LKAB SATSAR SÄKERHETEN FÖRST. STORT I NARVIK Toppmoderna faciliteter och ny skeppslastare i hamnen, Kaj 7. FIRAR 10 ÅR En resa mot noll olycksfall.

Transkript

1 TIDNINGEN FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB - NR E N G A G E R A D N Y T Ä N K A N D E A N S V A R SID 9 11 LKAB SATSAR STORT I NARVIK Toppmoderna faciliteter och ny skeppslastare i hamnen, Kaj 7. SID 14 SÄKERHETEN FÖRST FIRAR 10 ÅR En resa mot noll olycksfall. Många olika synsätt ger en djupare förståelse för vilka arbetssätt som är säkra och effektiva, och ser ofta alternativa möjligheter att lösa uppgifter. LEDARE SID 2

2 I DESSA TIDER, MED VERKSAMHETSPLANERING och budgetarbete, sätter vi mål och aktiviteter för vår verksamhet. Några av dessa mål handlar bland annat om mångfald och arbetsmiljö. Mångfald föder en stark arbetsplats D et har hänt att frågan har ställts till mig om varför mångfald är så viktigt. Måste vi verkligen ha ett mål för det? Naturligtvis är det viktigt att jobba med mångfald. I stort sett alla företag som har blivit framgångsrika har haft en naturlig blandning av människor med olika kompetenser, bakgrund, kön och ålder. En del har till och med strävat efter en sådan sammansättning redan vid starten av företaget. Om du någon gång har jobbat på en arbetsplats med människor med olika bakgrunder och erfarenheter, upptäcker du ofta att det är en oerhörd styrka i ett sådant arbetslag. Många olika synsätt ger en djupare förståelse för vilka arbetssätt som är säkra och effektiva, och ser ofta alternativa möjligheter att lösa uppgifter. Eftersom LKAB i år firar 10- årsjubileum för Säkerheten först känner de allra flesta anställda att det är lika naturligt att arbeta med att säkra en god arbetsmiljö, som att jobba för att nå och överträffa våra produktionsmål. I de allra flesta fall finns inga motsättningar mellan en säker produktion och en säker arbetsmiljö. Det ena ger ofta det andra. Det är ute på golvet som vi kan göra skillnad. Trots dessa framsteg finns mycket mer att göra innan vi når vår vision om noll olycksfall i vårt företag. Det är ett arbete som måste drivas av ledning och arbetstagare tillsammans, med en gemensam världsbild av våra utmaningar, för att vi ska kunna göra verkliga förbättringar på våra arbetsplatser. Det finns många bra exempel på avdelningar och sektioner som har nått mycket långt med det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Den minsta gemensamma nämnaren på dessa arbetsplatser är just samarbetet mellan första och andra linjens chefer som har jobbat tillsammans med skyddsombud och huvudskyddsombud, på ett systematiskt och engagerat sätt, för att säkra arbetssätt och processer. Det är ute på golvet som vi kan göra skillnad. Därför har vi på Division Produktion Södra gjort just detta arbetssätt till en prioriterad aktivitet för det kommande året, för att ytterligare kunna förbättra vår gemensamma arbetsmiljö på ett jordnära och prestigelöst sätt. Tillsammans ska vi nå våra mål. MAGNUS ARNKVIST, DIREKTÖR FÖR DIVISION PRODUKTION SÖDRA FOTO: FREDRIC ALM SVARAR Vad är mångfald för dig? Mathias Jarlbring, avdelningschef, Luleå: Jag tycker att det handlar om acceptans för olikheter och oliktänkande. TUMMEN UPP för Säkerheten först som firar 10-årsjubileum i år. Nu fortsätter resan mot noll olycksfall på LKAB. Från vänster Elias Engman och Nils Stenberg FOTO: MAGNUS LIAM KARLSSON, FREDRIC ALM Nya gruvchefer i Kiruna och Malmberget LKAB. Nils Stenberg tillträdde tjänsten som ny gruvchef i Kiruna den 1 juli Elias Engman blir ny gruvchef i Malmberget från den 1 september Nils Stenberg kommer närmast från en befattning som sektionschef inom driftstöd och har tidigare jobbat som bland annat produktionschef i gruvan. Elias Engman kommer närmast från Sandvik AB där han tjänstgjort som marknadschef. Under åren var han anställd i LKAB och arbetade då på flera olika befattningar, bland annat som produktionschef, gruvingenjör och forskningsingenjör. Elias tillträder sin nya befattning den 1 september JOHANNA FOGMAN Roger Hahne, försäljningsansvarig, Luleå: Det finns en plats för alla, kort och gott. Hamnen i Narvik. Göran Ottosson, försäljningsansvarig, Essen: Mångfald är att vidga vyer och ha större acceptans. Alla har något att bidra med. CITATET FOTO: LKAB Shipping symposium i Narvik 6 7 september NARVIK. Sales & Logistics ordnar ett Shipping symposium i Narvik för LKAB:s kunder den 6-7 september. Det är det andra symposiet av det här slaget för LKAB i Narvik och ändamålet är att få en samsyn av shippingmarknaden samt att visa upp LKAB:s senaste investeringar i hamnen för kunderna. På seminariet, som är en halv dag, kommer utvalda interna och externa talare. Utöver det kommer visning av alla nya funktioner i hamnen att ske. Som avslutning erbjuds ett halvdagsbesök till Kiruna den 8 september. Cirka 25 personer från LKAB:s kunder är redan anmälda. Det är fantastiskt att så många representanter från kunderna tar sig tid att komma upp till oss, säger Göran Ottosson, verkställande direktör i Essen. ANNIKA JAKOBSSON Säkerhets- och arbetsmiljöfokus ska finnas i alla moment, hos alla medarbetare, i alla situationer, alltid. JOHAN ROTMALM, MEKANIKER I KA3/KK4, KIRUNA. 2 LKAB-BLADET # OMSLAG: Kamilla Bruksås, hamnarbetare, Narvik. FOTO: FREDRIC ALM LKAB-BLADET #

