Startpromemoria för planläggning av Tärnö 1 i stadsdelen Larsboda (vårdboende)

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (11) Handläggare: Nils Sylwan Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Tärnö 1 i stadsdelen Larsboda (vårdboende) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Susanne Lindh Bo Bergman Eva Nyberg-Björklund Sammanfattning Danator Farsta Fastighets AB har inkommit med en ansökan om att få exploatera fastigheten Tärnö 1, som ägs av Stockholms stad, för vårdboende innefattande ca 72 lägenheter. Förslaget innebär ett visst intrång i naturmark, varför möjligheten att minimera detta ska studeras vidare i det fortsatta planarbetet. Husets gestaltning och markbehandlingen är viktiga i det exponerade och branta läget för att anläggningen ska bli ett tillskott centralt i Farsta Strand. Tillgängligheten till byggnaden ska uppmärksammas. Stadsbyggnadskontorets preliminära bedömning är att förslagets genomförande inte kommer att innebära betydande miljöpåverkan. Föreslaget följer översiktsplanens intentioner om att skapa en blandad stadsbebyggelse med bostäder, service och verksamheter. Planarbetet bedrivs med normalt förfarande utan program. Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (11) Planområdets lokalisering och ungefärliga omfattning. Planområdets utsträckning ska studeras i planarbetet Utlåtande Bakgrund Danator Farsta Fastighets AB har inkommit med en ansökan om att få exploatera fastigheten Tärnö 1, som ägs av Stockholms stad, för vårdboende innefattande ca 72 lägenheter. Gällande plan anger barnstuga/skola varför en planändring är nödvändig. Planområdet ligger i Larsboda, vid Brattforsgatan. Omkringliggande bebyggelse utgörs av flerbostadshus i norr, väster och öster. I sydost ligger en kyrklig byggnad, Rikets sal. I söder finns Farsta strands pendeltågsstation på ett avstånd av ca 70 meter från föreslagen bebyggelse. Gångavståndet ca 200 meter till stationsentréer och 400 meter till Farsta Strands tunnelbanestation. Tidigare ställningstagande För fastigheten gäller detaljplan Dp , laga kraft som anger markanvändning barnstuga/skola, S1. Genomförandetiden är 10 år vilket innebär att den upphör att gälla den 7 september Användningen som barnstuga/skola har visat sig mindre lämplig varför en ändring av användningen till ett vårdboende kan vara lämplig. Påverkan på grannar förändras inte avsevärt med detta förslag. Strax väster om de nybyggda bostäderna vid Brattforsgatan, på andra sidan Ågesta Broväg, finns planlagd mark med ett alternativt läge för förskola.

3 SID 3 (11) PLANOMRÅDET Gällande detaljplan. Kvartersmarken som föreslås överensstämmer i stort med den gällande planens kvartersmark för förskola. På kartan visas (med röd ring) en alternativ plats för ny förskola Enligt Stockholms översiktsplan 2012 gränsar planområdet till tyngdpunkt Farsta som bl a omfattar Farsta centrum och stationerna vid Farsta Strand. Området ingår i det som kallas tät stadsbebyggelse. Generellt gäller att kompletteringsbebyggelse i goda kollektivtrafiklägen ska prioriteras och marken utnyttjas så effektivt som möjligt. Denna inriktning och det mycket goda kollektivtrafikläget gör en utökad bebyggelse naturlig. Utdrag ur översiktsplan 2010, Promenadstaden, som visar tyngdpunkt Farsta PLANOMRÅDET

4 SID 4 (11) Illustrationen visar den preliminära utsträckningen av planområdet. Området tar något mer mark i anspråk än gällande detaljplans område för skola/barnstuga. Avgränsningen ska studeras i planarbetet. Höjdkurvorna visar på den branta terrängen och att området är en utmaning ur tillgänglighetssynpunkt. Höjdskillnaden mellan Brattforsgatan och platån där byggnaden är tänkt är ca 10 meter. Bilden visar också att en del av planområdet är hårdgjord

5 SID 5 (11) Området Större delen av planområdet består av sluttande mark och en platå som ligger ca tio meter över den anslutande Brattforsgatan. Delar av området är asfalterat och marken bär spår av två skolpaviljonger som är rivna (de syns på flygbilden nedan). Från platån har man fin utsikt över bostadsområdet vid Ågesta Broväg. Planområdet från väster, med de rivna skolpaviljongerna kvar i bilden. Bilden är tagen innan bostäderna vid Ågesta Broväg byggdes Föreslagen förändring För planområdet ersätts gällande detaljplan med en ny detaljplan som i huvudsak syftar till att möjliggöra vårdboende med 72 lägenheter. Antalet boenden har att göra med det sätt på vilket verksamheten organiseras. Boendet delas upp i enheter om 9 lägenheter per grupp som i sin tur samordnas i grupper om två det vill säga 18 lägenheter. Situationsplanen visar områdets läge i sluttningen mellan bostäder i öster och väster och med pendeltågstationen i söder. En möjlig parkering redovisas mellan Brattforsgatan och pendeltågsstationen

