mikom miljö kommunikation

Transkript

1 mikom miljö kommunikation ATT PÅVERKA OCH ENGAGERA informationens möjligheter och begränsningar av Mats Lönngren I denna artikel kommer jag att hävda att klassisk envägsinformation har begränsningar när det gäller att påverka våra miljöbeteenden. Målet är ju att vi ska åstadkomma varaktiga beteendeförändringar. För att lyckas bör vi satsa mer på ett långsiktigt, processorienterat arbetssätt med samtal och dialog som bas. Vi ska dock inte sluta informera, så jag kommer också att ta upp aspekter på information och utbildning som kan göra den framgångsrik. Artikeln bygger på erfarenheter från utvärderingar av trafik- och miljöprojekt i Kalmar, Motala och Lund och från min roll som lärare i miljökommunikation vid lantbruksuniversitetet. Fokus ligger främst på vårt bil- och transportbeteende, men är möjliga att överföra till andra miljöfrågor. I många fall passar resonemangen även på folkhälsoarbete. Miljörelaterade beteenden svårpåverkade Syfte med miljökommunikation är oftast att påverka kunskap, attityder, beteenden. Och att engagera. Detta är inte lätt, det tar ofta stopp. Varför är det så? Vad kan vi göra åt det? Först vill jag lyfta fram några teser som visar varför miljöfrågor kopplade till trafik kan vara särskilt problematiska ur beteendesynpunkt. Teser om miljö och beteende VI LIDER AV SYNAPSKOLLAPS Synapskollaps nr 1 Bilismen måste minska! JA, säger nästan alla. (SIFO 2002) Jag kan minska mitt bilåkande! NEJ, säger de flesta. (SIFO 2002) Synapskollaps nr 2 Jag vill ha levande innerstäder med många butiker! JA, säger nästan alla! Jag åker till Stormarknaden och handlar! JA, säger många. Vi har i många stycken ganska radikala miljövärderingar, men vi är inte alltid i kontakt med dem. Synapserna verkar ha kollapsat på miljöområdet. Vi vet en sak, vi tycker en sak, vi kanske t.o.m. säger en sak. Men vi beter oss inte därefter. Och vi försöker få ihop tillvaron så gott det går. Hur kan vi vara så till synes nonchalanta mot en fråga som kanske handlar om vår långsiktiga överlevnad? Hur kan vi "dagtinga" så med vår vetskap? Synapskollaps nr 3 Polluter Pays Principle? JA tack, säger nästan alla. Höjt bensinpris? NEJ tack, säger de flesta. (SIFO 2002)

2 Teser om miljö och beteende MILJÖPROBLEMEN ÄR DIFFUSA Vem i detta rum har sett växthuseffekten? Miljöproblemen är diffusa och komplexa och förskjutna i tid och rum. Därför är de pedagogiskt svårhanterliga. Vi är inte i mental kontakt med dem och kan därför skjuta dem framför oss. Istället för att se till mänsklighetens (och därmed vårt eget) långsiktiga behov ägnar vi oss åt att tillfredsställa våra kortsiktiga begär. "Den stora katastrofen är att vi inte ser den" Henrik Tikkanen Många miljöfrågor tenderar att bli sociala dilemman. Vi vet att vi skadar miljön när vi t.ex. kör bil. Men vi vet också att just vårt eget bidrag till växthuseffekt är försvinnande litet i det stora hela. Om vi själva minskar vårt bilåkande så är det inget som ger bättre miljö så länge man är ensam om beteendeförändringen. Man kanske upplever det som minskad bekvämlighet och som en uppoffring. Samtidigt upplever man att alla andra fortsätter att köra sin bil och att trafikintensiteten är lika hög som tidigare. Då känns det som det kan kvitta, jag tar min bil igen eftersom det ändå inte ger någon effekt vad lilla jag gör. Man gör sig till ett offer för andra krafter som står utanför ens egen makt att påverka. Teser om miljö och beteende IORISMEN VI GÖR OSS TILL OFFER Det är lite synd om mej... Man kan inte förändra något Vad betyder lilla jag? Informationsöverflöd, synapskollapser och skuldkänslor gör att vi slår miljöinformation ifrån oss. Det är lättare att lämna över ansvaret till någon annan, till den tekniska utvecklingen, till politiker och makthavare, till andra auktoriteter, kanske till Gud. Man blir som åsnan Ior - själv är man alldeles för betydelselös för att kunna påverka så stora skeenden. Det är ingen idé, jag kan inte förändra världen själv, det finns ändå de som fortsätter släppa ut en massa skit även om jag kör mindre bil. Mot denna bakgrund är det lätt att inse att enkel information knappast kommer att förändra människors trafikbeteende. 2

3 Teser om miljö och beteende ÖVERTRO PÅ INFORMATION I K A B Det raka sambandet mellan Information - Kunskap - Attityd - Beteende är svårt att finna. Det kanske finns när det handlar om att ändra inköpsvanor från ett schampo till ett annat, från ett bensinmärke till ett annat. Det kan t.o.m. fungera på miljöbeteende om det är ett beteende som är lättpåverkat. Att byta från klorblekt papper till oblekt gick bra. Det räckte med information. Attityden att det var bra med oblekt fanns hos de flesta. När sedan pris och funktion var likvärdiga så var det bara att sträcka handen till en annan hylla i butiken. Teser om miljö och beteende FÖR MYCKET INFORMATION SKAPAR PASSIVA MÄNNISKOR Nu har jag all information jag behöver, nu vill jag bara veta vad allting handlar om Henrik Tikkanen Problemet är sällan att vi människor lider av informationsbrist. Problemet är att vi har alldeles för mycket information att tillgå. Vi har fullt sjå att hålla information ifrån oss. Vår hjärna har inte kapacitet att ta in mer än en bråkdel av det informationsflöde som når våra sinnen. Att då tro att vi ska ta till oss ett tämligen komplext, och inte alltid lustfyllt, miljöbudskap är på gränsen till naivt. I en strid informationsflod tar vi lättast till oss sådant som berör oss, som är viktigt i våra liv, som vi upplever förbättrar vårt liv här och nu. Miljöinformation är sällan av det slaget. Information, s.k. masskommunikation (ett omöjligt begrepp egentligen, det borde heta massinformation), kan fungera som beteendepåverkare. Ungefär på samma sätt som reklam fungerar bra när det handlar om "konkurrens" mellan likvärdiga produkter och tjänster. när beteendet bygger på brist på information och kunskap när alternativen är lika attraktiva och därför inte upplevs som uppoffringar när alternativen är enkla att genomföra Information har emellertid mycket svag effekt på komplexa och svårpåverkade beteenden, som exempelvis våra resvanor. Detta är beteendevetenskapliga forskare överens om, ändå fortsätter vi med en dåres envishet att informera i tron att effekterna plötsligt ska infinna sig. More of the same... Vad ska vi då göra istället? 3

