Likabehandlingsplan. För. Barn- och Fritidsprogrammet Individuella- och Introduktionsprogrammet Vård- och Omsorgsprogrammet Omvårdnadsprogrammet

Transkript

1 Likabehandlingsplan För Barn- och Fritidsprogrammet Individuella- och Introduktionsprogrammet Vård- och Omsorgsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Läsåret Allt kan tas ifrån en människa, utom en sak - rätten att välja attityd i varje given situation.

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund :1 Definitioner :2 Kränkningar via sociala medier Mål Handlingsplan :1 Ansvar :2 Förebyggande arbete :3 Sociala medier :4 Implementering av likabehandlingsplanen När något inträffar som strider mot lagen :1 Arbetsgång vid kränkande behandling :2 Om våld eller våldshandlingar inträffar Prioriterade områden Information Uppföljning, utvärdering, revidering Redovisning från läsåret :1 Elevrådets utvärdering och förslag... 9 Bilaga 1, Kränkningar på nätet 1

3 1. Bakgrund Från den 1 januari 2009 finns bestämmelserna om hur barn och elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i dels 14 a kap. skollagen och dels i de delar av diskrimineringslagen som rör utbildningsområdet. Dessutom finns bestämmelser om elevers arbetsmiljö även i arbetsmiljölagen. Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav på ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och att förebygga trakasserier och andra kränkande behandlingar. Lagen ställer krav på aktiva åtgärder för att minska förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Äger trakasserier eller andra kränkningar rum måste dessa utredas och åtgärdas. 1:1 Definitioner Diskriminering innebär att en elev missgynnas direkt eller indirekt. I skolan är det kommunen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse Kränkande behandling kränker elevers värdighet. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta eller väl dolda och subtila. De kan utföras i direkt verksamhet men även via t.ex. telefon och Internet. Kränkande behandling kan uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkning är även att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling liknar mobbning, men är oftast inte systematiskt på samma sätt och de inblandade kan ha ett mer jämbördigt maktförhållande. Mobbning är den allvarligaste formen av kränkande behandling. Mobbning är det när en eller flera personer systematiskt utsätter en annan person för kränkningar vid upprepade tillfällen och över tid. De inblandade har oftast ett ojämlikt maktförhållande 1:2 Kränkningar via sociala medier När det gäller kränkningar via nätet, eller andra sociala medier, finns det ingen anledning att betrakta dessa på annat sätt än andra former och uttryck för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. Mekanismerna bakom, rollfördelningarna, följderna för berörda individer och skolans ansvar är i stort sett desamma. Skolan har alltid ett ansvar att systematisera sitt likabehandlingsarbete genom att kartlägga, fastställa mål, upparbeta rutiner, fördela ansvar, dokumentera, åtgärda och följa upp. Viktigast är att skolan främjar barns lika rättigheter genom ett förebyggande värdegrundsarbete. Skolan har ett generellt ansvar även om orsakerna står att finna i nätburna kränkningar närhelst och varhelst de har yttrats. Varje skola måste därför ha en beredskap för att kunna hjälpa berörda elever och deras vårdnadshavare att hantera och i möjligaste mån avlägsna kränkande yttranden som har publicerats. Om vårdnadshavare och elever inte förmår att hitta gångbara lösningar på situationen, och om skolan bedömer att det har en menlig inverkan på elevens skolsituation, så kvarstår skolans ansvar att hitta en lösning. 1 1 Se bilaga 1. 2

4 2. Mål Diskrimineringslagen ska tillämpas så att ingen av skolans elever utsätts för diskriminering eller trakasserier på grund av Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Ingen ska heller utsättas för annan form av kränkande behandling. 3. Handlingsplan 3:1 Ansvar Rektor är huvudansvarig för tillämpningen av likabehandlingsplanen är och har huvudansvar för att diskriminering och kränkningar förebyggs. Rektor är skyldig att rapprotera förekommande fall av diskriminering och kränkningar till huvudmannen. All personal på skolan har ansvar för att förebygga, motverka och upptäcka handlingar och attityder som kan antas vara eller är i strid mot lagen. All personal på skolan har skyldighet att ingripa vid upptäckt av trakasserier och kränkande behandling. All personal på skolan är skyldiga att rapportera till rektor om man uppmärksammat förekomst av trakasserier och kränkande behandling. Rektor ansvarar för händelser där personal kränker elev. Det praktiska arbetet när det gäller kränkningar elever emellan ligger på: Rektor Mentor Rektorsområdets skyddsombud Kurator Skolsköterska 3:2 Förebyggande arbete Kartläggning av brister i likabehandling eller annan kränkande behandling görs varje läsår genom: 1. Skolsköterskans samtal med alla elever i åk 1 2. Elevenkät Personligt i åk 2 3. Skolstartsamtal 4. Regelbundna samtal med eleverna under mentorstid och vid andra tillfällen 3

