Branschråd Hemtjänst/Hemsjukvård 2 oktober 2014

Transkript

1 Beställaravdelningen Branschråd Hemtjänst/Hemsjukvård 2 oktober 2014 Tid: Lokal: Bornholm Mariann G Luthman hälsade alla välkomna! Diskussion om ersättningssystemet. Utgångspunkter var - hur kan vi skapa ett system där: vi säkrar att brukarna får en god vård och omsorg dialogen mellan beställare och utförare är god och effektiv hemtjänsten får goda förutsättningar för utförandet Inledning 9-10 Ersättningen idag Christina H Nielsen, controller Dagens schabloner Gunilla Rylander, enhetschef handläggarenheten Varför har vi det system vi har idag? Hur ser det ut i omvärlden? Ingrid Hildebrand, ekonomichef. Se bifogade bilder. Vem informerar brukarna att det blir en förändring i insatsen tvätt? Avgiften bygger på beviljad tid vilket kan skapa problem i det system vi har. Viktigt att komma ihåg att den beviljade tiden innefattar även kringtid så som t ex personalmöten, semester, körtid mm Dubbelbemanning hur ser det ut idag? Christina H Nielsen, controller Se bifogade bilder. Ytterfall är de som har brukare som har 160 timmar eller mer hemtjänst i månaden. De kan slå väldigt hårt om man t ex är ett nystartat litet företag och i uppstarten får ett ärende med dubbelbemanning. Dubbelbemanning hur gör kommuner som beviljar dubbelbemanning? Gunilla Rylander, enhetschef Det ser väldigt olika ut i kommunerna. Ett exempel är att man beviljar tid för dubbelbemanning när det inte handlar om arbetsmiljö. Beställaravdelningen kommer att ha med frågan framöver. Veckotid/månadstid, hur skulle det kunna si ut? Gunilla Rylander, enhetschef och Marina Norrby, systemförvaltare. Beställaravdelningen Socialförvaltningen

2 Beställaravdelningen Denna fråga diskuteras med anledning av att det finns en viljeinriktning från socialnämnden att insatserna skall kunna utföras med större flexibilitet. Marina visar hur det ser ut i Treserva. Treserva möjliggör inte för att handläggare skall kunna bevilja veckotid i en summa utan sammanställningen till veckotid görs av utföraren utifrån insatser. Gruppdiskussioner Alla minglade runt och skrev svar och kommentarer utifrån frågeställningarna. Därefter fick var och en 4 ploppar för att rösta på olika svar/frågeställningar. X= antal ploppar som svaret/frågeställningen fått. Dialog mellan beställare och utförare: Diskussionsfrågor: Hur kommer vi ifrån att lägga mycket tid på att diskutera kvartar? Hur får vi ett säkert system för att rapportera in både utökning och minskning av timmar? Goda exempel? Svar: Det måste finnas förtroende mellan beställare och utförare. XXXXXXXXXXX Att beslutet är förankrat och tydligt för brukaren. XXXXXXXX Tydlig definition på vad som skall ingå i en kvart och det måste vara känt hos brukaren. XXXXXXXXXXXX Viktigt att komma ihåg syftet och målet med insatserna! Jobba med genomförandeplan. Idag är det stort fokus på pengar Kan man ha en kontakthandläggare som man har kontinuerliga uppföljningar med (det arbete som ska ske efter kan fördelas på fler handläggar) XX Brukaren behöver vara delaktig vid upprättandet av genomförandeplaner Kontaktman med vid uppföljning borde gå ut en förfrågan till brukaren om detta Kan tillsyn ersättas med samtalstillsyn? Framtidens IT-lösningar Vågar man vara lite tuffare? Ex ge all morgonhjälp 30 minuter och sen är det gungar och karuseller Utförare behöver titta på den totala tiden för att minska diskussionen kring kvartar Veckotänket är en framgångsfaktor. Beställaravdelningen Socialförvaltningen

