Förebyggande hälsoarbete inom förskola och fritidshem i Gotlands kommun DELUTVÄRDERING Andersson-Linder Konsult

Transkript

1 Andersson-Linder Konsult Förebyggande hälsoarbete inom förskola och fritidshem i Gotlands kommun DELUTVÄRDERING 2008 Andersson-Linder Konsult December 2008

2 Innehåll: Projektet Utvärderingsmetod Aktiviteter i utvärderingen 2008 Checklista för aktiviteter i projektet Resultat: - Rektorsintervjuer Sammanfattning Resultatredovisning - Hälsotermometrar/Personalenkät, M1 och M2 Sammanfattning Resultatredovisning - Modellförskolan Myran Sammanfattning Resultatredovisning Insatser i projektet Synpunkter på projektets genomförande Slutsatser, Delrapport 1 Bilagor1,2,3

3 Projektet Se projektbeskrivning Utvärderingsmetod för Delrapport Ta del av fortlöpande dokumentation från projektet Fortlöpande kontakt med projektansvarig på BUF Personlig kontakt med ansvariga rektorer för ett slumpmässigt urval av rektorsområden varje projektår Hälsotermometer för upplevd arbetsrelaterad fysisk och psykisk hälsan som ifylls av all personal vid slumpvis utvalda förskolor och fritidshem, en gång per projektår. Personalenkät till all personal vid de slumpvis utvalda enheterna en gång per projektår. Redovisning och analys av inkomna resultat. Resultat och analyser i utvärderingen kommer att redovisas på de sammanslagna resultaten. Endast förskolan Myran kommer att redovisas särskilt. Aktiviteter i utvärderingen Inläsning av projektmaterial Intervjuer med projektledare Björn Söderberg 2007 och 2008 Tagit del av Lägesrapport förebyggande hälsoarbete (2007) Tagit del av minnesanteckningar från Bullerteamet Tagit del av information om det förebyggande hälsoarbetet på projektets hemsida inom Gotlands kommuns hemsida. Tillsammans med Gunilla Carlsson framslumpat, medelst slumpvalstabell, 20 enheter (12 förskolor och 8 fritidshem) av totalt cirka 80 enheter. 190 personal ingår i studien, av totalt cirka 530 personal, fördelade på 17 rektorsområden från norr till söder på Gotland. Utskick och sammanställning av Hälsotermometer avseende personalens självupplevda arbetsplatsrelaterade fysiska och psykiska hälsa till urvalet enligt ovan i februari (Se bilaga 1) Utskick och sammanställning av Hälsotermometer enligt ovan + ett antal enkätfrågor i november 2008 (Se Bilaga 2) Telefonintervjuer av samtliga rektorer för de utvalda rektorsområdena i februari mars Telefonintervjuer av samtliga rektorer för de utvalda rektorsområdena i november december (Se bilaga 3) Besök på modellförskolan Myran februari 2008 Telefonintervju med bulleransvarig på Myran november 2008 Checklista för aktiviteter i projektet Samtliga arbetsplatser och anställda inom förskola och fritidshem skall under perioden ha gått igenom nedanstående punkter. Det är respektive chef som ansvarar för att åtgärderna beställs och genomförs. Personalavdelningens uppgift är att lämna råd och stöd till chefen. Aktiviteterna beställs av respektive rektor från antingen Previa eller Barn- och utbildningsförvaltningen. Under år 2008 har förvaltningen tilldelats extra resurser för företagshälsovård.

4 1. Enkätundersökning Arbetsliv och hälsa (frivillig) 2. Belastningsergonomisk inventering 3. Ergonomiundervisning med uppföljning 4. Stressutbildning Sans och Balans 5. Bullerrond 6. Information om ljudmiljö och buller 7. Vid behov Fördjupad kunskap om ljudets påverkan på människan 8. Vid behov Råd angående lokal, inventarier, leksaker - för bättre ljudmiljö 9. Tips på bullersänkande åtgärder checklista för arbetsplatsen (Arbetsmiljöpärmen) 10. Använda elektroniskt öra Aktivitet 2-6 är obligatoriska medan 1 och 7-10 är frivilliga aktiviteter. Resultat Sammanfattning rektorsintervjuer Samtliga rektorer i urvalet är mer eller mindre insatta i projektet. Vissa rektorer är nyanställda och sämre insatta. Antalet genomförda obligatoriska aktiviteter för ergonomi, stress och buller enligt checklistan har fördubblats från början till slutet av år De frivilliga insatserna, som främst avser buller, har tredubblats under året. Generellt är det aktiviteter som handlar om ljudmiljö och buller som utnyttjas mest. Det som eventuellt hindrat rektorerna att arbeta med det förebyggande hälsoarbetet i projektet är framför allt att de är nya som rektorer eller att tiden för kompetensutveckling i förskola/fritidshem är begränsad och ska räcka till mycket. Rektorerna anser allmänt att det förebyggande hälsoarbete som gjorts hittills varit till nytta för personalens arbetsmiljö och att det lett till viss verksamhetsutveckling. Knappt hälften av rektorerna anser att de ökat sina egna kunskaper om ergonomins, stressens och bullrets betydelse för personalens hälsa under året. Man tycker att aktiviteterna i Checklistan är adekvata för att förebygga ohälsa bland personalen, men pekar även på en del andra viktiga faktorer i sammanhanget. Det gäller framför allt barngruppernas storlek, möjligheten att få handledning, tillräckligt med tid för att utveckla samarbete och samsyn i personalgruppen samt fler adekvat utbildad personal. Redovisning Rektorsintervjuer 1 Februari mars 2008: N=17 Information om projektet: Flertalet rektorer uppger att de blivit informerade om projektet av Björn Söderberg direkt eller på chefsmöten/samverkansmöten. De få som dåligt känner till projektet är nyanställda. Känner väl till projektet: 9 rektorer Känner ganska väl till projektet: 4 rektorer Känner till delvis/litet: 4 rektorer Genomförda aktiviteter hittills: Nio rektorer har ännu ej genomfört någon av aktiviteterna på Checklistan vid de utvalda enheterna.