5 5. Systematisk uppföljning av likabehandlingsplanen på mentorstimme en gång per år utifrån den så kallade Husmodellen Vid elevvårdskonferenser 7. Regelbunden uppföljning vid klasskonferenser (terminsvis) 8. Utvärdering med årskurs tre, frågor som rör likabehandling 9. Elevrådet involveras i arbetet med likabehandling genom att de får i uppgift att utvärdera om förhållningssättet på rektorsområdet är demokratiskt och respektfullt gentemot eleverna och om eleverna respekterar varandra. 10. Rektor ansvarar för att föräldrar och elever får kunskap om konsekvenser av nätburna kränkningar samt en handlingsberedskap om detta skulle hända. (Se rubrik 3:3) Skolledning och övrig personal ska regelbundet utbildas för att kunna arbeta i enlighet med lagens intentioner. En plan upprättas över detta. Ett tidigt ingripande ger förutsättningar för att beteendet kan stoppas innan en mobbningssituation uppstår. Arbete i mentorsklasser med den så kallade Husmodellen. Mentorerna har ett stort ansvar att hålla kontinuerlig kontakt med sina elever och därigenom upptäcka och motverka diskriminering eller kränkande behandling. Skolan ska arrangera minst ett föräldramöte i åk 1. Vid dessa möten träffar föräldrarna varandra samt de lärare som arbetar tillsammans med klassen. Syftet är att etablera kontaktvägar som kan användas i arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling, samt att informera om skolans handlingsplan. Alla elever ska förväntas reagera vid brott mot lagen. Dessa förväntningar ska göras kända via mentorssamtal. Ett särskilt ansvar har man gentemot egna klasskamrater att förebygga och upptäcka diskriminering eller annan kränkande behandling i sina klasser och att meddela mentor, rektor eller annan personal på skolan. Elevskyddsombuden har ett speciellt ansvar för elevernas arbetsmiljö, ett ansvar för att upptäcka och motverka diskriminering och kränkande behandling. Rektor ska driva och utvärdera det förebyggande arbetet i skolan. 3:3 Sociala medier Skolan har enligt lagstiftning och läroplaner ett ansvar att vidta åtgärder när kränkningar skett. Detta gäller oavsett om kränkningen skett på skoltid eller inte, i de fall det påverkar eleven och dennes situation i skolan. Rektor ansvarar för att elever, personal och föräldrar får kunskap om vilka följderna kan bli, och hur man kan agera vid olämplig användning av sociala medier. 2 Eleverna skriver på t ex post-it lappar konkreta problem, risker eller förbättringsområden kopplade till diskrimineringsgrunderna. Lapparna sätts fast på en karta över skolan, diskuteras, analyseras tillsammans med eleverna och dokumenteras av varje mentor för vidare rapportering till rektor. 4

