Kulparkskolan och dess fritidshem Planen gäller Ansvarig för planen: Maria Klich

Transkript

1 Kulparkskolan och dess fritidshem Planen gäller Ansvarig för planen: Maria Klich Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kulparkskolan och fritidshemmets vision På vår skola ska alla behandlas med respekt för allas lika värde. Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsättas för kränkande handling. Vi vill främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

2 Innehåll Varför har vi en plan?... 2 Kartläggning, nulägesanalys, åtgärd och utvärdering... 2 Analys av årets verksamhet... 3 Ansvarsfördelning... 4 Skolans och fritidshemmets främjande arbete... 5 Vad innebär de olika begreppen... 5 Att arbeta mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier

3 Varför har vi en plan? Enligt skollagen (SFS 2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567) ska planer finnas över arbetet med likabehandling och mot kränkande behandling. I skollagen kallas det plan mot kränkande behandling och i diskrimineringslagen kallas den likabehandlingsplanen. Kulparkskolans och fritidshemmets plan omfattar alla elever från förskoleklass till år 3. Planen har som mål att motverka och förebyggadiskriminering/- trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet och könsuttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder. Skolan skall även motverka kränkande behandling. Rektors arbete med planen är att se till att all personal såväl som elever har en människosyn som respekterar olikheter, skapar en trygg, tillgänglig och lärande miljö för alla elever. Kartläggning, nulägesanalys, åtgärd och utvärdering I slutet av vårterminen utvärderar och kartlägger pedagoger och elever de områden som känns otrygga. Pedagoger och elever diskuterar fram vad som kan göras för att eleverna skall känna sig trygga på dessa platser. Varje år genomförs skolenkäter för att mäta trivseln på skolan. Sociogram används vid behov för att motverkar utanförskap. I årets karläggning kom det fram: Problem Åtgärd Utvärdering vid årets slut Olika regler används vid lek/spel, t.ex. King Out Killerboll några teamade Eleverna enas om vilka regler som gäller. Vuxennärvaro vid spelplan. Då eleverna enades om gemensamma regler fungerar spelet friktionsfritt. Eleverna spelar justare mot varandra. Den som har tagit Vi köpte in fler bollar. Fungerar i nuläget. 2

4 med bollen hemmaifrån vill bestämma spelet För mycket prat på lektionerna. Alla får bestämma oavsett vem som äger bollen. Pedagogerna har varit tydliga i vad som förväntas av eleverna. Eleverna upplever att det har blivit tystare. Analys av årets verksamhet Miljön Vid problematik förstärks otrygga eller konfliktfyllda platser med extra personal. Detta leder ofta till att dessa konflikter försvinner. Att tydliggöra regler som ändras är ett pågående arbete varje år. Oftast försvinner detta när eleverna får prata kring det och enas om regler som fungerar för alla. Oftast är det samma svårigheter som dyker upp i de olika klasserna. Ett oacceptabelt språkbruk dyker upp frekvent. Detta hanterar skolans personal vid förekomst och därmed brukar detta minskas. Tillsammansdagarna har fungerat bra. Sexorna har tagit aktivt ansvar för sina grupper såväl som att leda och planera dagarna. Förskoleeleverna har fasats in i dessa grupper efter de har landat i sin egen klass. Under hela året har vi haft samma grupper för att eleverna skall få en chans till att utveckla en bestående samhörighet vilket har medfört att eleverna känner en större trygghet vid nästa tillsammansdag. Värdegrundsgruppen Värdegrundsgruppen har arbetat riktat mot klass genom gruppstärkande aktivitet vilket har medfört att klassens klimat har blivit bättre. Gruppen har även arbetat för att motverka utanförskap i en grupp och byggt upp ett fungerande kompisgäng kring denna elev. De gruppstärkande aktiviteterna har lett till att eleverna har fått ökad acceptans för olikheter. 3

5 Ansvarsfördelning Rektors ansvar Att tillsammans med personal och barn upprätta en likabehandlingsplan och utvärdera denna. Att se till så att planen följs så att diskriminering, kränkning och trakasserier motverkas. Att informera huvudman då diskriminering, kränkningar eller trakasserier sker. Att vid kännedom om diskriminering, kränkningar och trakasserier kartlägga och upprätta en plan för att få det oönskade beteende att försvinna. Personalens ansvar Att hålla god uppsikt över platser där elever kan känna sig otrygga. Att markera när en elev uppför sig på ett oönskat sätt. Att delta aktivt för att minska kränkningar och trakasserier när dessa uppkommer. Att tillsammans med eleverna upprätta regler för ett gott klassrums- och skolmiljöklimat. Att ha eleven i centrum och själva föregå som en god förebild. Elevernas rättigheter Att känna sig trygga och sedda Att få vuxenstöd för att reda ut konflikter Att bli lyssnad på Elevernas skyldigheter Att följa trivselreglerna Att ta ansvar för att skapa en god studiero 4

