningar i vilken deltagaren ofta skriver in sina reflektioner, ibland med ledande frågor, vid schemalagda tider och vid självvalda tider Muntliga presentationer till en familjär person (så som en lärare, handledare, anhörig, eller vän) ämne valt av deltagren och portfolie reflektioner, inkluderat med lyssnarens gensvar via ett frågeformulär eller något annat skrivet formulär 6 Formell portfolie recenseras, vanligtvis på utvalt projekt Paulson, F L, Paulson, P R & Meyer, C. (1991). What makes a portfolio a portfolio? Educational Leadership, 48(5),

33 Del 1 Den färdiga portfolien inkluderar en kommenterande innehållsförteckning, deltagarens bakgrundsinformation, projektarbete eller resultat (inkluderande förberedande och/eller praktikarbeten), dagbokstillägg, uppgifter av terminsbedömning av läraren, elev, och/eller andra relevanta personer och slutliga reflekterande summering av det arbetet av deltagaren, läraren, och andra relaterande personer. När deltagaren engageras i reflekterande övningar, kan de och läraren bedöma kvaliteten av deras inlärning genom att undersöka påståenden om målen, dokumentera framstegen mot målen, användningen av inlärningsprocessen och personliga eller andras åsikter. Metakognition Genom användandet av portfolie metodiken blir deltagren och läraren bättre medvetna av de framsteg som blir gjorda mot de förutbestämda inlärningsmålen. Denna är en viktig process, därför deltagaren är i en aktiv del av inlärnings -processen och är tvingade till analysera processen och följaktligen använda metakognition. Tänkande om tänkande är huvudinnehållet av metakognition och processen innehållet kan beskrivas i fem nivåer7 ; 1. Förberedelse och planering för deltagarna 2. Val och användning av inlärnings strategier 3. Användning av kontrollerings strategi 4. Samordnande av olika strategier 5. Användning och inlärning av utvärderande strategi Den metakognitiva möjligheten att implementera de fem olika nivåer i ett givet innehåll för en specifik avsikt resulterar i att deltagare bör kunna tänka på och göra medvetna beslut om inlärningsprocessen. Den är i alla fall viktigt att notera att denna process inte alltid placeras i ett linjärt mönster och att de olika metakognitiva färdigheterna ställs i relation till varandra8. 7 Anderson, N. J. (2002a). The role of metacognition in second language teaching and learning. ERIC Digest. Education Resources Information Center. 8 Anderson, N J (2002b).Using telescopes, microscopes, and kaleidoscopes to put metacognition into perspective. TESOL Matters, 12 (4). 33

34 Del 1 Inlärningsprocessen Deltagaren som använder portfolie metodiken med dess metakognitiva implementation blir utbildad i inlärning och aspekterna av att ta ansvar för sin egen inlärning. Denna kan vara uppnått genom den följande processen: Identifikation av inlärnings behov Vid detta stadium lär sig deltagaren att identifiera sina undervisnings behov i de kunskaperna de planerar att lära sig. Enskilt planerande Vid detta stadium har deltagarna identifierat deras behov och konstruerar nu deras kunskap/inlärnings mål. Inlärningsprocessen Deltagarna stå fast vid sina studieplaner i kombination med de strukturerade program planerna Utvärdering, dokumentation Vid detta stadium gör deltagaren tillsammans med handledaren, utvärdering av deras väg mot de förbestämda kunskapsmålen. 4. Utvärdering, dokumentation 1. Identifikation av inlärningsbehov Färdigheter & Kunskaper 2. Individuell planering 3. Inlärningsprocessen 34

35 Del 1 SOCIALA FÄRDIGHETER, SJÄLVKÄNSLA OCH SPORT Inkluderande av olika lagaktiviteter sådan som fotboll eller lag uppbyggda övningar i kombination med inlärning skapar en mycket bra grund för utveckling av olika typer av sociala färdigheter. En Svensk rapport pekar på att personer som deltar i sport har förtroende för andra människor och de litar på andra människor och tycker att man ska ställa upp för varandra9, vilket är ett utmärkt exempel på hur sport på ett positivt sätt påverkar de sociala färdigheter. När den kommer utvecklingen av självkänsla och sport, blir det något mer invecklat eftersom de inte finns några klara samband om det hjälper och till vilken grad10-11, men där är ett tecken på att sport kan har en indirekt påverkar på den totala självkänslan genom fysisk kompetens och kropp uppskattning12.. Den är klart etablerat att sociala färdigheter är en avgörande komponent av deltagande och aktivt medlemskap av vårt samhälle. Den är av stor betydelse att vägledare inkorporera denna aspekt in i deras existerande läroplan, och utnyttjar sport som en extra förmedlare till att uppnå detta resultat kan vara en fördel. Men det behövs att vägledaren har en förståelse av hur den enskildas självkänsla är har betydelse för det totala resultatet mot en jobbanställning. Därför, är det viktigt att vägledaren har den förståelsen och möjligheterna till att hjälpa den enskilda till att uppnå en mer positiv självkänsla så de kan uppnå sina mål och skaffa anställning, sedan anställning är en av de kraftfullaste vägarna till oberoende. Förhöja självkänslan Att beskriva självkänsla är inte en lätt sak, så i denna sammanfattning kommer den följande definitioner att användas. Först definierar vi självbegrepp som organiserad inställning av beskrivningen av sig själv som är kopplad till de medvetna när självuppskattning kan bli definierade som till den grad vilket personer kan känna positiv om sig. I andra ord självbegrepp kan vara förklarade så hur individen ser sig själv/sig själv i relation till deras förnimmelse av den värld och hur de kommer att återverka/påverka varandra med den. Denna effekt med den världen har båda en medveten och en undermedveten nivå och för en vägledare är det viktigt att känna till begreppet. En sätt till förklaring kan vara baserad på stressmodellen. Denna förklaring är relaterat till personer med dålig självkänsla som ofta har avsaknad av positiva resurser/verktyg för att hantera stress och arbetslösa personer upplever mera negativ stress än den generella befolkningen; därför har denna förklaring en dubbel avsikt. Coping Coping refererar till kognitiv och beteendevetenskapen som strävar efter att klara av, förminska, 9 Ungdomsstyrelsen (2005). Unga som idrottar tror mer på samhället. 10 Bowker A, Gadbois S, Cornock B. (2003) Sports Participation and Self-Esteem: Variations as a Function of Gender and Gender Role Orientation. Sex Roles, 49(1-2): Ekeland E, Heian F, Hagen K B. (2005) Can exercise improve self esteem in children and young people? A systematic review of randomised controlled trials. British Journal of Sports Medicine, 39(11): Jackson S A, Marsh H W. (1986) Athletic or antisocial? The female sport experience. Journal of Sport Psychology, 8:

36 Del 1 eller tolerera den inre och/eller yttre krav som är genererade av stressiga handlingar13. Den transaktionella teorin om stress och coping, vilken har en utbredd acceptans och har även ändrad inställningen på begreppet coping, visar att coping är en viss typ av uppförande och kognition som uppkommer under specifika stressiga situationer14. I denna modell, är stress en möjlig risk, så coping bör ses som en dynamisk process i dessa stressiga situationer och man bör göra en subjektiv bedömning av situationen. Interaktionen mellan stress och coping är sett som en påverkan beroende på faktum att agerande av den enskilda att hantera situationen kommer att påverka bedömningen av situationen, och senare stresshanteringen. Coping kan bestå av motivations eller känslobetonade tankar och kan förekomma i olika händelse; men, förutseende coping används också. Denna typ av coping refererar till förutsägbara händelser som kan vara stressiga; till exempel, en arbetsintervju, hålla tal, utföra en test, och så vidare. Det är många faktorer som påverkar hur individen hanterar problemen, så som kognitiva värderingar och personligheten15. Forskning anser att en optimistisk natur kan hjälpa till att effektivt klara av stresshantering, och att personer med högre nivåer av självuppskattning kan återhämta sig bättre vid stressiga händelser Att uppnå positiva resultat i olika objektiva händelser, gör att personer även känner att de har lärt sig något och att de kan hantera och kontrollera situationer18. För att personer ska kunna hantera situationer bör de förstå varför och vad som händer, känna att de har kontroll och att de finns en avsikt. I inlärnings situationer är det läraren som ansvarar för konstruktionen av övningar generera detta för deltagarna. Om detta kan uppnås är det mer troligt att deltagaren kommer att vara mer positiv och deras självuppskattning kommer att öka i relation till inlärningen. Försvars mekanismer Enligt teorin, skiljer sig försvarsmekanismer från hanterande där de arbetar omedvetet i processen , vilket blir ett stressig situation för den enskilda. Försvarsmekanismer utvecklas av individen för att klara av problemen; dessa processer att avstyra och förhindra vår medvetenhet av den 21och följaktligen är den psykologiska homeostasisen är återställd22. Det finns två kännetecken på försvars mekanismer: de händer på en omedveten nivå och de förvrider eller förnekar verkligheten så att den 13 Folkman S. (1984) Personal control and stress and coping processes: A theoretical analysis. Journal of Personality & Social Psychology, 46(4): Stone A A, Greenberg M A, Kennedy-Moore E, Newman M G. (1991) Self-report, situation-specific coping questionnaires: What are they measuring? Journal of Personality & Social Psychology, 61(4): McCrae R R. (1994) Situational determinants of coping responses: loss, threat, and challenge. Journal of Personality and Social Psychology, 46(4): Scheier M F, Weintraub J K, Carver C S. (1986) Coping with stress: Divergent strategies of optimists and pessimists. Journal of Personality & Social Psychology, 51(6): Scheier M F, Matthews K A, Owens J F, Magovern G J, et al. (1989) Dispositional optimism and recovery from coronary artery bypass surgery: The beneficial effects on physical and psychological well-being. Journal of Personality & Social Psychology, 57(6): Aspinwall L G, Taylor S E. (1992) Modeling cognitive adaptation: A longitudinal investigation of the impact of individual differences and coping on college adjustment and performance. Journal of Personality & Social Psychology, 63(6): Endler N S, Parker J D. (1990) Multidimensional assessment of coping: A critical evaluation. Journal of Personality & Social Psychology, 58(5): Cramer P. (1998) Coping and Defense Mechanisms: What's the Difference? Journal of Personality, 66(6): Freud A. (1936) The Ego and the Mechanisms of Defense. The International Psycho-analytical Library, No Freud A. (1936) The Ego and the Mechanisms of Defense. The International Psycho-analytical Library, No