6 Vid föräldramötet i åk 1 tas frågan upp, erfarenheter byts och information ges kring hur man kan agera vid nätburna kränkningar. Elevernas upplevelser och erfarenheter av kränkningar via sociala medier fångas upp när klasserna jobbar med likabehandlingsplanen. Detta ska ske minst en gång per läsår. Eleverna ska via mentor informeras om vart man vänder sig om man känner sig kränkt via sociala medier. 3:4 Implementering av likabehandlingsplanen: De tre första dagarna på höstterminen har rektorsområdet så kallade introduktionsdagar. Dessa dagar används till teambuilding samt introduktion till kommande läsårs arbete med normer och värderingar samt förebyggande arbete kring kränkning och otrygghet. En viktig del är arbetet med att stärka sammanhållningen i den egna klassen och att inse vikten av att samarbeta och att se varandras positiva sidor. Detta innebär att eleverna får en möjlighet att bli trygga med varandra, lärarna och skolmiljön. Under dessa första dagar ska likabehandlingsplanen och värdegrundsfrågorna behandlas utifrån ett bestämt mönster: Dag 2: Rektor går igenom likabehandlingsplanen med eleverna i åk 1 Dag 3: Klassen jobbar med värdegrundsfrågor och sammanställer de resultat som framkommit när det gäller frågor som rör trygghet och respekt. Eleverna ska diskutera och arbeta fram en modell som beskriver hur den egna verksamheten ska vara för att upplevas som en plats där alla respekteras. Tillsammans ska man utarbeta riktlinjer som främjar det arbete som förhindrar kränkande behandling. Viktigt är att personalen även reflekterar över sina egna attityder som eventuellt färgar av sig in i undervisningen. September: Efter ca 1 månad: Tvåorna jobbar med husmodellen (se fotnot sid 4) tillsammans med mentor. Återkoppla och samtala med ettorna om hur vi lever upp till de riktlinjer vi kom fram till under de första dagarnas diskussioner. 5

7 4. När något inträffar som strider mot lagen 4:1 Arbetsgång vid kränkande behandling 1. Om personal handlar i strid mot lagen är rektor ansvarig för att omgående utreda ärendet och skyndsamt se till att alla nödvändiga åtgärder vidtas. 2. Alla som arbetar på skolan skall meddela skolledningen om man misstänker att personal agerat i strid med lagen. 3. Om personal, elev eller förälder misstänker att elev kränks av annan elev ska rektor informeras. 4. Rektor tar, i de fall det anses nödvändigt, hjälp av kurator och skolsköterska. 5. Rektor ansvarar för att händelsen blir kartlagd och att samtliga inblandade samt de som eventuellt har information om händelsen, får berätta vad de uppfattat. Utifrån detta planeras lämplig åtgärd beroende på ärendets art. Om det bedöms vara ett mobbningsärende agerar rektor i enlighet med skolans antimobbningsplan. 6. Alla gjorda insatser i ett ärende, oavsett om det är personal eller elev som utfört handlingen, ska dokumenteras skriftligt och dokumentet ska arkiveras hos rektor i minst 10 år efter avslutat ärende. 7. Rektor ansvarar för att rapportera till huvudmannen, i detta fall Barn- och utbildningsnämnden. 4:2 Om våld eller våldshandlingar inträffar 1. Samtal med inblandade personer och eventuella vittnen för att skapa en bild av det som inträffat. 2. Skolsköterskan kontaktas för att bedöma ev. skador, och om det bedöms allvarligt, hjälpa den utsatte till sjukhus. Skolsköterskan gör en egen dokumentation av sin bedömning. 3. Polisanmälan ska alltid göras, oavsett om det är klarlagt vem som gjort sig skyldig till våldshandlingen. Anmälan görs av rektor. 4. Den omyndiga elevens föräldrar kontaktas för att informeras om det som hänt och om skolans agerande. Om eleven inte är myndig, kallas elev och föräldrar till ett möte för att skapa en bättre bild av det som inträffat. 5. Den eller de som är utpekade eller misstänkta för våldshandlingen kallas till samtal med rektor för att utreda orsak till beteendet. Omyndiga elever kallas tillsammans med föräldrar. Skolan informerar om det inträffade och hur skolan agerat i frågan. Eventuella sanktioner tas upp. 6. När vittnesuppgifter entydigt pekar ut den eller de som är skyldiga till våldshandlingen, eller när någon öppet erkänner ska den eller de eleverna tilldelas en skriftlig varning av gymnasiechef och eleven/eleverna kan intermistiskt stängas av från skolan under två veckor. Avstängningen rapporteras till Barn- och Utbildningsnämnden. 7. Elevvårdskonferens sammankallas för att upprätta en handlingsplan för de inblandade elevernas fortsatta skolgång. 6