3 SVARAR Vem är ditt säkerhetsföredöme? Stefan Romedahl, produktionsdiretör norra, Kiruna: Jag har träffat många med stort engagemang. Mycket återstår att göra på LKAB för en olycksfri arbetsplats. Göran Adolfsson, specialist mineralteknik, Kiruna: Flygbolagen. Dom har mycket bra rutiner. Barbro Rönnfors, projektledare, Kiruna: Flygbolaget SAS. Det är ett bolag som har goda rutiner. Nästan längst ut på bultriggens arm sitter den viktiga motorn som matar fram bultarna till bergförstärkningen. FOTO: MARITHA MOSSBERG Kostnaderna sänktes genom att köpa nytt MALMBERGET. Återkommande haverier med dyra reparationer av matarmotorn till två av bultriggarna i Malmberget var länge en flaskhals i produktionen. Lösningen blev helt enkelt att köpa nya matarmotorer istället för att reparera. Priset på nya matarmotorer förhandlades ned och regelbundna serviceintervaller infördes för att driften skulle bli stabilare. Det var mycket problem med bultriggen hela tiden. Som mest kunde vi ha tre till fyra stopp i veckan. Vi analyserade vad som var felet och kom fram till att det var matarmotorerna som gick sönder, säger Hans Degerman, underhållstekniker på LKAB i Malmberget. Motorerna reparerades gång på gång så efter prisförhandling för nya motorer beslutade vi att helt enkelt bara byta Hans Degerman, underhållstekniker och Johan Henriksson, produktionstekniker är nöjda med resultatet av arbetet med bultriggarna. FOTO: MARITHA MOSSBERG motorerna. Det var ett simpel projekt men vi fick ett mycket bra resultat, säger Johan Henriksson, produktionstekniker på LKAB i Malmberget. Matarmotorn sitter nästan längst ut på bultriggens arm och är en ganska liten motor. Dess uppgift är att mata in bulten i berget vid bergförstärkningen. Det har införts nya rutiner för kontroll av bultriggen på verkstaden. Den dagliga tillsynen har fått nya rutiner för både personalen som kör riggen och ute i verkstaden. Instruktionerna har uppdaterats och förtydligats. Grunden är att vi helt enkelt köper nytt istället för att reparera. Tidigare gjordes tre renoveringar av en matarmotor innan det köptes en ny. Något som i längden blev kostsamt. Efter prisförhandlingen blev 1,1 miljarder svenska kronor har investerats i den nya hamnen Kaj 7 i Narvik. 277 Vi förhandlade fram ett lägre pris på nya matarmotorer. Det har sänkt den totala kostnaden och säkrat driften av bultriggen, säger Johan Henriksson, produktionstekniker i Malmberget. FOTO: MARITHA MOSSBERG matarmotorerna cirka 60 procent billigare i inköp. Tillsammans med produktionsbortfallet på två till tre timmar vid varje haveri så har vi sänkt kostnaderna, säger Johan Henriksson. Projektet som genomförts är en del i LKAB:s arbete med att sänka kostnader och effektivisera arbetet. MARITHA MOSSBERG miljoner kronor minus blev LKAB:s rörelseresultat för andra kvartalet. Under våren beslutade LKAB att minska personalstyrkan med cirka 200 tjänster. LKAB. Enligt tidigare beslut ska LKAB minska sin personalstyrka med ungefär 200 tjänster. I början av september fortsätter förhandlingarna mellan bolaget och de fackliga representanterna om neddragningarna. Enligt LKAB:s fastslagna effektiviseringsprogram ska bolaget minska sin kostnadsbas med minst 800 miljoner kronor på årsbasis. Flera olika åtgärder ryms inom programmet. Främst ska bolaget dra ner på behovet av externa FOTO: RÚNAR GUDMUNDSSON Förhandlingarna fortsätter i höst leverantörer samt effektivisera rutiner och processer, men även personalneddragningar är aktuella. Under våren beslutade LKAB att cirka 200 tjänster ska bort inom hela koncernen. Vår förhoppning är att större delen av de 200 tjänsterna kommer att kunna minskas genom naturliga avgångar och genom att inte tillsätta vissa vakanser. Blir det aktuellt med uppsägningar så kommer det tidigast att ske i oktober, säger Åse Juhlin, avdelningschef för HR support staber och shared services. De fackliga förhandlingarna fortsätter i september månad. Först är det övertalighetsförhandlingar, det vill säga man tittar på de befattningar som identifierats som övertaliga. Sedan påbörjas matchningsarbete, där övertaliga medarbetares kompetens matchas mot aktuella vakanser. Därefter inleds turordningsförhandlingar. TINA BENSON 4 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

4 Maritha Mossberg: En tid av motsättningar Personalen vid öppningen av ny produktion i Derby. Utmana dina fördomar LULEÅ. Jonas Jones, HR chef för division Specialprodukter, är nybliven medlem av LKAB:s mångfaldsgrupp. Han ska tillföra det internationella perspektivet och vill utveckla hela koncernens mångfaldsarbete. Varför är det viktigt att jobba med mångfald? Mångfald är en viktig strategisk fråga för LKAB och för divisionen Specialprodukter som jag jobbar med. Det är en av våra framgångsfaktorer. En grupp som tänker olika presterar bättre än en grupp där alla tänker lika. Hur tycker du att mångfaldsarbetet skiljer sig mellan LKAB i Sverige och internationellt? Vi har kommit längre i den svenska delen av koncernen jämfört med de andra länderna som vi verkar i. Det är betydligt mindre kontor med färre anställda och frågan har inte varit uppmärksammad på samma sätt som i Sverige. LKAB i Sverige är dessutom betydligt mer tongivande på respektive verksamhetsort och kan vara med att påverka i mångfaldsfrågan lokalt. Vilken mångfaldsfråga brinner du mest för? Jag tror på att ha en gemensam linje som vi alla följer, Jonas Jones, HR chef för division Specialprodukter. FOTO: MAGNUS LAUPA den hittar vi i LKAB:s uppförandekod. Det banar väg för hur vi ska tänka och reagera om det fula trynet visar sig. Att få ett ökat fokus på uppförandekoden skulle ge en större uppmärksamhet i ämnet och klargöra vad som är okej och inte okej att göra på våra arbetsplatser. Den understryker och klargör vår identitet som ett öppensinnat och ansvarstagande företag. Hur bedriver LKAB Minerals mångfaldsarbete? Vi tittar bland annat på åldersstruktur och könsfördelning. Vi vänder och vrider och