6 Skolans och fritidshemmets främjande arbete Individnivå Alla vuxna på skolan skall ha ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma normer gentemot eleverna Personalen tillåter inte nedsättande kommentarer, svordomar, ckränkningar eller trakasserier Pedagogerna uppmärksammar talutrymmet i klassrummet. Läraren fördelar ordet medvetet. Nedsättande kommentarer bemöts. Inre och yttre skolmiljö kartläggs utifrån funktionsnedsättning och platser som kan leda till konflikter eller känns otrygga Samhällets värdegrund om alla likas värde förmedlas genom undervisning och diskussion. Klassnivå Klasserna arbetar med värderingsövningar för att stärka elevernas självkänsla och skapa gemenskap på skolan (Stegvis) Tillsammansdagar Fadderverksamhet Rastlekar där alla är med Värdegrundsgruppen informera om att de finns och vad de arbetar med Skolnivå Vid terminstart går all personal runt och presenterar sig i alla grupper. Elevrådet som kommer med förslag om hur skolans verksamhet kan förbättras Rastvärdar Matråd Föräldrar kallas till utvecklingssamtal minst en gång/termin och oftare vid behov. Vad innebär de olika begreppen Diskriminering Diskriminering i skolan innebär att någon elev behandlas sämre än andra på grund av de sju diskrimineringsgrunderna. Detta gäller även om 5

7 eleven har en anhörig med koppling till någon av ovanstående diskrimineringsgrunder. Diskriminering handlar om att orättvist utöva makt och är helt förbjudet. Med direkt diskriminering menar skolan att någon på skolan behandlas sämre än andra och att det har en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. Ibland pratas det om indirekt diskriminering vilket innebär att skolan har ett krav som påverkar vissa elever mer än andra. Detta kan till exempel vara förbud mot huvudbonad vilket drabbar elever som bär huvudduk eller turban av religiösa skäl. Trakasserier Trakasserier kallas det när någon gör eller säger något som kränker någon annans värdighet och att det hänger samman med någon av diskrimineringsgrunderna. En elev kan trakassera en annan elev. Det är även trakasserier om beteendet beror på att en elevs familjemedlem har en viss sexualitet, religion, ålder, funktionsnedsättning med mera. Detsamma gäller om man felaktigt tror det. Sexuella trakasserier är kränkningar som anspelar på sex till exempel taffsande, skämt, förslag och blickar. Så fort beteendet är ovälkommet och uppfattas som kränkande av mottagaren. Kränkande behandling är samma sak som trakasserier men kallas så när beteendet inte hänger ihop med någon av diskrimeringsgrunderna. Systematiska upprepningar benämns mobbning. Repressalier kallas det om skolan bestraffar eller behandlar en elev negativt på grund av att eleven eller hens föräldrar har anmält diskriminering eller klagat på trakasserier/kränkande behandling, vilket är förbjudet på skolan. 6

8 Att arbeta mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier Regler för hur skolan ska arbeta mot kränkande behandling) skollagen SFS 2010:800 sjätte kapitlet) Skolan skall skyndsamt utreda och åtgärda situationen när en elev har blivit kränkt av en annan elev. All skolpersonal skall anmäla till rektor som anmäler vidare till huvudmannen. Skolan får inte bestraffa någon elev som har varit med i utredningen eller som påtalat att skolan har brutit mot någon skyldighet. Rutiner för när en elev kränkts av personal Händelsen anmäls till mentor, värdegrundsgrupp eller annan vuxen som eleven har förtroende för. Händelsen anmäls till rektor. Vårdnadshavare informeras. Rektor informerar huvudman. Rektor ansvarar för att utredning sker, samtal förs med samtlig berörd personal och ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder dokumenteras. Rektor följer upp med pedagog alternativ elev och vårdnadshavare. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Om du som elev/förälder upplever att en elev kränkt dig/ditt barn så ska du i första hand ta kontakt med personal på skolan som utreder vad som hänt. Vid trakasserieri/kränkningar tar berörd personal emot anmälan bilaga 1 (anmälan om kränkande behandling). Samtal påbörjas av personal ur elevhälsoteamet/värdegrundsgruppen eller dyl. Bilaga 2 (dokumentation om kränkande behandling) med samtliga inblandade fylls i. Den som tagit emot anmälan kontaktar vårdnadshavarna till de elever som blivit kränkt eller kränkta. Som förälder kan du gå vidare och anmäla till Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller Barn - och elevombudet (BEO). 7

9 Rutiner för att utreda och åtgärda när personal anser att en kollega kränkt en elev Om personal upplever att en kollega kränker en elev ska denne omedelbart tala med den som agerat felaktigt. Kränkningen rapporteras till rektor. Bilaga 1 och 2 fylls i. Om så bedöms görs anmälan till polismyndighet eller arbetsmiljöverket. Rutiner för uppföljning Uppföljningssamtal med samtliga inblandade sker efter cirka en vecka. Detta samtal dokumenteras på särskilda blanketter, (Bilaga 3, uppföljning av kränkande behandling - med den som kränkts och bilaga 4, uppföljning av kränkande behandling - med den som kränkt). Klassläraren får åter information och ansvarar nu för att aktivt bevaka situationen. Vårdnadshavare kontaktas av klasslärare muntligt. Elev och vårdnadshavare erbjuds kontakt med elevhälsoteamet som kan erbjuda stödsamtal. Om kränkningarna inte upphör behöver särskilda stödåtgärder sättas in. Rektor kallar elev, vårdnadshavare samt eventuellt representant från elevhälsoteamet till elevvårdskonferens där även individuella åtgärdsprogram upprättas. Dokumentation sker via minnesanteckningar/protokoll. 8

10 9