8 5. Prioriterade områden Jämställdhet Det kommande läsåret ska skolan särskilt arbeta med jämställdhetsfrågor. Personalen ska analysera hur man arbeta för att i större utsräckning attrahera pojkar att söka till programmen. Målet är att erhålla en större könsmässig balans på rektorsområdet. Eleverna involveras i detta arbete. Integration Under det senaste året har vi startat Introduktionskurser inom ramen för det Individuella programmet. Höstterminen 2011 startar vi Språkintroduktion inom ramen för Introduktionsprogrammet. Detta har aktualiserat ett viktigt likabehandlingsområde. Vikten av att arbeta med integration på rektorsområdet. Vi måste också arbeta skolövergripande med frågor som rör intolerans och rasism. 6. Information Likabehandlingsplanen ska göras känd för all personal, alla elever på programmen och föräldrar. Dels genom allmän information, dels via skolans hemsida samt intranätet. Ansvarig för informationen till personalen Ansvarig för information till vikarier och nyanställda Ansvarig för information till lärarkandidater Ansvarig för infomration till eleverna Ansvarig för information till föräldrarna Rektor Rektor Handledare Mentor Mentor 7. Uppföljning, utvärdering och revidering Uppföljning och utvärdering av skolans arbete med att tillämpa lagen ska ske löpande och redovisas i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Rektor utvärderar likabehandlingsplanen tillsammans med elevrådet i början av maj månad. Elevvårdsteamet ska i maj varje år följa upp och utvärdera gjorda insatser under läsåret. Följande frågor bör tas upp: 7

9 - Hur har informationen nått ut? - Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits under läsåret? - Hur har ev. ärenden hanterats och följts upp - Bör något ändras i likabehandlingsplanen? - Vad är elevskyddsombudens och elevernas åsikt om skolans arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling? I samband med utvärderingen ska planen revideras och/eller om det finns sådan fortbildning, information och dyl. som bör prioriteras under det kommande läsåret. Förslag om revidering och/eller prioriteringar lämnas till rektor som tar upp det som ett beslutsärende i samverkansgruppen. En representant från varje rektorsområde träffas i juni för att dela med sig av erfarenheter och lära av varandra. 8. Redovisning från läsåret Det viktiga värdegrundsarbetet har genomsyrat arbetet på rektorsområdet. Det förebyggande arbetet har satts i fokus eftersom det är det mest effektiva sättet att komma till rätta med diskriminering och kränkande behandling. Vår introduktionsvecka sätter fokus på trygghet och respekt. Närheten och småskaligheten i den fysiska miljön främjar att eleverna känner sig trygga och har en närhet till vuxna i sin omgivning. Mentorer men även andra lärare och elevhälsans personal har larmat då de känt oro och sett tendenser till kränkningar. Elevvårdskonferenser har genomförts varje vecka. Medverkande har varit rektor, berörd mentor, skolsköterska, kurator, specialpedagog och studie och yrkesvägledare. Förutom frånvaro, studieresultat har även elevens plats i kamratkretsen tagits upp. Enligt enkätundersökningen Personligt så trivs eleverna bra i skolan. På en skala 1-10 så ligger kommunnivån på 7,4 när det gäller trivsel i skolan. Det är en ökning sedan fjolåret. När det gäller eleverna på BF, OP och IV så hamnar medelvärdet på 8,1 vilket är högre än genomsnittet. Det är också en ökning inom rektorsområdet sedan fjolåret med 0,6 procentenheter. I den undersökning som genomfördes med avgångseleverna så har 95 % av eleverna svarat att de upplevt Freja som en trygg och positiv miljö. Övriga 5 % har svarat att påståendet trygg och positiv miljö stämmer ganska bra. En hänvisar i sitt svar ganska bra till själva miljön, att det borde piffas upp. På frågan om de vuxna i skolan respekterar mig har 86 % svarat att det stämmer bra eller mycket bra. Fyra procent svarar att det stämmer ganska bra. När det gäller om eleverna känt sig respekterade av andra elever så är svaret att 87 % tycker att detta påstående stämmer bra eller mycket bra. 11 % svarar att det stämmer ganska bra men 1,5 % har uppgivit att det stämmer ganska dåligt. På rektorsområdet har vi haft mycket få fall av kränkande behandling. Alla fall vi fått kännedom om har utretts och åtgärder har satts in omgående. 8