6 SID 6 (11) I anslutning till planområdet finns en gång- och cykelväg som delvis är brant (mer än 10 %) och som, särskilt kvällstid, kan upplevas som otrygg. Den tillkommande bebyggelsen kan ge en tryggare gångväg tack vare verksamheten som pågår dygnet runt. Byggnaderna och anläggningarna utnyttjar befintlig platå som delvis är utjämnad och hårdgjord. Platån utfylls för att få en jämn marknivå på trädgårdssidan av byggnaden Gestaltning Byggnaden föreslås få fyra våningar plus en suterrängvåning, vilket storleksmässigt är i linje med omkringliggande bebyggelse som är från 4 till 9 våningar. På grund av de komplicerade höjdförhållandena får byggnaden två entréer. En entré för bilburna vid byggnadens egentliga markplan och en för gående och cyklande i suterrängplanet. Byggnaden ska utformas i samklang med den befintliga bostadsbebyggelsen och ges en lätt och ljus karaktär. Fasadmaterialet föreslås vara puts med trädetaljer. Taket föreslås som sadeltak med betongpannor i ljus färg. De utanpåliggande brandtrapporna på gavlarna kommer att kläs in med träspalje och klängväxter liksom suterrängvåningen mot Brattforsgatan.

7 SID 7 (11) Vy som visar hur huset kommer att se ut från de beftinliga bostadshuset i sluttningen ovanför från nordost Vy som visar byggnaden från sydväst med terassen för de boende och gångvägen upp till entrén Den sluttande terrängen ställer krav på god utformning av byggnadens och markanläggningarnas anslutning till befintlig mark. Särskilt viktig är utformningen av stödmurar, slänter och anpassningen till naturmarken och befintligt gångstråk. Entrédelen av området och husets entréer ska ges en medveten och inbjudande utformning.

8 SID 8 (11) Bilden visar entrén i suterrängplanen och, längre bort, entrén i byggnadens huvudplan Byggnaden kommer att medföra en viss skuggning för omkringliggande bostadsbebyggelse, bilderna nedan visar skuggningen vid höstdagjämningen 21 september. Skuggning vid höstdagjämningen 21 september Klockan 9 Klockan 15 Naturmark Ett PM, Översiktlig natur- och konsekvensbeskrivning för Tärnö 1, nybyggnation av vårdboende, SWECO, , har upprättats. PM:et anger sammanfattningsvis att: Vid byggnation av vårdboende och ianspråktagande av tomtmarken är det främst gräs/buskmark och övrig mark som kommer tas i direkt anspråk. Lövskog kan komma att främst påverkas indirekt genom förändringar i

9 SID 9 (11) sol/skugga och vattentillförsel. Med nuvarande förslag för exploatering bedöms ett antal av de inmätta ekarna att tas ner, 6st. (de värdefulla) Tallarna måste alla tas ner då de ligger centralt i exploateringen, 5st. Av lönnarna bedöms att 1st tas ner. Antalet ekar och lönnar som tas ner kan komma att minska då exakta lägen och konstruktionsmetoder för hårdgjorda ytor i det här skedet inte är fastställda. Totalt sett kommer exploatering främst ianspråkta redan starkt påverkad mark med relativt låga naturvärden, med undantag för ett antal tallar och ekar med relativt höga naturvärden. Karta från översiktlig natur- och konsekvensbeskrivning Under den kommande planprocessen ska byggnadens placering, gångvägens dragning, markbehandling genom stödmurar/slänter mm samt hur mark och vegetation kan skyddas under byggprocessen studeras för att minimera intrånget i terrängen och påverkan på den kvarvarande naturmarken. Den kvarvarande naturmarken kan också behöva en viss skötsel/röjning för att bland annat gynna befintliga ekar. Parkering De boende har inte bil, parkering anläggs för personal och besökare. Parkeringstalet 0,1 bilplatser per lägenhet ska uppfyllas inom den egna fastigheten. Parkering kommer att finnas vid huvudentrén. Platån där entré finns har en begränsad areal, därför ska ett läge för parkering mellan Brattforsgatan och järnvägen också studeras, bland annat för att minimera ingreppen i naturmiljön. Cykelparkering i tillräcklig mängd ska finnas vid byggnadens entré i suterrängplanet. Angöring Leveranser, avfallshantering, brandfordon och vissa bilburna besökande kan angöra byggnaden via en väg på kvartersmark med en tänkt lutning om ca 10 %.