4 Dialog istället för information För att nå fram, för att lyckas påverka så krävs miljökommunikation där man följer ordets verkliga innebörd. Vi måste kommunicera om miljö, d.v.s. samtala, gå i dialog med våra målgrupper. Men på vilket sätt ska en konstruktiv dialog bedrivas? Det behövs ett möte med våra målgrupper, på så lika villkor som möjligt. Målgruppen i fokus, deras behov och förutsättningar i fokus. Vi måste lära oss att se förändringsarbete på miljöområdet som en process, en långsam förändring av attityder och värderingar, en successiv utveckling av ny kunskap och en stegvis omorientering av våra beteenden och vår livsstil. Projekt Process kortsiktighet långsiktighet fokus på resultat och åtgärder risk för låsning och konflikter fokus på samtal och gemensam kunskap möjligheter till respekt och förståelse Det är viktigt att se på miljöarbete som något som inte är avgränsat i tid och rum. Det är ett långsiktigt arbete, varför det inte bara kan bedrivas som projekt och kampanjer. I traditionell projektverksamhet har man en tendens att tidigt bli fokuserad på åtgärder och resultat. Eftersom miljöfrågor innebär att aktörer med olika perspektiv och intressen ska samverka, finns då risk för låsningar och konflikter. Miljöfrågornas karaktär gör att det ofta är mer lämpligt att se arbetet med dem som långsiktiga processer. Fokus bör i första skedet vara på samtal och dialog i syfte att skapa förståelse för varandras perspektiv och att utveckla en gemensam kunskap. På sikt är det givetvis resultat som ska åstadkommas, men då som en frukt av en konstruktiv dialog. Vad vinner man med dialog? Bättre kunskap om målgrupp Istället för att göra enkät- och marknadsundersökningar i syfte att öka kunskapen om olika målgrupper, är det klokt att inleda samtal med dem. Samtal ger minst lika mycket kunskap om målgruppen som en enkät. Man får en annan kvalitet i kännedomen om målgruppen när man talar med dem i grupp eller på tu man hand jämfört med när man ska tolka enkätsvar, där felkällorna är många. Genom samtal kan man nå en djupare förståelse för målgruppens situation och för deras behov på miljö- och trafikområdet. Man får grepp om deras föreställningar, attityder och värderingar, man får en kunskap om vilka hinder de själva upplever för att ändra sina beteenden. Och man kan få en förståelse för varför de har de vanor de har. 4

5 Teser om miljö och beteende VANANS MAKT ÄR STARK Bilåkning är integrerad i hela vårt sätt att leva därför ett mycket svårpåverkat beteende. Dessutom ett exempel på beteende där vi har mycket vanor som ibland är omedvetna och oreflekterade. Genom samtal har vi möjlighet att förstå varandra och oss själva och utifrån detta göra mer medvetna val och pröva om våra vanor verkligen är för vårt eget bästa. Delaktighet och förankring Samtal ger möjlighet att låta målgruppen säga sitt om de idéer man har i en verksamhet. De kan t.o.m. vara med och sätta mål och forma innehåll och strategier. Samtalet ger en helt annan möjlighet till medinflytande än vad som är fallet när man försöker fånga människors attityder och åsikter via en enkät och därefter forma informationsstrategier för beteendepåverkan. Viktigt i sammanhanget är dialogen med aktörer i den egna organisationen. Ska man nå framgång måste idéer och förslag på aktiviteter vara väl förankrade både på politisk nivå och bland tjänstemän. Påverka målgrupp Att möta sin målgrupp i samtal innebär en möjlighet att påverka. Samtal ger större påverkanseffekt än information, det berör mer och det är lättare att anpassa innehåll och form efter målgrupp. Man själv påverkas Genom att ha ett öppet förhållningssätt till sin egen verksamhet och till sina egna idéer kan man i samtalet med målgruppen låta sig själv påverkas. Man kan utifrån de tankar man möter ändra på sina egna attityder och värderingar, man kan se att det finns andra synsätt som är lika riktiga som det jag själv har, man kan se att saker inte behöver delas upp i svart och vitt, rätt och fel. Man kan se att det inte behöver vara korkat av de människor som inte låter sig påverkas så som man själv tycker att de borde... Gemensamt lärande Om man låter sig själv påverkas och förhåller sig öppensinnad, då kan man se möten och samtal med målgruppen som ett tillfälle där man lär tillsammans, där man utvecklar ny gemensam kunskap. Målgruppen blir en resurs för utveckling av projekt och aktiviteter. Då behöver man heller inte vara färdig med hur ett projekt ska genomföras innan man möter målgruppen. Man behöver inte ha all kunskap själv, utan man kan se varje möte som ett tillfälle att inhämta information och utveckla kunskap. Efterhand formas idéer om hur en verksamhet ska genomföras. Genom detta "förutsättningslösa" förhållningssätt inbjuder man till delaktighet och medverkan på ett helt annat sätt än om man redan från start har allting klart för sig. Demokratiutveckling Genom samtalsinriktade metoder har man möjlighet att nå grupper som känner sig utanför den formella demokratin. 5