10 8:1 Elevrådets utvärdering och förslag: Det finns en bra acceptans mellan eleverna på Freja. Dock händer det ibland att en del elever driver med människor som har en religiös övertygelse, eller skämtar om de som är lite utanför den gängse normen. Även om det sker i ett skämtsamt tonläge så kan det naturligtvis kännas kränkande för de som känner sig träffade. Eleverna tycker att det varit värdefullt att få möta person från RFSL som kunnat bidra med förståelse för HBT-personers vardag. Eleverna i elevrådet upplever det också som positivt att de får möta elever från andra kulturer i och med att språkintroduktionen förlagts i hus Freja. De tycker att det är viktigt att det kommer till stånd möten med dessa elever och de infödda svenska eleverna. De anser också att man behöver jobba mer på kommunal nivå eftersom det finns en del tråkiga attityder i Piteå och piteborna generellt kan vara slutna med att ta till sig nya människor. Elevrådet föreslår att en temadag på Freja ska vara en sorts lära känna varandra dag, där man blandar grupper från olika klasser och årgångar. Allt för att stärka sammanhållning och trygghet. Eventuellt kan detta ske under de första introduktionsdagarna. Ett förslag är att man i blandade grupper skulle kunna måla en gemensam tavla som sedan kan bli färgklickar i huset. Ett förslag väcktes att åk3 håller i delar av värdegrundsimplementeringen. De skulle kunna stå upp för vilka värden som gäller här på vårt rektorsområde och på skolan. Kanske skulle yngre elever lättare kunna ta till sig dessa värden om det kom från äldre elever. 9

11 Bilaga 1 Kränkningar på nätet Inledning, bakgrund Skolan är skyldig att årligen upprätta, och följa upp, planer för såväl likabehandling som mot kränkande behandling. Likabehandlingsarbetet kan antingen bedrivas med stöd i två separata planer, men kan även behandlas i en plan. Det viktiga är att det finns ett systematiskt arbete runt det som åläggs skolan utifrån diskrimineringslagen och skollagens 6:e kapitel (nya skollagen). När det gäller kränkningar via nätet, eller andra sociala medier, finns det ingen anledning att betrakta dessa på annat sätt än andra former och uttryck för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandlingar. Mekanismerna bakom, rollfördelningarna, följderna för berörda individer och skolans ansvar är i stort de samma. Skolan har alltid ett ansvar för att systematisera sitt likabehandlingsarbete genom att kartlägga, fastställa mål, upparbeta rutiner, fördela ansvar, dokumentera, åtgärda och följa upp. Viktigast är dock att skolan har ett salutogent perspektiv, d v s främjar barns lika rättigheter genom ett förebyggande värdegrundsarbete. Vad är det då som skiljer kränkningar via sociala medier från andra former av kränkningar? Viktigast är den spridning och exponering som kränkande yttringar och tillmälen får via den digitala tekniken. En annan skillnad är att det närhelst och varhelst finns arenor och forum för dessa kränkningar. På så sätt kan elevernas aktiviteter på fritiden spela en allt större roll för skolans likabehandlingsarbete. Samtidigt som de digitalt förmedlade kränkningarna har förutsättningar att nå fler mottagare, och dröja sig kvar i sin digitala uttrycksform, medför de också ökade möjligheter till såväl dokumentation och avsändarspårning. Skolans ansvar Om elevens möjligheter till deltagande i skolverksamheten och uppnående av målen beskärs har skolan ett ansvar att ingripa. Detta gäller även om orsakerna finns i situationer som inträffat utanför skolan. M a o har skolan ett generellt ansvar och då även om orsakerna står att finna i nätburna kränkningar närhelst och varhelst de har yttrats. Varje skola måste därför ha en beredskap för att kunna hjälpa berörda elever och deras vårdnadshavare att hantera och i möjligaste mån avlägsna kränkande yttranden som publicerats. Om vårdnadshavare och elever inte förmår att hitta gångbara lösningar på situationen, och skolan bedömer att det har en menlig inverkan på elevens skolsituation, så kvarstår skolans ansvar att söka en lösning. Förslag Det är viktigt att i likabehandlingsarbetet även innefatta en plan för det förebyggande arbetet kring sociala medier men också en handlingsberedskap för icke önskvärda händelser. Som bilaga till skolan likabehandlingsplan bör det också finnas en bilaga med ett antal nätmobbningsrelaterade referenser och rekommendationer på resurser till vilka skolan kan vända sig för stöd i arbetet. Ett första förslag på en sådan bilaga bifogas här, men eftersom detta är ett område där det sker stora förändringar över tid, bör bilagan revideras årligen. Ett arbete som Cmit eventuellt kan ansvara för. - Ett verktyg för förskolan/skolan, som erbjuder hjälp att ta fram en gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling. Här finns en guide som stegvis stödjer skolan genom planens olika delar. Längs vägen får man en rad olika praktiska tips och råd men också hänvisningar till lagar och riktlinjer. Verktyget är gratis att använda och har tagits fram av 10

