En-till-En. Augustenborgsskolan. Projektdirektiv. Upprättad reviderad Förvaltning: Fosie Stadsdelsförvaltning Enhet: Augustenborgsskolan

Transkript

1 augustenborgsskolan 2.docx En-till-En Augustenborgsskolan Projektdirektiv Upprättad reviderad Förvaltning: Fosie Stadsdelsförvaltning Enhet: Augustenborgsskolan

2 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND KORT BESKRIVNING AV PROJEKTET SYFTE MÅL Genusperspektiv OMFATTNING NYCKELORD FÖRUTSÄTTNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR Förutsättningar som krävs Förutsättningar vi redan har Avgränsningar METOD Tidsplan Kompetensutveckling Uppföljning och utvärdering ORGANISATION UTRUSTNING OCH TEKNIK Nätverket Datorns utrustning Support (8)

3 1. Bakgrund Sedan ett antal år tillbaka har IT varit ett prioriterat område på Augustenborgsskolan vilket bland annat har inneburit att: Smartboards har köpts in och installerats i alla klassrum. Dessa används dagligen av skolans pedagoger i undervisningen. All Personal genomför PIM-utbildning tom PIM3. Medieutbildning har getts till personalen. Kontinuerlig kompetensutveckling inom IKT har getts. Skolan har en långsiktig planering enligt den Lokala IKT-planen. Skolan arbetar pedagogiskt i Goggle Apps Skolan har en aktiv hemsida som uppdateras dagligen. Sedan lång tid tillbaka har Augustenborgsskolan använt sig av IT som ett lärandets verktyg bl. a. genom de punkter som har angetts ovan. Nu är det dags att ta ytterligare ett steg i att ge eleverna ökad tillgång till digitala hjälpmedel. Detta ligger helt i linje med Skolverkets pågående arbete med att lyfta fram och formulera digital kompetens som en av framtidens fyra prioriterade grundkompetenser tillsammans med förmågan att läsa, skriva och räkna. Skolverkets arbete har i sin tur sin grund i det 4:e av EU:s åtta, för framtiden prioriterad, nyckelkompetenser för livslångt lärande, "Digital kompetens". En-till-En är en pedagogisk utvecklingsinsats som gynnar elever i alla åldrar. Detta stimulerar de som har goda förutsättningar likväl som det underlättar för elever med särskilda behov. En-till-En handlar om en dator per elev och lärare och ses som en förutsättning för att eleverna i skolan ska kunna erbjudas en modern undervisning samt förberedas för den miljö som finns i övriga samhället. 2. Kort beskrivning av projektet Projektet går ut på att varje elev i ett arbetslag i årskurs 7-9 (90 elever) initialt ska få tillgång till en egen dator dygnet runt. Datorn ska användas för elevens lärande såväl i skolan som i hemmet. Pedagogerna på skolan skall möjliggöra så att datorn blir en naturlig del av undervisningen vilket underlättar inlärning samt en ökad måluppfyllelse. 3. Syfte Syftet med projektet är att öka den digitala kompetensen och måluppfyllelsen bland eleverna. Detta för att ge alla elever oavsett kön och samhällsklass likvärdiga möjligheter att använda IT som ett naturligt redskap i lärandet. Genom att öka tillgängligheten till datorer som redskap i lärandet vill vi också utveckla elevens arbetsmiljö så att den motsvarar kraven från ett framtida 3 (8)

4 yrkesliv, digital kompetens är nyckelkompetens för livslångt lärande. Vi vill stärka elevens framtida konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Att eleven använder datorn i utbildningen borde vara en realitet enligt EU:s nyckelkompetenser. Detta för att hämta fram, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. På detta sätt ger vi eleven ett verktyg för sitt eget lärande oavsett ämne. Vi anser att detta kommer utveckla elevernas kritiska tänkande, deras kreativitet samt att detta projekt ökar elevernas innovationsförmåga. När eleverna förfogar över en dator har man sett att resultat i form av lugnare skolmiljöer påvisats. Man har också sett ökade möjligheter till individualiserat lärande, ökad måluppfyllelse, positiv påverkan på skriv- och läsutvecklingen och ökade möjligheter för elever med svårigheter som kan ha datorn som kompensatoriskt hjälpmedel. Forskningsrapporten 1 visar att en viktig förutsättning för ovanstående är att eleverna ges möjlighet att förfoga över datorn även utanför skoltid. Enligt vår studie från frågeformulär till elever i årskurserna 7 till 9 visas det att eleverna anser att de alldeles för sällan har tillgång till en dator i skolan 2. Vi anser att detta är ett resultat som inte stämmer överens med den IT-miljö eleverna växer upp i. Vidare i studien säger eleverna att de bl.a. använder datorn hemma till skolarbeten 3 samtidigt med andra dataaktiviteter. 80 % av eleverna visar sig vara väl förtrogna med att använda datorn som ett verktyg i sin utbildning utanför skoltid. På frågan om hur ofta eleven har tillgång till dator i skolan svarade 13 st. varje dag, 16 st. 2-3 dagar i veckan, 176 st. mer sällan och 70 st. aldrig. Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Varje dag dagar i veckan Mer sällan Aldrig Ur enkäten Rapport om elevernas datorvanor gjord på Augustenborgsskolan i Malmö vårterminen Mål Projektet har som mål att skolan ska utveckla arbetsformer och metoder för att öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger. Ett prioriterat mål är att öka elevernas måluppfyllelse och resultat samt en ökad läs- och skrivförmåga hos eleverna (forskning och studier från liknande projekt i bl. a Falkenberg och Maine visar att elevernas läs- och skrivförmåga ökade ). 1 Hallerström Helena / Tallvid Martin En egen dator som redskap för lärande ISBN (2008) 2 69 % anser att de inte har tillgång till dator i skolan mer än högst 2-3 gånger per vecka 3 80 % av tiden vid datorn hemma är till skolarbete. 4 (8)