försöker förstå mekanismerna hur vi kom till vårt nuläge och vad vi vill åstadkomma framåt. Vi ser till exempel att väldigt få FOTO: HENDEN WEDDINGS kvinnor söker de lediga tjänsterna på arbetarsidan hos LKAB Minerals, det vill vi givetvis förändra. En kulturresa är en lång resa, det handlar om att successivt flytta fram positionerna och medvetandegöra frågan. Vad kan jag som individ göra för att främja mångfalden? Ett företag är som ett idrottslag där vi ska åstadkomma något tillsammans och det varje medarbetare gör ska vara positivt för laget. Att jobba med mångfaldsfrågor definierar vad vi som lag står för och denna positiva människosyn kommer företaget till gagn. Rätt person på rätt plats är min grundfilosofi. Kön, ålder eller trosuppfattning spelar sällan någon roll. Exkludera inte någon på grund av saker som inte är relevanta. Det är personens inställning och handlingar, inte andras fördomar, som avgör om personen är rätt eller fel för jobbet. Ett sätt att anta utmaningen med mångfald är att inte ducka när chansen erbjuds att jobba tillsammans med någon från en minoritet som man har förutfattade meningar om. Det är mitt tips för att utvecklas och sätta eventuella tankar, teorier och fördomar i perspektiv. KAJSA LINDMARK Svensk slitvarg i guldtappning MALMFÄLTEN. År 2012 slutmonterades malmvagn nummer av Kiruna Wagon. Samtidigt lackerades den i en gyllene kulör för att fira. Med åren har guldvagnen blivit lite sliten varför en ny, fräsch lack var på sin plats. Kiruna Wagon utförde arbetet. Det är en del jobb med att plocka loss korgen, boggien, lucksystem, bromsutrustning och maskera innan lacken ska på, säger Robert Pallari, underhållsingenjör. En riktig guldfärg bedömdes ge ett mindre smickrande intryck efter en tid då vagnen utsätts får hårt slitage. Därför säger Robert Pallari att färgvalet blev lite av ett gissel. Ända sedan den rullade ut har man debatterat färgen. Första gången blev den bronsfärgad och det var ju inte tanken. Andra omlackeringen blev den lite mer åt det gula hållet. Nu är den äntligen i en mer guldig kulör. Särskilt snyggt i vissa ljusförhållanden! Vagnen är en svensk konstruktion rakt igenom med LKAB och Kockums industrier som konstruktörer och för slutmontering står Kiruna Wagon. FREDRIK BJÖRKENWALL 1 000:e malmvagnen, nu med fräsch lack. FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL Det är dags för omstart. På jobbet växlar vi upp efter sommaren och takten ökar. I naturen är det däremot nedväxling och förberedelser för vila under den mörka och kalla årstiden. Trädens löv börjar skifta i gult och orange. Innan naturen går till vila är det intensiv skördetid i skogens skafferi och i trädgården. Jag har blivit med svamptork, en manick med gallerbrickor staplade på varandra och en fläkt som blåser varm luft på svampar eller kryddväxter. Det är svampår i år. Överallt växer det svamp. Som det populära mobilspelet är för många är svampen i skogen för mig en spännande spaning och jakt. Att plocka svamp kräver sina svampögon och skogspromenaden med korgen hängande på armen tenderar ofta att bli lite längre än tänkt. Det kan finnas något jag söker bakom nästa mossbeklädda kulle, tänker jag. Skördetiden är kort men intensiv både i skogen och i den egna täppan. Min potatis har inte blommat än. Blasten har växt sig hög och jag hoppas det är ett gäng potatisar där under. Jo, jag var väldigt sen med att sätta potatisen. Nattfrosten har hunnit nosa på den känsliga potatisplantan som slokar något lite i topparna, nu under den skyddande fiberduken. På jobbet ökar farten och vi pratar redan om hösten, december och nästa år. Förutsättningen för att se framåt i lagom dos är också att titta bakåt och stanna upp i stunden som är nu. Möjligheten finns nu att återuppta gamla rutiner eller skapa nya, för att komma i ordning efter åtminstone mina sena kvällar och nätter. Hösten är här med den höga, klara och lite kyliga luften. Det är lingonväder och dags för omstart. 6 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET # Lev väl! Det är lingonväder och dags för omstart.

5 Produktionsläget på LKAB LKAB firar Kaj 7 En storsatsning för Narvik Magnus Arnkvist, produktionsdirektör, division södra: Kvaliteten på järnmalmsprodukterna från Produktion södra har varit god under sommaren och särskilt under juli månad. Halterna och leveranserna har hållit plan och olycksfallen med frånvaro blev noll i hela koncernen under juli månad. Kvalitetsvärdet för leveranserna var 100 procent och målet är 96 procent. Vi producerade ton i juli vilket är ton mer än plan. Olycksfallen var noll under juli månad så sommaren har varit odramatisk, säger Magnus Arnkvist. Svappavaara har under juli månad haft mindre driftstörningar i kulsinterproduktionen men har trots det hållit plan. Både Leveäniemi och Gruvberget har producerat strålande under juli månad. I Mertainen varmtestas nu anläggningen och detsamma väntar för Leveäniemis linjer i mitten av september, säger Magnus Arnkvist. Markus Petäjäniemi, direktör för försäljning och logistik: Prisutvecklingen för stål var positiv under inledningen av året, till stor del spekulationsdrivet i Kina. Järnmalmspriset rekylerade upp. Sommarens prisuppgång är kopplad till ökad järnmalmsimport i Kina och lageruppbyggnad, samtidigt som den inhemska produktionen minskat. Marknadsläget för järnmalm är i grunden oförändrat med fortsatt överkapacitet på fines, säger Markus Petäjäniemi. I det korta perspektivet spår många analytiker en nedgång för priset på fines till senhösten. Analysernas grund ligger mestadels på nya, väntade volymer från Brasilien om cirka 75 miljoner årston som