IT-plan för Duveholmsgymnasiet

Transkript

1 IT-plan för Duveholmsgymnasiet Läsåret 2013/2014

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Tekniska förutsättningar för en till en Lägstanivåer i Lärknuten Lärspridare Datoranvändning Elever i behov av särskilt stöd Datorn som pedagogiskt verktyg Nätetik Handlingsplan Digitalt lärande i undervisningen Utvecklingsområden för läsåret 2013/

3 1. Inledning Duveholmsgymnasiets IT-plan beskriver bakgrunden till hur vårt arbete med digitalisering har vuxit fram, hur arbetet är organiserat, krav på användande och olika typer av stöd för framför allt lärare. IT-planen är också framåtsyftande och anger utvecklingsområden för kommande läsår. Som en del av IT-planen finns vår handlings-plan Digitalt lärande i undervisningen (Dliu), utveckling av 1-1 på Duveholmsgymnasiet. Vårt utvecklingsarbete utgår från vad skolan som organisation har behov av och målen som vi arbetar med uttrycks både i vår handlingsplan, Dliu, samt i stycket utvecklings-områden. Uppsatta mål/utvecklingsområden utvärderas varje år och i samband med det så revideras IT-planen. 2. Bakgrund Duveholmsgymnasiet är en så kallad en till en-skola, personal och samtliga elever har sedan 2011 tillgång till en personlig bärbar dator. Inför utdelningen av datorer fanns en arbetsgrupp med representation från samtliga arbetslag, speciallärare, ITtekniker och IKT-pedagog. Rektor ledde arbetet i gruppen. Gruppens arbete innebar att skapa sig en så heltäckande bild som möjligt av vilka behov som skulle finnas av teknisk utrustning, de olika programmens specifika behov av mjukvara, utbildningsbehov hos personal och en vision om vad en till en skulle kunna leda till. En viktig del i och en förutsättning för att en till en skulle bli ekonomiskt försvarbart var att kopiering och pappersanvändning skulle minska radikalt samt att stationära datorer togs bort. Till datoranvändningen knöts användandet av lärplattformen PingPong. Under vårterminen 2011 erbjöds samtliga lärare utbildning i att använda PingPong, ittekniker och IKT-pedagog fanns på plats på skolan vid ca 20 tillfällen och lärarna fick utifrån sin kunskapsnivå hjälp att utveckla sitt kunnande i att använda PingPong. Varje arbetslag fick en prenumeration på tidskriften Datorn i utbildningen, syftet med det var att inspirera till hur datorn skulle kunna användas som ett pedagogiskt redskap. Vi bjöd in två lärare från en en till en-skola i Göteborg för att ge våra lärare en inspirationsföreläsning. De två lärare som föreläste hade initialt olika syn på en till en men båda såg nu många fördelar med en till en. I köpet av datorer ingick även utbildning i användandet av datorerna, ett antal platser för rektorer och lärspridare på en utbildning som heter TänkOm samt introduktion i hur datorerna ska användas, den senare gäller för både personal och elever. Under läsåret 2011/12 erbjöd vi fortlöpande utbildning i PingPong samt i datoranvändning, ansvaret att ta del av utbildningen låg då på respektive lärare och utifrån behov av fortbildning. För att ytterligare öka kompetensen inom IKT så beslutade Bildningsförvaltningen att all pedagogisk personal och rektorer skulle delta i PIM-utbildning som Skolverket erbjöd. PIM står för praktisk IT- och Mediekompetens. Den utbildningen ska vara avklarad vårterminen Hösten 2012 hade vi två tillfällen med 3