5 Under projekttiden kommer arbetslagen på skolan att arbeta med lokala delmål för sina respektive verksamheter utifrån de ovan givna målen. De lokala målen kan omfatta såväl individuella mål för elever och pedagoger som mer övergripande mål gällande exempelvis arbetsformer och metoder. Datorn ska vara en tillgång oavsett ämne. 4.1 Genusperspektiv Ett av dagens stora bekymmer är den ökande stressen hos eleverna, framförallt flickor. Genom en egen dator anser vi att pojkar och flickor får mer överskådlig tillgång till sitt skolarbete och till sitt eget skolmaterial. De kan arbeta med materialet i egen takt och detta får på så sätt en positiv effekt på elevernas stressituation. Vi ser även att detta projekt är en god förutsättning för att ge pojkarna en ökad måluppfyllelse. Datorer är ofta ett stort intresse hos pojkar och på detta sätt anser vi att motivationen för skolarbetet ökar. Även närvaron i skolan ökar, vilket framgår ifrån rapporter från Falkenberg och Maine 4. Att låta både pojkar och flickor ha ständig tillgång till en dator under sina studier i grundskolan, anser vi är avgörande för elevernas framtida val av studier och yrke. I detta utvecklingsprojekt får vi fler flickor att söka sig till tekniska yrken. 5. Omfattning Projektet riktar sig initialt till elever och pedagoger i årskurs 7-9 på Augustenborgsskolan, ca 90 elever och 8 pedagoger. 6. Nyckelord Likvärdighet Hållbar kunskapsutveckling Demokrati Digital kompetens Uppfyllda krav Forskning Lärande Framtidstro Driftstabilt Kostnadseffektivt Högre närvarofrekvens Ökad måluppfyllelse Minskad stress 4 Hallerström Helena / Tallvid Martin En egen dator som redskap för lärande ISBN (2008) Maine Middle School Laptop program: Creating better writers. 5 (8)

6 Förutsättningar och avgränsningar 7.1 Förutsättningar som krävs För att projektet ska komma till stånd krävs ett antal faktorer. Den första förutsättningen är att projektet kan finansieras. Då det är en löpande kostnad, och inte en investering, krävs det att vi budgeterar enligt detta. Projektet förutsätter även såväl en professionell, kompetent lärarkår och skolledning, som tillgång till ett brett utbud av verktyg för lärande. Detta breda utbud av verktyg når man i och med att man inför en dator till varje elev. En viktig förutsättning är att alla pedagoger är positivt inställda och känner sig trygga med projektet. Detta har uppnåtts genom att det förs diskussioner om projektet bland lärarna. Dessa diskussioner innehåller såväl praktiska saker som hur datorerna används under lektioner, hur datorn förvaras då den inte används i lektionen 5 samt de problem som kan uppkomma inom den pedagogiska verksamheten. En annan förutsättning är att mål och syftet med projektet är tydligt för alla inblandade. Ett tydligt ledarskap krävs för att projektet ska vara framgångsrikt. 7.2 Förutsättningar vi redan har De förutsättningar vi redan har för att projektet ska bli lyckat är att lärarna på skolan har lång erfarenhet och är IKT-kompetenta. Pedagogerna använder Smartboarden i undervisningen vilket innebär att de redan använder datorn som ett redskap. Exempel på detta är: tillgången till Internet och pedagogiska centralens strömmande media möjligheten att skriva ut det man gjort på Smartboarden under lektionen till de elever som är i behov av detta lektionsförberedelser som görs på den egna datorn och sedan tas med till undervisningstillfället. I och med En-till-En projektets införande skulle lektionen kunna börja i Smartboarden och avslutas i elevens egen dator. Det ställs nya krav i En-till-En undervisning av både pedagoger och elever. Användandet av den teknik som redan finns ute på Internet i form av Web 2.0 och interaktiva tjänster får nu en helt ny dimension i lektionen. På skolan finns ett öppet trådlöst nätverk som är tillgängligt för både lärare och elever utan inloggning. Detta underlättar dagens arbete då man öppnar datorn på morgonen när man kommer och det är bara att sätta igång med dagens arbete. Alla lärare förfogar sedan december över varsin egen bärbar dator som används flitigt i det dagliga arbetet. Vi har sett en gigantisk förändring bland personalen i deras sätt att arbeta och nu behöver vi ta steget vidare med att även koppla in eleverna i arbetet. 5 Middagsrast, idrott och hälsa, slöjd etc. 6 (8)