beräknas börja nå marknaden under sena hösten. LKAB:s huvudprodukt pellets har en stabil, god premie och efterfrågan. En bidragande faktor är ett stort bortfall av pelletskapacitet på grund av den tragiska olyckan hos Samarco i november förra året. Risken för en rekyl nedåt bedöms vara större än det omvända. Vi ser inga nya pelletsprojekt vilket kan öka bristen på pellets. LKAB har en stark marknadsposition. Idag är det brist på pellets i världen, säger Markus Petäjäniemi. Stefan Romedahl, produktionsdirektör, division norra: Även Produktion norra uppvisar noll olycksfall under juli samt en mycket god produktkvalitet och trygg leverans trots en hotande rågodsbrist. Produktkvaliteten var 100-procentig i juli vilket man nog får kalla utsökt, säger Stefan Romedahl, produktionsdirektör för norra delen. Under sluttampen av sommaren har KK4 råkat ut för två kallstopp som påverkat produktionen negativt med tio dagar långt produktionsbortfall under augusti. Oförberedda stopp är så klart de värsta och haveriutredning pågår just nu men vi hoppas köra ikapp det innan året är slut. I uppfodringsanläggningarna går arbetet enligt plan vilket gör att gruvan nu är i betydligt bättre slagläge. Reparation av störtschakt pågår i skrivande stund i en högre takt än budgeterat. Det blir bättre och bättre i gruvan och vi renoverar så mycket vi kan, säger Stefan Romedahl. FOTO: FREDRIC ALM NARVIK. När Kaj 5 invigdes i slutet av 1960-talet var det en av världens modernaste hamnar. Nu gör LKAB det igen med nya, toppmoderna faciliteter och ny skeppslastare i och med Kaj 7. TEXT: FREDRIK BJÖRKENWALL FOTO: FREDRIC ALM 8 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

6 ela historien tar sin början under tidigt 1900-tal. H År 1903 lastades ton prima järnmalm ombord på fartyget Upland med destination den stora hamnen i Rotterdam, Nederländerna. Idag kan kajerna 5 och 7 ta emot båtar på upp emot ton och sedan starten har över en miljard ton järnmalm lämnat Narvik till kunder runtom i världen. På plats finns en helt ny skeppslastare från tyska tillverkaren ThyssenKrupp, målad i LKAB:s färger och profil, ett nytt landmärke och kännetecken för hamnen. Allt är nytt i Kaj 7. Från skeppslastaren som kanske är den mest synliga delen till mindre synliga konstruktioner. Till dessa hör sugkoppssystemet med 18 proppar som skapar ett undertryck och håller fast båtarna vid hamn. Kaj 7 är en storsatsning för både LKAB och Narvik, säger Jacob Steinmo, vd för LKAB Norge. Totalt har över 1,1 miljarder svenska kronor investerats i hamnen. Syftet med Kaj 7 är en flexiblare utskeppning samt att göra hamnen redo för en ökad produktion. Malmtågen lastar sina ton järnmalm i Sila-systemet på 30 minuter. Via bandtransportörer förs järnmalmen till siktstationen där produkterna separeras enligt kundernas beställning. Vidare tar transportörerna malmen för vägning och slutligen till skeppslastaren. Den 1 september invigdes Kaj 7 med gästerna medarbetare i hamnen, koncernledning, styrelse och särskilt inbjudna gäster från Norge. En Idag kan kajerna 5 och 7 ta emot båtar på upp emot ton Kamilla Bruksås. av medarbetarna är Kamilla Bruksås, hamnarbetare, som bland annat opererar den nya skeppslastaren. Det finns en skillnad i att vi kommer fjärrstyra den nya lastaren. Därför blir det en inlärningskurva men det går nog säkert bra. Narviks hamn tillhör bland Norges viktigaste ur ett kommersiellt perspektiv. Hösten 2015 avgick båt nummer Hon har jobbat i hamnen i fem år och rankar arbetsmiljön som bland de starkaste korten med Narviks hamn. Det är en god miljö och en mångsidig arbetsplats. Jag trivs väldigt, väldigt bra och vill vara kvar på bolaget och i Narvik, säger Kamilla Bruksås. Över en miljard ton järnmalm har lämnat Narviks hamn sedan starten år LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

7 Ingen tackar dig för att du stressar på arbetet och skadar dig till följd av det MATTIAS FÖRBÄTTRAR OCH UTVECKLAR GRUVANS STYRSYSTEM KIRUNA. Sviterna från en arbetsolycka på LKAB gör sig dagligen påmind. Efter att ha förlorat ena armen förändrades livet för Mattias Henriksson. Olyckan har gjort honom starkare, mycket tack vare stöd och hjälp från LKAB. Idag arbetar Mattias som systemtekniker på LKAB. 1 Hur hamnade du på LKAB? Jag gick el- och automationslinjen på gymnasiet. Efter avslutad utbildning, sommaren 2004, fick jag jobb på LKAB som driftoperatör. Jag arbetade i kulsinterverket och därefter i sovringen fram till 2006 då olyckan inträffade. Det var den 14 februari, på alla hjärtans dag. Jag höll på att justera en sidovandring i bandtransportören när jag plötsligt fastnade med handsken i maskinen, som sedan sög tag i armen. Jag kände hur den vreds om. Idag lever jag med en arm, men det hade kunnat sluta mycket värre. 2 Hur kom du vidare efter olyckan? Jag fick mycket stöd av vänner, familj och kollegor. LKAB stöttade mig igenom allt det praktiska och hjälpte mig med försäkringar och liknande. Jag var vikarie när olyckan inträffade, men LKAB:s dåvarande produktionsdirektör Ola Jonsson ringde min pappa och meddelade att jag fick fast jobb, så jag behövde inte oroa mig för det. Min läkare sa tidigt till mig att ju mer jag tränar, desto mindre ont kommer jag att ha. Det har peppat mig till att gå till gymmet. Allt handlar om att träna upp mage och rygg. Idag behöver jag inte äta några mediciner. 