5 Genomförda obligatoriska aktiviteter på Checklistan : Ergonomi (2,3): Genomfört på 6/20 enheter Stress (4): Genomfört på 2/20 enheter Buller (5,6): Genomfört på 3/20 enheter Totalt genomförda insats 11 stycken Genomförda frivilliga aktiviteter på Checklistan. Enkätundersökning Arbetsmiljö och hälsa (1): Genomfört på 1/20 enheter Bulleraktiviteter (7-10) : Genomfört på 4/20 enheter Totalt genomförda insatser 3 stycken Varför har aktiviteter på checklistan inte genomförts? Exempel på svar från rektorer: Osäkerhet finns ang. möjlighet att finansiera behövliga åtgärder som framkommit i inventering. Har börjat med bullerpaketet på fritids, kommer till förskolorna sedan. Ska ut till fritidshemmen och förankra projektet och checklistan först. Enkäten Arbetsliv och hälsa genomförs inte. Kan skapa förväntningar på förbättringar som kanske inte kan realiseras. Är helt ny rektor, har inte hunnit än, 4 svar Vad har gjorts i stället eller dessutom? Exempel på svar från rektorer: All personal har fått ut listan och får själva ta kontakt med rektor när de vill genomföra åtgärderna. Signalen är att alla punkter ska gås igenom till år Personalen har framfört önskemål om en hälsoundersökning vid Previa vart femte år efter fyllda 40 år. I stället för enkätundersökning Arbetsliv och hälsa har jag valt att använda medarbetarenkäten. Vi ingår i ett särskilt projekt kring buller och stress som utgår från Myran och även tillämpas på andra enheter. Man arbetar pedagogiskt med små grupper för att få en bullerfri och mindre stressande miljö. Den strategin har gett bra resultat. Vi har satsat mycket på friskvård för eleverna genom elevstödjare En kompetensutvecklingsdag om hälsa planeras för personalen. Efter Arbetsmiljöverksets inspektion har en del aktiviteter skett. Handledning till personalen beställd och beviljad från Previa till personalgruppen, för att förbättra gruppens inre relationer och arbete. Övriga kommentarer: Jag välkomnar projektet. Arbetsmiljön är viktigt och det känns bra att alla rektorsområden ska arbeta med dessa frågor på ett gemensamt sätt. Bra även att det utvärderas. Man arbetar också mycket med friskvård, innebandy, gym och rökavvänjning. Det är stressigt att vara rektor, man borde se till rektorernas hälsa också. Det är mycket som påverkar personalens hälsa. På landet sker många nerläggningar och sammanslagningar, vilket påverkar personalen. All personal ska gå IT-utbildning, är orolig för att detta kan stressa framför allt den äldre personalen Bra att projektet utvärderas.

6 Rektorsintervjuer 2 November december N=18 Frågeformulär, se Bilaga 2 Genomförda aktiviteter enligt Checklista hittills: Ergonomi (2och/eller3) Genomfört på 9/20 enheter Stress (4) Genomfört på 1/20 enheter Buller (5 och/eller 6): Genomfört på 12/20 enheter Totalt genomförda insatser 22 stycken Genomförda frivilliga aktiviteter på Checklistan. Enkätundersökning Arbetsmiljö och hälsa (1): Genomfört på 3/20 enheter Bulleraktiviteter (En eller flera av 7-10) : Genomfört på 7/20 enheter Inga genomförda aktiviteter 5 enheter/20 Totalt genomförda insatser 10 stycken Sex enheter har inte genomfört någon obligatorisk aktivitet och nio enheter har inte genomfört någon frivillig aktivitet Vad kan ha hindrat dig från att genomföra vissa aktivteter? Det vanligaste svaret är att kompetensutvecklingstiden för personalen är för begränsad. Det mycket som ska hinnas med på den tid som ges. Andra vanliga svar rör rektorernas arbetssituation. Några rektorer är nyanställda och har då haft mycket nytt att sätta sig in i. Man talar också om svår ledningssituation, många enheter, rektorsutbildning och hög arbetsbelastning. Andra hinder som uppges är omorganisation, mycket nya barn och barngrupper, nyanställningar samt osäkerhet om Previas avtal med BUF i framtiden. Några ytterligare skäl är att man redan tidigare pratat buller och ergonomi och gjort vissa insatser på några enheter. Flera rektorer anser dock att det inte funnits några hinder för att genomföra aktiviteter enligt checklistan. Flera säger också att man trots vissa problem ändå ansett att aktuella åtgärder varit så viktiga att man genomfört flera ändå. Övriga intervjufrågor: Anser du att det förebyggande arbetet har varit till nytta för den berörda förskole/fritidspersonalens arbetsmiljö? Ja Delvis Nej Vet ej Ej svar (inga insatser) 8 svar 4 svar 1 5 svar Anser du att det förebyggande arbetet lett till någon verksamhetsutveckling på aktuella enheter? Ja Delvis Nej Vet ej Ej svar (inga insatser) 3 svar 7 svar 2 5 svar Vilken av de genomförda aktiviteterna anser du har utvecklat arbetsmiljön mest? Bullerinsatser 7 svar Ergonomin 4 svar Att personalen upplever att man satsar på dem 2 svar Ingen 1 svar Inventeringen 1 svar