7 Ledningen har tillsatt en ansvarig Bitr. Rektor som leder arbetet med IT, 20 %. Vi har även tillsatt en förändringspedagog som kommer att arbeta 100 % med IT och media tillsammans med vår IT-pedagog(100%). Dessa två resurser kommer att arbeta nära det arbetslaget som sätter igång till hösten. På skolan finns också en It-tekniker som arbetar 50%. 7.3 Avgränsningar Augustenborgsskolan är en F-9 skola, men vi väljer att endast låta elever och pedagoger i årskurs 7-9 delta i projektet. Anledningen till detta är att vi vill utvärdera vilket resultat vi får om varje elev har tillgång till en dator innan vi utökar. Under hela projektet kommer vi att utvärdera kontinuerligt för att se vad vi kan göra för att få det resultat som vi önskar. Då detta är en mycket viktig del har vi tagit kontakt med en forskare som ska hjälpa oss med utvärderingen. En annan anledning till att vi har valt att avgränsa projektet till årskurserna 7-9 är att dessa elever klarar av att ta det ansvar som krävs för datorn. 7. Metod 8.1 Tidsplan Projektet sträcker sig över en treårsperiod med start i december Dec-09 Utdelning av lärardatorer Sep -10 Utdelning av elevdatorer (90 st) Juni -11 Delrapport ett färdigställs 1/3 (årskurs 9) av datorerna återlämnas Aug-11 Nya elever i årskurs 7 får datorer Juni -12 Delrapport två färdigställs 1/3 (årskurs 9) av datorerna återlämnas Aug -12 Nya elever i åk 7 får datorer Juni-13 Slutrapport färdigställs 1/3 av datorerna återlämnas 8.2 Kompetensutveckling Den största delen av utvecklingsarbetet i projektet kommer att göras av skolans pedagoger. Under projekttiden kommer de därför att erbjudas kompetensutveckling och stöd i arbetet, bland annat av skolledningen, i form av tid och resurser, och av skolans utsedda pedagoger. Kompetensutvecklingen kommer att se olika ut beroende på vilket behov den enskilde pedagogen har. 7 (8)

8 8.3 Uppföljning och utvärdering Arbetet med projektet kommer att följas kontinuerligt av projektgruppen, som träffas regelbundet. Vi har inlett en kontakt med en forskare för att ta hjälp i utvärderingsarbetet. Denna ska göra två delrapporter och en slutrapport under de tre år som projektet varar. Både del- och slutrapporten ska färdigställas vid varje läsårs slut. Arbetet kommer att ske i samarbete med såväl projektgruppen som rektorer, pedagoger, vårdnadshavare och elever och kommer att fortgå kontinuerligt under projekttiden. Projektet ska dokumenteras och fortlöpande presenteras på skolans hemsida. Projektgruppen ansvarar tillsammans för uppdatering och utveckling av hemsidan. Här ges stort utrymme att presentera vad som händer i projektet. Där ska också information om projektet finnas tillgänglig för elever, vårdnadshavare, pedagoger och andra intresserade. 8. Organisation En projektgrupp leder arbetet. Vid behov förstärks gruppen av andra personer med specialkompetenser inom olika ämnen/områden som bedöms värdefulla för projektet. Projektgruppen består från vårterminen 2010 av följande: Projektansvarig: Projektledare: Support/Utbildningsansvariga: Kristina Hammar, Rektor Augustenborgsskolan Jenny Nyberg, Bitr. rektor Augustenborgsskolan Björn Holgersson, IT-pedagog Augustenborgsskolan MariaNilsson,förändringspedagog Augustenborgsskolan Utrustning och teknik 11.1 Nätverket Då datortätheten på skolan ökat markant har ett trådlöst nätverk för projektet skapats, vilket är helt nödvändigt av praktiska skäl. Detta ställer dock höga krav på prestanda, flexibilitet och drift Datorns utrustning Vi kommer att välja en bärbar dator med DVD, inbyggd webbkamera och någon form av Officepaket. Självklara tillbehör är en enklare väska och strömadapter. Möjligheten att ansluta externa enheter såsom USB och FireWire bör finnas. Ev. avvikelser på pedagogdatorerna kan förekomma Support Alla användarna är själva administratörer på datorerna och hanterar själva både backup, mjukvara och eventuell återställning. Hårdvaroproblem hanteras via garantin samt av skolans IT-tekniker. 8 (8)