37 Del 1 inte är så skrämmande. Utan flera olika typer av försvarsmekanismer, kunde vi inte överleva. De måste existera för att vi ska fungera ordentligt. Om en försvarsmekanisms förvridning av verkligheten är för överdriven eller exkluderar andra mer effektiva hanteringar med verkligheten, kan försvarsmekanism bli opassande och förstörande. Intrapsykiska konflikter och användandet av försvarsmekanismer kräver psykisk energi, och när dessa intrapsykiska konflikter eller försvarsmekanismer blir för mycket kan individen bli kraftlös och uppleva passivitet, vilken kan påverka den psykologiska hälsan. Lärare behöver vara medvetna om de omedvetna processer som kan existera hos deltagaren, för att kunna förbättra deras självuppskattning och de sociala färdigheterna. Lärare måste hjälpa deltagarna att bli medvetna om deras omedvetna processer och hur dessa påverkar deras uppförande. Inkorporering Dessa aspekter är viktiga för vägledarna att ha i övervägande när planeringen av ett program för att öka de sociala färdigheterna av en person, det är inte bara tillräcklig att förse dem med verktygen på hur de fungerar i specifika miljöer. Eftersom Golden Goal projektet fokuserar på personer med grundläggande behov, och dessa personer har inte haft mycket undervisning. Detta är en viktig faktor att ha i åtanke när nivån av undervisning är för deltagare med social status och personer med låg grundläggande färdigheter ofta, fastän inte alltid, kommer från målgrupper som har upplevt olika negativa social faktorer23. Dessa har en direkt påverkan på deras självuppskattning. Därför, behöver vägledaren veta om de olika processerna som påverkar den individuella självuppskattningen. Detta är viktigt eftersom personer med hög självuppskattning är mer associerade med aktivt deltagande i de dagliga aktiviteterna, och är mer optimistiska och har bättre psykologisk hälsa24. Indikatorer på självförtroende Vad är den skillnad mellan självförtroende (se figur 1) och lågt självförtroende (se figur 2) och hur identifierar du någon som har lågt självförtroende? Personer som arbetar med socialt begränsade grupper sådan som arbetslösa kan vanligtvis identifiera detta tecken av lågt självförtroende. Några av de typiska tecknen är: o Osäkerhet o Svag beslutsfattande o Oro o Rädsla för intimitet o Oförmåga till har kul o Svart och vit tänkande o Dålig ilske kontroll o Höga behov för acceptans o Depression 23 Ferrie J E. (1999) Health consequences of job insecurity. In: Ferrie J E, Marmot M G M, Griffiths J, Ziglio E, editors (1999). Labour market changes and job insecurity: a challenge for social welfare and health promotion. Copenhagen: WHO regional publications. European series. 24 Rutter M. (1997) Psychosocial resilience and protective mechanisms. American Journal of Orthopsychiatry, 57:

38 Del 1 Medan några av de nyttiga kännetecknen är följande: o Känsla av produktivitet o Känsla av autonomi o Osjälviskhet o Ledarskaps möjlighet o Känsla av kompetens o Självförtroende o Självständigt tänkande o Självaccepterande & älskande o Bra beslutstagande Nästa fråga är, vad är det som bidrar till lågt självförtroende hos en individ? Detta är i sig själv en mycket komplex fråga. Den utveckling av lågt självförtroende är ofta en mångfasetterad utveckling som sker under en specifik tidsperiod. Några händelser kan förhöja processen av lågt självförtroende i kombination med varje individs specifika bakgrund och historia. Vissa tillstånd kan, i några fall, bidra till lågt självförtroende: o Psykisk sjukdom o Stora tragedier o Missbruk o Begivenhet o Oförmåga o Ofunktionella miljöer o Dåliga relationer o Oförmåga o Skola eller arbete utan support Individer som har lågt självförtroende utvecklar vanligtvis vissa karaktärsdrag för att dölja deras låga självförtroende så att de kan dölja denna aspekt från andra, men mest från sig själva. Det är viktigt att förstå att individer förmår sig i dessa karaktärsdrag/beteende för att kompensera för deras låga självförtroende. 38

39 Del 1 Bra självförtroende (Figur 1) Nödvändiga förhållanden för utveckling Själv uppfostran Uppfostrings-miljö villkorslös självtillit & acceptans Acceptera sig själv som unik öppen & ärlig i personliga känslor Uppfostrings förhållande igenkännande & acceptans fastställda & förstärkta gränser respekt & frihet att vara sig själv Villkorslös kärlek & acceptans Bra kommunikation värme, omsorg & kärlek för andra GOD SJÄLVKÄNSLA Självvärde Självkännedom Produktiv personalitet Personligt ansvar Kreativ problemlösare Osjälviskhet Ledarskapsegenskaper Bra självuppfattning Tålmodig Optimism 39

40 Del 1 Dåligt självförtroende (Figur 2) Orsak till dåligt Självförtroende Dåliga miljöer, Problem relationer, oberoende, psykiska missförhållande, känslomässiga missförhållande, sexuella missförhållande, missbruk, handikapp, personliga misslyckande, kroniska sjukdomar, försummelser, undertryckta Tanke förvrängning Känsloförvrängning Beteende förvrängning förnekande, förtränger, överdrivna eller explosiva känslor genom Irrationell tilltro & Gamla beteendemönster ohälsa, ansvarslös, impulsiv, oproduktiv, självdestruktiv LÅG SJÄLVKÄNSLA Personliga karaktärsdrag Utseendet, Utagerande, Tillbakadragen, Underhållare, Möjliggörare, Problem person, Ögontjänare, Räddaren, känslokall Olösta problem Själv destruktivt beteende Kontrollproblem Olösta Aggressioner Personliga anpassningsproblem Kommunikationsproblem Medmänskliga relationsproblem 40

41 Del 1 Olika Typer av lågt självförtroende Utseendet En enskilda kan uppvisa den följande egenskaper för att förneka problemet: o Hög presterande o Överansvarig o Motiverad o Sökare o Självsäker på sitt utseende Vad de kan säga: Jag är bra som jag är. Försvars mekanismer: reaktion formation, förnekande, och sublimering. Ut agerande En individ kan visa följande karaktärsdrag för att avleda fokus från problemet: o Syndabock o Oansvarig o Problemskapare o Upprorisk o Underpresterande o Anti-auktoritär o Självförstörande Vad de kan säga: Du är inte min chef. Försvars mekanismer: utförskjutning, rationalisering och förnekelse. Tillbakadragen En individ kan visa följande karaktärsdrag för att kunna dra sig tillbaka från värld och undvika att handskas med sina problem: o Osynlig o Enstöring o Begiven på läsning o Tyst enstöring o Svår att lära känna 41

42 Del 1 o Distanserad o Undviker problem o Skyddande övervikt Vad de kan säga: Jag vill verkligen inte prata om de. Försvars mekanismer: undertryckande, utförskjutning och förnekelse Underhållare Individen kan visa följande karaktärsdrag för att avleda uppmärksamhet från det riktiga problemet: o Clownaktigt uppförande o Maskot o Skämtar o Omogenhet o Hyperaktiv o Blir inte tagen allvar o Distraherar andra o Tar uppmärksamhet o Pratar mycket Vad de kan säga: Låt mig berätta om en rolig sak jag hört denna vecka. Försvars mekanismer: tillbakagående, undertryckelse och förnekelse Möjliggörare En individ kan visa följande karaktärsdrag för att avleda uppmärksamhet från deras problem av att få andra oroliga folk att ändra sig: o Skydda & försvara andra o Överansvarig o Medberoende o Gnällande o Täcker upp o Kontrollerande o Krävande Vad de kan säga: Mitt liv är i ruiner, om bara han/hon kunde ändra min liv skulle det vara bättre. Försvars mekanismer: sublimering, projektering, rationalisering och förnekande. 42