7 Är dina kunskaper genom projektet hittills om bullrets, ergonomins och stressens betydelse för personalens hälsa jämfört med innan start Större oförändrade minskade vet ej 7 svar 8 svar 3 svar Anser du att de genomförda aktiviteterna på checklistan varit adekvata för att förebygga ohälsa på aktuella enheter? Ja Delvis Nej Vet ej Ej svar, inga åtgärder 10 svar svar Ge förslag på andra aktiviteter eller insatser som skulle kunna förebygga ohälsa på aktuell enhet: Färre barn i barngrupperna 5 svar Specialpedagogisk handledning/utbildning 4 svar Samsyn i personalgrupp, kvalitet, värdegrund 4 svar Mer och bättre utbildad personal 4 svar Reträttplatser för äldre 1 svar Få friskvård som personal kan utnyttja 1 svar Mer tid till kompetensutveckling 1 svar Bra ledningsstruktur 1 svar Hälsotermometer/Enkät till personalen Sammanfattning hälsotermometer/enkät En hälsotermometer där personalen på de tjugo utvalda enheterna fick bedöma sin upplevda arbetsplatsrelaterade fysiska och psykiska hälsa delades ut i början (M1) och slutet (M2) av år Vid M2 fick personalen även besvara ett antal följdfrågor till hälsotermometern samt en del andra enkätfrågor kring projektet. Svarsfrekvensen var 89% (M1) respektive 79% (M2). Enligt hälsotermometrarna har personalens upplevda fysiska hälsa försämrats med - 5% under året. Som orsaker till uppgiven försämring uppges framför allt stora barngrupper, litet personal och mycket vikarier, hög ljudnivå, mycket tunga lyft, många små barn och samt stress. Egna krämpor såsom ohälsa, förslitningar, ålderskrämpor och hörselskada anges också. 6% anser dock att den fysiska hälsan förbättrats. Som orsaker uppges egna initiativ såsom fysisk träning, behandling och operation eller att gå ner i arbetstid. Men färre barn, fler personal och mindre lyft uppges också ha förbättrat den fysiska hälsan. Den psykiska hälsan har minskat med nästan dubbelt så mycket, - 9,76%. Som orsaker till uppgiven försämring uppges framför allt barngruppernas storlek, att man inte hinner se varje barn och är orolig för ytterligare förtätning och minskning av personal. Hög ljudnivå och stress påverkan också den psykiska hälsan negativt. Många svar pekar också på problem i personalgrupp, samarbetssvårigheter och brist på tid för diskutera och planera det gemensamma arbetet. Mycket nya arbetsuppgifter och omorganisation påverkar negativt. Några anger egen sämre hälsa som ett problem. 13% av personalen uppger dock att deras psykiska hälsa förbättrats. Som orsaker uppges framför allt situationen i personalgruppen. Det handlar om trivsel, arbetsklimat, arbetsfördelning, prioriteringar, personalbyte mm. Mindre eller förändrade barngrupper och ökad personaltäthet har också förbättrat den psykiska hälsan. Majoriteten av personalen i undersökningen bedömer sin arbetsmiljö som mycket/ganska god. Ungefär hälften anser att arbetsmiljön varit oförändrad under år 2008, medan en femtedel vardera anser att den blivit sämre eller bättre. Det som gett en förbättring av arbetsmiljön är

8 framför allt minskat buller följt av mindre stress. Andra orsaker är bättre kunskaper om ergonomi, förändring av pedagogiskt arbetssätt och färre barn i barngruppen. 68% av personalen anser att arbetsledningen arbetar mycket eller delvis för att förbättra deras arbetsmiljö, 61% tycker att deras kunskaper om ergonomi, stress och buller ökat mycket eller delvis under året. Nästan ¾ av de svarande tycker att deras pedagogiska förhållningssätt förändrats sedan årets början. Den relativt höga andelen personal i undersökningen som besvarat frågor med vet ej eller inte svarat alls, kan till ganska stor del förklaras med att de är nyanställda och inte kan jämföra läget i början och i slutet av året. Men många har inte tagit ställning eller känner sig insatta i frågan. Personalens förslag för en bättre arbetsmiljö: Det som personalen framför allt lyfter fram handlar om barngruppernas storlek och personaltätheten. Mindre, eller i alla fall inte ökade, barngrupper och tillräckligt med personal för att hinna med och se alla barn är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan. Därnäst kommer frågor som berör både inne- och utemiljö. Lokalerna ska vara anpassade till sina ändamål och vara fräscha och utemiljön stimulerande för barnen. På tredje plats på förslagslistan kommer insatser för att förbättra situationen både för den enskilde medarbetaren som för hela personalgruppen. Man vill ha mer fortbildning, mer behörig personal, bättre löneutveckling och bättre trivsel. Flera anser att samarbetet i arbetslaget behöver förbättras. För det behövs mer tid till reflektion och planering i hela arbetslaget. Övriga förslag är proffsig pedagogisk hjälp, att man slipper sysslor som egentligen inte ingår i arbetet (beställningar, storstädning mm), att volymtimmeräkning tas bort, bättre samutnyttjande av lokaler mm. På den ergonomiska sidan önskar man att tunga, onödiga lyft ska undvikas och att möbler ska vara anpassade även för vuxna. Lättillgänglig friskvård önskas också. Resultatredovisning Hälsotermometer/Personalenkät Totalt deltar 189 personal på 12 förskolor och 8 fritidshem i undersökningen. Enkäter har utskickats via BUF med följebrev till rektorer, som ansvarat för utdelning och insamlande på respektive enhet. De anonyma svaren har sedan skickats hem till utvärderaren. Hälsotermometer 1 delades ut och samlades in under perioden februari maj (Bilaga 1) Samtliga 20 enheter besvarade hälsotermometern. Hälsotermometer 2/Enkät 1 delades ut och samlades in under perioden november december (Bilaga 2) Till den 9 december hade 18 av 20 enheter besvarat och skickat in enkäten, vilka redovisas nedan Hälsotermometer 1, resultat: Personalen fick skatta sin självupplevda Fysiska och Psykiska hälsa relaterat till situationen på arbetsplatsen på en 10-gradig skala Svarsfrekvens 1: 169/189 = 0,89 (89%) Medelvärde: Summan av alla värden delat med antalet värden: Fysisk hälsa: 146,45/20= 7,32, Psykisk hälsa: 139/20 = 6.95 Spridning: Högsta och lägsta värdet av samtliga värden Fysisk hälsa varierar mellan maximum 2-10 och minimum alla värde 10, Psykisk hälsa varierar mellan maximum 2-9 och minimum alla värde 9