4 föreläsningar inom IKT-området, den ena var för personal med Jan Svärdhagen, Högskolan Dalarna, och Ruben Puentedura, som har arbetat med en till en i USA sedan mitten av 90-talet. Den andra föreläsningen riktades främst till elever och föreläsare var Fredrik Svensson, Rektorsakademin, som föreläste om kreativitet, entreprenörskap och vilka kunskaper och färdigheter framtida medborgare kan behöva i en digitaliserad värld. Enstaka utbildningar i PingPong har erbjudits under pågående läsår 2012/13. Lärspridarna har tillsammans med rektorer deltagit på Europas största mässa inom IKT, BETT i London, där erbjuds både utställningar och seminarier med allt från framstående forskare till lärare som använder sig av IKT i undervisningen. BETT ger också värdefull information utifrån ett internationellt perspektiv. Lärspridarna har också deltagit i den svenska motsvarigheten SETT som ges varje år i april. Båda mässorna har varit inspirationskällor till ett fortsatt utvecklingsarbete inom IKT på Duveholmsgymnasiet. Lärspridare och rektorer utgör Duveholmsgymnasiets utvecklingsgrupp inom IKT och för läsåret 2011/12 har en lägstanivå för användning av PingPong tagits fram och en handlingsplan för digitalt lärande. Både lägstanivå och handlingsplan kommer att utgöra en del av IT-planen som ska förtydliga Duveholmsgymnasiets arbete med utveckling inom IKT och som ska gynna elevernas lärande och öka samarbetet mellan lärarna. 3. Tekniska förutsättningar för en till en På Duveholmsgymnasiet finns Telia Homerun för Internet-uppkoppling, med undantag av en inkörningsperiod så har det fungerat relativt väl med få driftsavbrott. På skolan finns även ett internt nät, KTC WiFi, till vilket all personal är kopplad. Att ha ett eget nät gör att driftssäkerheten är mycket högre än om vi enbart skulle vara beroende av en extern leverantör för Internet. Idag har de flesta tillgång till Internet hemma men för de fåtal som inte har det så har skolan köpt in 3-G. Alla elever ska ha samma möjlighet att använda datorn för studier både i skolan och i hemmet. Vi har en IT-tekniker som vi delar med Katrineholms Tekniska College (KTC). IT-teknikerns arbete är att handha driften av intranätet, vara kontaktperson gentemot olika leverantörer av IT-utrustning, vara ansvarig för inköp av IT-utrustning, bistå rektorerna med att upprätta en budget för IT-kostnader samt att kontinuerligt redovisa den. Vår IT-tekniker tar även hand om serviceärenden som inte blir försäkringsärenden och reparerar datorer i den mån det är möjligt. Support ges dagligen och både elever och personal kan ta del av supporten. Supporten hittas på under Genvägar. Personal och elever är administratörer på sina egna datorer och i skolans regler för datoranvändning anges vad som är tillåtet. Förutom att alla har tillgång till en personlig dator så är alla skolans salar utrustade med projektor och filmduk. Vi har också köpt in den digitala skrivtavlan Mimio Teach, i dagsläget finns det tre stycken på skolan och fördelen med dessa är att de är portabla så alla som vill har möjlighet att använda dem. Det tekniska stödet på skolan kan betecknas som gott. 4

5 4. Lägstanivåer i Lärknuten Rektor/administration Information lägga ut information som berör det dagliga pedagogiska arbetet på skolan Dokument lägga ut information som berör det dagliga pedagogiska arbetet på skolan Dokument lägga ut specifika dokument i aktiviteter (t ex elevråd, matråd, programråd) Enkäter - skapa enkäter för skolan som lärarna kan använda i sina aktiviteter Lärare Information ta del av information som berör det dagliga pedagogiska arbetet på skolan PIM kommunicera via PIM Närvaro/frånvaro registrera elevernas närvaro/frånvaro dagligen Mål & Framsteg mål och framsteg och målvarning i alla ämnen Pedagogisk planering skapa pedagogisk planering i ämnena (fr o m läsåret 14/15) Bedömningsmatriser arbeta med bedömningsmatriser i ämnena (fr o m läsåret 14/15) Dokument lägga ut alla dokument som delas ut i klassrummet Inlämningsuppgifter ta emot inlämningsuppgifter digitalt Enkäter Elever Information ta del av information från skolan PIM kommunicera via PIM Närvaro/frånvaro - anmäla frånvaro samt ta del av den registrerade närvaron/frånvaron Dokument ta del av dokument Inlämningsuppgifter lämna in sina uppgifter digitalt Mål&Framsteg följa mål & framsteg i alla ämnen Enkäter besvara enkäter Vårdnadshavare Ta del av: Information Närvaro/frånvaro Mål&Framsteg samt målrapport 5