6 Dialog hur då? En konstruktiv dialog kräver ett öppet och lyssnande förhållningssätt till de människor man möter. Modellen nedan visar att det sällan lönar sig att försöka styra människors lärande eller beteende på ett sätt som inte emanerar från personen själv. Som sändare får man den reaktion hos mottagaren som man förtjänar Förändringstesen MAN KAN BARA ÄNDRA SIG SJÄLV SÄNDARE Jag vill ändra på dig! Jag vill att du ska lära känna mig och mitt budskap! Jag vill lära känna dig och din situation! Välkommen! Jag hör att du vill Du vill ändra på att jag ska mig USCH! lära känna dig och ditt budskap MOTTAGARE För att på lång sikt lyckas med förändring av människors attityder och beteenden krävs en dialogstrategi som innehåller ett par omistliga villkor. Lyssna - Stora öron, liten trut (inverterad krokodil...). Bekräfta - Det viktigaste i alla samtal är att människor blir sedda, tagna på allvar, att de är ok som de är. Först bekräftelse, sedan konstruktiva idéer och vägledning, precis som en terapeut arbetar. Det kan tyckas självklart, men vad en dylik dialog bör innehålla är egentligen förmågan att TALA, och förmågan att LYSSNA Konstruktiv kommunikation...förutsätter att varje samtalare.. avstår från att dominera och "ta tolkningsföreträde" är nyfiken på hur det är att vara någon annan delar med sig av sina egna erfarenheter Wilhelmsson & Döös, 2002 Arbetslivsinstitutet 6

7 I en dylik dialog är det ofta människor med olika perspektiv på verkligheten som möts. Exempel på dylika perspektiv är ekologiskt ekonomiskt tekniskt socialt andligt Ett perspektiv är som ett "filter" utifrån vilket man tolkar världen. Inget perspektiv är mer rätt än ett annat, men när människor med olika perspektiv möts så uppstår lätt konflikter. Man förstår inte varandra och denna oförståelse leder lätt till låsningar och samarbetssvårigheter. Genom dialog finns däremot förutsättningar att se möjligheter i olika perspektiv, att tillsammans utveckla en större kunskap om en situation, att få en rikare bild av verkligheten. Det bör finnas en beredskap och en strategi för att hantera olika perspektiv så att man kan dra nytta av dem, istället för att de blir hinder för en konstruktiv kommunikation. Genom att tala och lyssna, både med närhet och distans, har man möjlighet att bättre förstå varandras perspektiv. DIALOGKOMPETENSENS INGREDIENSER SJÄLV ANDRA NÄRHET tala lyssna DISTANS kritisk själv- kritisk reflektion reflektion över andras ståndpunkter Wilhelmsson & Döös, 2002 Arbetslivsinstitutet Man ska vara tydlig med var man själv står närhet till sitt eget perspektiv. Och man ska öppet lyssna på andra närhet till andras perspektiv. Genom distans till sig själv kan man kritiskt reflektera över sitt eget perspektiv. Och genom distans till andra kan man göra detsamma med deras perspektiv. Ovanstående figur klargör en viktig distinktion. Att lyssna är inte detsamma som att hålla med! Ofta är vi människor dåliga på att lyssna på allvar på andras åsikter, av rädsla för att det ska tolkas som att vi håller med. Men att lyssna är något annat, det är att söka förståelse för andra sätt att se på verkligheten. Argument som fungerar Lyssnandet i all ära, men man vill ha något att säga också. Kommunikation måste ha ett innehåll, som kommunikatör behöver man argument som folk lyssnar på, som känns relevanta. Vilken typ av argument är effektivast för att påverka människors bilåkande? Lars J. Lundgren 1 menar att tre faktorer måste vara uppfyllda för att människor ska ändra sitt beteende, se modell på nästa sida. 1 ur Varför löser inte politikerna miljöproblemen. I Att veta och att göra Naturvårdsverkets förlag. 7

8 VETA KUNNA Varaktig beteendeförändring VILJA VETA = HA KUNSKAP vad behövs: utbildning och information om sammanhang grundläggande miljökunskap målgrupper: alla KUNNA = HA MÖJLIGHET vad behövs: skapa känsla av upplevd möjlighet målgrupper: alla VILJA = HA LUST vad behövs: vad behövs: skapa möjligheter - förändra infrastruktur - påverka incitament målgrupper: beslutsfattare o dyl påverka attityder, beteenden att det angår, beröra känslor skapa känsla av närhet egen vinning målgrupper: alla education engineering enforcement Människor måste veta varför beteendet behöver förändras, d.v.s. ha relevant kunskap. De måste vilja förändra beteendet, ha luste och på något vis uppleva en vinst av beteendeförändringen. Dessutom måste de kunna genomföra beteendeförändringen de måste ha en praktisk möjlighet. Vilka sidor av triangeln brister när det gäller trafiksäkerhets- och miljöbeteende? Många (de flesta?) vet att de borde ändra sitt beteende, de har kunskapen. De kan ändra sitt beteende, de har praktiska möjligheter och de har ett val. Men det är den upplevda känslan att ha svårt att ändra sig som styr beteendet. Om man upplever att man inte hinner med sitt liv utan bil, om man har en livsstil där bilen är en självklar ingrediens då är det kanske inte ett alternativ att sluta köra, även om möjligheten de facto existerar. För de människor där detta resonemang gäller (vilket troligen är ganska många) biter inte information särskilt bra. Man har för många attityder och värderingar som fungerar som filter för att kunskapen om bilismens våndor skulle göra att man ändrar sitt beteende 2. Man rationaliserar bort argument och fakta, man hänvisar till sin egen situation. Allt för att legitimera det beteende man har. För att få människor att känna att de har möjlighet att ändra sitt beteende kan fysiska åtgärder i trafikmiljön vara nödvändiga. Utan säkra cykelvägar cyklar man kanske inte och för att man ska åka kollektivt krävs täta turer. Om ett icke önskat beteendet handlar om okunskap om de alternativ som de facto finns, då kan givetvis information räcka för att åstadkomma beteendeförändringar. Information kan också fungera om det handlar om "enkla" beteendeförändringar. Förändringar som inte fordrar uppoffringar och som bygger på brist på kunskap och information då kan givetvis information vara rätt recept. Men hur ofta är det så? 2 se vidare "Information i företag och samhälle" av Heinz Leyman Studentlitteratur. 8

