Utvecklingsprojekt i Kungsbacka

Transkript

1 Framtidens Konsument Konsument Kungsbacka Utvecklingsprojekt i Kungsbacka Ett projekt som skapat en informationskanal till de nya konsumenterna och öppnat dialogen med Kungsbackas handel Projektledare Eva Norrand Andersen

2 SLUTRAPPORT 1. Sammanfattning 1.1 Sammanfattning av projektet Projektet har genomförts inom de tidsramar, inkluderat förlängning på två månader enligt ansökan, som projektplanen angav. De aktiviteter som planerades har utförts. Ekonomisk rapport har skötts i kommunens ekonomisystem. I skolan har elever från alla gymnasieprogrammen utom det individuella deltagit. Lärarna har varit närvarande och delaktiga. Drygt 100 personer har fått ett års prenumeration på tidningen Råd och Rön. Under hösten 2002 har lektioner/föreläsningar genomförts för målgruppen i skolan och frukostmöten för handeln. Under våren 2003 har större föreläsningar genomförts för både skolan och handeln. Kontakten med handeln har dels varit direkt med handlarna dels genom deras föreningar. Affärscentren Kungsmässan och Freeport har deltagit i alla aktiviteter men föreningen i Innerstaden har valt att stå utanför. Dessutom har handlare som inte har varit kopplade till någon företagsförening deltagit. Vi har gjort utvärdering av aktiviteter. Styrgruppen som bestod av Eva Norrand Andersen och Maria Egeröd har träffats fem gånger under projekttiden. Projektledarutbildningen för projektledaren stod Hogia för Göteborg. Vi har gästats av Allmänna Reklamationsnämnden, Konsumenternas Försäkringsbyrå, Hyresgästföreningen, Konkurrensverket och Post och Telestyrelsen däremot inte av Konsumentverket. Testresultatet från skolan visar en ökning av kunskaper mot föregående undersökning 1995, som gjordes i Kungsbacka. Materialet stod Konsumentverket för 1995 och har använts igen Utvärderingarna som gjorts vid aktiviteter visar att trots varierande svårighetsgrad på föreläsningarna har omdömena varit goda och i vissa fall mycket goda. De som aktivt deltagit har samtliga varit engagerade. Projektet har lett till att vi har fått samarbeta med grundskolan, klasserna 8 och 9, särskolan och vi har blivit inbjudna till frukostmöten med handeln på handelns initiativ. Detta har sammantaget med det planerade projektåret som gått, gjort att det har varit ett nöje att arbeta med projektet. 1.2 Ekonomisk sammanfattning Budget Kostnader Lön Lön* Utbildning Utbildning Prenumeration Prenumeration Delprojekt (1) Kostnader Föreläsare(1,2)

3 Delprojekt (2) Övriga Kostnader(1,2) Gemensamma Kostnader avslut(1,2) Kostnader (1,2) Intäkter Summa Summa *se bilaga 2. Bakgrund Riksdagen beslutade 2002 att 20 miljoner kronor skulle tilldelas utvecklingsprojekt inom de kommunala konsumentverksamheterna. Pengarna skulle fördelas av Konsumentverket och sökas av kommunen. Den 20:e februari 2002 hölls ett informationsmöte i Göteborg bland annat där Svenska Kommunförbundet och Konsumentverket informerade om vilka kriterier som gällde för en ansökan. Ett av kriterierna var att politikerna i kommunens ställde sig bakom ansökan. I Kungsbacka kommun fick Konsumentrådgivningen med sig tre politiker som i sin tur beslutade att ställa sig bakom projektet. Kommunen lämnade in en ansökan om kronor till ett projekt som riktade sig till handeln och skolan. Veckan efter midsommar fick vi beviljat ansökan. I augusti 2002 startade projektet. 3. Aktiviteter: redogörelse för projektet Framtidens Konsument Efter att ansökan blev beviljad i juni 2002 påbörjades arbetet med projektet i mitten av augusti med en mycket kort planeringsperiod. En vecka i slutet av augusti gick projektledaren projektledarutbildningen på Hogia i Göteborg. Utbildningen bestod i lärarledda lektioner och gruppdiskussioner. Målet var att ge deltagare de kunskaper, verktyg och attityder som krävs för ett självständigt projektarbete. I september hade vi frukostmöten och introduktionsträffar både i skolan och inom handeln. Ett första introduktionsbrev skickas till berörda handlare inom kommunen. Handeln uttryckte sitt missnöje till att ha frukostmöten utan vill deltaga i det planerade föreläsningsprogrammet under våren 2003.Ytterligare två utskick görs till handeln med inbjudan till projektet Framtidens Konsument. Handelsprogrammet, alla tre årskurserna deltar med respektive lärare. Det individuella programmet tackar nej med anledning av tidsbrist. Istället anmäler sig samhällsprogrammet med inriktning mot marknadsföring med en klass. Alla lärare har deltagit aktivt under läsåret och har varit ett stort stöd. Varje klass får en introduktion. Därefter genomförs lektioner i konsumenträtt. Vi går igenom Konsumentköplagen och Konsumenttjänstelagen. Vi delar ut en blå plastportfölj med projektets logga där eleverna kan samla allt material som vi planerar att dela ut. Vid första tillfället delas material från Konsumentverket ut och ett nummer av tidningen Råd & Rön som handlar om fastighetsköp. Alla deltagande elever och lärare får ett års prenumeration av Råd & Rön. Sammanlagt är det drygt 100 stycken som får prenumerationen och tack vare antalet genererar detta en rabatt på 25% på priset. 2