10 SID 10 (11) Övrig angöring för personal och besökande ska i huvudsak ske via en gångväg med 5 % lutning till husets suterrängplan. Tillgänglighet Genom de förslag till angöring som föreslås ovan bedöms stadens tillänglighetskrav kunna uppfyllas. Brattforsgatans östra del uppfyller inte rekommenderad lutning för gångvägar, men från pendeltågsstationens östra utgång kan området nås via en gångväg som sluttar ner mot planområdet. Buller Den gällande planen anger att högsta bullernivå är 63 dba ekvivalent ljudnivå. En bullerutredning har därför upprättats, Kv Tärnö 1, Farsta, Vårdboende Redovisning av trafikbuller, , Bernström akustik. Sammanfattningsvis innebär utredningen att, den ekvivalenta ljudnivån inte överstiger ekvivalent 55 dba utom vid gavelfasad mot söder som får ca 56 dba. Maximal ljudnivå från stannande tåg överstiger inte 70 dba vid någon fasad. Passerande tåg i hög hastighet ger maximal ljudnivå upp till 76 dba. Med lämplig placering och utformning av uteplatser och balkonger får dessa maximal ljudnivå högst 70 dba. Beräkningarna visar att (bullerkraven) uppfylls utan ljudavskärmande åtgärder. Riskanalys Järnvägen är transportled för farligt gods. I dag trafikeras järnvägen av små mängder farligt gods. Riskanalyser gjordes i samband med upprättande av gällande plan. Analyserna utgick från den ökande mängden av farligt gods på grund av den nya containerhamnen i Norvik, Nynäshamn, nya företagsetableringar och överföring av farligt gods från väg till järnväg. För den då föreslagna barnstugan bedömdes ingen riskutredning nödvändig eftersom den låg som närmast 60 meter från järnvägen och som minst 10 meter över järnvägens nivå. Den föreslagna byggnaden ligger ca 90 meter från järnvägen. Ett PM om riskfrågan har upprättats av SWECO, Förstudie vårdboende i Farsta , SWECO Brand- och Riskteknik. I PM:et bedöms att vårdboendet bör kunna byggas men för att verifiera detta behöver det genomföras en detaljerad riskutredning med kvantitativa beräkningar. Det kan även komma att krävas riskreducerande åtgärder för att nå en acceptabel risknivå för vårdboende och en detaljerad riskutredning gör det möjligt att undersöka vad som eventuellt behöver åtgärdas samt vilka riskreducerande åtgärder som är lämpliga. Dagvatten Dagvattenstrategin för Stockholm Stad ska följas. Dagvattenavrinningen från utredningsområdet ska efter exploatering inte öka jämfört med dagens avrinning från naturmark. Dagvatten från hårdgjorda ytor ska infiltreras så mycket som

11 SID 11 (11) möjligt eller fördröjas innan avledning till befintlig dagvattenledning vars kapacitet ska utredas. Ett PM om dagvattenhantering har upprättats av SWECO, PM Tärnö 1 dagvattenhantering Planområdet består främst av berg, vilket tyder på dåliga infiltrationsmöjligheter för dagvatten. De geologiska förutsättningarna ska utredas vidare för att få bättre förståelse om infiltrationskapaciteten. Förslag till åtgärder i PM är bland annat fördröjning på tak, gröna tak, avledning av takvatten till växtbäddar och fördröjning genom makadamdike längs med tillfartsvägen. I planskedet ska dagvattenutredningen fördjupas och åtgärder regleras i planen. Genomförande och ekonomi Planarbetet bekostas av byggherren enligt träffat planavtal mellan byggherren och stadsbyggnadskontoret. Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte medföra några kostnader för staden. Miljökonsekvenser och behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 5 kap 18 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer att det är möjligt med vårdboende inom fastigheten. Förslaget innebär ett visst intrång i naturmark, varför möjligheten att minimera detta ska studeras vidare i det fortsatta planarbetet. Husets gestaltning och markbehandlingen är viktiga i det exponerade och branta läget för att anläggningen ska bli ett tillskott centralt i Farsta Strand. Tillgängligheten till byggnaden ska uppmärksammas. Dagvattenfrågan ska lösas. Stadsbyggnadskontorets preliminära bedömning är att förslagets genomförande inte kommer att innebära betydande miljöpåverkan. Föreslaget följer översiktsplanens intentioner om att skapa en blandad stadsbebyggelse med bostäder, service och verksamheter. Planförfarande och tidplan Detaljplanen kommer att bedrivas med normalt förfarande utan program. Start PM SBN november 2012 Plansamråd 1 kv 2013 Utställning 4 kv 2013 Antagande 1 kv 2014 SLUT