3 Beställaravdelningen Följer vi upp insatser eller följer vi upp tiden? Rapportera in förändringar (verksamhetens egenkontroll förtroende?) Dagens spann räcker inte! Upplevelse, lätt att få bort tid, ibland svårt med ökning av tid (inte tillfällig ökning) Hanna vad betydde det?? Timmar som ska tas bort försvinner snabbt, men man kan få vänta på den önskade utökningen. Hur skapa ett ersättningssystem som styr i rätt riktning? Diskussionsfrågor: Hur skapa incitament till att ha ett rehabiliterande förhållningsätt och därigenom minska behovet av hemtjänst hos brukaren? Hur skapa incitament för att göra genomförandeplaner med god kvalitet? Svar: Helhetstänk. XX Rehabiliterande - habiliterande förhållningssätt från både handläggare och utförare. XXXXXXXXXXXXX Att inte överhjälpa Fokusera på det friska. X Realistisk schablon med täta uppföljningar Tillsyn på 15 minuter innehåller ofta mycket insatser som är svåra att hinna med på den tiden Inköp kan vara svårt att hinna med på tiden i schablonen Treserva försvårar planskrivnadet. Utföraren behöver kunna se i Treserva hur många genomförandeplaner det finns. Genomförandeplaner som är lättförståliga och överskådliga för både brukare/medarbetare. Allt på ett blad Återkoppling om genomförandeplan inte håller god kvalitet (uppmanar att göra rätt i systemet)) Delaktighet vid genomförande av genomförandeplan. XX Rättvis ersättning För o nackdelar med att ersätta dubbelbemanning? För och nackdelar med glesbygdstillägg? För och nackdel med utförd tid? Konkurrensneutralitet? Beställaravdelningen Socialförvaltningen

4 Beställaravdelningen Ickevalsalternativet? Nattillsynen? Svar: Fördel dubbelbemanning -minska risk för arbetsskador. XXXXXX Fördel dubbelbemanning - Bedömning av arbetsterapeut/sjukgymnast. Kräver mer resurser till hemsjukvården. XX Måste klargöras när dubbelbemanning skall ges. XX Vem bedömer dubbelbemanning? Är det en kultur inom hemtjänsten? Jämför med OOF där man har mycket mindre dubbelbemanning och en tätare kontakt med arbetsterapeut och sjukgymnast! Lägre ersättning för att finansiera dubbelbemanning?? Ersättning till dubbelbemanning kan göra att vi bara stimulerar en ökning Lasarettet kan ibland utlova dubbelbemanning1 Kan även stå i utredning att det krävs två personal. Finns inga nackdelar med glesbygdstillägg och ersättning för dubbelbemanning Glesbygd behöver pengar till bilar ej restid. XXXX Utförd tid för lite kunskap för att kunna yttra sig. Stressmodell? Utförd tid- fördel att få betalt för det man utför. Brukaren, mer kvalitetssäkert. XXXX Nackdel utförd tid avbokning med kort varsel Smarta lösningar skulle försvinna med utförd tid Administration ökar vid rapportering av utförd tid. Icke val hur du än gör blir det inte rätt Tillfällig ledsagning kan ta många timmar i anspråk.xxxxxxxxxx Nattillsyn borde innanför LOV- staketet för bättre helhet hos brukaren. Synpunkt från egenregi. Handuppräckning kring vem som anser att man omedelbart behöver ersätta dubbelbemanning. 4-5 stycken Beställaravdelningen Socialförvaltningen