4 I december har vi aktivitet kring marknadsföring. Eleverna väljer en aktuell ungdomstidning som blir underlag för studier om reklam. Insamling på kommunen görs av äldre vecko/månadstidningar. Med hjälp av Britt-Marie Thörnqvist på Konsumentverket får jag sammanställt ett bra material för reklamanalys och en hel del oh-bilder som jag visar eleverna. Vi tittar på bilderna ur ett manligt/kvinnligt perspektiv. Alla elever får skapa en plansch med typisk manlig eller kvinnlig reklam. Stora vita ark av planschtyp bidrar ett grafiskt företag i Kungsbacka med. En kort information om marknadsföringslagen och hur man anmäler reklam till Konsumentverket avslutar höstterminen. Under hösten 2002 och våren 2003 har styrgruppen som består av Maria Egeröd och Eva Norrand Andersen möte 5 gånger. Idéer och infall bollas och vi beslutar vad för aktiviteter vi skall satsa på. Det har varit värdefullt att satsa tid på styrgruppens möten. Som projektledare har man fått feed-back på idéer och stöd när det har behövts. Under vårterminen besökte Konsumentverket projektet och jag fick redogöra för var vi stod tidsmässigt och berätta om projektet. Under vårterminen samordnades föreläsningar och träffar för elever och handelns parter. Vid varje tillfälle fick vi låna en lokal, i pausen fanns kaffe och det gavs möjlighet åt utomstående att deltaga till självkostnadspris för att fylla platserna i lokalen. Utvärdering gjordes vid varje tillfälle. Vi inledde i januari med Torsten Palm från Allmänna Reklamationsnämnden som fängslade eleverna med konsumenträtt och fall från ARN. Januari avslutades med en extern föreläsare, David Loid. Han talade om varumärkesförsörjning, retorik och vikten av att kunna övertyga. I februari fick vi besök av Gunnar Olsson från Konsumenternas försäkringsbyrå, som intresserade ungdomarna speciellt för pensionsfrågan. Månaden avslutades med ett besök från Hyresgästföreningen och Maria Egeröd som talade om hushållsekonomi. I mars hade vi ytterligare en extern föreläsare, Joachim Due Boje som talade om kundvård och kundservice ur ett tjänstperspektiv. Åhörarna fick en genomgång av hur viktigt det är att följa upp reklamationer istället för att ta strid. I april kom Konkurrensverket och berättade om sin verksamhet och om hur den påverkar oss konsumenter. Vi avslutade april månad med ett besök från Post och Telestyrelsen av juristen Mattias Grafström. Den planerade avslutningen haltade ända in i det sista då Kungsbacka Kommun var drabbad av Kommunals strejk. Med stor portion tur och hårt arbete genomfördes den sista föreläsningen i maj. Vi gästades av Fredrik Härén som talade om att tänka på olika sätt. Varför vi gör vissa saker efter invanda mönster och har svårt att ta till oss något nytt innan vi vant oss. Åhörarantalet var dock blygsamt trots intresserade utomstående. Det var också planerat att vi skulle avsluta skolprojektet med ett testformulär som bygger på Konsumentverkets frågeformulär från Varje klass skulle få ett besök och en stund att fylla i frågorna. Nu fanns inga skolor öppna så vi gjorde ett försök att skicka ut frågorna. Detta fick vi göra två gånger. Det sammanlagda resultatet blev 38 svar och en försening av projektet med 7-8 veckor. Jag sökte förlängning av projektet med två månader och fick detta beviljat. Sista tiden av projektet har använts till att göra utvärderingar och skriva slutrapport. Dessutom är en hemsida för Konsument Kungsbacka på gång där vi kommer att ha en aktuell länklista som vi hoppas kunna uppdatera kontinuerligt. Den planerade skriftliga länklista som skulle distribueras till alla deltagare kommer att skickas ut i formen av ett vykort med hänvisning till vår hemsida. Detta kommer att ske samtidigt som hemsidan publiceras. På detta sätt löser vi problemet med att uppgifter i en länklista blir gamla. Ett antal butiksägare i staden har hört av sig, ett år efter första kontakten, och velat ha möten med oss och information om konsumenträtt. Detta är glädjande eftersom vi inte fick riktigt den förväntade responsen från handeln som vi hade förväntat oss. Men det bekräftar också att ett projekt riktat mot handeln kräver en längre tidsperiod för att synas och sjunka in. 3