9 Beröra! Argumenten måste beröra människor en sanning i allt påverkansarbete. Effektiv kommunikation bör innehålla ett budskap som gör att mottagaren kan uppleva någon form av mervärde med beteendeförändringen. Sannolikt är det bristen på detta som gör att så många informationskampanjer inte når uppsatta beteendemål. Budskap utgår ofta från samhällets normativa behov och blir därmed opersonliga och skapar inga individuella incitament. Per- Olow Sjödén 3 skriver att det ofta är lönlöst att påverka vissa beteenden genom att satsa på kunskapsförmedling. Detta gäller inte minst komplexa beteenden av karaktären bilåkning. Sjödén menar att information fungerar utmärkt om anledningen till att man har ett visst beteende enbart är informationsbrist. Detta gäller knappast våra bilvanor! Sjödén menar att det kvittar hur mycket information vi får om bilåkningens avigsidor de flesta fortsätter att köra ungefär som vanligt. Han anser istället att det är bättre att gå raka vägen på beteendet människor måste uppleva vinster för sig själva om de ska ändra sitt beteende. Vilka vinster kan det handla om när det gäller bilåkning? Miljöargument är något som de flesta egentligen håller med om är viktiga. Det handlar om "veta" i triangeln. Men berör de oss? Triggar de vår vilja? Innebär de en vinst? Miljöfrågorna är diffusa och komplexa. De hotbilder som målas upp ligger ofta ett tag fram i tiden. Frågorna omges ofta av känslor av hopplöshet det betyder ändå inget vad lilla jag gör i det stora hela. Det finns alltid möjlighet att hänvisa till att de små utsläpp av t.ex. koldioxid vi har i Sverige är försumbara i relation till storutsläppare som USA, Japan och resten av EU. Man drabbas av Iorismen, man blir som åsnan Ior som kände sig så liten och betydelselös i den stora, stora, världen. I dagens miljödebatt finns det också möjligheter (med industrilobbyn som understödjare) att finna argument för att flera miljöhot är överdrivna. Därför är det svårt att driva ett beteendeförändrande arbete enbart med utgångspunkt från kunskap och en långsiktigt altruistisk argumentation människor är i någon mening sig själva närmast. Om den egna vanan och bekvämligheten ifrågasätts utifrån något som kanske inte känns vattentätt, då är det lätt att ta motargument till sig och använda dessa för att legitimera sina egna invanda hjulspår. Trafiksäkerhetsargument är givetvis relevanta i sammanhanget. Men i de flesta fall vet vi vad som är ett trafiksäkert beteende. Vi kan förändra vårt beteende, men vi vill inte: "Jag själv är trafiksäker, jag vill komma fort fram och samhället ska minsann inte komma här och säga precis hur jag ska bete mig." Det finns dock bra exempel på argument som skulle kunna bita när det gäller bilkörning och alkohol. Det är en amerikansk metod där folk får träffa offer för onyktra bilförare, eller anhöriga till offer. Detta skapar en närhet och frågan om alkohol och trafik blir något mer än ett intellektuellt resonemang. Hälsoargument ligger däremot människor nära. De berör, de angår. De är dessutom i "ropet" dessa dagar. Att relatera människors övervikt, dåliga kondition och testvärde till deras inaktivitet är argument som visat sig ganska framgångsrika i många projekt. Hälsoargument berör viljan i triangeln. Att få information om att man kan äta 10 kg choklad per år om man ställer bilen är också ett sätt att göra informationen lättsam. Rolighetsfaktorn är inte att förakta miljömänniskor och miljöarbete har fortfarande tydliga präktighetsstämplar att tvätta bort. Ekonomiska argument ligger också nära människor. Att koppla ett förändrat beteende till en förbättrad privat ekonomi är argument som brukar fungera utmärkt i miljöarbete. De flesta vill förbättra sin egen ekonomi. All minskning av bilåkning ger i regel pengar över i kassan. Vad som sedan är tillräckligt stora vinster är upp till var och en att bedöma. Ju bättre ekonomi ett hushåll har desto större måste vinsterna vara för att påverka beteendet. Särskilt stora kan vinsterna visa sig bli om familjen kan avvara en bil vid ändrade resrutiner. Här blir resonemanget annorlunda jämfört med t.ex. ekologiska livsmedel. Där vet vi att familjer med god ekonomi väljer ekologiska, dyrare, produkter i högre grad än låginkomsttagare. När det gäller bilåkande ligger det närmare till hands för låginkomsttagaren att minska sitt bilberoende 3 Ny livsstil...på livstid? Hinder och möjligheter för beteendeförändring och vidmakthållande. ur Livsstil och miljö värderingar, val, vanor Naturvårdsverket. 9

10 eftersom det har en relativt sett större inverkan på hans ekonomi. Det finns dock en problematik med effektivitetsvinster som ger pengar över. Vad används pengarna till? Är det alternativa beteendet mer eller mindre hållbart än det ursprungliga? I värsta fall åker vi mindre bil, sparar pengarna och lägger det på flygresor till avlägsna badparadis och släpper därmed ut ännu mer koldioxid. Men det är en helt annan diskussion... Tid har vi ont om, tror vi... Hur som helst, vissa beteendeförändringar som innebär vinster för miljö och trafiksäkerhet kan också innebära tidsvinster för individen. Ibland tror vi t.ex. att bilen är snabbare till jobbet, men det kan grunda sig på rena myter och okunskap. Vi har aldrig provat något annat! Genom att t.ex. organisera sin dag på ett nytt sätt kan det innebära tidsvinster och mer kvalitetstid att ta cykeln till jobbet eller att gå med sina barn till skolan. Försök med vandrande skolbussar 4 i flera städer visar att många föräldrar upplevde att de fick lugnare morgnar eftersom de inte behövde gå med "vandringsbussen" mer än någon gång per vecka. Jag tror på en tydligare fokusering på de tre senast nämnda argumenten hälsa, pengar och tid. Detta är tre potentiella vinster som alla ligger berör människan, de är personliga och mer eller mindre omedelbara. Att koppla dessa argument med miljö och trafiksäkerhet går också givetvis alldeles utmärkt olika människor tar till sig olika argument. Denna trilogi av argument behöver fakta för att kommuniceras. Mottagaren vill veta hur mycket pengar hon kan tjäna på ett alternativt beteende, hon vill få feedback på vilken kondition hon har och hur den förbättras, hon vill ha information om hur mycket tid olika resesätt tar. Och kanske vill hon veta hur mycket nytta för miljön hon gör. För denna information behövs ett faktaunderlag. Ett gott exempel är Mobilitetskontor som växt upp på flera håll i landet, bl.a. i Lund, Växjö och Linköping och som tagit fram ett omfattande faktaunderlag att ha som bas i kommunikation med olika målgrupper. Tidsåtgång, kostnad, kaloriförbrukning och miljöutsläpp jämförs mellan olika transportsätt mellan en mängd platser i dessa städer. Eftersom dagens miljöproblem är diffusa, komplexa och långt bort så behöver man skapa närhet. Man måste beröra. Människor berörs inte av samma saker. Någon kan beröras på djupet av en skicklig föreläsare, medan andra ställer sig likgiltiga. Det behövs därför fler kanaler och metoder än de traditionella för att beröra så många som möjligt. Personifiering. Det behövs människor bakom de globala miljöhoten. Ansikten och röster som kan tala om klimatförändringarnas konsekvenser, hur de gör sig påminda i vanliga människors liv. Boken oväder av Mark Lynas är ett gott exempel på hur klimatfrågan blir konkret med exempel på hur människors vardag förändras. Bilder. TV-mediet är det bästa, men även tidningar och andra bildmedier kan bidra till att skapa närhet. Bilder berör, väcker känslor och talar också till något annat än intellektet. Dramatisering. Gestaltning och dramatisering av komplexa miljöfrågor är effektivt för att väcka känslor. Även om The day after tomorrow är extremt övedriven i sitt tidsperspektiv på möjliga klimateffekter, så är den i grunden en film som har mycket spännande fakta att förmedla. 4 vandrande skolbuss ett sätt att organisera ett antal föräldrar i ett bostadsområde att ta gemensamt ansvar för att deras barn kommer till skolan. En förälder i taget går med några familjers barn till, och ibland även ifrån, skolan. De som deltagit i försök med vandrande skolbussar menar att man flår fler lugna morgnar, att man känner en trygghet inför att låta barnen gå tillsammans under någon förälders ledning och man upplever dessutom att man får mer egen tid. Dessutom slipper man ta bilen till och från skolan, vilket också underlättar att ta cykel till jobbet. 10