6 5. Lärspridare Varje arbetslag har tillgång till en av skolans fyra lärspridare och dessa utgör tillsammans med rektorerna skolans utvecklingsgrupp för digitalt lärande. Gruppens uppgift är att arbeta fram planen Digitalt lärande i undervisningen, delta i olika fora, exempelvis BETT, SETT och Framtidens Lärande. Genom kontinuerlig kompetensutveckling inspirerar vi till att utveckla det digitala lärandet. Lärspridarna har varje månad en av arbetslagens konferenstider då de delger tips på hur man kan arbeta med och utveckla det digitala lärandet. Under den här tiden finns också utrymme för diskussioner och frågor. Arbetslagens medlemmar har också möjlighet att ta upp vilken kompetensutveckling de har behov av som arbetslag eller individuellt. 6. Datoranvändning För ett effektivt användande av datorn som pedagogiskt verktyg så krävs en gemensam Lärplattform (PingPong). På Lärplattformens startsida finns information till eleverna, det kan exempelvis vara allmän information eller information om kursplaneringar Eleverna använder datorerna till att söka information på nätet och för olika uppgifter. En stor andel av lärarna lägger ut uppgifter på PingPong så att eleverna kan hämta dem där. De lärare som arbetar på det sättet tar också emot uppgifter digitalt. Genom att öka användningen av lärplattformen för att lägga ut uppgifter etc så har det skett en positiv förändring i och med att eleven alltid har tillgång till sina uppgifter och möjlighet att kommunicera med lärarna även på annan tid än lektionstid. Lärplattformens kommunikationssystem pim används också i stor utsträckning av elever och personal. På PingPong läggs också enkäter som ska besvaras ut. De lärare som har kommit längst med användande av datorn och PingPong lägger ut sina lektionsplaneringar, uppgifter, återkopplar på olika sätt, använder mål- och framsteg samt använder funktionen pim för att ha kontakt med eleverna. Hösten 2013 ska alla lärare börja använda sig av mål- och framsteg och närvaro/frånvaro kommer att registreras på PingPong. Det finns en stor mängd digitala verktyg att hämta hem från Internet och många av skolans lärare använder sig idag av den möjligheten. På sikt ska alla lärare använda sig av datorn och PingPong i så stor utsträckning som möjligt och som anges i Dliu och lägstanivån. Hösten 2013 börjar vi använda det lokala namnet Lärknuten istället för företagsnamnet PingPong. 7. Elever i behov av särskilt stöd Innan vi blev en till en-skola så var det vanligt att elever i behov av särskilt stöd inte använde sina individuellt utprovade hjälpmedel som t ex dator och Daisy-spelare. Ett av skälen som vi kan se till det, är att det var utpekande att vara ensam i en klass med att ha hjälpmedel. Det har vi kommit ifrån med en till en, vilket är positivt. Det vi har kunnat se som inte är lika positivt är att de elever som är i stort behov av struktur kan bli störda av att alltid ha tillgång till alla uppgifter och svårigheter med 6

7 att sortera i dessa för att få arbetet i de olika ämnena gjorda. Här behöver lärarna vara observanta och i förekommande fall ge de elever som behöver, en bok och uppgifter på papper. Speciallärare finns och kan vara behjälplig när andra behov än att alltid använda datorn uppstår. Speciallärarna har också till uppgift att hålla sig uppdaterande gällande mjukvara till elever i behov av särskilt stöd. Speciallärarna besöker kontinuerligt arbetslagen och kan då fånga upp elevers behov av särskilt stöd utifrån ett IKT-perspektiv. Ytterst ligger ansvaret på rektor att fånga upp signaler om elever som inte kan hantera all information som finns tillgänglig på datorn, precis som elever i övrigt som är i behov av särskilt stöd. 8. Datorn som pedagogiskt verktyg På Lärknuten i aktiviteten 1-1, har lärarna lagt ut uppgifter som är IKT-baserade. Tanken med aktiviteten är att det ska bli ett bibliotek där inspiration till hur datorn som pedagogiskt verktyg kan hämtas. Enligt Skolverket är användningen av IT låg i matematik, naturkunskap och engelska. På Duveholmsgymnasiet använder lärarna i matematik delvis datorn i undervisningen, vi är också kopplade till mattecoach på nätet och rekommenderar elever andra sajter som t ex Youtube där instruktionsfilmer till olika moment i matematiken finns. Under året har också ett försök med flipped classroom gjorts och om det faller väl ut så kan det utökas till att användas av flera lärare. För övriga ämnen behöver vi göra en utvärdering av i vilken utsträckning datorn används i undervisningen. 9. Nätetik Nätmobbing är ett fenomen som förekommer både i skolans värld och under fritiden. När skola och fritid vävs ihop på ett sätt som gör att elever som känner sig utsatta inte kan fungera i skolan så åligger det skolan att arbeta med problematiken. Lärarna kommer att ges kompetensutveckling i nätetik och nätmobbing. Kurator besöker varje år- årskurs 1 och pratar om skolans Likabehandlingsplan och i de samtalen kommer från och med hösten 2013 nätmobbing att lyftas ut och eleverna kommer också att informeras om konsekvenserna av trakasserier, kränkningar och mobbing på nätet. Följande länkar rekommenderas om man har funderingar gällande nätet: 7