5 4. Resultat Uppnådda resultat Utbildning av projektledare skedde hos Hogia i Göteborg med lyckat resultat. Valet föll på en kurs som översteg den satta budgeten men i gengäld fick vi kursen precis i det ögonblicket som vi var i behov av den samt att kursen hade ett gediget innehåll. Delprojektet som riktade sig mot skolan hade framgång omedelbart. Vi fick kontakt med lärarna för berörda klasser och som sedan har samarbetat under resans gång fram till och med våren 2003 då vi avslutade projektet. Vi har delat ut en prenumeration till elever och lärare av tidningen Råd&Rön. Höstterminen har ägnats åt fakta föreläsningar i konsumenträtt och marknadsföring. Vårterminen har ägnade vi åt större föreläsningar. Vi har inbjudit myndigheter och föreläsare i mindre konkreta ämnen som t ex retorik. Vi har lyckats nå en helhet där alla bitar har fått plats. Avslutningen blev genomförd trots strejken inom kommunen vecka men med ett litet deltagarantal. Det planerade testet som skulle genomföras i samarbete med lärarna uteblev också den på grund av strejken. Istället har vi skickat ut testet till eleverna och bett om hjälp och därigenom fått in ett underlag. Delprojektet som riktar sig mot handeln har vi fått kontakt genom företagsföreningarna som har hjälpt oss att förmedla information. Vi har delat ut information om konsumenträtt i skriftlig form till handlarna. Företagsföreningarna både i Kungsbacka och Halland har givit sitt fulla stöd. Vi har utfört två större frukostmöten där vi har presenterat projektet och gett en allmän information om konsumenträtt. Vi har haft god uppslutning på de större föreläsningarna från handeln. Deltagarantalet från näringsidkarna ligger upp mot 40 olika företag. Ett gott resultat är också företagare som ringer och hör av sig när de har problem med en konsumentfråga. Det har blivit en öppnare dialog i konsumentfrågan. En konsekvens av projektet är att lärare har hört av sig med förfrågan om träffar efter våra besök på gymnasiet. Vi har haft en vecka i vår där vi har träffat särskolan i Kungsbacka. Eleverna har kommit i smågrupper på grund av deras grundförutsättningar är annorlunda än de elever som vi har haft i projektet för övrigt. Jag har använt samma material men i ett förenklat skick med mer bilder. Detta har varit mycket givande och vi kommer att försöka fortsätta samarbetet. Samtal har inletts med Komvux för att vi skall kunna deltaga med ett förenklat program för olika invandrargrupper. Detta är en utsatt grupp som är i stort behov av information. Grundskolan har utökat samarbetet med oss. Vi har träffat elever i åttan på hemkunskapslektionerna. Detta samarbete kommer att fortsätta. Inom handeln har vi nu ett år efteråt fått förfrågningar om frukostmöten. Informationen om projektet har spritt sig till handlare som i en eller annan situation behövt information om konsumenträtt till sig själv och sina anställda. Ej uppnådda resultat Vi har ej fått uppslutning till att ordna frukostmöten med handeln i den utsträckning vi har förväntat oss. Arbetet med handeln kräver en längre tidsbearbetning och förankring av idéen och dessutom måste man anpassa möten efter handelns olika säsonger. Det individuella programmet på gymnasiet som var inbjudet att deltaga i projektet tackade nej på grund av tidsbrist. 4

6 Vi har inte kunnat testa alla elever som var planerat. Avslutningen blev av men fick inte den uppmärksamhet som vi har förväntat oss. Testresultat Övervägande ett gott resultat. 64,5% rätt i år i medelvärde mot 55% rätt i medelvärde Frågor som uppmärksammats mycket har bättre resultat förutom frågan om garanti och vad det innebär samt högsta pris vid hantverkstjänster. Dessa frågor är svåra och man ser en koppling till frågor som kommer till konsumentrådgivningen i konsumenträtt. Frågan om garanti och prisets hantering vid hantverkstjänster är genomgående frågor vid rådgivningen. Frågor som inte var med som t ex kredit och privatköp gav inga bra resultat. Vi hade inte med ämnen om kreditavtal och privatköp vilket testresultatet visar. En stark föreläsning i försäkringsrätt har gett ett mycket gott resultat. En mindre stark föreläsning i hyresrätt och hushållsekonomi har inte gett den ökade kunskap som vi förväntade oss. Däremot visar tre frågor om Konsumtion och miljö att eleverna överlag är mycket mer miljömedvetna idag än för 8 år sedan. Vi har uppmärksammat avsnittet om miljö med broschyrer från Råd&Rön om tvättråd och symbolmärkning av miljömärken. 5