12 Diskrimineringsombudsmannen (DO) i samarbete med Barn- och elevombudet (BEO) vid Skolinspektionen och Skolverket. - Råd och tips omkring ungas vardag på nätet. Surfa Lugnt är en samverkan mellan flera svenska myndigheter, företag och ideella organisationer som tillsammans arbetar för ökad trygghet och säkerhet på nätet. Innehåller kostnadsfritt föreläsningsmaterial som kan användas på föräldramöten. - Medierådets sida med information om ungas nätkulturer, erbjudanden om föreläsningar och pjäser samt länksamlingar. - Europeiska kommissionen erbjuder en svensktextad sida på vilken man finner regler och lagar kring Internetanvändning och säkerhet. Dessutom finns ett stort antal länkar till samarbetspartners som erbjuder stöd i motverkandet av nätmobbning. - frågor som rör barn och ungas säkerhet på nätet. Här finns även artiklar om nätmobbning, stödmaterial och lektionstips. - en webbplats från Datainspektionen. En webbplats som är till för den som känner att han/hon blivit illa behandlad på Internet. Råd omkring vad som kan göras för att lösa problemet. - Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. De utbildar och stödjer skolor och idrottsföreningar i hela landet. Från förskolan upp till och med gymnasiet. Böckerna Koll på nätet och Schysst på nätet med diskussionsunderlag, övningar finns att ladda ner gratis här: Fryshuset nätvandrar i det uttalade syftet att tillgängliggöra vuxna representanter, som ska finnas tillhands för att stötta barn och ungdomar när behoven uppstår. Tanken är att finnas som en tillfällig kontakt för ungdomar att bolla med, få stöd av och vid behov få hjälp med att komma i kontakt med andra professionella. Onlineverksamheten innefattar Internet, Communitys, chatprogram och andra onlinemiljöer så som sociala datorspel. Nätverket är en del av verksamheten Nätvandrarna som innefattar ideella organisationer och samtliga kommuner i landet. Barnens rätt i samhället. Bris finns för barn upp till 18 år. Dit kan man ringa, maila eller chatta anonymt med någon vuxen. 6/social_och_emotionell_utveckling/?ew_15_p_id=45129&product_category_id=1351&groupdetail= true Livstid - Ett kostnadsfritt diskussionsmaterial som tar upp riskerna, men också möjligheterna med Internet ett samarbete mellan Microsoft, Medierådet, Myndigheten för Skolutveckling. 11

13 Tips på föreläsningar som kan bokas rörande kränkningar på nätet: Digital mobbing och etik på nätet - Vår kontakt heter Niclas Ottosson. Surfa Lugnt - Surfa Lugnt planerar ett pilotprojekt tillsammans med Skolverket och sex utvalda skolor. Tanken är att grupper med lärare och elever ska arbeta tillsammans med nätfrågorna under en halvdag. Arbetet ska resultera i strategier för skolan när det gäller nätet och integreras i befintliga planer. Elever är med för at lära ut mer om ungas nätvardag. Dagen inleds med en introduktion till ämnet genom en föreläsning för lärare och annan skolpersonal. Därtill är ett metodmaterial under utarbetande, som kan användas i enskilda föreläsningar. Metodmaterialet består av en timmas föreläsning med efterföljande frågestund. Friends - Att förebygga mobbing via nätet. Man kan beställa föreläsningar för elever (30 min 3000 kr), för föräldrar (90 min 5500 kr) och för persona (120 min 5900 kr) hela paketet för en skola kostar kr då ingår ett ex av Friends böcker Schysst på nätet och samt Koll på nätet. 12