9 Hälsotermometer 2, Enkät 1, resultat Personalen fick skatta sin självupplevda Fysiska och Psykiska hälsa relaterat till situationen på arbetsplatsen på en 10-gradig skala. Dessutom fick de besvara ytterligare elva enkätfrågor, både kvantitativa och kvalitativa. Resultat hälsotermometer 2: Svarsfrekvens : 150/189 = 79% (18 enheter) De angivna värdena fördelar sig enligt nedan: Fysisk hälsa: Medeltal: 125,75/18: 6,96 Hälsa <6 (mindre god): 38 svar 25% Hälsa >5: (god): 112 svar 75% Mest markerade värde: 8 (50 svar) 33% Psykisk hälsa: Medeltal: 112,29/18=: 6,24 Hälsa <6 (mindre god): 43 svar 29% Hälsa >5 (god): 107 svar 71% Flest markerat värde 8: (35 svar) 23% Jämförelse mellan hälsovärden i mätning 1 och mätning 2 Fysisk hälsa:. Minskning från mätning 1: -0,36 enheter = -5% Sju enheter har ökat sin upplevda fysiska hälsa mellan 0,2 och 2,67 enheter, medan tio har minskat mellan ,35 enheter. En enhet har oförändrade värden. Upplevd förändring sedan första mätningen(1): Bättre (7 svar) 6% Oförändrad (75 svar) 50%, Sämre (34 svar) 23%, Vet ej/ej svar* (32 svar) 21% * Vissa frågor i undersökningen har fått många vet ej svar. I många fall beror detta på att personen är nyanställd, men också att man inte anser sig kunna besvara frågan. Som orsaker till uppgiven förbättring av den fysiska hälsan uppges egna initiativ såsom fysisk träning, behandling och operation eller att gå ner i arbetstid. Men färre barn, fler personal och mindre lyft uppges också ha förbättrat den fysiska hälsan. Som orsaker till uppgiven försämring uppges framför allt stora barngrupper, litet personal och mycket vikarier, hög ljudnivå, mycket tunga lyft, många små barn och samt stress. Egna krämpor såsom ohälsa, förslitningar, ålderskrämpor och hörselskada anges också. Psykisk hälsa: Minskning från mätning 1: -0,72 enheter = -9,67%. Sju enheter har ökat sin upplevda psykiska hälsa mellan 0,13 och 1,86 enheter, medan elva har minskat mellan 0,11 och 4,45 enheter. Upplevd förändring sedan första mätningen(1): Bättre (20 svar) 13%, Oförändrad (68 svar) 45%, Sämre (37 svar) 25%, vet ej (25 svar) 17 % Som orsaker till uppgiven förbättring av den psykiska hälsan uppges framför allt situationen i personalgruppen. Det handlar om trivsel, arbetsklimat, arbetsfördelning, prioriteringar,

10 personalbyte mm. Mindre eller förändrade barngrupper och ökad personaltäthet har också förbättrat den psykiska hälsan. Som orsaker till uppgiven försämring uppges framför allt barngruppernas storlek, att man inte hinner se varje barn och är orolig för ytterligare förtätning och minskning av personal. Hög ljudnivå och stress påverkan också den psykiska hälsan negativt. Många svar pekar också på problem i personalgrupp, samarbetssvårigheter och brist på tid för diskutera och planera det gemensamma arbetet. Mycket nya arbetsuppgifter och omorganisation påverkar negativt. Några anger egen sämre hälsa som ett problem. Svar på Enkätfrågor HT ) Hur upplever du din arbetsmiljö idag? Mycket/ganska God: 114 svar 76%, Mycket/ganska Dålig: 33 svar 22% Ej svar: 3 svar 2% 2a) Hur upplever du din arbetsmiljö i dag jämfört med för 1 år sedan. Jag anser att den Bättre: 31 svar 21%, Oförändrad: 67 svar 45%, Sämre: 32 svar 21%, vet ej/ej svar: 19 svar 13% 2b) Om du anser att din arbetsmiljö blivit bättre, vad har i så fall förbättrats? Mindre buller 24 svar Bättre kunskaper om ergonomi 3svar Mindre stress 17 svar Annat: Känns tryggt med tanke på fast anställning Aktiv förändring av vårt pedagogiska arbetssätt. 2 svar Färre antal barn i gruppen 2 svar Har bytt arbetsplats 3) Tycker du att din arbetsledning arbetar aktivt för att förbättra arbetsmiljön på din enhet? Ja, absolut 25svar 17% Ja, till viss del 76 svar 51% Nej, inte alls 17svar 11% Vet ej 31svar 21% Ej svar 1svar 4) Har dina kunskaper om buller, ergonomi och stress ökat under 2008? Ja, mycket 12 svar 8% Ja, till viss del 79 svar 53% Nej, inte alls 47 svar 31% Vet ej 11svar 7% Ej svar 2 1% 5) Har ditt pedagogiska förhållningssätt förändrats under 2008? Ja, mycket 8 svar 5% Ja, till viss del 100 svar 67% Nej, inte alls 28 svar 17% Vet ej 13 svar 7% Ej svar 1