3 Vad har du lärt dig genom olyckan som du kan dela med dig av till andra? Tänk dig för, stressa inte. Utför en 30 sekunders riskanalys innan du påbörjar arbetet. Sedan min olycka har rutinerna förändrats avsevärt. Jag var själv stressad när jag skulle utföra arbetet den dagen. Ingen tackar dig för att du stressar på arbetet och skadar dig till följd av det. 4 Vilka är dina arbetsuppgifter idag? Idag arbetar jag som systemtekniker. Vi tar hand om automationen för krossar och spårnivå. Jag ansvarar för att hålla styrsystemet för spårnivå i drift. I arbetet ingår drift och underhåll samt akut felavhjälpning av styrsystem. Vi arbetar också med ständiga förbättringar och utveckling av systemen. 5 Vad är det bästa med ditt jobb? Att det är utvecklande. Ingen dag är den andra lik. Det är ett stort område och möjligheterna är många. Är man bara engagerad och vill så finns det många utbildningar och en chans att fördjupa sig ytterligare. Det är inga problem att byta jobb inom företaget. LKAB är den bästa arbetsgivaren i Kiruna. Ett fint exempel på det är all den hjälp och allt stöd jag fick vid olyckan. Vi har också bra förmåner. 6 Vad betyder ENA för dig? ENA för mig handlar om att utvecklas och lära sig nya saker, att inte vara rädd för att prova nytt och försöka effektivisera. Det gäller att ta ansvar för sitt arbete, för LKAB:s verksamhet och att hjälpas åt tillsammans. JOHANNA FOGMAN FOTO: JOSEFINE FOTO: FREDRIC EJEMALM ALM Namn: Mattias Henriksson. Ålder: 31 år. Familj: Sambo. Bor: I lägenhet just nu, men håller på att bygga nytt hus i Kiruna. Yrke: Systemtekniker på LKAB. Anställd inom LKAB sedan: Maj Fritidsintressen: Fiske, resor och träning. Bästa egenskap: Ödmjuk. Sämsta egenskap: Envis. Favoritfilm: Sällskapsresan. ENGAGERAD 12 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

8 JUBILEUM SÄKERHETEN FÖRST ÅR Planering minskar risken för olycksfall ÅR LKAB. Bolaget hade under en lång tid haft en bra olycksfallsutveckling, från 100 olycksfall per miljon arbetade timmar år 1980, till runt 15 i början av 2000-talet. Sedan planade utvecklingen ut. Det blev varken bättre eller sämre. Frågan var då: hur kan vi nå målet noll olycksfall? Beslut togs år 2006 att starta arbetet med införandet av Säkerheten först, en filosofi och förhållningssätt för arbetsmiljö. Vi hade investerat i material och utrustning på arbetsplatserna. Det vi behövde fokusera på var att förändra attityder och beteenden gällande arbetsmiljö samt öka riskmedvetenhet hos medarbetarna, för samverkan och allas engagemang gör en stor skillnad, säger Kaisu Nilsson, SÄKERHETEN FÖRST JUBILEUM FOTO: LKAB, FREDRIC ALM 10 år i säkerhetens tjänst En resa mot noll olycksfall avdelningschef på Arbetsmiljö. Att få ett naturligt förhållningssätt till säkerheten i det dagliga arbetet var en prioritet. Detta gjordes till en början genom utbildning av alla medarbetare. Arbetsmiljövärderingar togs fram och kommunicerades ut till alla arbetsplatser för vidare dialog och diskussioner. En viktig aktivitet var även att öka riskmedvetenheten hos alla medarbetare, genom att se och rapportera risker och lära sig av inträffade olycksfallen så att dessa kan förebyggas. Idag 10 år efter starten är Säkerheten först en väletablerad del i LKAB. Henrik Magnusson har arbetat med arbetsmiljö sedan Det märks att det tas ett större ansvar i att åtgärda brister. Fler blir bättre på att upptäcka och agera när osäkra förhållanden eller osäkra handlingar uppstår. Förståelsen för sambandet mellan säkerhet, kvalitet och produktivitet växer sig allt starkare, säger han. Initiativ kan tappa mark efter ett tag men Säkerheten först består. Det når ut till fler och fler. Vi är en god bit på väg i arbetet men vi har inte nått hela vägen ut ännu. Säkerheten först handlar i grund och botten om att varje person som arbetar i våra verksamheter tar sitt ansvar, påminner varandra om att arbeta säkert och inte chansar. När vi nått dit är jag övertygad om att vi kommer nå vårt mål om noll olycksfall, avslutar Henrik Magnusson, verksamhetsutvecklare. FREDRIK BJÖRKENWALL LKAB. Genom att förbereda och planera sitt arbete kan många av olycksfallen på LKAB undvikas. Vi vill inte att någon ska bli skadad på arbetet och kanske behöva vara sjukskriven på grund av det, säger Anna-Karin Lantto, verksamhetsutvecklare inom arbetsmiljö. LKAB har ett mål för 2016 på max 5 olycksfall per miljon arbetade timmar vilket motsvarar cirka 37 olycksfall med frånvaro för år Just nu är vi uppe i 7,95 olycksfall per miljon arbetade timmar och fram till och med juli i år hade vi 33 olycksfall med frånvaro. Bara i april skedde 10 stycken. Det är länge sedan vi hade så många olyckor under en månad, senast i mars 2014, säger Anna-Karin Lantto. På tre månader, under mars, april och maj i år, inträffade 22 olycksfall. I många fall orsakas olyckorna av brister i rutiner och arbetssätt samt den mänskliga faktorn. Det handlar oftast om snubbling/halkning, fel verktyg vid arbete och oförutsedda händelser. Det är viktigt att stanna upp och planera jobbet innan arbetet startar. Se till att ha rätt verktyg och säkerhetsutrustning, genomför en 30 sekunder riskanalys. Ordning och reda på arbetsplatsen är jätteviktigt, säger Jim Kostet, verksamhetsutvecklare inom arbetsmiljö. Säkerheten på LKAB får aldrig äventyras Jan Moström, vd på LKAB. FOTO: FREDRIC ALM LKAB. Att produktionen prioriteras högt får aldrig gå ut över säkerheten, säger LKAB:s vd Jan Moström. Tvärtom, en säker arbetsplats är en effektiv arbetsplats. I det rådande marknadsläget är det fullt fokus på att minimera störningarna i LKAB:s verksamheter och att maximera produktionen. Det får dock aldrig betyda att man genar i kurvorna Att tänka på: Stanna upp innan arbetet kör igång. Vilka risker finns på arbetsplatsen? Se till att ha rätt verktyg och säkerhetsutrustning. Vad har vi för rutin för att genomföra arbetet? Känner du till vad som