43 Del 1 Ögontjänare Individen kan visa följande karaktärsdrag för att få godkännande: o lätt att tycka om o Alltid leende o Utåtriktad o Vänlig o Hövlig o Generös o Passar in o Anstränger sig mycket för att vara till lags Vad de kan säga: Jag kommer att hålla med dig men ändå gör vad jag vill. Försvars mekanismer: reaktion formation och förnekelse. Räddaren Individen kan visa följande karaktärsdrag för att minska anspänning och smärta: o Hjälpande o Motiverande o Offrande o Fastnat o Oberäknelig trohet o Betunga o Självförneka o Osäkerhet Vad de kan säga: För många människor förlitar sig på mig som jag är Jag kan inte ändra mig. Försvars mekanismer: sublimering, reaktion formation och förnekande. Förbättra självsäkerheten Den är möjligt för utbildnings organisationer att skapa ett program som kan öka individernas självsäkerhet genom att använda passande pedagogiska metoder. En modell som kan generera denna effekt är det självständiga inlärnings begrepp som tillåter den enskilda till att bli berättigad och följaktligen öka sin självuppskattning. En viktig del av den processen är den sociala inlärnings teori, vilket kan förklaras som en modell där man inkorporerar teorin av resonerande agerande och planerat beteende. Denna betyder att beteendet är under frivillig kontroll och fungerar genom logiken att det beteendet är förnuftigt. Vidare, den sociala inlärnings teori tar även med i beräkningen miljö- och sociala perspektiv. En specifik modell som inkorporerar denna holistiska infallsvinkel är den sociala kognitiva teori, med inriktning på växelverkan mellan den enskilda och den miljö som en funktion under en ömsesidig determinism princip. Detta betyder att den personliga kognitiva processen är även en inflytelserik faktor. 43

44 Del 1 Tre kognitiva faktorer som är av speciell betydelse: a) observera uppförande och lära utifrån det; b) förutse och placera värdet av olika beteendevetenskapliga aspekter; och c) tro på din egen möjlighet Med inkorporering och förståelse av självständig inlärning med socialt lärande, är en situation skapad där deltagaren engageras i situationer som stimulera en process att berättiga dem som individer. Detta är en utveckling för båda för deltagaren och läraren (se tabell 1). Färdigheterna som man lär sig i denna process möjliggör det för deltagaren att ha bättre kontroll över sin situation. Bestämma sina valmöjligheter och etablera en känsla av makt över sin situation. I realiteten, kan de etablera en inre kontroll hellre än en yttre kontroll, som avser båda deras inlärning och till viss del även det vardagliga livet. Att de kan känna att de kan påverkar aspekterna av deras övningar/undervisning och har en viss kontroll är en stor fördel för utvecklingen av hälsan och självuppskattning. Det är viktigt för en handledare att inse att dessa fördelar och viktiga aspekter påverkar uppförande på ett positiv sätt, speciellt i inlärningsmiljön och för förberedandet av den enskilda till att uppnå sina Golden Goal förbättringen av deras baskunskaper och/eller införskaffande av ett arbete. Den är även möjligt att anpassa programmet så det kan vara användbart till olika nivåer till olika inriktningar beroende på de resurser som är tillgängliga, eftersom det är så många växelförhållande mellan deras övningar och deras vardagliga liv som påverkar resultatet. Tabell: Inlärnings process till självständighet Steg 1 Student Handledare Beroende Aktoritet, Coaching med omedelbar feedback.övningar. Coach Informativa föreläsningar. Bemästra otillräckligheter och motstånd. Steg 2 Intresserad Mentor, guide Inspirerande lektioner och guidande diskussioner. Målsättning och inlärningsstrategier. Steg 3 Steg 4 44 Involverad Självständig Diskussions Diskussion med lärare som deltar på lika vilkor. handledare Seminarium. Projekt i gruppform. Konsult, Avhandling, individuellt arbete eller självständiga representant studiegrupper

45 Del 1 Vad är sociala färdigheter? Sociala färdigheter är kommunikation, problemlösning, beslutstagande, självhantering och jämlika relationer som påbörjar och bevarar positiva sociala relationer med andra. Brist av socialt beteende kolliderar med inlärning, undervisning, skolledning och inlärnings miljö. Social kunskap är, i huvudinnehållet, den personliga skicklighet motsvarande till marknadsförande skicklighet i affärsverksamhet. Du kan vara en underbar person, men om du inte vet hur du ska presentera dig själv för folk på ett sätt som gör att de vill köpa dig, kommer du inte finna dig själv med många kunder (t.ex., vänner). En bra kontroll över sina sociala färdigheter hjälper deltagarna till att placera deras bästa fot först och vara maximallt aktiva. När deltagarna har bra social kunskap, har de det rätta verktygen till att få bra relationer med andra deltagare och kollegor. Social kompetens är att på det hela klara de sociala funktionerna, sammansatta eller en mängd av generella sociala färdigheter, och som är länkade till kamrat accepterande, lärarens accepterande, inkluderande framgång och skolframgång. En deltagare med sociala färdigheter har möjlighet till att reagera på olika miljöer genom att producera, bevara, och förbättra positiva medmänskliga aspekter. Många av vår deltagare har aldrig lärt sig rätt sorts uppförande för sociala tillställningar (situationer där de måste umgås med eller klara av andra). Kanske har de inte fått dessa instruktioner hemifrån. Kanske har de bra roll figurer hemma och grannskap som stött rätt sorts uppförande, men inte plockat fram den. Där finns inte en speciell social kunskap; det finns många. De involvera verkliga färdigheter, kunskap och självförtroende och tron på att tillsammans kan man göra människor bättre på att kunna klara av relationer med andra deltagare, lärare/vägledare och (framtida) kollegor: Samarbete Dela med sig Deltagande Vara en vän Hjälpa andra Ha tålamod Följa anvisningar Vänta på sin tur Utföra arbetsuppgifter Accepterar skillnader 45

46 Del 1 Lyssnande Berömma andra och avstå från nertryckning Positiv kommunikation och interaktion Vara artig och hövlig Använda bra uppförande Respektera oss själva och andra Deltagare som uppvisar olämpligt uppförande så de påverkar andra kommer att har en lång och mödosam väg att resa nu och i framtiden. Om våra deltagare inte är tillräckligt socialt skickliga (som nämnt ovan), har vi ansvaret till att lära dem det. Grundläggande i användandet av en sportslig plats är att kraften av spelen kan vara användbart för inlärnings aktiviteter. Detta betyder att en modul för sociala färdigheter som man länkar till sport är en fördel, hjälpa deltagarna att utveckla oberoende sociala färdigheter: det är, deltagarna får inlärning genom att vara aktiva inte genom passivt lyssnande från läraren. Övning i sociala färdigheter är en generell term för handledning i det beteendevetenskapliga områden som främjar mer produktivitet och positiv interaction med andra (se även Del2, modul 2). 46

47 Del 1 COACHING KOMPETENSER Hittills de rekommenderande coach färdigheterna och kompetenserna som har blivit nämnda enligt innehåll. I detta kapitel skall vi ge en summering av de viktigaste kompetenserna som behövs för en coach enligt Golden Goal modellen. I princip tillämpas dessa krav på alla lärare/vägledare. Medmänskliga kompetenser Medmänskliga kompetenta handledare visar bra ledarskap. De skapar en vänlig och kooperativ atmosfär och stimulera till att uppnå öppen kommunikation. De uppmuntrar deltagarna självbestämmande, och i interaktion med deltagaren söka den rätta balansen mellan: Instruktioner och rådgivning Styrning och ledsagning Konfrontering och förlikning Rättande åtgärder och stimulering Vidare måste de hjälpa deltagarna att bli oberoende och ansvarstagande personer, som har en bra kännedom om sina ambitioner och möjligheter. För att kunna ta detta ansvar måste läraren vara pedagogisk kompetent. Pedagogiskt kompetenta lärare erbjuder sina deltagare, på grundval av en säker inlärning och arbetsmiljö, en struktur att hålla fast vid när de måste göras val, och sådana lärare stimulera sina deltagares personliga utveckling. Dessa lärare klargör att deltagarna: Känner tillhörighet, att de är välkomna och uppskattade Behandlar varandra med respekt och tar ansvar för varandra Är kapabla att kunna ta initiativ och arbete självständigt Lära sig att upptäcka sin samhörighet och sina ambitioner och, på grundval av dessa, göra val för sina studier och karriärer Pedagogiska kompetenser Pedagogiskt kompetenta handledare erbjuder deltagarna en säker inlärnings och arbetsmiljö, där de kan finna deras plats och en struktur för sitt sociala, känslobetonade och moraliska utveckling. De ser till att deltagaren: Känner att de tillhör, att de är välkomna och uppskattade. 47