5 Beställaravdelningen Förslag : ta de ärenden där det är tydligt att det finns behov utifrån brukarens behov för att sedan analysera hur det skulle falla ut i timmar och kostnader. Tillfällig utökning i fem dagar kan bli problematiskt behöver förtydligas. Kan det t ex vara dygnet runt i fem dagar. Mål: Glesbygdstillägg, dubbelbemanning och utförd tid skall vara till beslut i nämnden Information Överenskommelse Tandvård (Elisabeth C Ekman) Överenskommelser görs för att ingen skall falla mellan stolarna. De överenskommelser som är aktuella för hemtjänsten är: - Anhörigstöd - Blås och tarmfunktionsstörning - Egenvård - Samordnad vård och omsorgsplanering - Samordnad individuell plan - Tandvård - Vårdhygien - Psykiska funktionsnedsättningar Information finns i respektive överenskommelse. Man tror att det finns ett mörkertal då det borde vara fler som har rätt till detta erbjudande. Fallskador (Elisabeth C Ekman) Elisabeth visar ny rutin vid fall och fallskador som tagits fram utifrån några allvarliga händelser. Ett problem är att man utförare inte kan komma fram till vårdcentralerna vilket behöver åtgärdas. Det behöver ändras i rutinen då hemtjänsten inte registrerar i Senior Alert. Förslag att utarbeta nya rutiner som gäller för hemtjänst. MAS kontaktar Avdelningschef för OOF för att få med representant. Trygghetslarm (Öystein Berge) Öystein informerar om vilka avvikelser som inkommit sedan förändringen i juni Flest avvikelser handlar om nyckelhanteringen. Idag är 200 digitala larm installerade av totalt Öystein visar tidsplanen för installationen (skickas med i minnesanteckningarna) Beställaravdelningen Socialförvaltningen

6 Beställaravdelningen Reservlarm/akutlarm kan sättas ut av personal i egen regi. Detta kan bli problematiskt och kommer att tas upp i styrgruppen för trygghetslarmet. Om ett företag i enskild regi ser att det finns ett behov av ngt tilläggslarm så skall denne höra av sig till aktuell utförare i egen regi. Vid begränsningsåtgärder skall det ske i samråd Registerkontroll på alla hemtjänstpersonal. (Hanna Ogestad) Ny lag som innebär att man vill stärka skyddet för barn och förhindra att barn blir utsatta för sexbrott. Hemtjänsten är en verksamhet som kan arbeta i barnfamiljer varför man skall inhämta information från belastningsregistret när man nyanställer personal. Trainee-utbildning (Therese Bendelin) Therese berättar om ett utvecklingsarbete som skall starta. Anledningen är att det är få som söker till gymnasiets vård- och omsorgsprogram. Den finns en tro att en lösning skulle vara att man efter gymnasiet garanteras jobb. Egentligen så fungerar det redan så idag men det man behöver göra är att göra ett paket som känns attraktivt för ungdomar. Det måste vara vissa kriterier som måste uppfyllas för att man skall kunna få ett jobb. Om man som utförare i privat regi är intresserad att vara en del av detta så kan man kontakta Therese Bendelin på therese.bendelin@gotland.se Regionens definition av utbildad personal inom hemtjänsten. (Hanna Ogestad) Den personal som har gymnasial omvårdnadsutbildning oavsett antal poäng Förebyggande projekt inom äldreomsorgen (Christine Färnskog) Christin berättar om projektet som bygger på tre delar. Vad säger forskningen? Hur gör andra kommuner? Vad gör vi redan i dag? Har man tankar och idéer så får man gärna höra av sig till Christine på christine.farnskog@gotland.se Ny struktur för kvalitetsuppföljning ( Hanna Ogestad) Framöver kommer beställarenheten att använda en annan form för uppföljningar. En enkät med övergripande frågor kommer att gå ut till samtliga utförare och utvalda verksamheter kommer att få besök där vi vill vara med ute i det dagliga arbetet. Efter besöket kommer vi sedan att samtala med chefer och personal för att prata om våra synpunkter. Beställarenheten kommer även framöver att mäta kontinuiteten hos brukarna. Det kommer att göras under bestämda veckor. Beställaravdelningen Socialförvaltningen

7 Beställaravdelningen Flexibilitet i utförandet av insatser (Gunilla Rylander) Det finns insatser där socialnämnden har beslutat om frekvens. Sådana insatser är städ och inköp. Om en brukare behöver städ varje vecka skall man återkoppla till handläggaren som fattar nytt beslut. Denna fråga kommer man att lyfta vidare för att kunna göra insatserna mer flexibla. Fönsterputs ingår i insatsen städ och det innebär inte att man måste avstå från ett städtillfäle utan det skall vara utöver. Övriga frågor Hemsjukvården informerar att vissa områden kommer att ha en besvärlig höst då det är svårt med bemanningen. Samordningen på lasarettet är ett problem. En ny funktion med en social samordnare skapats. I dagsläget känns rollerna är oklara och det finns inget i brukarfokus. Gunilla Rylander har tagit upp problemen på Ärendegrupp och får uppdraget att följa upp detta med Lotta Lohrén. Mariann Godin Luthman uppdaterar information om till samordnare med telefonnummer, där det inte bara är internnummer. Vid datorn Hanna Ogestad Beställaravdelningen Socialförvaltningen