11 6) Vad anser du är viktigast att förändra på din arbetsplats för att förbättra arbetsmiljön? Det som rör barngrupper och personaltäthet får flest förslag. Det handlar om barntäthet, barngruppernas storlek, möjlighet att dela grupper, att inte minska personal eller få fler personal (Totalt 63 svar) Lokalerna och dess utformning får också många förslag. Här handlar det om att lokalerna måste bli bättre anpassade till behovet, att man får fler små rum och att lokalerna renoveras. Bättre ljus, luft och städning efterlyses, liksom en bättre utemiljö. (Totalt 45 svar) Personalen på aktuella förskolor och fritidshem har också mycket förändringsförslag när det gäller personalgruppen. Man vill ha mer fortbildning, mer behörig personal, bättre löneutveckling och bättre trivsel. Flera (10) anser att samarbetet i arbetslaget behöver förbättras. För det behövs mer tid till reflektion och planering i hela arbetslaget. Övriga förslag är proffsig pedagogisk hjälp, att man slipper sysslor som egentligen inte ingår i arbetet (beställningar, storstädning mm), att volymtimmeräkning tas bort, bättre samutnyttjande av lokaler mm. (Totalt 35 svar) Ljudnivån behöver minska och lokalerna bullersaneras. (Totalt 21 svar) Angående de ergonomiska bitarna förekommer förslag om bättre tillgänglig friskvård och att man ska slippa bära stolar och uteleksaker, Några anser att det måste finnas möbler även för vuxna på förskolan. (Totalt 6 svar) Modellförskolan Myran Sammanfattning Förskolan Myran i Visby är sedan 2007 ett pilotprojekt med syfte att skapa en god förskolemiljö för både barn och personal. Man har sedan dess genomfört en rad arbetsmiljöåtgärder avseende buller, ergonomi och stress. Framför allt har personalen en genomtänkt pedagogiskt förhållningssätt av Reggio Emila modell, som bland annat innebär att barnen arbetar i små grupper med olika trema. Detta tillsammans med en rad bullerminskande åtgärder, såsom tysta leksaker, ljudplattor mm, hart förbättrat arbetsmiljön, både den fysiska och den psykiska. Kunskapsnivån om buller och dess påverkan på människan har ökat hos både personal, barn och föräldrar. Personalen har blivit mer flexibla och kan både säga ifrån och hjälpa varandra mer., både inom och mellan avdelningarna. Man har lärt sig att inse att man inte kan och orkar allt. Personalen har tagit för sig mer hjälp från specialpedagog och talpedagog. Man har fått peppning att deras insatser på förskolan duger och är bra. Ofta känner sig personalen otillräcklig, vilket orsakar stress. Arbete i små barngrupper har lett till att personalen hinner se varje barn bättre. En närvarande och lättillgänglig chef är viktig för hälsan. Satsning på ergonomi har också varit positiv, även här handlar det mycket om förhållningssätt. Regelbundet återkommande utbildningar, temaveckor och arbetsmiljörelaterade satsningar behövs ständigt. Deltagande i Pedagogiska caféer och Skolforum har stärkt och sporrat personalen. Fortfarande finns det mycket att göra och utveckla på Myran. Mer tid och bättre förutsättningar för dokumentation, planering, och föräldrasamtal samt utbildning om stress och bättre möjlighet att utnyttja friskvård står på önskelistan. Resultatredovisning Som ett led i utvärderingen av föreliggande projekt har undertecknad besökt förskolan Myran i Visby i februari 2008 samt följt upp utvecklingen via ett telefonsamtal i november Samtal har vid båda tillfällena skett med bulleransvarig Kristin Jenshammar.

12 Pilotprojekt: Förskolan Myran valdes 2007 ut som pilotprojekt för att skapa en god förskolemiljö både för barn och personal. Beslutet föregicks av att Kristina och rektor E Claesson lyssnade på en föreläsning med förskolepersonal från Växjö, om bullerfri förskola. Avdelningar: Man har gått från åldersintegrerade grupper 1-5 år till tre grupper idag med åldersseparerade barn (1-2 år, 3-4 år, 4-5 år) Detta innebär att man nu bättre kan åldersanpassa stöd, lekar och material. Personal: 12 personal arbetar på Myran. Ålder från år. Ledning: Rektor upplevs som lättillgänglig. Hon besöker Myran cirka en gång per vecka, är då med på morgonmöte, äter, sitter på plats och arbetar. För övrigt lättillgänglig per telefon. Tillgängligheten kunde dock vara ännu bättre, möten tar ofta bort tid. Pedagogik: Redan tidigare tillämpar man på Myran en Reggio Emilia -inspirerad pedagogik. Det innebär bland annat att man till stor del arbetar med små grupper. Barnen får själva i grupper om cirka fyra barn, välja aktivitet varje dag. Detta har inneburit ett helt annat lugn bland barnen än tidigare med positiva effekter även för personaloen. Det har blivit mindre buller och spring. Arbetsmiljöinsatser Buller Åldersindelning och små aktivitetsgrupper fungerar väl. Huller om Buller programmet för både barn och personal. All personal har arbetat i två veckor med materialet. Man har fått lärarhandledning, sånghäfte och CD-skiva. Återkommande temavecka med Huller om Buller planeras en gång per år för barn och personal. Föräldrarna som informerats om programmet är positiva. All personal har fått hörselundersökning av Previa. Resultaten har inte följts upp, men de i personalen som fått veta att de hör sämre kan anpassa sig bättre till det. Personalen tar emot barnen ute två dagar per vecka, vilket gett tystare morgnar. De äldre barnen äter mat vid mindre bord separata rum. Ljudplattor har satts upp i tak och hörn. Tysta leksaker har införskaffats, bord har försetts med tapiflex, och tassar har satts på stolar. Brio har utsett Myran till modellförskola och sponsrar inköp av tysta leksaker. De ska följa utvecklingen. Stress Mindre buller minskar stress. Personalen har bättre förutsättningar att se varje barn i de mindre grupperna. Personalen har blivit mer flexibla och kan både säga ifrån och hjälpa varandra mer., både inom och mellan avdelningarna. Man har lärt sig att inse att man inte kan och orkar allt. Personalen har tagit för sig mer hjälp från specialpedagog och talpedagog. Man har fått peppning att deras insatser på förskolan duger och är bra. Ofta känner sig personalen otillräcklig, vilket orsakar stress. Personal har också olika stresstålighet. Tiden för arbetsplanering skulle behöva utökas. Men litet extra tid till detta kan man ta när barnen är ute. Det är svårt att hinna med all dokumentation. Men personalen har blivit bättre på att inse att man hinner det man hinner och att man får säga ifrån när tiden inte räcker till. Ledningsstödet känns fortfarande bra. Samtalsrum för samtal med föräldrar saknas, det ger viss stress. Personalen önskar mer utbildning om stress. Ergonomi Mindre av- och påklädning av barnen i o m att barnen tas emot ute två dagar vecka och är ute till lunch.