48 Del 1 Behandlar varandra på ett respektfullt sätt och känner sig stimulerade till att ta ansvar för sig själva. Kan ta initiativ och kan arbeta oberoende av andra. Lära sig att upptäcka deras samhörighet och ambitioner, och där ifrån att göra deras val för studier och karriär Organisations kompetenser Organisations kompetenta handledare ser till att deltagarna kan arbeta i en stillsam och orienterad miljö. De ser till att de: Vet var de står och hur mycket frihet de har för egna initiativ. Vet vad de måste (eller kan) göra, och är målmedvetna av vad de måste (eller kan) göra. Samararbetsförmåga Vägledare som är kompetenta i samarbete med sina kollegor bidrar till en bra pedagogiskt inlärnings klimat i skolan, till ett bra gemensamt samarbete och till en bra skolorganisation, vilket betyder att de: Kommunicerar och samarbetar effektivt med sina kollegor. Konstruktivt bidrar vid möten och andra typer av samråd inom skola, och andra aktiviteter som bidrar till att skolan fungerar bra Bidrar till utveckling och förbättring av skolan Kompetens i reflektion och självutveckling Vägledare som är kompetenta i reflektion och självutveckling tänker regelbundet på sitt professionella synsätt och kompetenser. De behåller sin professionalism genom att uppdatera och förbättra den. De: De vet vad som är viktigt i deras professionella utförande och aspekterna av normer, värderingar och utbildning. Har en ganska bra uppfattning av sin egna kompetens, styrkor och svagheter. Arbetar med sin professionella utveckling på ett systematisk sätt. 48 Förser sin personliga utveckling genom skolans policy och använder sig av alla tillfällen skolan erbjuder för sin personliga utveckling.

49 Del 1 Känna igen läs och skriv svårigheter Nära på allting vi vet om livs situationer med läs och skrivsvårigheter, är att, personer som har kännbara läs och skriv problem (se definition ovan) kommer från människor vem har redan tillkännagivits sig och registrerat sig som elever vid olika utbildnings organisationer som erbjuder grundläggande kurser. Därtill, är upplysningar tillgängliga från flera studier av personer som är drabbade. Det är, i allmänhet, inte möjligt att beskriva den typiska bakgrunden för en person med läs och skrivsvårigheter, eftersom dessa personer har olika kännetecken. Likväl, kan vi göra påståenden angående de huvudsakliga tendenserna, till exempel, utbildningar, social och professionell status, typiska arbeten etc. Samtidigt är det viktigt känneteckna flera grupper. Där är klart bevisat att läs och skrivsvårigheter finns praktiskt taget i alla åldersgrupper. Upp till 35års åldern, är det mer män än kvinnliga deltagare i grundläggande kurser, då däremot med deltagare äldre än 35 år är fördelningen tvärtom. Detta kan förklaras av den specifika situation de flesta (yngre) kvinnor som inser sina läs och skrivproblem och vill deltaga i en kurs, att de konfronteras med organisations problem (barnpassning, familjeförpliktelser, dubbelarbete med familj och arbete). Situationen för ungdomar som har läs och skrivsvårigheter skiljer sig från de äldres. Ungdomarna har ofta nyligen haft frustrerande farenheter från skolan. De vet inte alla de negativa effekterna av deras läs och skrivproblem på arbetsmarknaden. Är en av orsakerna, att de är mindre motiverande till att deltaga vid grundläggande kurser än de som har, sett nackdelarna (ibland vid förlust av arbete), eller redan beslutat sig att finna en lösning till sina problem. Icke desto mindre, sedan det är ökande krav i många professionella områden, är det nu för tiden så svårt att få en chans till inträde arbetsmarknaden för en ung person med läs och skrivproblem som det är för andra att behålla sina arbeten. Utbildningsbakgrund De flesta med påvisade läs och skrivsvårigheter har deltagit i specialklasser i skolan eller (delvis)avslutat grundskoleundervisningen. Majoritet av människor som var yngre än 35 hade deltagit i specialklasser för de som speciella behov, vilken indikerar att generella inlärningsproblemen har, i 10 eller 20 år, tydligen varit mer noggrant än tidigare att upptäcka och filtrera dessa elever och undervisningen har skett i separata klasser. Det är fortfarande uppenbart att dessa special klasser för läs och skriv problem av enskilda deltagare inte är tillräckligt påvisade och/eller lösta. Majoritet med läs och skrivsvårigheter som är äldre än 35 gick till en vanlig grundskola. De kan därför förutsättas att deras läs och skrivproblem helt eller delvis inte upptäcktes eller försummades av läraren och under dessa omständigheter så lyckades de hänga med. I varje fall, så finns det slående antal drabbade människor (runt 80%)som inte har fullföljt alla klasser i grundskolan Professionell Status Enligt flera studier, de som är påverkade av läs och skrivproblem får de troligtvis svårare på arbetsmarknaden än andra Där är en stark förgrening mellan brist på utbildning och att bli missgynnad på arbetsmarknaden. Det är ett faktum, att de flesta arbeten är stängda för människor med läs- och skrivsvårigheter och dåliga färdigheter i räkning. Tabell: Typiska beteende för människor med läs och skriv svårigheter 49

50 Del 1 TYPISKA URSÄKTER OCH UNDANFLYKTER SOM VISAS AV DYSLEKTIKER I LÄGEN SOM KRÄVER LÄSNING OCH/ELLER SKRIVKUNNIGHET Folk säger att de har glömt deras glasögon. Sedan frågar de personen som gav dem formuläret att avsluta den Om de vet att deras oförmåga att läsa eller skriva kommer att upptäckas, tar de gärna med sig saker som kan distrahera t.ex. en hund, ett barn eller en mobil som börjar ringa för att uppehålla dem. De säger att de har bråttom och frågar, om de kan ta med formuläret eller dokumentet och komma tillbaka med det senare. Sen får de någon annan till att fylla i det. De kan säga något liknande som att jag måste fråga min make/fru härom, innan jag fyller i den, så kan jag ta med den och komma tillbaka med den senare? De tar med en vän, partner, eller förälder som kan sådant här. De frågar var de ska skriva under utan att ens har läst vad de undertecknar. De blir undvikande och distraherande, om de frågas om, ifrågasätts om kvalifikationer, certifikat Etc. Människor kan bli aggressiva eller frustrerade och låtsas att det är på grund av intervjun. De säger att de endast vill gå på kurser, där de inte behöver fylla i några formulär. De fortsätter att vara sena eller missar möten. De är osäkra om, vad de har gjort innan, t.ex. föregående jobb Etc. Att ha att göra med olika företag så som bank där har människor med läs och skriv svårigheter en stark preferens för mänskliga kontakter och föredrar att gå tillbaka till samma företag, och till samma personal på företaget. De är mycket motvilliga till att använda automatiserade telefonsystem och datoriserande arbetsstationer. Människor är mer lyckliga att ha och göra med företag, när de kan utveckla ett bra förhållande med en personen som de möter vid varje besök. Den första kontakten med en representant i en organisation är ofta kritisk, men, om de visar känslighet och inte är nedlåtande, kan förhållandet rimligtvis utvecklas till något bra. Många använder undvikande som en vanlig beteende och hoppas att, om de undviker något kommer de att försvinna. De fyller aldrig i skriftliga saker på plats, men tar alltid formulär Etc. med sig för att komma tillbaka med dem när de kommer nästa gång. De frågar ofta dig att förklara vad de själv precis har läst. 50

51 Del 1 Deras ögon tittar inte till höger vid läsning. De missar att svara på post, räkningar, Etc. De ber dig att hellre ringa än maila informationen till dem. Generellt tackar de nej till möjligheter som kräver läsning och/eller skrivning. Utifrån sociala aspekter verkar de ofta blyga, konstiga och eventuellt mållösa. De kan agera aggressivt eller skämtar ofta för att gömma deras låga självförtroende. Om de skriver något, gör de stavfel, det finns omsvängningar av bokstäver och uttryck, utelämnanden av bokstäver. Folk säger att, de har skadat deras arm eller hand, ibland har de även den i förband eller i en rem. Känna igen tid och rumsuppfattning svårigheter Ungdomar som har svårigheter av tids och rumsuppfattningen har ofta nyligen haft frustrerande erfarenheter frånskolan. De som är påverkade av läs och skrivproblem får de troligtvis svårare på arbetsmarknaden än andra och är mindre motiverade att ta del i grundläggande kurser. Tabell: Typiska tecken som indikerar svårigheter med tid och rumsuppfattning TYPISKA TECKEN OCH BETEENDE SOM INDIKERAR ATT MÄNNISKOR INTE HAR NÅGON TIDSUPPFATTNING Människor är oförmögna att rekonstruera händelser bakåt i deras liv/i nyheter/i nutid. De kommer ofta för sent eller för tidigt till möten utan orsak De kan inte placera händelser i relation till deras rätta tid (begreppen före, under, efter) De kan inte bedöma om de kommer att vara i tid (för tidig, för sen) De kan inte förstå begreppet av kronologisk ordning eller indelning av tid (timme, dag, månad, år) De har svårt att läsa och skriva tid i på olika sätt De har svårt att bedöma hur länge någonting kommer att pågå Personerna är oförmögna att koppla samman ålder och födelsedatum De kan inte placera flera händelser i kronologisk ordning Människor är oförmögna att se framåt i livet... FÖRVRÄNGNINGAR OCH FELBEDÖMNING AV AVSTÅND 51