8 Dubbelbemanning Oktober 2012: Andel dubbelbemanning av total beviljad tid: 7,2 % Spridning: mellan 0 % och 25,3 % av bevijlad tid Augusti 2014: Andel dubbelbemanning av total beviljad tid: 6,8 % Spridning: 0 % och 38,5 % av beviljad tid Branschråd hemtjänst

9 Dubbelbemanning Jämförelse 2012 och 2014 De flesta distrikt har minskat eller har ungefär lika andel dubbelbemanning Några har ökad andel dubbelbemanning Färre distrikt har dubbelbemanning Branschråd hemtjänst

10 Samband mellan ytterfall och dubbelbemanning? Svårt att se samband, men.. Några distrikt har ytterfall utan att ha dubbelbemanning (12,5%) Några distrikt har dubbelbemanning utan att ha ytterfall (21 %) 40 % av distrikten har ingen dubbelbemanning, men har 16 % av ytterfallen 83 % av distrikten som har dubbelbemanning har också ytterfall Branschråd hemtjänst

11 Ersättningsmodell och rutin Timerersättning utgår från beviljad tid minus frånvaro (sjukhusvistelse och korttidsvistelse) Kostnadsfri avlösning och tillfällig hemtjänst (sommargotlänningar) ersätts för utförd tid Ersättningsunderlag för månaden är tillgänglig i Treserva den 13:e i påföljande månad Egen regi Enskild regi kr/t 337 kr/t Branschråd hemtjänst

12 Fel i korttidsfrånvaro och senareläggning av ersättningsunderlag Senarelagt från 8:e varje månad till 13:e varje månad fr o m juni 2014 Korttidsfrånvaro (automatisk) slår in när avgiftshandläggningen är klar Ersättningsunderlaget togs tidigare fram innan avgiftshandläggningen var klar all korttidsfrånvaro kom inte med Lösning: senarelagt underlag och ändrade betalningsvillkor (från 20 till 15 dagar) Branschråd hemtjänst

13 Frånvaro Korttidsvistelse: automatisk Sjukhusvistelse: manuellt (utförare) Frånvaro blir fel (dubbel) om: korttidsvistelse läggs in manuellt sjukhusfrånvaro ligger kvar när brukaren går över till korttidsplats Därför är det viktigt att ni : aldrig lägger in korttidsfrånvaro manuellt alltid avslutar sjukhusfrånvaro när ni tar emot utskrivningsmeddelandet Branschråd hemtjänst

14 Varför har vi det system vi har Fast ersättning för beställt uppdrag Fast ersättning = beviljad tid x timpris Tillfällig avbeställning av insatsen => frånvaroavdrag Enkelt och tydligt!? Branschråd hemtjänst

15 Rätt ersättning? Prisutveckling i snitt 2 procent per år Lägre schablontider för några insatser Branschråd hemtjänst

16 Viktiga faktorer Hur stor andel av beviljad tid utförs hos brukaren? Hur stor andel av arbetad tid utförs hos brukaren? Branschråd hemtjänst

17 Branschråd hemtjänst

18 Överenskommelser HSN-SON Inga patienter brukare ska falla mellan stolarna Gråzoner synliggöras Beslutas av Direktörer/Nämnder /Fullmäktige beroende på olika krav Arbetsgrupp Överenskommelser

19 Exempel på överenskommelser Anhörigstöd reviderad Blås o tarmfunktions störning ny Egenvård Samordnad vård och omsorgsplanering reviderad Samordnad individuell plan (SIP) Tandvård reviderad Vårdhygien Psykiska funktionsnedsättningar Arbetsgrupp Överenskommelser