13 När barnen går ut försöker man se till att barnen går ut några i taget och att personalen sitter på en stol och hjälper till. Man har hittat bättre stolar och bord. De små möblerna används bara när det är nödvändigt, som vid måltiderna. Friskvård fungerar dåligt på arbetstid och behöver underlättas. Tydliga uppmaningar och stöttning från arbetsledning behövs. Övriga aktiviteter Två pedagogiska caféer har hittills hållits på Myran. Kristin Jenshammar och Lena Smitterberg, hörselpedagog och förskolkonsulent Gunnel Samuelsson har hållit i caféerna, som varit bra. Studiebesök. Personal från de flesta förskolor på ön har besökt antingen de Pedagogiska caféerna eller studiebesök på Myran. I december får man besök från fastlandet. Skolforum. Hela personalgruppen var uppe på det årliga Skolforum i Stockholm under hösten. Det var mycket positivt. Alla fick då berätta om olika delar av sitt modellarbete. Poletten föll då ner att de håller på med ett speciellt arbetssätt. All personal är stolta och tänker i ljud/buller vid all planering. Framtid: Hålla projektet vid liv Hålla den röda tråden vid liv från 0 6 år. Värden från Hälsotermometer1 och 2 samt enkät HT 2008 Medelvärden på fysisk och psykisk hälsa mätning 1 och 2 samt förändring. Medel, mätning n=11 Medel, mätning 2, n=7 Förändring M1-M2 Förändring samtliga enheter Fysisk hälsa 6,9 7, ,36 Psykisk hälsa 7,0 8,4 +1,4-0,72 Vid mätning 2 upplevs den fysiska hälsan som oförändrad (4) eller litet bättre (2). En person upplever den som litet sämre. Den psykiska hälsan vid samma tillfälle upplevs oförändrad (5), litet bättre (1) medan en person upplever som litet sämre. Samtlig personal som besvarat enkäten (7/12) anser att arbetsmiljön är ganska god. Alla anser och arbetsmiljön blivit bättre sedan förra mättillfället. Som orsak till den förbättrade situationen uppges framför allt minskat buller (7) men också ändrat arbetssätt. Alla i enkäten anser att absolut eller till viss del att deras arbetsledning arbetar aktivt för att förbättra arbetsmiljön på deras enhet. Alla anser även att deras kunskaper om buller, ergonomi och stress har ökat mycket eller delvis under Alla anser mycket eller till viss del att deras pedagogiska förhållningssätt förändrats under Insatser i projektet För utförlig redogörelse om insatser i projektet hänvisas till Lägesrapport förebyggande hälsoarbete för 2007 och Bland aktiviteter i projektet kan nämnas:

14 Information om projektet på ledningsmöten mm. Checklistan med ett antal aktiviteter som kan beställas antingen från Previa eller BUF. Bullerteam, med deltagare från BUF, HDF och Previa, träffas cirka en gång per månad. Kunskaper och inspiration från Växjö Modellförskolor; Myran och Snobben. Pedagogiska caféer Synas i massmedia Egen hemsida ( Följande positiva och negativa aspekter på det förebyggande hälsoarbetet hämtas från intervju med projektansvarige Björn Söderberg i oktober Plus: Ljudmiljön har kommit i fokus mer Planerings-och försörjningsavdelningen har ökat sitt intresse och sin kunskap om ljudmiljö Tekniska förvaltningen har blivit mer intresserade av ljudfrågor. Gråbo matsal fick en bra bullergenomgång av TF. Bra samarbete med Previa har utvecklats. De har gjort bra bullerronder, har utvecklats Bullerteamet har ökat sin kompetens. De har gått mer från individfokus till grupp- och enhetsfokus. Ergonomigenomgångar har fungerat bra Myran ska presentera sitt nya koncept på Skolforum. BRIO sponsrar förskolan Myran med tyst lekmaterial BUF har fått mer Previa-tid för projektet, men bara till 31/ Sedan vet man inte. - Minus, hinder Särskilt stressförläsningen har gått trögt. Både från chefernas och Previas sida. Svårt för ledningen ibland att prioritera arbetsmiljöfrågor som ljudnivå och stress. Mycket organisatoriska förändringar under 2008 har tagit kraft. De chefer som har ansvar för både skola och förskola verkar ha haft svårast att komma igång med aktiviteterna. Lättare när det är rena förskolechefer som det är på många ställen i Visby. Personalen på förskolor har svårt att gå på informationer och utbildningar. De har inte så mycket barnfri tid. Lättare att nå chefer. Synpunkter på projektets genomförande Projektet Förebyggande hälsoarbete inom förskola och fritidshem i Gotlands kommun, inleddes med att BUF tillsammans med Previa utformade en projektbeskrivning under perioden Ett försök inleddes vid förskolor, fritidshem och dagbarnvårdare på Gråbo och Terra Nova. Resultaten från detta förprojekt ligger till grund för det nuvarande projektet, riktat till samtliga förskolor och fritidshem på Gotland. Föreliggande projekt synes väl underbyggt och även väl förankrat hos framför allt ledningspersonalen. Den stora utmaningen ligger i att föra ut projektets idé och syfte till all personal och att det ges bra förutsättningar för personalen att ta emot information och ny kunskap men också för att genomföra förändringar.