11 Att förändra beteende ingredienser och förhållningssätt Befintliga kanaler Det är svårt att skapa nya kanaler för kommunikation och information. Istället för att skapa nya mötesplatser är det ofta lättare att nå folk via deras redan inarbetade kanaler, t.ex. på deras arbetsplatser och i deras föreningar. Istället för att skriva nya informationsbroschyrer kan det vara effektivare att jobba för att få in material på redaktionellt utrymme i tidningar. Chansen att bli läst ökar. CIP Community Intervention Program är en form av mun-till-mun -metod där man som kommunikatör nyttjar de befintliga nätverk som finns i till exempel en kommun. Möt människor där de är, med andra ord! Spridning av information och budskap sker organiskt långsamt men med ett mer bestående resultat än om man slår på stora trumman och sprider information i stora kampanjer. Nätverksstrategi population som gör rätt Bombmattestrategi population som gör rätt tid tid efter Lars Palm, Halmstads högskola Tålamod Teser om miljö och beteende FÖRÄNDRING TAR TID Förändringens 4-rumare (Claes Jansen) Nöjdhet Censur & Förnekelse Inspiration & förnyelse Förvirring & Konflikt Det är många stadier vi ska gå igenom i en förändringsprocess som syftar till att förändra våra vanor. Ska vi t.ex. ändra vårt bilåkande krävs förändringar av djupt rotade värderingar. Sådana ändras inte i en handvändning det finns många anledningar att stanna i censur- och förnekelserummet i Jansens modell. Därför behöver vi som jobbar med långsiktiga processer en stor dos tålamod så att vi inte blir besvikna när förändringarna går långsammare än vi hoppats på för det gör de! 11

12 Informationens ingredienser Det finns inget enkelt dunderkoncept som alltid fungerar för att förändra människors beteenden. Och tur är det, hur hemskt vore det inte om någon hittade det ultimata sättet att genom information förändra människors beteenden. Tänk en brutal och maktfullkomlig diktator som kommer över denna metod... Men vi vill ändå påverka och göra det så klokt som möjligt. Följande tabell är ett försök att lista olika ingredienser som kan fungera för att nå fram med ett budskap. I någon mån kan tabellen läsas som en modell där man startar med de ingredienser som står överst och så går vidare med nästa. Men en liten varningsklocka riktigt så rationellt fungerar inte vi människor och riktigt så instrumentellt kan man inte se på en förändringsprocess. Tabellen är främst till för att se möjligheter med och för att strukturera det informativa arbetet. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION för att påverka viljan till beteendeförändring Ingrediens effekt, påverkar Aha-upplevelser goda exempel förebilder prova-på-tillfällen belöning feedback -kollektiv och individuell larmrapporter uppmärksamhet, medvetenhet kunskap, attityd identifikation intention handling handling vidmakthålla beteende förhindra återfall Aha-upplevelser För att bli uppmärksammad behövs ofta något som får folk att haja till och att bli medvetna om en företeelse. Detta kan ske genom massinformation, via media men Aha-upplevelser kan lika gärna vara en ingrediens vid ett utbildningstillfälle. Aha-upplevelser kan vara positiva såväl som negativa. Det handlar om att öppna upp ögonen både för hot och möjlighet. Termodynamiken, att allting spris och ingenting försvinner, kan t.ex. illustreras med vår kära bil. Ett litet räkneexempel som brukar väcka många känslor och ge Aha-upplevelser. 12

13 En positiv Aha-upplevelse kan vara att visa på möjligheten att försörja oss på energi i framtiden, något som många brukar tvivla på om vi inte har tillgång till kärnkraft och fossil energi. Energibalans för Sverige 2020 (el och värme) Behov 311 TWh* Sol, vind, bioenergi 252 TWh Vattenkraft 67 TWh Överskott 8 TWh Solen tillför jorden gånger mer energi än vi använder. Solceller i 10% av Sahara skulle räcka för hela världens energibehov. Christian Azar professor, Chalmers Siffrorna kommer från SNF:s studie Energipusslet (2005) där branschorganisationer för förnybar energi fått ange hur mycket de kan producera år Om man räknar bort transportsektorn får vi ett överskott på 8 TWh och behöver alltså ingen kärnkraft eller fossil energi för el och uppvärmning! * i 311 TWh ingår energieffektiviseringpotentialen på 62 TWh beräknad av branschorganet Energirådgivarna Goda exempel Genom att visa hur vi kan göra i vår vardag för att bidra till att minska växthuseffekt, försurning etc. Små vardagshandlingar. Enkelhet. Små förändringar som ger positiv effekt. Det kan handla om ändrade rutiner, men det kan också handla om ny teknik Goda exempel handlar också om att lyfta fram vanligt folk som redan ändrat sitt beteende. Pendlare som börjat cykla och som berättar om vilka vinster man fått, taxichaufförer som beskriver fördelarna och vinsterna ned Eco-driving, bilägare som bytt från bensinbil till etanolbil. Folk som vittnar om att det går. Förebilder som folk kan identifiera sig med. Exempel ur boken Tänk om alla gjorde så 40 räkneexempel för miljötänkare. Boken finns på Naturskyddsföreningens förlag, , eller info@snf.se Förebilder Hur ska en förebild vara? Jag menar att hon inte bör vara för perfekt. En förebild som gör allt rätt blir ouppnåelig för vanligt folk steget från aktuellt beteende till idealet blir för långt. Möjligheten till identifikation är viktig. Risken är att förebilden får en moraliserande verkan och då är dess funktion mer negativ än positiv. Ett annat sätt att beskriva hur en bra förebild kan tänkas vara är m.a.o. vanliga vettiga människor! 13