52 Del 1 Människor är oförmögna att ge detaljer av placeringar De kan inte göra skillnad på toppen/botten, höger/vänster, fram/bak, långt/nära De kan inte skriva korrekt på en sida eller på en whiteboard De är oförmögna av att bedöma avstånd Folk är oförmögna att identifiera kännetecken av en stad eller på en vägkarta Kompetenser i användandet av ICT och media Media är ett verktyg som kan användas för att effektivt integrera sport innehåll och skapa en attraktiv inlärningsmiljö. Så datorer och en Internet anslutning med bredband borde vara tillgänglig för deltagarna som verktyg för deras personliga arbete, för individuell inlärning, till deras studie- uppgifter, för att leta information, för kommunikation och samarbete. Fastän det är en nödvändighet att ha grundläggande media kompetens och stöd åt kompetensen till att använda ICT så är det inte en självklarhet idag, än så länge finns det ingen enhetlig förståelse om att integrera ICT in i undervisningen och inlärningen. I den exakta benämningen av termen, media kompetens betyder det personens möjligheter till att nå världen på ett kritiskt, reflekterande och oberoende sätt, och med ansvarsfullt, användande av media som en betydelse av oberoende och kreativa uttryck. Media kompetens tyder på aktivt kännedom av media, och lämpligt användande och kreativt arrangemang Gapski, Harald / Gehrke, Gernot (2004), Media Competence 52

53 Del 2 DEL 2 53

54 Del 2 INTRODUKTION Golden Goal modellen matchar användandet av det sportsliga intresset av målgruppen med användandet av sport som en underliggande pedagogisk metod. För att göra det möjligt för socialt missgynnad unga vuxna över hela Europa har detta transnationella partnerskap utvecklat fem moduler, Grundläggande inlärningsövningar för Unga Socialt missgynnade Vuxna i Kombination med Sport Aktiviteter. För att öka deltagarnas uppmärksamhet är det nödvändigt att arbeta med det specifika sport intresset av gruppen genom att fråga och upptäcka intressen och aktiviteter bland deltagarna, sedan placera dessa ämnen in i lektionsinnehåll. Könsrollerna är av stor betydelse i detta område eftersom det är några skillnader i sport preferenser mellan män och kvinnor. Men på samma gång, är det viktigt att undvika de stereotypa det finns flickor och kvinnor som både tittar på och spelar fotboll, och pojkar och män som både tittar på och utför gymnastik. En undervisande uppgift, speciellt vid undervisning av socialt missgynnad deltagare, är att stimulera positivt uppförande som kommer att möjliggöra inlärningen och agerandet mer effektivt. I strukturen av denna handbok26 är sociala färdigheter definierade så specifika strategier använda av enskilda för att utföra sociala uppgifter effektivt och därför anses som socialkompetens Genom försäkran om att deltagarna har sociala färdigheter, kan uppkomsten av många beteendevetenskapliga problem bli förhindrade. Grundläggande i användandet av en sportslig plats är att kraften av spelen kan vara användbart för inlärnings aktiviteter. Detta betyder att en modul för sociala färdigheter som man länkar till sport är en fördel, hjälpa deltagarna att utveckla oberoende sociala färdigheter: det är, deltagarna får inlärning genom att vara aktiva inte genom passivt lyssnande från läraren. Det sätt modulerna integrera sport aktiviteter in i den grundläggande undervisning skiljer sig i balanserar den tre nivåer av inverkan: Intresset i sport aktiviteter, sport innehåll som motsvarar intressena i mål gruppen och sport miljöer istället som inte är associerad med deras negativa upplevelser av skola, rädsla av fortsatt misslyckande och diskriminering. Lektioner bör vara planerade eller justerade till att passa ämnet och deltagarnas möjligheter. Vid planerandet är det viktigt att ha de följande tre beståndsdelarna i minnet: Engagemang - Studera Aktivera Engagemang Detta menas att få deltagarna intresserade. Engagerande deltagare är viktig för inlärning processen. Studera Varje lektion behöver vara fokuserat. Ämnet på en lektion kan vara fokuserat på olika aspekter av intressen. En lektion kan även innehålla ändringar och tillägg av tidigare inlärt material. Aktivera Berätta för deltagarna om de teoretiska aspekterna är inte tillräckligt för att hjälpa dem I inlärningen. För att deltagaren ska utveckla sina kunskaper och färdigheter måste de få en chans att utöva dem. I aktiverings stadium måste: 26 see chapter What are social skills? 54

55 Del 2 Lektionerna även vara framförda på ett självsäkert sätt. Noggrann sekvens teori och övnings komponenter, så att det hjälper deltagarna lära sig teknik och kunskap och se relevansen av vad de lär sig genom praktiska upplevelser. Utföra undervisning och övningar genom att använda inlärnings strategier med ett brett utbud i innehållet Noggrann struktur av uppgifter som främjar möjligheterna till att skapa utmanande uppgifter, men inte avskräcka deltagaren. Systematiskt variera uppgifterna så att deltagaren kan se hur, och i vilken omfattning, existerande färdigheter kan vara till användning i olika situationer och identifiera när ny inlärning är nödvändig. Förse deltagaren med gensvar, inte bara på hur inlärningen går, men även på vad de ska förbättra. Uppmuntra självbedömning, översikt och reflektion av deltagaren (att tänka på deras egen inlärning), använda deras arbete till hjälp för att reflektera över inlärningen. Modulernas mål är på olika nivåer av den undervisande processen och tillåter flexibilitet som kan användas med olika krav. Uppsättningen av metoder kan vara användbara för en mängd åtgärder och interaktioner. Golden Goals olika verktyg innehåller många exempel av övningar att kan vara användbara till stöd för inlärningen i varje modul. MODUL 1 - Läs- och skrivkunnighet MODUL 2 - Räknefärdighet MODUL 3 - Sociala Färdigheter MODUL 4 ICT MODUL 5 Främmande språk 55

56 Del 2 56

57 Del 2 MODUL 1 LÄS OCH SKRIVKUNNIGHET Läs- och skrivkunnighets modulen kommer att hjälpa deltagare att utveckla den baskunskap som är viktig för kompetensen i läs- och skrivkunnighet och känna igen deras möjligheter till att tillämpa dessa färdigheter i rutinsituationer. Denna modul är avsedd för att undervisa bas kunskaperna i läs- och skrivkunnighet. Den är indelad i tre enheter och täcker möjligheterna i: Tal och hörförståelse Läsning Skrivande Denna läs- och skrivkunnighets modul är anpassad till att passa behovet av individuell inlärning. Det generella målet av denna modul är att se till deltagarnas praktiska behov, vilket uppmuntrar till aktivt deltagande, självinsikt och även att med glädje utöva övningar. 57

58 Del 2 Tala och lyssna Kunskapsmål Att lyssna, förstå, tolka och svara på tilltal, även också berättelser (enkla eller svåra, korta eller långa), upplysningar, påståenden, frågor, förklaringar och instruktioner av varierande längd och relaterat till specifika sportsliga intressen och personliga erfarenheter, båda som dialog med samtalspartner (s) eller i t.ex. Telefon. Att ha en grundläggande kommunikation, idéer, känslor och åsikter inom sportsliga ämnen som är personligt upplevda eller genom media båda som dialog med samtalspartner (s) eller i tex. telefon. Att kunna diskutera med en eller flera människor i en familjär situation, göra observationer/anmärkningar och reagera på vad andra berättar om sina personliga upplevelser eller vad man hört i media inom sportsliga ämnen både som dialog och som monolog. Specifika kunskapsmål Genom att lyssna kunna förstå de huvudsakliga delarna av berättelser, presentationer, upplysningar, påståenden, frågor, förklaringar och instruktioner (innehållande grafik, tabeller och listor) av varierande längd och svårighet. Genom att lyssna kunna få fram specifika upplysningar i berättelser, presentationer, upplysningar, påståenden, frågor, förklaringar och instruktioner (innehållande grafik, tabeller, listor) av varierande längd och svårighet. Att lyssna för att kunna följa enkla/lättare instruktioner, kunna fråga efter mer detaljer/förklaringar. Att lyssna och återge/svara på förfrågningar om personlig information Att lyssna och kunna identifiera idéer, känslor och åsikter Att lyssna till och reagera passande på andras åsikter. Att tala tydligt för att bli hörd och förstådd i olika situationer/interaktion. Att tala, lyssna och reagera i enklare interaktions och i vardagsmiljö. Att kunna formulera och svara på förfrågningar genom användande av lämpliga termer, uttryck formaliteter. Att kunna formulera och ställa frågor för att skaffa specifika upplysningar i olika situationer/interaktioner. Att kunna formulera och ställa frågor så att inget är oförstående. 58