ska göras? Tänk till, planera jobbet. Ordning & Reda är jätteviktigt. Statistik: Juli 2016: 33 olycksfall med frånvaro. Juli 2015: 28 olycksfall med frånvaro. FOTO: FREDRIC ALM Hur jobbar LKAB med Säkerheten först? Det gäller att arbeta med säkerhetskulturen inom olika verksamheter på LKAB. Alla chefer måste ta med sig detta och jobba vidare med det på sina arbetsplatser, exempelvis påminna sin personal om planering av arbeten, ordning och reda, 30 sekunders riskanalys och att rapportera risker säger Jim Kostet. JOHANNA FOGMAN eller släpper på kraven för säkerhet och god arbetsmiljö. Jag brukar säga att vi inte ska jobba slarvigare, utan smartare. Det kommer aldrig att tolereras att ett arbete utförs på ett osäkert sätt med hänvisning till produktionsresultat. Produktionen går som bäst när man sätter säkerheten först och har ordning och reda på arbetsplatsen, säger Jan Moström. ANDERS LINDBERG 14 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

9 ÅR SÄKERHETEN FÖRST SÄKERHETEN FÖRST ÅR Eldsjälarna som brinner för en säker och trygg arbetsmiljö MAF-produktionen i Vitåfors. FOTO: FREDRIC ALM LKAB Minerals produkter. FOTO: STEVE CARSE Genom regelbunden tillsyn av maskiner och anordningar fungerar de säkrare och bättre. FOTO: RÚNAR GUDMUNDSSON Eva Öberg, verkschef sovring och anrikning i Malmberget: MALMBERGET. För snart fem år sedan delades LKAB:s eldsjälspris ut till produktionschefen i sovring- och anrikningsverk, Micael Andersson. Dagliga diskussioner om förbättringar, händelser och tillbud präglade arbetslagens säkerhetskultur då. Hur är det nu? Eva Öberg, verkschef berättar: Micael Andersson gjorde det inte så omständligt med arbetsmiljö utan det var tydligt FOTO: JOHANNA FOGMAN och enkelt med mycket fokus på ordning och reda. Så har vi fortsätt jobba även efter att han slutade. Micael Andersson var ensam produktionschef för fem skiftlag på totalt cirka 50 personer. Idag har varje skiftlag varsin produktionschef, vilket skapat förutsättningar för bättre daglig kontakt med medarbetarna och att prata säkerhet. De senaste åren har vi haft en ny form av utmaning då stora ombyggnationer i våra anläggningar har gjorts parallellt med pågående drift. Det har varit som ett repstopp fast utan stopp och tillsammans med projektavdelningen har vi lagt stort fokus på att fortlöpande eliminera arbetsmiljöriskerna. Det säger sig självt att ett ökat antal aktiviteter och ett ökat antal människor som arbetar parallellt med produktionen också ökar riskerna. Under den här intensiva perioden märktes ingen ökning av antalet olyckor, vilket är väldigt positivt. KAJSA LINDMARK Willibrord Voets, manager på LKAB Minerals i Holland: MOERDIJK. LKAB Minerals verksamhet i Moerdijk var det första bolaget inom LKABkoncernen som certifierades enligt den internationellt erkända arbetsmiljöstandarden OHSAS18001, som i sin tur länkades samman med bolagets befintliga ISO9001 och FOTO: MARIUS OSKAM Idag har det hänt en hel del på säkerhets- och arbetsmiljöfronten på Willibrord Voets arbetsplats sedan han intervjuades i Veckobladets Säkerheten Först-bilaga LKAB:s rapporteringssystem Synergi har införts och nyligen introducerades ett säkerhetsprogram för alla besökare. Attityden till säkerhet och arbetsmiljö blir ständigt bättre hos våra medarbetare, men jag blir fortfarande förvånad över hur folk agerar. Medarbetarna vill göra vad som är bäst för företaget och ibland tror de att jobba snabbt är bättre än att jobba säkert, säger Willibrord Voets. Voets har under många år varit ansvarig för arbetsmiljöfrågorna i Moerdijk, men har nu lämnat över till sin nya kollega Ronald Haverkort. Säkerhets- och arbetsmiljöfrågorna kommer dock alltid att vara i fokus för Voets. Tänk efter före! Min personliga åsikt är att några minuters eftertanke slår det mesta, säger Willibrord Voets. TINA BENSON Johan Rotmalm, mekaniker i KA3/KK4 i Kiruna: Johan Rotmalm är för tillfället utlånad från sin ordinarie mekanikertjänst för arbetsmiljöarbete på heltid. Han är också arbetsmiljökoordinator under de förebyggande underhållsstoppen (FU-stopp) i förädlingsverken i Kiruna. Just nu jobbar jag och Ann Töyrä med ett program för fortlöpande tillsyn av tryckbärande anordningar i verken i Kiruna, ett så kallat FLT-program. Med regelbunden tillsyn fungerar FOTO: TINA BENSSON våra maskiner och anordningar säkrare och bättre, vilket medför färre stopp och därmed jämnare produktion. Vad är fokus idag gällande Säkerheten Först-arbetet? LKAB har brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet, men får vi kontinuitet i det arbetet har vi tagit ett stort kliv framåt. Jag anser också att ledningen behöver få mer och bättre kunskap om vad som behöver göras inom arbetsmiljöområdet. Vi måste ta fram rutiner som håller över tid så att vi kommer från individberoendet. Målet med arbetsmiljöarbetet är att jobba bort behovet av mig själv. Säkerhets- och arbetsmiljöfokus ska finnas i alla moment, hos alla medarbetare, i alla situationer, alltid. Mitt tips är att börja jobbet redan vid morgonmötet då det finns möjlighet att fråga arbetskompisarna om viktiga detaljer gällande dagens arbetsuppgifter. TINA BENSON 16 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