15 I en tid med stora budgetunderskott och medföljande besparingar är det lätt för personal att känna oro, både för barnens och sin egen del. Stora barngrupper är det som oroar både personal och ledning mest. Desto viktigare att personalen upplever att man satsar på deras hälsa och att man får goda instrument för att lindra eller undvika negativa effekter av besparingar. Det är lätt att i sådana lägen fastna i en hopplöshetskänsla. De intervjuade cheferna anser att genomförda aktiviteter på Checklistan varit adekvata och positiva för personalen. Men detta är första aktiva projektåret och man har inte hunnit genomföra alla aktiviteter ännu. Men man jobbar tydligt på för att beta av aktiviteterna. Framför allt har man satsat mycket på insatser kring buller. I personalundersökningen framstår det något paradoxala resultatet att personalens upplevda arbetsplatsrelaterade fysiska och psykiska hälsa har försämrats under år 2008, samtidigt som majoriteten upplever sin arbetsmiljö som mycket eller ganska god och oförändrad under samma år. Det kan handla om att man ser sin egen hälsa som något privat, skilt från arbetsmiljön på enheten, och inte en som del av eller en effekt av arbetsmiljön. Vid mer konkreta frågor om arbetsledningens insatser för arbetsmiljön eller om kunskaper om ergonomins, stressens och bullret, är majoriteten positiva till de insatser som gjorts. Många anser även att de förändrat sitt pedagogiska förhållningssätt under innevarande år. Även om många negativa ingredienser finns i förskolornas och fritidshemmens arbetsmiljö, så pekar personalen på flera positiva förändringar: Mindre buller, mindre stress, mer trivsel, bättre arbetsklimat, arbetsfördelning, prioriteringar, personalbyte mm. Mindre eller förändrade barngrupper och ökad personaltäthet har också förbättrat både den fysiska och den psykiska hälsan. Det är även psykologiskt viktigt att personalen upplever att deras ledning arbetar aktivt för att förbättra deras arbetsmiljö. Det är slående i undersökningen hur många som pekar på behov av förbättringar kring personalgruppen och dess utveckling. Att det ges tid och förutsättningar för att samtala om och diskutera pedagogik, förhållningssätt, samarbete, värdegrund mm. Från studien av modellförskolan Myran framstår just samsyn och gemensamt förhållningssätt som mycket viktigt för att utveckla arbetsmiljön för både personal och barn. Ett antal modellförskolor och modellfritidshem som spjutspetsar för en positiv arbetsmiljö vore positivt. Det är viktigt att inge hopp det går att förändra. Men, oro finns för framtiden. Omorganisation, besparingar, eventuell minskad företagshälsovårdstid mm. Inte desto mindre viktigt att gå vidare med detta angelägna projekt. Rektorerna behöver kontinuerligt stöd och ledning i genomförandet av erbjudna aktiviteter. Personalen på enheterna behöver kunskaper, stöttning och goda förebilder i förändringsarbetet. Projektansvarig, bullerteam och Previa har visat sig vara viktiga här. Det tar tid att förändra tankesätt och rutiner och att skapa medvetenhet om arbetsmiljöns betydelse för hälsan. Därför behövs flera år för detta arbete. Med tanke på både vanans makt och viss ständig personalomsättning behöver insatserna också vara regelbundet återkommande. Sammanfattning projektår 2008 Ett väl underbyggt och förankrat projekt. Ett projekt som upplevs som angeläget och adekvat av både ledning och personal En engagerad projektansvarig som drar projektet framåt Insatserna börjar ge effekt, fast förändring tar tid. Kontinuerliga, återkommande insatser behövs Bullerteam med bred kompetens, bör synas mycket ute i verksamheterna (mer?) Modellförskolor finns som förebilder, var finns modellfritidshemmet? Ökad medvetenhet kring arbetsmiljöns betydelse för den egna hälsan kan noteras.

16 Positiv feed back till enheter som gör bra förbättringar. Hur? Ta hänsyn till hinder och svårigheter, men peka framför allt på möjligheterna Personalgrupperna behöver få goda praktiska förutsättningar för att öka sina kunskaper på området, få samsyn i personalgrupp och för att genomföra förändringar. Visby den 11 december Gunilla Andersson-Linder Utvärderare Andersson-Linder Konsult

17 Andersson Linder Konsult Bilaga 1 Förebyggande hälsoarbete inom förskola och fritidshem i Gotlands kommun. Ett projekt UTVÄRDERING/HÄLSOTERMOMETER Barn och utbildningsnämnden i Gotlans kommun har 2005 beslutat att arbeta för att minska sjuktalen inom förskola och fritidshem. Under åren kommer därför Barn och utbildningsförvaltningen att vidta ett antal åtgärder med syftet att utveckla arbetsmiljön samt de faktorer som samspelar på arbetsplatserna för att därigenom minska sjukfrånvaron. För att se om de insatser förvaltningen gör har någon effekt ute i förskolor och fritidshem, har undertecknad fått i uppdrag att utvärdera detta. En del i denna utvärdering är att all personal på ett antal utvalda förskolor och fritidshem på Gotland anonymt och enskilt fyller i en Hälsotermometer en gång per projektår. År 2008 blir det två gånger. I slutet av varje projektår vill jag även att ni fyller i en enkät. Hälsotermometrarna delas ut och samlas in av rektor eller administrativ assistent, som skickar dem till mig. OBS! Den hälsa ni bedömer ska vara arbetsplatsrelaterad. Det vill säga att nivån på den fysiska eller psykiska hälsa ni anger på skalorna ska ha en tydlig koppling till situationen på er arbetsplats. TACK för hjälpen! Gunilla Andersson Linder Andersson Linder Konsult Förskola:. Fritidshem: Datum:.. FYSISK HÄLSA PÅ ARBETSPLATSEN Markera din upplevda fysiska hälsa genom att ringa in lämplig siffra på skalan. 1 är sämst med mycket stor fysisk ohälsa (t.ex. stora smärtor i rygg, nacke, huvudvärk mm), och 10 är mycket god fysisk hälsa (inga besvär) I I I I I I I I I I PSYKISK HÄLSA PÅ ARBETSPLATSEN Markera din upplevda psykiska hälsa genom att ringa in lämplig siffra på skalan. 1 är sämst med mycket stor psykisk ohälsa (t.ex. stress, olust, frustration mm), och 10 är mycket god psykisk hälsa (inga besvär) I I I I I I I I I I