59 Del 2 Att kunna uttrycka klara påståenden av fakta, värderingar och beskrivningar Att kunna besvara frågor relaterade till personliga upplevelser inom sporten eller genom vad man hört i media angående sport. Att förstå de huvudsakliga innehållen och göra lämpliga bidrag till en diskussion Att använda olika kommunikations tillvägagångssätt för att klargöra eller bekräfta förståelse. Att kunna bidra med relevanta inslag i diskussioner. Huvud Innehåll Grundläggande hör/tal regler Huvudsakliga hör/tal mål Lyssna modalitet (ex. lyssna aktivt, logisk lyssnande ) Lyssna efter nyckel ord Huvudsakliga stycken till att lyssna/tala Ord, fraser, uttryck Språklig kännedom av skildringar, berättelser, presentationer Grundregler och vanliga sociala överenskommelser i vanliga samtal. Karakteristiska ordningsföljder och sammansatta ord Följd riktningar i instruktioner (ex., första, nästa, då) och förklaringar. Principer för effektiva en-och-en/grupp interaktioner Olika artighets formaliteter. Olika modeller av frågor, svar, och förfrågningar Kunna ge gensvar. Grundläggande språkkunskap för att kunna urskilja skriven och talad text. Tillvägagångssätt för att uppmärksamma andras åsikter och reagera lämpligt. Ord associationer. Grundläggande kommunikations begrepp. Tillvägagångssätt för att kunna klargöra och bekräfta förståelse. 59

60 Del 2 Verbalt och icke verbalt språk. Interaktion är som en dialog, med en person eller i en familjär, stödjande grupp. Interaktion genom telefonen. Talhastighet Gester och andra synliga handlingar. Empati och stödjande interaktion. Vardagsämne. Betydelsen av egna upplevelser vid kommunikation. Innehållsförteckning: övertygande, undervisande, beskrivande Logiskt sammanhang mellan ord i ett uttryck Logiskt sammanhang mellan fraser Exempel Ändra motiveringen med agerande: Bollspel i klassen tala och lyssna - konstruera och komma ihåg enkla meningar, utöva repetitioner fysisk rörelse för att aktivera deltagaren och etablera en miljö som inkluderar alla. Kursens målinriktning ser till deltagarens behov angående grundläggande läs- och skrivkunnigheter. För att inte repetitioner ska vara tråkigt utan ska aktivera och integrera deltagarna, etablerades ett spel i kursen och det praktiserades många gånger på olika ämnen. Grundreglerna var ganska enkla: Deltagare (små grupper) står i en cirkel. En boll kastas slumpvis från en deltagare till nästa. Den som har bollen säger ett påstående om ett intressant ämne, men varje gång hon/han får bollen får man bara säga en mening. Ibland utövades bollspelet i ett konkurrerande sätt, t.ex. deltagaren skulle gissa vad deras kollegor tänkte på (en sport, en viss match, en bekännelse), och försöka komma ihåg påståenden från varje deltagare. Ibland ledde spelet till fler aktiviteter, tex deltagarna skulle komma ihåg påståenden från varje deltagare och skriva dem ner i efterhand (i individuellt arbete / i pararbete) eller deltagarna skulle rapportera och modifiera påståenden genom övningar tex. mima, negation, meningsstruktur etc. och upprepa meningar verbalt. 60

61 Del 2 Först var spelet och dess ämne alltid initierad av handledaren, senare användes det till att uppmuntra deltagarna till aktivt deltagande, självbestämmande och ansvarstagande, inse behovet av upprepning och verksamheten. Deltagarna identifierat målet av spelet bra, de lärde sig att använda det som ett verktyg för att möjliggöra egna idéer och roliga (ibland tokiga) inlärnings erfarenheter. Faktum var att spelet blev en teknik att arbete med personer som hade svårigheter i olika skolsalssituationer, eftersom de hade kontroll och de hade valt hur de ville lära sig kunskapen. Speciellt de manliga var inspirerade av den konkurrerande variationen och kom upp med olika idéer. Den hjälpte dem till förlora hämningar, till skratta mycket och dessa inlärnings erfarenheter är någonting de inte kommer att glömma på länge. Läsa Kunskapsmål: Att kunna läsa, förstå, tolka texter (enkla eller komplicerade, korta eller långa) relaterade till sportsliga intressen i gruppen, med handledarens stöd eller individuellt. Att kunna läsa och skaffa grundläggande eller åtskilliga upplysningar, huvudsakliga principer och detaljer i texter (enkla eller komplicerade, korta eller långa) relaterat till sportsliga intressen och genom media täckning. Använda olika läs strategier för att kunna förstå och tolka ett antal texter. Specifika kunskapsmål Veta om och känna till bokstäver i alfabetet, symboler och siffror Upptäcka och identifiera enkla/komplicerade meningsstrukturer Kunna tolka enkla och vanliga ord. Känna igen vanlig förkortningar. Förstå meddelanden sammansatta av unika ord, en sekvens av ord, eller ett enda uttryck. Läsa och förstå den generella betydelsen av en kort/lång text relaterad till ett sportsligt tema. Förstå och följa en kort/lång text relaterat till sportsliga teman. Utforska och förstå det huvudsakliga innehållet av kronologiska och undervisningstexter. 61

62 Del 2 Läsa ord associerande till skrivande och tal. Använda olika tillvägagångssätt för att förstå obekanta ord eller lokalisera upplysningar. Analysera texter för att hitta upplysningar. Använda skiljetecken och stora bokstäver för att underlätta förståelse Kunna använda ett lexikon och slå upp främmande ord.. Läsa högt i ett uttrycksfullt och tolkande sätt Läsa och tolka tabeller, grafik och listor Utveckla och förbättra ordförråd av ord, tecken och symboler Huvud innehåll Alfabetet Vokaler och konsonanter Symboler och siffror Ord Grammatiska exempel Sammansatta ord och adverb Begrepp av mening och text Menings struktur Text struktur Syftet med texter Olika typer av texter och format Språk regler Grundläggande språkkunskap för att kunna urskilja skriven text från talad text. Sammansatt ord, prefix, suffix, grammatiska former, plural Bryta ner ord till stavelser Skiljetecken och stora bokstäver 62 Olika syften med skiljetecken och stora bokstäver

63 Del 2 Fonem Tal ljud Ljud i familjära vanliga ord Ljuda bokstäver och vanliga bokstaverings mönster Betydelsen av symboler utan ord Betydelsen av vanliga tecken och symboler Betydelsen av ordföljden och dess betydelse Vanliga nyckelord Teknik för att känna igen ord i fraser Den betydelsen av egna språk upplevelser Illustreringar och grafikens betydelse Överensstämmelsen mellan ljud och bokstäver Kronologiska texter Olika texter med olika syften Läsförståelse nivå för att få en betydelse Läsförståelse nivå för att förutsäga innehåll och kontrollera betydelsen Härleda betydelsen av enskilda ord från ett innehåll Teknik för lära sig läsa ordfraser Information i tabeller och listor Funktionen av lexikon Olika källor av information skapad för olika mål Elektroniska och pappers baserade källor 63

64 Del 2 Skriva Kunskapsmål Att skriva enstaka ord, korta/långa fraser, korta/långa texter som är kopplade till personliga upplysningar eller enskilda sport intressen Att kommunicera på ett enkelt sätt och ge upplysningar genom att fylla i formulär eller att skriva korta brev till familj, vänner eller kollegor Att kommunicera kort men effektivt, kunna ge upplysningar, idéer och åsikter, genom att återskapa några vanliga texter. Kunna kommunicera genom information, känslor, och åsikter om gemensamma sport intressen med samtalspartner (s). Specifika kunskapsmål Veta om och använda alfabetet, symboler, och siffror Veta om och tillämpa stavnings regler vid skrivandet av vanliga ord Veta om och använda grundläggande grammatik. Veta om och använda skiljetecken korrekt Veta om och använda skrivregler för datum, timmar, adresser Stava korrekt majoriteten av personliga detaljer, familjära vanliga ord, nyckelord för sport Konstruera en enkel mening. Komponera enkla och sammansatta meningar, användandet av skiljetecken, stora bokstäver, vanlig konjunktioner till att ansluta två satser Fylla i enkla och vanliga formulär/tabeller Använda skrivna ord och fraser till att skriva ner eller presentera information om enskilda sport intressen Planera, utkast och organisera skriva korta paragrafer och i rätt kronologisk ordning Producera läslig text 64

65 Del 2 Huvud innehåll: Skrivprocessen Strukturer och sammanhang Skiljetecken Ljud förlopp Ljud-symbol associationer Ljudassociationer med bokstäver och strängar av bokstäver Fråge/utrops tecken Identifiera och avgränsa fonetiska ord för att bokstavera Begreppet av en mening: subjekt, verb, fyllnad, bestämning Det substantiva uttrycket Subjekt-verb överenskommelse Pronomen Positiva överenskommelser Negativa överenskommelser Negationer Kommandon Modala hjälpverb Adjektive och adverb Jämförelse Passiv form Kausativa verb Relativa satser Sekvens av tidsformer (tempus) Planerande och organiserande tankar Struktur och stil för innehåll, text och avsikt 65