20 Tandvård uppsökande tandvård och munhälsobedömningar För vem? Individer med ett varaktigt och omfattande vårdbehov: hjälp med personlig omvårdnad minst 3 ggr/dygn och trygghetslarm eller tillsyn på natten Personer som: Bor på SÄBO eller ordinärt boende Omfattas av LSS o har insatser Har omfattande psykiskt funktionshinder Arbetsgrupp Överenskommelser

21 Vad gäller? Kostnadsfri munhälsobedömning i det egna boendet Nödvändig tandvård Kostnaden ingår i högkostnadskyddet Arbetsgrupp Överenskommelser

22 Handläggarenheten ansvarar för Bedöma om varje enskild person behöver hjälp med tandvård i samband med vårdplanering Identifiera personer o utfärda underlag för tandvårdsintyg Arbetsgrupp Överenskommelser

23 Distriktssköterskor/sjuksköterskor ansvarar för Bedöma om varje enskild person behöver hjälp med tandvård vid vårdplanering eller annat tillfälle Identifiera personer o utfärda underlag för tandvårdsintyg Arbetsgrupp Överenskommelser

24 Tandvårdsenheten ansvara för att Utfärda tandvårdsintyg Dokumentera Hänvisa till tandläkare vid behov Sammanställa statistik Informera Utbilda personalgrupper Arbetsgrupp Överenskommelser

25 Utförare av vård och omsorg ansvarar för att Erbjuda munhälsobedömning till den enskilde samt meddela Tandvårdsenheten Planera årlig utbildning för personalen Omvårdnadspersonalen finns med vid munhälsobedömningarna Munvårdskort finns tillgängligt Dokumentera Hjälpa den enskilde att ta kontakt med tandläkare Arbetsgrupp Överenskommelser

26 Arbetsgångar Bilagor Särskilda boendeformer för äldre, LSS och socialpsykiatri Hemtjänsten Anhörigvård Arbetsgrupp Överenskommelser

27 Arbetsgång särskilda boendeformer Ansvarig sjuksköterska el kurator identifierar personer och skickar information till tandvårdsenheten Tandvårdsenheten utfärdar tandvårdsintyg. Skickar ett gult tandvårdskort, erbjudande om kostnadsfri munhälsobedömning Den boende tackar ja via omvårdnadspersonalen som ringer tandvårdsenheten. Munvårdskort upprättas: originalet till vårdtagare -förvaras så omvårdnadspersonalen kan använda det kopia till sjuksköterskan Arbetsgrupp Överenskommelser

28 Arbetsgång hemtjänsten Biståndshandläggare/ distriktssköterska/sjuksköterska hemsjukvården identifierar personer och skickar information till tandvårdsenheten (vilken hemtjänst ska framgå) Tandvårdsenheten utfärdar tandvårdsintyg. Skickar ett gult tandvårdskort, erbjudande om kostnadsfri munhälsobedömning Den enskilde tackar ja, via post eller genom att omvårdnadspersonalen ringer tandvårdsenheten. Tandhygienist genomför besök tillsammans med kontaktperson i hemtjänsten Munvårdskort upprättas: originalet till vårdtagare -förvaras så omvårdnadspersonalen kan använda det kopia till distriktssköterska/sjuksköterska Arbetsgrupp Överenskommelser

29 Arbetsgång anhörigvård Distriktssköterska/sjuksköterska identifierar person och skickar underlag till tandvårdsenheten Tandvårdsenheten utfärdar tandvårdsintyg. Skickar ett gult tandvårdskort, erbjudande om kostnadsfri munhälsobedömning Personen tackar ja via post Tandhygienist planerar besök via Munvårdskort utfärdas och skickas både till vårdtagaren och en kopia till distriktssköterska/sjuksköterska Arbetsgrupp Överenskommelser

30 Hur påverkar det aktuell arbetsgrupp? Ge tid för kontaktperson att vara med vid tandhygienistbesöket Planera utbildningstillfällen för personalen Ansvara för att insatsen kommer med i genomförandeplanen Arbetsgrupp Överenskommelser

31 Nyreviderade rutiner Fall och fallskador Kontakt med sjuksköterska/distriktssköterska Elisabeth C-Ekman