10 Krossarna ger önskat resultat MERTAINEN. Prestandatester för sekundäroch tertiärkrossarna i Mertainen är avslutade. De har klarat sig väldigt bra, säger Lars-Göran Johansson, driftansvarig. Lars-Göran Johansson är idag konsult och har mångårig erfarenhet av gruvbranschen. Bland annat hos LKAB. Via den blå tunneln transporteras stenarna från primärkrossen vidare till tertiäroch sekundärkross. Primärkrossen är identiskt med krossen i Leveäniemi och är levererad av Citic. Prestandatest av denna kross väntas senare under hösten. Över en miljon ton har brutits i Mertainen och väntar på att köras igenom de två linjerna. De består av primär-, sekundäroch tertiärkrossar. Den tyska leverantören ThyssenKrupp genomförde tillsammans med LKAB nyligen prestandatester på systemet som föll väl ut. Innan slutliga tester var det dock många förberedelser som behövde göras. Det kallas för intrimningar. Det kan till exempel röra sig om att kalibrera oljetemperaturer, kylsystemen, flödesnivåer, bandhastigheter med mera så att allt synkroniserar, säger Lars- Göran Johansson. Under intrimningarna händer det att vakuum i arbetsscheman uppstår med lång väntan innan nästa moment kan genomföras. Det är då det gäller att hitta andra nyttiga saker att göra. Medan vi väntar får vi istället ta många olika initiativ som att lägga rör eller städa upp på arbetsplatsen, säger Lars-Göran Johansson, och fortsätter: Men alla i organisationen har varit mycket flexibla och tagit ansvar för ordning och reda samtidigt. Både bolagets folk och entreprenörer. Medan dessa komponenter är levererade av ThyssenKrupp så kommer primärkrossen från kinesiska Citic Heavy Industries och monterades av LKAB Mekaniska tidigare i år. Det är första steget i linjerna. Först åker tonnaget in i primärkrossen vilken spräcker bitarna i grövre stycken, vidare till sekundär- och tertiärkrossarna där malmen krossas ytterligare och slutligen smulas ned till koncentrat. Järnhalten ligger på procent. Prestandatest på primärkrossen väntar. Men vi har goda förhoppningar att även denna kommer gå riktigt bra, säger Lars-Göran Johansson. FREDRIK BJÖRKENWALL FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL Kapacitet krossar: ton/timmen (initial användning: ton). Storlekar (ca.): Primär: 250 mm, sekundär: 50 mm, tertiär: 10 mm. Losshållet gods: 1,1 miljoner ton malm (0,6 miljoner ton sidoberg). 18 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

11 Ta reda på om din adress berörs testa Flyttkollen Skriv in en adress, sök och få svar direkt. Via den nya funktionen Flyttkollen får du snabbt och enkelt svar på om, och i så fall när, specifika adresser berörs av samhällsomvandlingen. Framtidens borrigg, snart på plats under jord. Andra generationens coiled tubing-rigg gör entré på LKAB LKAB. Ytterligare en viktig milstolpe i projektet Framtida borrsystem är på väg att uppfyllas. Just nu pågår slutverifiering av den andra generationens coiled tubing-rigg. Borriggen kommer inom kort att transporteras till Malmberget under jord. I ett läge där ökad effektivitet och minskade kostnader har fått större betydelse, visar LKAB tillsammans med LKAB Wassara att satsningen på framtidens borrsystem tar tekniken närmare verkligheten. I projektet Framtida borrsystem har tester med realtidsstyrd borrning baserad på coiled tubing- teknik, där borrstålet är upplindat på en trumma, utförts i flertalet systemintegrationstester i Malmberget. Den stora potentialen med styrd, skarvlös borrning är möjligheten till en jämnare fragmentering, minskad gråbergsinblandning och på så sätt ökat utbyte av järnmalm, säger Mikael Forslund, projektledare för Framtida borrsystem. En viktig milstolpe i projektet är nu på väg att uppfyllas genom pågående slutverifiering av coiled tubing- riggen. Utvecklingen av borriggen bedrivs genom ett samarbete med Nybergs Mekaniska Verkstad i Kiruna, där riggen står uppställd just nu. Utvecklingen är baserad på den första prototypen som vi har utfört tester på sedan mitten av Det har gett en god förståelse i hur tekniken med skarvlös borrning fungerar. Vi har nu tagit nästa steg och utvecklat denna rigg efter de krav som ställs på en borrigg FOTO: FREDRIC ALM för produktionsborrning inom LKAB, säger Mikael Forslund. Borriggen har fått namnet Futura som syftar på utvecklingen av framtidens borrteknik. Med borriggen som bas tar vi oss nu in i framtiden och skapar förutsättningar för ett mer effektivt LKAB, säger Mikael Forslund. Inom kort kommer riggen att transporteras till Malmberget där tester och intrimning genomförs. Under första kvartalet 2017 ska den nya borrtekniken visas upp och styrd borrning demonstreras. Innan den första borriggen kan tas i drift år 2020, återstår ett implementeringsprojekt för att säkerställa integration av borrsystemet med dagens processer inom skivrasbrytningen. JOHANNA FOGMAN FOTO: GUSTAV HANSSON Kommunikation i fokus MALMFÄLTEN. Strax före sommaren lanserades en första version av en ny webbplats som berör samhällsomvandlingarna i Malmfälten, Här samlas all information för boende, besökare, medier och externa samarbetspartners. Just nu pågår ett projekt där LKAB:s kommunikationsenhet arbetar med att uppgradera koncernens webbplatser för att bland annat anpassa dem till mobila enheter och minska kostnader för trycksaker. Det innebär en ny koncernwebb, nya dotterbolagswebbar och en hemsida med specifik information om samhällsomvandlingarna. Samhällsomvandlingswebben var först ut att lanseras. Syftet är att förenkla och förbättra kommunikationen både på ett allmänt och personligt plan när det gäller samhällsomvandlingen. Det gör vi genom att öka LKAB:s digitala närvaro så att vi kan skapa dialog, säger Erika Lindblad, ansvarig för LKAB:s samhällsomvandlingskommunikation. Den stora förändringen är att alla som söker information om Tidigare har de påverkade områdena illustrerats med grafiska kartor i pdf-format. Med den här interaktiva kartan går det att zooma in på specifika adresser och zooma ut och se hela områden. Varje område och hus har en tidsangivelse när LKAB vill köpa fastigheten och hur länge det går att bo kvar. ERIKA LINDBLAD samhällsomvandlingen numera hittar allt på samhällsomvandlingswebben istället för på LKAB:s koncernwebbplats. En av de nya funktionerna kallar vi Flyttkollen. Där kan du skriva in din adress och direkt ta reda på om den är berörd av samhällsomvandlingen eller inte, säger Erika Lindblad. Webbplatsen, som till en början är en första version, ska under hösten utvecklas och förbättras. Det är möjligt för besökarna att lämna feedback till LKAB:s kommunikationsenhet. KAJSA LINDMARK 20 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