66 Del 2 Formellt/oformellt skrivande Olika tillvägagångssätt för att lära sig stava Bokstavera (t.ex., vanlig brev meningar, visuella mönster) Olika handstilar Sportsligt innehåll mot inlärning Grundläggande i användandet av sportinnehåll och sportsliga platser är att vända sig till deltagarens praktiska behov. Detta betyder att en modul inom läs- och skrivkunnighet som är länkad till sport är en fördel, det hjälper deltagaren ta vara på sina intressen och glädjas åt utövandet av kunskapserfarenheter. Erfarenheter från Golden Goal partners rekommenderar därför att utmaningar från vardagliga situationer kan vara utvecklande genom sport eller genom nyheter. Den integrationen av media och även de följande undervisnings metoderna kan speciellt rekommenderas Videoband/diabilder/tidningar/brev/Tv - radio sändningar/webbsidor Underhållande undervisningsinnehåll och lyfta fram ämnen från sportsliga områden Behålla gruppens uppmärksamhet Granska/titta professionellt Stimulera diskussion Rollspel Tillåter utforska lösningar Skapar tillfälle till att göra scener med sportsligt innehåll och ur situationer som härrör från sportsliga intressen och platser 66

67 Del 2 Exempel: Tala - Tala klart och tydligt för att bli hörd och förstådd "En Meddelande till vägledaren" Den är Fredag kväll. Du vill skjuta upp ett besök till vägledaren som redan är fixat för nästa Måndag, men på Måndag ska du på en viktig arbetsintervju. Så du ringer vägledaren, men telefonsvararen är på... För att kunna simulera detta behövs, en mikrofon och bandspelare och läraren kollar tiden på en klocka. Deltagarna har 30 sekunder var för att spela in sitt meddelande: När alla i den grupp har spelat in hans/hennes korta meddelande, återspolar läraren bandet och spelar upp det så klassen får höra det. Läraren stoppar vid den slutet av varje meddelande och frågar klassen om det har varit tillräckligt klart, antecknar på ett papper nej eller ja svar. Det meddelandet med flest ja resultat är vinnaren. Frågeformulär/Enkät Tillåta folk till att tänka för sig själva utan att bli influerade av andra Kan då dela med sig av enskilda tankar i stor grupp Diskussion Förena idéer, intresseområde och erfarenheter gruppen Vara verksamma efter en presentation, film eller upplevelse som behövs analyseras Tillåt alla till delta aktivt i processen Diskussioner i smågrupper Ungdomar är oftare mer bekväma i små grupper Låta alla deltagare att delta, möjliggöra det för deltagaren att växla mellan passiv och aktivt deltagande och öva färdigheter Frågor och svar kan vara användas till att fastställa deltagarnas tidigare kunskaper och kontrollera framsteg 67

68 Del 2 Sammankomst för reflektion I större grupp, diskussion av rollspel, fallstudie och gruppövningar i små grupper. Möjliggör det för deltagaren att sammanföra färdigheter och kunskaper Genomgång av tidigare lektioner kan genomföras för att hjälpa deltagaren att komma ihåg det tidigare ämnet Ge deltagarna och läraren en chans till att reflektera på lärprocesserna, innehållet och erfarenheterna Exempel: Reflektion och kommunikation, emotioner, upplevelse Ett verktyg som kan ge reflektioner och insikt i deltagarens process, användas i diskussioner och att skapa nya infallsvinklar Vad jag har gjort Namn Vad som fick mig att skratta Datum Vad har varit tråkigt Vad har varit meningsfullt Vad som har varit kul Kan även användas i grupp arbete, där eleverna hjälper varandra genom att diskutera vad dem har lärt sig och utbyta erfarenheter, baserat på frågorna i materialet. 68

69 Del 2 MODUL 2 - SIFFROR Denna modul är avsedd för undervisning i grundläggande matematik, den kommer att hjälp deltagaren till att utveckla de grundläggande färdigheterna som är viktiga för deras kompetens och för att förstå möjligheterna till att tillämpa dessa färdigheter i mötet med olika sportsliga situationer: Tolka information från olika källor Göra beräkningar Tyda resultat och presentera detta För att nå en högre nivå måste deltagaren nå liknande kriterium som involverar mer komplexa tal. De kommer att även behöva hantera ekvationer. Innehållet kommer vara heltal, decimaltal och användningen av vanliga måttenheter som kan associeras till vardagslivet. 69

70 Del 2 Tyda information Läsa och förstå tabeller, diagram, listor och linjära grafer Läsa och förstå tal som använts på olika sätt: till exempel, stor tal i figurer eller ord), enkla bråktal, decimaler, procenttal; skriva ner talande tal, sådan som ett tusental och femtio, eller tre femtiotal ; känna igen decimaltal/bråktal och veta att en tredjedel är en lite mer än 30 % eller 0.3; förstå negativa tal och hur de använts i ett praktiskt sammanhang, så som att 2.3 är mindre än 2 vid temperatur mätning. Mått i vardagslivet (t.ex., minuter, millimeter, liter, gram, grader) kunna läsa av enheter i det vardagliga livet (t.ex., stoppur, måttband, litermått, våg, termometer) Göra verkliga observationer (t.ex., räkna antalet av människor eller föremål, så som antalet av åskådare som sitter på en bänk vid en fotbollsmatch eller bollar kvar på ett biljardbord vid något tillfälle i spelet) Identifiera lämpligt beräkningar till få det resultat de behöver för deras uppgifter. (t.ex., Jag måste multiplicera dessa tal eller Jag måste dela med 100 ) Skaffa sportinformation från olika källor. Deltagaren bör veta hur man läser och förstår grafisk, numerisk och skrivet material, för att kunna välja och jämföra information, kontrollera eller bekräfta antaganden, och kunna göra en bedömning vilken information som är relevant för syftet. (t.ex., att kunna tolka information från olika diagram, tårtdiagram och grafer med mer än en rad, dra slutsatser från diagram och tolka diagram på olika sätt). De bör även veta hur man skaffar information i första hand, genom mätning eller observationer genom läsa fortlöpande information Läsa och förstå grafer, tabeller, diagram och listor (tex., års statistik, klubbuppgifter) Läsa och förstå tal, inkluderande negativa tal (tex., förluster vid sportaktiviteter, låga temperaturer) Uppskatta summor och proportioner: deltagaren bör veta hur man gör jämförelser och relaterande beräkningar, (tex., längden på en fotbollsplan är tre gånger mer än dess bredd, proportioner manliga och kvinnliga friidrottare som är ungefär tre femtedelar) Kunna läsa skalor för utrustning för att få olika nivåer av noggrannhet (t.ex., till det närmaste 10mm eller närmaste dm); Göra verkliga observationer (t.ex., räkna antalet inkast eller hörnor i en fotbollsmatch); Välj rätt sorts metoder för införskaffande för att ett resultat, inkluderande olika sorters information när detta behövs. Deltagaren bör veta hur man utvecklar resultat till en rätt sorts nivå av noggrannhet, användande metoder och rätt sorts mått till den specificerade avsikten. De behöver kunna göra egna beslut om metoder för att kunna genomföra en uppgift, (t.ex., hitta medeltalet och producera en lista, den skulle bespara mig tid om jag skapar en lista för informationen eller uppskatta kostnaderna för några affischer, Jag behöver veta hur många posters det finns rum för ) De bör veta hur man skaffa information från tabeller, så som vinnarlista av nya Olympiska guld, silver och brons medaljer, diagram, så som diagram, tårtdiagram eller listor (t.ex., identifiera antalet av män och kvinnor, åldersgruppen av vinnare, framgångsrika nationer), diagram, som en 70

71 Del 2 enkel karta, ritning eller användandet av en skala med 10mm till 1m, och linjära grafer (tex., till att identifiera temperaturen vid avgivna tider på dagen, tiden på dagen när temperaturen var högst eller lägst). Göra beräkningar Göra beräkningarna med en noggrannhet de har blivit tillsagda att använda (t.ex., avrunda till den närmaste heltal, närmaste 10tal, två decimaler) Addera, subtrahera, multiplicera och dela med hela tal och enkla decimaltal (t.ex., avrunda till två decimaler) Förstå och beräkna bråktal och procenttal (t.ex., 2/3 av 15 är 10, 75 % av 400 är 300) Beräkna arean av rektangulära områden (t.ex. en arena) Beräkna volymer av rektangulär-baserade former (t.ex., en simbassäng) Använda skalor på diagram (t.ex., 10mm till 1m) Använda radie och proportioner. Beräkna medel (medeltal) av upp till 10 föremål (t.ex., temperaturer, resultat, tider) Kunna frekvensberäkning upp till 10 föremål (t.ex., temperaturer från högsta till lägsta om lägsta temperaturen var 16 C); Kontrollera beräkningar genom användandet av olika metoder (tex., uppskatta om det är ett omöjligt svar, kontrollera en subtraktion genom att adderande tillbaka ) kolla om det är rimligt. Kunna visa metoder på beräkningar och visa noggrannheten av deras resultat Kunna göra beräkningar som involverar två eller fler steg, med tal av olika storlek Kunna omvandla bråktal, decimaler och procenttal. Omvandla mått mellan olika enheter (t.ex., från dl till liter, mellan valutor) Kunna arbeta med area och volymer Kunna göra dimensioner från skalritningar (t.ex., använda en 1:20 skala) Använda proportioner och beräkna radie där det behövs; Jämföra information med ett minimum av 20 föremål (t.ex., använda procenttal, använda medelvärde, median, läge) Använda frekvensräkning till att beskriva spridning av information Förstå och använda avgivna formler (tex., för beräkna volymer, områden så som cirklar) Kontrollera metoder som kan påvisa felaktigheter och kolla resultatet att det verkar rimligt. 71