8 10. Handlingsplan Digitalt lärande i undervisningen Utveckling av 1-1 Duveholmsgymnasiet På Duveholmsgymnasiet ska alla lärare använda sig av digitalt lärande i sin undervisning och utveckla användandet av datorn som pedagogiskt verktyg. Eleverna ska i en till en känna en ökad lust till inlärning och varje elev ges också redskap för det livslånga lärandet. Genom det digitala lärandet ska vi öka resultatoch måluppfyllelsen. En framgångsfaktor för elevernas inlärning är att vi är en lärande organisation där vi lär av varandra. Vi ökar samarbetet mellan lärare och elever, arbetar för ett öppnare klimat där vi tar del av varandras kunskaper samt stimulerar till nytänkande och användande av digitala verktyg. Definition av digitalt lärande Digitalt lärande är att lärare använder modern teknik för att utveckla elevernas lärande. Det digitala lärandet ska leda till att eleverna får en ökad kunskapsnivå och att de får en digital kompetens. Digital kompetens - att använda datorn för att hämta, kritiskt granska, producera, publicera och utbyta information samt utveckla förmågan att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. Syfte En till en syftar främst till att förändra och utveckla elevernas lärmiljö för att öka mål- och resultatuppfyllelsen samt att förbereda dem för en framtid där en digitaliserad arbetsmiljö är ett naturligt inslag. En till en ska ge alla oavsett kön och samhällsklass likvärdiga möjligheter att använda IT som ett redskap i lärandet. En till en ska utveckla och skapa samarbetsformer. Mål Målen med en till en är att: utveckla arbetsformer och metoder med hjälp av modern teknik öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger öka elevernas måluppfyllelse och resultat Aktiviteter Varje aktivitet ska ha inslag av digitalt lärande. Genomföra en lektion med digitalt inslag i din undervisning. Planera och genomföra en lektion tillsammans med en kollega med digitalt inslag. Lektionen genomförs i en kollegas klass alternativt gemensam klass. Ämnesövergripande arbete där två eller flera ämnen inkluderas hitta gemensamma mål i kursplanerna. Det skall finns inslag av digitalt lärande i uppgiften. presentera uppgiften på aktiviteten DU 1-1 på Ping Pong och därmed fortsätta uppbyggnaden av ett bibliotek med digitalt lärande som kollegor har tillgång till Varje lärare ska senast ha genomfört aktiviteterna. 8

9 Lärspridare Lärspridare ska inspirera och stödja kollegor i att utveckla, förändra och omdefiniera digitala pedagogiska metoder. Lärspridare på Duveholmsgymnasiet ska "öppna dörrar" till nytänkande och uppmuntra till kollegabesök och ämnesövergripande arbeten. Möten med lärspridare och övriga lärare kalendarieläggs. Lärspridare: BA BF/SA ES/MP IM Maria Sikström Erik Öberg Christian Lindberg Piret Gustavsson Rihvk Uppföljning De uppsatta målen för Duveholmsgymnasiet är viktiga att nå och därför kommer uppföljning att ske vid medarbetarsamtal med rektor. 11. Utvecklingsområden för läsåret 2013/14 1. Enligt dokument Digitalt lärande i undervisningen 2. Utbilda lärare i nätetik och hur nätmobbing kan motarbetas 3. Utbilda lärare i mål- och framsteg 4. Utbilda lärare i den nya frånvarorapporteringen i Lärknuten 5. Utvärdering av hur datorn används pedagogiskt i de olika ämnena 6. Utbildning Mimio Teach 9