18 Andersson-Linder Konsult Bilaga 2 PROJEKT : Förebyggande hälsoarbete inom förskola och fritidshem i Gotlands kommun UTVÄRDERING Hälsotermometer nr 2 + personalenkät, hösten Barn- och utbildningsnämnden i Gotlands kommun har 2006 beslutat att arbeta för att minska sjuktalen inom förskola och fritidshem. Under åren kommer därför Barn- och utbildningsförvaltningen att vidta ett antal åtgärder med syftet att utveckla arbetsmiljön samt de faktorer som samspelar på arbetsplatserna för att därigenom minska sjukfrånvaron. För att se om de insatser förvaltningen gör har någon effekt ute i förskolor och fritidshem, har undertecknad fått i uppdrag att utvärdera detta. En del i denna utvärdering är att all personal på ett antal utvalda förskolor och fritidshem på Gotland anonymt och enskilt fyller i en Hälsotermometer en gång per projektår. År 2008 blir det två gånger. I slutet av varje projektår vill jag även att ni fyller i en enkät. Hälsotermometer/ Enkät delas ut och samlas in anonymt av rektor/administrativ personal, som vidaresänder den till mig senast den 26 november. Förskola: Fritidshem: Datum: A: Hälsotermometer OBSERVERA att den hälsa ni anger ska ha en tydlig koppling till er arbetsplats 1. Fysisk hälsa på arbetsplatsen: 1a) Markera din upplevda fysiska hälsa genom att ringa in lämplig siffra på skalan. 1 är sämst, med mycket stor upplevd fysisk ohälsa ( t.ex. smärtor i rygg, nacke ) och 10 är mycket god upplevd hälsa (inga besvär) b) Hur upplever du att din fysiska hälsa är idag jämfört med när du fyllde i förra hälsotermometern våren 2008? Mycket bättre Litet bättre Oförändrad Litet sämre Mycket sämre Vet ej 1c) Vad anser du är den främsta orsaken till en eventuell förändring? 2. Psykisk hälsa på arbetsplatsen:

19 2a) Markera din upplevda psykiska hälsa genom att ringa in lämplig siffra på skalan. 1 är sämst, med mycket stor upplevd psykisk ohälsa ( t.ex. stress, olust, frustration ) och 10 är mycket god upplevd hälsa (inga besvär) VAR GOD VÄND! 2b) Hur upplever du att din psykiska hälsa är idag jämfört med när du fyllde i förra hälsotermometern våren 2008? Mycket bättre Litet bättre Oförändrad Litet sämre Mycket sämre Vet ej 2c) Vad anser du är den främsta orsaken till en eventuell förändring? B: Enkätfrågor (Markera lämpligt alternativ) 1) Hur upplever du din arbetsmiljö idag? Mycket god Ganska god Ganska dålig Mycket dålig 2a) Hur upplever du din arbetsmiljö i dag jämfört med för 1 år sedan. Jag anser att den Blivit bättre Är oförändrad Blivit sämre Vet ej 2b) Om du anser att din arbetsmiljö blivit bättre, vad har i så fall förbättrats? Mindre buller Bättre kunskaper om ergonomi Mindre stress Annat:... 3) Tycker du att din arbetsledning arbetar aktivt för att förbättra arbetsmiljön på din enhet? Ja, absolut Ja, till viss del Nej, inte alls Vet ej 4) Har dina kunskaper om buller, ergonomi och stress ökat under 2008? Ja, mycket Ja, till viss del Nej, inte alls Vet ej 5) Har ditt pedagogiska förhållningssätt förändrats under 2008? Ja, mycket Ja, till viss del Nej, inte alls Vet ej 6) Vad anser du är viktigast att förändra på din arbetsplats för att förbättra arbetsmiljön? STORT TACK FÖR DINA SVAR!

20 Andersson-Linder Konsult Bilaga 3 Förebyggande hälsoarbete inom förskola och fritidshem i Gotlands kommun, 2008 Rektorsintervjuer Namn: Rektorsområde: Enhet:. Datum: 1. Vilka av aktiviteterna på Checklistan har hittills genomförts på aktuell förskola/fritidshem? 1: frivillig: 2-6: Obligatoriska: 7-10: frivilliga: Ev. planerade aktiviteter under resten av året:. 2. Vad kan ha hindrat dig från att genomföra vissa aktiviteter? Anser du att det förebyggande arbetet har varit till nytta för den berörda förskole/fritidspersonalens arbetsmiljö? Ja Delvis Nej Vet ej 4. Anser du att det förebyggande arbetet lett till någon verksamhetsutveckling på aktuella enheter? Ja Delvis Nej Vet ej 5. Vilken av de genomförda aktiviteterna anser du har utvecklat arbetsmiljön mest?. 6. Är dina kunskaper genom projektet hittills om bullrets, ergonomins och stressens betydelse för personalens hälsa jämfört med innan start Större oförändrade minskade vet ej 7. Anser du att de genomförda aktiviteterna på checklistan varit adekvata för att förebygga ohälsa på aktuella enheter? Ja Delvis Nej Vet ej 8. Ge förslag på andra aktiviteter eller insatser som skulle kunna förebygga ohälsa på aktuell enhet:.....