14 Det finns en formel som inte på något sätt är matematisk eller vetenskaplig, men som ändå säger en del. KP = f(e, S, P) vilket betyder... Kommunikationspotential är en funktion av en persons Egenskaper, den Struktur som personen ingår i och den Position som personen har i strukturen. Personer med hög KP är m.a.o. intressanta. Prova på tillfällen - bryta vanor Många miljöbeteenden är oreflekterade och vanemässiga. I dylika fall kan det som behövs vara att man får tillfälle att reflektera över sina vanor och i samband med detta bli erbjuden ett tillfälle att prova ett alternativt beteende. Inte minst är vårt trafikbeteende vanemässigt. Flera projekt i Sverige har lyckats väl med att erbjuda arbetspendlare att börja cykla till och från jobbet, som en möjlighet att tjäna pengar och bättra på hälsan. Människor behöver här framförallt svar på frågan HUR gör jag. Många vill, men lever i en känsla av att de inte kan. Kommunikatörens uppgift blir då att visa på de möjligheter som faktiskt finns. Ofta behövs en händelse, någon slags jippo, som fångar människors uppmärksamhet, som visar att det är möjligt och som lyfter upp några goda exempel. När någon fått chans att prova och upptäcker att det nya beteendet inte var så hemskt, då finns chans att nå fram med mer kunskapsorienterad information. Ofta skapar en ny vana ett sug hos målgruppen att veta mer. Att erbjuda prova-på-tillfällen blir på så sätt en inkörsport till människors vilja att ta information till sig! Man når så att säga fram bakvägen man skapar beteendeförändringar utan att koncentrera sig på kunskap och attityder! Belöning vinst Att få feedback på sina beteendeförändring är en vinst i sig. Men vinster av ett nytt beteende kan också vara av mer banalt slag. Att få gåvor, vara med i utlottningen av fina priser kan få åtminstone några att prova ett nytt beteende. Varje gång man lockat några människor att bryta en vana och prova ett nytt förhållningssätt så är det alltid några som inser att det nya beteendet faktiskt var riktigt sympatiskt. För dessa räcker det att få en liten puff i rätt riktning, på ett undermedvetet plan har de förmodligen redan varit på väg att etablera nya vanor. Feedback Vi behöver få reda på vart vårt nya beteende leder. Vi antar att vi försöker påverka människors resvanor. För det första behövs en kollektiv återkoppling. Minskar utsläppen av koldioxid? Blir luften renare? Minskar bullret? Minskar antalet trafikolyckor? Hur mycket mindre bil körs i vår stad? För detta behövs någon form av mätningar som ger oss relevanta siffror. Och dessa siffror måste kommuniceras enkelt och tydligt till dem de berör. För det andra behövs en individuell återkoppling. Mår jag bättre? Har min kondition förbättrats? Hur mycket pengar har jag sparat in? Hur mycket kalorier har jag förbrukat? Den individuella feedbacken kan också vara viktig att ge i förtid, dvs. att man kan servera målgruppen siffror i förväg på hur mycket tid de troligen skulle komma att spara, hur mycket fler chokladkakor de skulle kunna äta utan att gå upp i vikt och hur många kronor den inbesparade bilkörningen skulle ge under ett år. Larmrapporter Finns det anledning att skrämmas? Forskningen säger att det inte ger så stor effekt på att förändra ett beteende, men att larmrapporter däremot kan ha en viss effekt för att förhindra återfall. Gamla vanor har en förunderlig kraft att återetablera sig och då kan information om vad som skulle kunna inträffa om vi kör på som vanligt vara användbar. Antirökningsinformation är ett sådant exempel ger ingen större effekt på minskning av rökning, men förhindrar många återfall. Överfört till trafikbeteende skulle det kunna handla om 14

15 vad barns inaktivitet leder till för hälsoproblem eller vad som händer med hjärta och lungor i en inaktiv kropp osv. I bästa fall får man kraft att hålla kvar det nya beteendet så att det till slut blir en etablerad vana. Trots allt information och utbildning behövs Genom att visa människor att ett nytt beteende är möjligt och att det faktiskt kan ge vinster så behöver man inte bry sig lika mycket om att servera information som förändrar deras kunskaper och attityder, menar Per-Olow Sjödén. Dessutom kan det vara så att när man väl provat ett nytt beteende så blir man nyfiken på företeelsen i sig och börjar därför söka information självmant. Och det finns inget sätt som är så effektivt för att få människor att etablera nya kunskaper som när de gör det på eget initiativ! Även om information är trubbigt som beteendeförändrare finns det ändå en långsiktig anledning att bedriva information och utbildning i syfte att ändra kunskaper och attityder, vilket visas i följande figur. Information ineffektivt på kort sikt......men nödvändigt på lång sikt! UTBILDNING INFORMATION FOLKBILDNING LÄTTILLGÄNGLIGA BETEENDEN - t.ex. att köpa miljömärkta produkter KUNSKAPER ATTITYDER? SVÅRTILLGÄNGLIGA BETEENDEN - bilkörning - livsstilsförändringar NORMER -acceptans av politiska beslut -acceptans av förändringar i organisation, infrastruktur, skatter, lagar TAR BORT HINDER GER NYA INCITAMENT Samband mellan utbildning/information kunskaper/attityder beteenden (fritt efter Sjödén). Information fungerar då beteendeförändringen är enkel, då tillgängliga alternativ finns, och då man inte upplever några uppoffringar. Komplexa och svårtillgängliga beteenden låter sig däremot inte påverkas nämnvärt av information och utbildning. De flesta håller med om att man inte kan skapa ett hållbart samhälle med mindre än att de institutionella ramarna förändras. Skatter, avgifter och lagar behöver styras om så att konsumenter, organisationer och näringsliv tvingas agera mer hållbart. Överfört på bilåkande innebär det att människor måste styras till att köra mindre bil med hjälp av t.ex. högre bensinpris (skatter och avgifter) eller restriktioner i form av tullar eller drivmedelsransonering. Detta sker genom politiska beslut och 15