72 Del 2 Presentera resultat Deltagarna bör veta hur man presenterar det huvudsakliga resultat av sina beräkningar, i stället för att ge en redogörelse för beräkning av allting de gjorde, och kunna förklara hur deras resultat anknyter till original avsikten av aktiviteten. Huvud innehåll: Beräkningar: deltagaren bör ha möjlighet till att utföra av olika typer av beräkningar (summor och måttenheter; skalor och proportioner; hantera statistik; använda formler). Summor och måttenheter är en kategori. skalor och proportioner är en annan kategori. Eleverna bör veta hur man gör beräkningar som är två eller fler steg, som används vid minst två operationer i en sekvens när man arbetar med: Summor och måttenheter t.ex., Kunna lösa problem som inkluderar bråktal, decimaler och procenttal, olika valutor eller system av måttenheter; räkna ut ett bråktal eller ett procenttal; räkna ut volymer och area av olika former; Eleverna bör veta hur man arbetar med; decimaler i det vardagliga livet så som hantering med pengar och mätning, (ex., hur man multiplicera och dividerar decimaler av 10, 100 etc.; 72 o Kunna använda lämpliga lösningar som inkluderar tabeller och diagram. o Använda rätt enheter (ex för area, volymer, vikt, tid, temperatur) o Beteckna arbetet rätt (ex., använda svar eller lösning) o Beskriva hur resultat av beräkningarna stämmer överens med uppgifterna o Välja effektiva vägar för att nå lösningarna o Konstruera och använda grafisk framställning, tabeller och diagram (ex., tårtdiagram, frekvenstabeller, ritningar) och att följa matematiska regler så att dessa betecknas rätt (ex., rätt sorts skalor) o Kunna påvisa huvudlösningen och uträkningarna. o Förklara om resultaten stämmer med syftet av beräkningarna. o Skalor och proportioner t.ex., att genom att använda ett positivt heltal förstora figurer,beräkna radien genom att dela 60 i ett förhållande 3:5; o Statistik tex., att kunna medeltal, median och läge ( tex. från diagram, visa flera elitsimmares tider i de fyra simsätten 1) fjäril, 2) ryggsim, 3) bröstsim, och 4) frisim), och använda dessa vid jämförelse; räkna ut frekvensen och använda den till att beskriva spridningen av informationen; o Formler t.ex., när man använder avgivna formler utryckt i ord, som regler (t.ex. längd i cm/2.54=längd i tum) även användandet av symboler (t.ex. c/2.54=1).

73 Del 2 Avrundningsregel: Eleverna bör kunna avrundnings regeln när avrundar man till ett pund ( ) eller närmaste hundradel, och till ett heltal (ex., på en miniräknare betyder 12.46). o Bråktal och procenttal hur man räknar 2/3 eller 3/4 av heltal eller måttenheter, och som procenttal, innefattar även hur man gör beräkningar av summor(ex., 10 % ökning av en summa) och minska summor (ex.20 % minskning av en summa). Eleverna bör veta hur man omvandlar till samma enheter., omvandla 70 minuter till 1 timme 10 minuter, 0.36 meter till 360mm, veta att 0.6 timmar är inte 6 minuter, men 0.6 x 60 = 36 minuter; o Skalor och proportioner Deltagarna bör veta hur man använder enkla skalor i diagram för att räkna ut verkliga måttenheter och hur man ökar och minskar summor av heltal genom att använda förhållande och proportioner, (t.ex., öka upp antalet av mat för tre gånger mer än antalet personer eller placera föremålen i två staplar, en med dubbelt så många föremål än den andra); o Hantera statistik Eleverna bör veta hur man beräknar frekvens och medeltal, förstå att medeltal är ett mittvärde av både högre och lägre tal. Kontrollera beräkningarna Kontrollera för noggrannhet och förståelse behövs alltid som det slutliga steget i beräkningar. Producera bevis är inte nödvändigt vid varje tillfälle. Där det är en serie av beräkningar av den samma typ, kontrollera i alla fall de första beräkningarna för bedömnings syfte. För återstoden av de verkliga resultaten bör de konfirmeras att effektiv kontroll har gjorts. Deltagarna bör vara medvetna av betydelsen av kontroll av resultaten och känna till olika kontroll metoder. Deltagarna bör känna till hur man uppskattar resultatet av deras beräkningar (ex., Det borde vara mellan 10 och 15, så 128 måste vara fel, men 12.8 kan vara rätt ), och hur man kontrollerar genom att kasta om talen. Avrundningen kan vara till närmaste 10mm när man beräknar måttenheter, men kan även ha en övre eller lägre gräns, så som mellan 15 och 20mm.Deltagarna bör kunna använda närmste värdet för att kunna bekräfta resultatet. 73

74 Del 2 Värdefulla källor för fakta inom olika sportsliga områden. Källor för tabeller, rankningar, uppgifter och statistik på målgörare, snabbaste förare, vinnande lag och olika sporthändelser och tävlingar men även möjligheter till att upptäcka individuella sporter, utrustning och historia är inhämtade på olika hemsidor tex /discipline=mar/legal=a/index.html W/discipline=MAR/legal=A/index.html

75 Del 2 MODUL 3 SOCIALA FÄRDIGHETER Bra sociala färdigheter är viktiga för att lyckas i livet. Dessa färdigheter möjliggör för oss att veta vad man ska säga, hur man gör bra val och hur man beter sig i olika situationer Deltagarens omfattning av bra sociala färdigheterna kan påverka deras kunskapsresultat, uppförande, sociala relationer och planerandet av karriärer. Målet med att öva sociala färdigheter är att hjälpa deltagare att lära sig rätt sorts beteende. Denna modul fokuserar på att uppmuntra och förstärka deltagaren i implementeringen av en eller flera beteendelösningar för att nå deras mål i situationer i det vardagliga livet, gilla skola, arbete och karriär planering. Denna modul kan vara användbar för en hel klass eller små grupper. 75

76 Del 2 Inlärningsmål För att kunna hjälpa deltagaren att skaffa sig socialkunskaper och ändra värderingar och handla utifrån värderingar (grundläggande i utövandet av social kompetens), är det viktigt att: Visa upp en bra roll modell som främjar rätt sorts uppförande (ex., elit idrottsmän). Utveckla miljöer som inkorporera demokratiska processer (t.ex., sportaktiviteter på sportarena) Tillåta deltagarna att deltaga i alla aspekter i inlärningsmiljöerna. Skapa tillfällen för deltagaren att öva och reflektera på kooperativt, artigt eller empatiskt uppförande. Skapa tillfällen inom ämnesområden för utveckling av moralisk tankegång och, medmänsklighet och mångkulturell förstående. Utveckla deltagarens förståelse och upplevelse med, moralisk tankegång. Uppmuntra bättre förståelse och vänskap genom gruppövningar, skapa arrangemang och andra övningar som inte nödvändigtvis delar in deltagarna pga. kön, religion eller kultur Utveckla deltagrens möjligheter att arbete tillsammans både i kooperativa och konkurrerande grupper. Övningarna i sociala färdigheter ger olika resultat för deltagarna: Ökande självkänsla och eget ansvar. Utveckling av deras positiva social färdigheter. Utveckling av deras kritiska tänkande och beslutstagande. Utveckling av uppmärksamhet för anvisningar. Utveckling av reflektion och framtidstänkande. Utveckling av deltagarens acceptans. Utveckling av självkontroll av känslor. 76

77 Del 2 Struktur Ett effektivt program med sociala färdigheter innehåller två huvudsaklig element: en undervisnings eller undersöknings process som använder en beteendevetenskaplig eller socialkunskap och olika steg för att lära sig nya beteende genom sport. I strukturen nedan, börjar deltagaren med en bedömning. En bedömning ger information om deltagarens färdigheter både av styrkor och brister. Portfolion är en målmedveten information av deltagarens arbete och ett uppvisande av deltagarens ansträngningar, framsteg, och kunnande i sociala färdigheter. De anvisningarna underlättar för deltagaren att lära sig sociala färdigheter. 77