Kyrkklockans förskola. Verksamhetsplan 2015

Transkript

1 Kyrkklockans förskola Verksamhetsplan 2015 Normer och värden Vi arbetar utifrån läroplanens mål och riktlinjer, där vi har uppdraget att aktivt lära barnen samhällets demokratiska värderingar. Kyrkklockans förskola arbetar även utifrån Svenska Kyrkans värderingar och uppmärksammar de kristna högtiderna och traditionerna. Under förskolans uppdrag (Lpfö98/2010) står det även att verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik. Detta synsätt genomsyrar hela vår verksamhet. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vi har valt Mumintrollen som tema i år pga. av att det var 100 år sedan Tova Jansson föddes och för att det passar bra som utgångspunkt för normer och värden. Mumintrollen och deras vänner är mycket olika som personligheter, de ser olika ut, de beter sig olika osv. Trots detta lever de som vänner tillsammans, hjälper varandra och löser problem när de uppstår. De lever litet som de själva tycker lämpligt, utan att för den skull vara otrevliga mot varandra och de resonerar ofta om olika sätt att komma med lösningar en bra utgångspunkt om man diskuterar demokrati. Muminfamiljen är en kärnfamilj med mamma, pappa och ett barn. Familjen har sedan utökats med diverse adoptivbarn, vänner och tillfälliga behövande. Vi samtalar med barnen om hur deras familj ser ut. Rollekar förekommer både spontant och arrangerat. Den sociala förmågan övas dagligen och stundligen på förskolan. Att lära sig vänta på sin tur, att låna ut saker till sina vänner, att lära sig att vara tyst när andra sover, att lära sig trösta och hjälpa varandra är exempel på kunskaper som är grundläggande för varje barns empatiutveckling. Samtidigt är det viktigt att barnen lär sig att stå på sig och veta sina rättigheter (enligt barnkonventionen), för att de skall kunna trivas och fungera med andra barn. Att lära känna sin kropp, sina sinnen och sin närmaste omgivning är en viktig del av undervisningen och syftar till att barnen skall känna trygghet i vardagen. I leken tränas barnets självkänsla samt etik och moral.

2 Utveckling och lärande Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Mumindalen kan liknas vid Sverige och den består av olika landskapstyper vi kan tala om samhällen, skogar, älvar, forsar osv i barnens närmiljö, hos mormor och morfar eller där de varit på semester. Mumintrollet plockar svamp med Lilla My vi talar om svampar vilka är goda och vilka är giftiga? Vad händer om man ätit en giftig svamp frökens hund gjorde det vad hände då? En komet är på väg mot Mumindalen vad är en komet? Mumintrollen gömmer sig i en grotta vad är en grotta och hur bildas en grotta? Snusmumriken hittar granater i grottan vad är granater vilken färg har de och finns det andra ädelstenar? På det här sättet arbetar vi med språket samtidigt som vi samtalar om natur, hembygd, miljö osv. På ett naturligt sätt utan att barnen märker att de undervisas kommer matematik och språk in i barnens medvetande. Lilla My gömmer sig i en bok BAKOM en sten och dyker sedan upp FRAMFÖR mjölkflaskan eller MELLAN träden barnen får återberätta sagorna, för att öva muntlig framställning och överkomma sin blyghet. Förmiddagssamlingen är dagens mest intensiva block. Vi har en samling innan lunch där vi uppmärksammar de barn som inte är på förskolan de är kanske sjuka, och då talar vi litet om hur det är att vara sjuk. Vi talar också om vilken dag det är och hur vädret är samt vad som serveras till lunch. Sedan arbetar vi utifrån olika ämnen som t.ex. naturkunskap, matematik, språk, musik, färg och form. Genom att personalen i alla situationer talar om vad vi gör samt benämner föremål och använder vetenskapliga och vardagliga begrepp, tränar barnen omedvetet sitt språk först genom att lyssna och förstå, sedan genom att härma och berätta. Det är oerhört viktigt att hela tiden tala med barnen för deras språkutveckling, och för att de skall förstå, vad som händer och varför. Att uttrycka sig i form och färg är viktigt. Barnen får, samtidigt som de tränar sig i olika tekniker (fingermålning, pensel, penna, kritor, färgpennor, skumgummimålning, tryck etc), lära sig att kontrollera sina händers rörelser, då de målar en sol (cirkelrörelse), trädstammar (långa streck) eller snöflingor (prickar) eller helt enkelt låter fantasin flöda. Vi blandar färger för att se att nya nyanser kommer fram, och pratar om vad man kan använda den nya färgen till. Musiken är ett lustfyllt hjälpmedel till språkutveckling. Det är lättare att lära nya ord och ljud med musik, och det är roligt. Innan barnet kan sjunga orden, kan de göra rörelser med händerna.

3 Vi använder sångkort med bilder och en sångpåse som innehåller saker som är kopplade till olika sånger. En visa har ett särskilt kort med en illustration, som passar till texten. Detta är ett första steg mot förståelsen av symboler, något som i slutändan skall leda fram till igenkännandet av bokstäver och förmåga till läsning. Barnet känner igen kortet och börjar sjunga visan de har lärt symboliken. Många sånger har ett pedagogiskt syfte de tränar kroppsdelar, veckodagar, årstider, färger eller lär barnen räkna till tio. Fyra- och femåringarna arbetar extra med bokstavskännedom samt enklare matematiska uppgifter. Treåringarna använder också språket och matematik mycket men då mest i vardagen genom att benämna föremål samt räkna saker. Experimentella inslag, som att väga och mäta, frysa och tina vatten, plantera frön i jord och följa utvecklingen är också en viktig del av barnens vardag. De äldre barnen åker också ofta på studiebesök och gör utflykter utifrån det aktuella temat. De yngre barnen gör inte direkta studiebesök, men de får göra utflykter i vår spännande närmiljö med sina skogar och raviner, öppna ytor och lekparker. Barns inflytande Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Barnen får välja utifrån sina egna förutsättningar. Genom samtal kan man guida barnet att själv välja och därmed ta ett ansvar för sitt val. Till exempel om barnet väljer att leka med klossar, får det även lära sig att man måste plocka upp klossarna, när man lekt klart och ev. avsluta det man lekt med tidigare. I den fria leken får barnen själva välja vad och hur de vill leka. Utifrån barnens intressen väljer vi böcker och material till verksamheten. Barnen får själva vara med och välja sånger vid storsamlingar och inför avslutningar. Vi erbjuder barnen aktivitetskort med bilder på exempelvis lego, lekkök, böcker och tågbana för att hjälpa dem att välja aktivitet. Barn i behov av särskilt stöd Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktig, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter.