16 för att skapa en långsiktig jordmån för detta krävs medborgare som förstår varför besluten fattas och accepterar dem. För att nå denna acceptans långsiktigt är enträgen information och folkbildning viktiga ingredienser. Klimatkampanjen är ett exempel på en aktivitet som inte inriktats direkt på beteendet, utan som främst syftat till att öka kunskap om växthuseffekten (och därmed på längre sikt acceptansen för kommande politiska beslut, som jag uppfattat det underliggande syftet). Utbildning i rubbologi Vad behöver människor kunskap om? Eftersom vi lever i en förvirrad tid är det kunskap om de stora sammanhangen som är viktig. Kunskap som ger oss möjlighet att orientera oss i en komplex tillvaro, kunskap som ger oss möjlighet att sätta in fragmentarisk kunskap i ett större sammanhang. Vi behöver förstå svaret på tre frågor, inte i detalj men i stora drag. Varför har vi miljöproblem? Vilka är miljöproblemen? Vad måste göras för att skapa en hållbar utveckling? Det är svar på dessa frågor som ger oss bättre kompetens i rubbologi 5. Evolutionen i kortformat Att förstå jordens utveckling och människans korta historia är en bra början det faktum att vi öppnade locket på jordskorpan och därefter spridit ut det som fotosyntesen tidigare lagrat in. Och i samband med detta förmedla kunskap om den enda kemiska reaktion som alla bör känna till, fotosyntesen. Fotosyntesen som jordens egen städare, och som den motor vi alla är beroende av. 6CO 2 + 6H 2 O + energi C 6 H 12 O 6 + 6O 2 Koldioxid + Vatten + Sol Socker + Syrgas Termodynamik i populärversion Allting sprids, ingenting försvinner. Termodynamik i populär tappning är en bra grund att stå på som delförklaring till varför vi har miljöproblem. Termodynamikens första huvudsats: Energi kan inte skapas eller förintas. Energi kan dock omvandlas. Principen om materiens oförstörbarhet: Materia kan inte skapas eller förintas (ingenting försvinner) Termodynamikens andra huvudsats: Entropin ökar i varje slutet system, d.v.s. att oordningen ökar (allting sprider sig). Miljöhot i parti och minut Det brukar sägas att man inte ska fastna i hotbilder. Det är riktigt, man ska inte fastna där, men man är fel ute om man inte stannar där en stund. Hoten är inte roliga, men en realitet och en viktig grund för förståelsen varför vi jobbar med miljö överhuvudtaget. Naturvårdsverkets gamla hotlista (som de själva tyvärr inte använder sig av längre) är en bra utgångspunkt för att skapa en överblick av hoten. 5 rubbologi läran om rubbet, myntat av Bengt Hubendick och senare använt av Karl-Henrik Robert (Det Naturliga Steget) 16

17 De 13 allvarligaste miljöhoten enligt Naturvårdsverket Växthuseffekten Ozonskiktets uttunning Försurning Marknära ozon Luft och buller Övergödning Giftiga metaller Organiska miljögifter Främmande organismer Biologisk mångfald Överuttag av lagerresurser Exploatering av mark Avfall Växthuseffekt i fokus Personligen tycker jag växthuseffekten förtjänar en fördjupning. Den är paradexemplet på dagens miljöhot. Och jobbar vi för att minska växthuseffekten, ja då minskar vi samtidigt många av de andra hoten. Flera flugor i samma smäll... Klimatforskningen 2006 DAGSLÄGET Vi har en klimatförändring, skapad av människan Temperaturstegring extremt snabb de senaste åren, ca 0,7º globalt Världens glaciärer minskar stadigt OM år, prognos Södra Sverige 3,6-4,5 varmare ingen snö i Götaland nederbörd ökar höst, vinter, vår sommartorka i SÖ Götaland över 40 som mest på sommaren ökad molnighet mer blåst Globalt havsnivån stiger 1/2-1 meter många länder krymper översvämningar eller torka minskad eller ökad jordbruksproduktion miljontals klimatflyktingar fler extrema väderhändelser tropiska sjukdomar sprids norrut Osäkra kort Havsströmmarnas utveckling Golfströmmen kan försvagas, har försvagats sakta sedan 1950 Skulle kunna leda till avsevärt kärvare klimat i Sverige Om tundran smälter frigörs metan som påskyndar uppvärmningen Hastigheten i förändringar osäker Oförutsedda förändringar som kan komma snabbare än beräknat Källor: SMHI och Rossby Centre i Norrköping Naturvårdsverket, med flera 17

18 Systemvillkor utgångspunkt för strategier och åtgärder De fyra systemvillkor för hållbar utveckling som Naturliga Steget formulerat tillsammans med Chalmers är en bra utgångspunkt för att samtala om vad vi måste göra. De är visserligen något abstrakta och inte helt enkla att ta till sig, men med samtal om respektive punkt, värderingsövningar och brainstorms om vad man kan göra på lokal nivå i anslutning till respektive villkor, så fungerar de. I ett hållbart samhälle 1. utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden. Fossilbränslen (olja, kol och naturgas) samt metaller och mineraler får inte utvinnas i högre takt än de återförs till jordskorpan. Detta innebä radikalt minskad gruvdrift och radikalt minskad användning av fossila bränslen. 3. utsätts inte naturen för systematisk undanträngning genom överuttag eller manipulation. Naturens produktiva ytor får inte skadas eller undanträngas och vi får inte hämta mer ur naturen än vad som återskapas. Detta innebär stora förändringar av vår användning av mark och vatten vid t.ex. jordbruk, skogsbruk och fiske. Det krävs också nytänkande vid samhällsplanering av t.ex. vägar, järnvägar och städer. 2. utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion. Vi får inte framställa ämnen i högre takt än de kan brytas ned i naturen och återföras till jordskorpan. Detta innebär minskad omsättning av naturliga ämnen som t.ex. kväve och fosfor, och totalt stopp av långlivade naturfrämmande ämnen som freoner och många organiska miljögifter. 4. är hushållningen med resurser så effektiv och rättvis att mänskliga behov tillgodoses överallt. Mänskliga behov måste uppfyllas med effektivare metoder och resurserna måste fördelas på ett rättvist sätt så att hela jordens befolkning kan leva i välstånd med en omsättning som ryms inom villkor 1-3. Detta kommer att kräva en världs-omfattande teknisk och organisatorisk effektivisering. Det innebär helt enkelt att vi måste sluta slösa! 18