12 SOVRAT Bidra till Sovrat! Mejla: Ring: Från vänster: Petter Alanärä Lassi, Ramona Poromaa, Karin Isaksson, Markus Haverinen, Mary Isaksson, Tomas Salmi, Frida Mikko, Emmeli Falk. FOTO:ERIKA LINDBLAD Starta dagen med pinngympa KIRUNA. Stel i kroppen? Testa pinngympa. Varje dag, året om, startar gänget på Fysikaliska laboratoriet i Kiruna dagen med pinngymnastik. Till sin hjälp har de ett vanligt kvastskaft. För tre år sedan tog Markus Haverinen initiativet till att förbättra hälsan och minska skaderisken bland sina medarbetare. Han införde då ett pass pinngympa varje morgon med syftet att värma upp och stretcha kroppen inför arbetsdagen. Bättre balans och rörlighet är några av fördelarna. Jag la upp ett program som tränar smidighet och styrka i axlar, nacke, rygg och mage. Det är perfekt eftersom alla kan delta efter egen förmåga, säger Markus Haverinen, provtagare. Passet tar tio minuter och övningarna varierar. Tanken är att hela kroppen ska få sig en snabb genomgång och rörelserna ska repeteras åtta till tio gånger. Under det korta passet hinner de även med några stretchövningar. Jag mår mycket bättre i kroppen och känner stor skillnad. Nu kommer jag betydligt längre ned i stretch och balansen är bättre, säger Mary Isaksson, provtagare. Kollegorna är eniga om att dessa tio minuter är väl investerad Jag mår mycket bättre i kroppen och känner stor skillnad tid som bidrar till positiva hälsoeffekter. Den dagliga pinngympan har blivit en rutin de inte kommer släppa i första taget. ERIKA LINDBLAD Jag känner att jag är mindre stel i skulderbladen, säger Ramona Poromaa. FOTO:ERIKA LINDBLAD Tack! Efter nästan 42 år upphörde min anställning i företaget den 31 juli. Det har varit en fantastisk resa. Tack alla medarbetare och kunder. Det värmde extra mycket när det var så många som kom och ville bli av med mig Roger Svanelöv Ett hjärtligt tack till arbetskamrater, vänner, bekanta och LKAB för all uppvaktning i samband med min pensionsavgång. Karl-Olov Björnström Efter mer än 40 mycket bra år på LKAB känns det nu fint med pension. Jag vill därför passa på att tacka er alla som jag har haft nöjet och förmånen att jobba med (och som stått ut med mig!) under åren. Åke Sundvall Stort tack till alla (ingen nämnd, ingen glömd) för uppvaktningen på min 50-årsdag. Henrik Molander Ett stort tack till er alla som uppvaktade mig i samband med min pensionsavgång. Monica Kemi Johanna Fogman, redaktör Tina Benson Det hände på LKAB 1/9: Invigning av skeppslastaren i Narvik. 22/8: Narvikssentert och krigsmuséet i Narvik invigs. LKAB:s Markus Petäjäniemi och Bo Krogvig deltog. 20/8: Hamnfest i Luleå. 12/8: LKAB:s delårsrapport för andra kvartalet publicerades. 3-10/7: Almedalsveckan. 29/6: LKAB lanserar ny samhällsomvandlingswebb. 22/6: Lastbilsbrand under jord i Kiruna. MALMKLUBBENS AKTIVITETER 2016/2017 Malmklubben är LKAB:s personalförening och kommer att arrangera bland annat: Vin och chokladprovning samt Aurora Spa, 9 september. Gåsmiddag, 12 november. Skidresa till Levi, 7-9 april Föreläsningar av intressanta personer. Studiebesök. För mer information mejla: SE SM Malmklubben. För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Maritha Mossberg Erika Lindblad Fredrik Björkenwall Josefine Ejemalm Det händer på LKAB 6-7/9: Sales & Logistics ordnar ett Shipping symposium i Narvik för LKAB:s kunder. Lediga jobb Lediga jobb inom koncernen finns publicerade via följande länk: För närvarande söker LKAB: Underhållstekniker, LKAB Malmtrafik, Luleå. Produktionschef inom el-området, Malmberget. Utkommer 7/10 nr6 Manusstopp 28/9 Kajsa Lindmark Anders Lindberg E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: Ansvarig utgivare: Bo Krogvig Formgivning: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt: 22 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

13 RÅMALM, TUSEN TON Period 1 januari - 31 juli LEVERANSER, TUSEN TON Period 1 januari - 21 augusti KIRUNA MALMBERGET SVAPPAVAARA NARVIK LULEÅ TOTALT FÖRÄDLINGSVERK MALMBERGET, TUSEN TON Period 1 januari - 31 juli PELLETSVERK BUV PELLETSVERK MK ANRIKNINGSVERK ANR ,2% PRODUKTKVALITET LEVERANSER PERIOD 1 JANUARI - 31 JULI KVALITETSMÅL 96% FÖRÄDLINGSVERK KIRUNA, TUSEN TON Period 1 januari -31 juli PELLETSVERK KK PELLETSVERK KK PELLETSVERK KK ANRIKNINGSVERK SPECIAL SVAPPAVAAARA, TUSEN TON PELLETSVERK SK ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag ARBETSMILJÖ, LKAB-KONCERNEN Antal olyckor med frånvaro. Period: 1 januari - 31 juli KOMMENTARER Period 1 augusti - 14 augusti 1. Akut UH-arb, kylare. 2. Verkstopp pga. slaggpåbyggnad grate, verkstopp pga haveri 430TR Verkstopp pga. rep. spillband flexowell SK30TR079 samt verkstopp pga. spillbandsbyte spillbandstransportör SK30TR Brist på FAR-gods för att producera MAF. NORRA, TUSEN TON RÅMALM 98,0 PELLETSVERK KK2 2,1 PELLETSVERK KK3-11,1 1 PELLETSVERK KK4-67,5 2 SVAPPAVAARA -10,4 3 SPECIALPRODUKTER 0,9 SÖDRA, TUSEN TON RÅMALM (MPBO) 11,2 FINES (MAF) -25,3 4 MAC-X 1,9 PELLETSVERK BUV 10,2 PELLETSVERK MK3 19,5 MHF 0,1