4 Det är viktigt att studera barnet noga, för att kunna kartlägga vari barnets svårigheter består. Det är även viktigt att vårdnadshavare är informerade och samtycker kring allt som rör barnet. Ett schema ska även göras för att säkerställa att barnet får det stöd det behöver. Vi har möjlighet att få hjälp via Resurs och Kunskap/Konsultativt stöd. Verksamheten kan sedan planeras utifrån de svårigheter som kartlagts hos barnet. Samlingar kan genomföras i större och mindre grupper, där man tränar på det som det specifika barnet behöver extra stöd i. På så sätt kan flera barn träna på det som det specifika barnet behöver träna på och inget barn behöver känna sig utpekat. Det kan även visa sig att fler barn har problem inom samma område, om också inte i samma utsträckning. Man använder olika typer av pedagogiskt material så som bilder, tecknade uppgifter, böcker, spel mm. Kategoriseringslekar är även ett bra sätt att träna barnet inom olika områden (färg, form). Om barnet har svårigheter inom den språkliga utvecklingen är det viktigt att pedagogerna tänker på hur man formulerar sig och att man är noga med att tala grammatiskt korrekt utan att rätta barnens felsägningar, men upprepar det barnet sagt korrekt t.ex. genom att fråga om man förstått barnet rätt. Ligger problemen inom det sociala området är det viktigt att förskolepersonalen är noggrann med att tala om varför man gör som man gör, vara extra tydlig med information, vad som kommer ske under dagen osv. Positiv förstärkning ska alla barn på förskolan få, men det kan vara extra viktigt för vissa barn att man poängterar, när de har gjort något bra istället för att uppmärksamma ett negativt beteende. Modersmålspedagogerna bör informeras om barnets speciella behov samt terminsplaneringen på avdelningen och arbeta integrerat med resten av förskolepersonalen, så att båda språken tränas parallellt. Samverkan förskola/skola Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen (skolan), för att stödja barnets allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv Rektor/kontaktperson kontaktar förskolan för planering av övergång, när skolplaceringen är klar Kontaktpedagog utses från respektive förskola Träff med respektive pedagoger (förskola/skola) Besök tillsammans med barnen

5 Överföring av ev. information med föräldrars tillåtelse Särskild uppmärksamhet ska ägnas de barn som behöver särskilt stöd ett nära samarbete med föräldrar, Resurs och Kunskap, skolans resursteam, rektor och ansvarig pedagog. Förskola/hem Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet. Förskolan tar oftast första kontakten med barnets föräldrar och skickar information om verksamheten samt den kommande inskolningen. Inskolning pågår tills barnet och föräldrarna känner sig trygga i miljön och med pedagogerna. Det pågår daglig kontakt med föräldrarna vid lämning och hämtning, då det finns tillfälle att ställa frågor och dela information. Föräldramöte sker en gång per år samt utvecklingssamtal varje termin. I hallen finns en anslagstavla, där ny information regelbundet sätts upp, samt en kalender där det står vad som sker under veckan (utflykter, matsedel mm) Extra viktig information sätts även upp på ytterdörren så att föräldrar inte kan missa något. Det skickas även ut ett månadsbrev, dubbla exemplar i de fall där barnet har två hem. I hallen finns även en digitalram, där barnens aktiviteter visas. Att följa Kyrkklockans blogg är ett annat utmärkt sätt se vad som sker under veckorna. Modersmålsstöd Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Förskolan ska sträva efter att varje barn, som har ett annat modersmål än svenska, utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Språk och lärande hänger oupplösligt samman, liksom språk- och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund, som utvecklar sitt modersmål, får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska

6 språket och sitt modersmål. Vi har ett nära samarbete med våra modersmålspedagoger, både när det gäller arbetssätt och kontakt med hemmet. På ett möte i början av terminen arbetar vi fram en gemensam terminsplanering tillsammans med modersmålspedagogerna. Vi integrerar de på förskolan representerade språken genom musik, böcker och temaarbeten. Vi utnyttjar även olika situationer (måltider, lekar, samlingar) till att lyfta olika begrepp inom språken. Vi tror att om man behärskar sitt språk, blir de sociala sammanhangen enklare att förstå. Pedagogisk dokumentation Uppdrag Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras, för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. Dokumentation sätts upp i hallen som bild och text för att synliggöra för föräldrar hur vi arbetar samt att föräldrar och barn kan reflektera över olika aktiviteter tillsammans. Vi använder oss även av Alla är med och TRAS som synliggör barnets utveckling inom olika områden. Utifrån denna modell kan vi sedan planera vår verksamhet, så att den möter barnets behov. Vid planeringstillfällena, en gång i veckan, går vi igenom hur vårt arbete med barnen framskridit, hur vi kan fortsätta och hur långt vi kommit i förhållande till våra för terminen fastställda mål. (Systematiskt kvalitetsarbete)