19 Till sist - vårt behov av glädje och lust Miljöarbetet är fortfarande förknippat med tyngd och skuld. Man borde bete sig miljövänligt. Men hur kul är miljöfrågan på en skala 1-10? Hur mycket glädje finns i miljöarbetet idag? Det är fortfarande en hel del säck och aska. Det känns som fel utgångspunkt med skuld, tyngd och plikt. Vi behöver återinföra glädjen och lusten i miljöarbetet. Vi behöver längta. Om vi inte tror att förändringen är positiv, om vi inte tror på att det hållbara samhället är bättre än det vi har idag då kan vi lika gärna sluta jobba med miljö. Det är ju för oss själva vi gör det, eller hur? Det behövs helt enkelt ett rejält perspektivskifte! Vi är fria välja vilken bild vi gör oss av framtiden. Anka? Kanin? Det är ett bättre liv, ett roligare liv som väntar på andra sidan hållbarhetens gräns. Jag tror det, många tror det. Det är ett sundare liv, ett enklare liv. Om det är bekvämare vet vi inget om, det är inte säkert. Men med dagens s.k. vällevnadssjukdomar har vi ingen som helst anledning att leta efter ännu större bekvämlighet. Det är knappast ett liv där vi går klädda i säck och aska. Det är inget stenåldersliv, inget grottliv. Det är ett annat liv. Det är något nytt, det innebär förändringar, men förändringar kan vara njutbara. Hur många blir glada av att höra att de behöver ändra livsstil? Vilka associationer väcker det? För att lättare kommunicera om framtiden, för att skapa positiva visioner, tror jag pratet om livsstilsförändring kan tonas ner. Istället kan fokus åtminstone delvis förskjutas mot den positiva tekniken, den teknik som redan finns och som innebär att vi kommer att använda avsevärt mindre resurser och orsaka avsevärt mindre utsläpp än idag. Den goda tekniken, de goda bilarna, de goda bränslena, den goda körtekniken. Ett exempel på det goda framtida livet finns att hämta från ett holländskt socialt experiment. Tolv familjer fick som uppgift att sänka sin energianvändning med 40% under två år. De fick också i uppgift att ha kvar sin lön och i uppgiften ingick att göra åt alla pengar. Följden blev ett annorlunda liv semester på nära håll, ett medvetnare transportval, färre bastubad, mer cykling. Det innebar också mer köp av energisnåla tjänster mer massage, mer fotvård och dylikt, mer deltagande på olika kurser. Man åt mindre kött och mindre importerad mat. Istället åt man mer säsongsbaserade livsmedel, mat med högre kvalitet och man gjorde fler restaurangbesök. Man köpte fler hushållsrelaterade tjänster som barnomsorg och underhållsoch reparationstjänster och man köpte kläder av högre kvalitet. De som deltog i experimentet tyckte att de fick ett bättre och roligare liv. Att leva energisnålt är med andra ord njutbart, en viktig insikt som för många innebär ett perspektivskifte. Deltagarna själva insåg samtidigt att de troligen inte valt den nya livsstilen självmant. Det behövs en puff för att våga prova. Det går att se både mörkt och ljust på framtiden. Tyvärr har vi en tendens att fastna i lidandets väg. Men vi behöver något gott att tro på och längta efter. En sådan vinkling på dagens ohållbara transporter ger mer energi för många människor Då blir de nödvändiga förändringarna på kortare sikt lättare att acceptera, det kanske till och med kan kännas lustfyllt att cykla till jobbet om framtiden ter sig ljus... 19

20 Utvärderingar, utredningar och annat skrivet av Mats Lönngren Hinder och möjligheter för miljöarbete Sveriges lantbruksuniversitet. Vi har bara ett jordklot! Malmöhus läns landsting. Samarbete kring kretsloppslösningar utvärdering av Östhammars kretsloppsverk Sveriges lantbruksuniversitet. Först process sedan resultat. Utvärdering av Naturskyddsföreningens samarbete med Växjö kommun Svenska Naturskyddsföreningen. Heliga åkrar eller kretslopp av näring en skitrapport Internutredning av slamfrågan i Svenska Naturskyddsföreningen. Tänk om alla gjorde så räkneexempel på små miljöhandlingar som kan ge stora positiva miljöeffekter. Svenska Naturskyddsföreningen. Livsmedel i kretslopp. En förstudie om samband mellan mat, miljö och hälsa Ekotopia, Aneby kommun. Gröna Huset Utvärdering av projekt för hållbar utveckling i samarbete mellan Skogsvårdsstyrelsen och Söderhamns kommun. Design med omtanke Utvärdering av projekt som syftar till att skapa hållbara offentliga miljöer i Västra Götalandsregionen. Gå och cykla till skolan Utvärdering av projekt inom Lund cykelkommun. Smartare Trafik i Motala Utvärdering av trafikprojekt i samarbete mellan Motala kommun och Vägverket. En lång historia om brist på morötter Utvärdering av Energismarta skolor i Lund. Miljöinnovation Utvärdering av fem års tävling. ViMöTs i Kalmar Utvärdering av trafikprojekt i samarbete mellan Kalmar kommun och Vägverket. Energipusslet 2020 bitarna faller på plats Resultat av en fiktiv energiupphandling till svenska branschorganisationer för förnyelsebar energi. Svenska Naturskyddsföreningen. Hållbar utveckling kompendium i rubbologi Bönder, kemikalier och val En intervjustudie om bönders attityder och beteenden när det gäller kemisk bekämpning. På uppdrag av Säkert växtskydd. Tillsammans med Magnus Ljung och Jenny Höckert, SLU. Vänlig väg till skolan Föräldrars tankar om och erfarenheter av skolvägen i Malmö. mikom miljö kommunikation lonngren@mikom.se