Aktuellt från Smittskyddsenheten
|
|
- Inga Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Aktuellt från Smittskyddsenheten SmittskyddsPosten Sommaren gick snabbt och nu närmar sig hösten med stormsteg. Det händer en hel del inom smittskyddet i Sverige just nu med omstruktureringar på Smittskyddsinstitutet som ett resultat av vad smittskyddsutredningen kom fram till. Även regleringen av vaccinationsprogrammen i Sverige är föremål för översyn och ett betänkande av vaccinutredningen har gått ut på remiss över sommaren. Det handlar om hur beslut om nationella vaccinationsprogram ska tas, hur de ska finansieras och hur informationen ska se ut bland annat. Kampen för att minska antalet vårdrelaterade infektioner fortsätter och larm om nya resistenta bakterier förstärker bara behovet av goda hygienrutiner och en adekvat antibiotikaanvändning än mer. Det spelar ingen roll vilken bakterie eller resistensgen det handlar om vi måste på alla sätt förhindra spridning av dessa. Vårt projekt med hygiensjuksköterska i förskolan fortsätter och även där handlar det om basala hygienrutiner som om de införs och kontinuerligt arbetas med verkligen har effekt på barnens sjukfrånvaro. En temadag om infektioner i förskolan arrangeras den 23/9 i Göteborg, se vår hemsida för program och anmälan. Lokalt har sommaren varit ganska lugn ur smittskyddssynpunkt. Som vanligt ökande antal diagnostiserade fall av olika tarmsmittor men inga större utbrott. Detta nummer har extra fokus på sexuellt överförbara sjukdomar som klamydia och hiv. Även klamydian har en viss säsongsvariation med ett ökat antal diagnostiserade fall så här i slutet av sommaren. Klamydiamåndagen infaller i år den 13 september och är ett sätt att öka uppmärksamheten och uppmuntra till ökad provtagning. I Västra Götaland finns också möjlighet att testa via internettjänst. Du kan läsa mer om detta i det här numret av Smittskydds- Posten. Vi erbjuder besök från oss på Smittskyddsenheten till vårdcentraler runtom i Västra Götaland. Brev har gått ut till samtliga verksamhetschefer och vi har nu varit ute på flera enheter. Viktigt att vi kan ha en dialog kring de smittsamma sjukdomarna, hur ni anmäler i SmiNet och hur vi tillsammans kan hjälpas åt så att hela handläggningen fungerar så bra som möjligt. Det finns även möjlighet att få ut mer lokal statistik utifrån de data som ni rapporterat in. För alla sjukdomar där man riskerar att smitta andra och där det kan finnas en smittkälla som man behöver få reda på för att förhindra ytterligare smittoöverföring så är smittspårning viktigt. Skyldighet att utföra smittspårning ligger enligt smittskyddslagen på den behandlande läkaren. Vi har genom utskick av informationsmaterial och lathundar försökt att underlätta detta arbete för alla er som jobbar med detta. Vi erbjuder dessutom flera smittspårarutbildningar under hösten. Titta in på vår hemsida & anmäl er! Innehållsförteckning ANN SÖDERSTRÖM Smittskyddsläkare Klamydiamåndagen 13 september... s. 2 Affisch - Klamydiamåndagen... s. 3 Klamydiatest på nätet... s. 4 Klamydiaepidemin är faran över?... s. 5 WAD World Aids Day... s. 5-6 Antal allvarliga listeriainfektioner ökar.. s. 7 Oroande antibiotikaresistens... s. 8
2 Klamydiamåndagen 13 sept Klamydiamåndagen genomförs i år den 13/9. Syftet är att uppmuntra till klamydiatestning för att minska smittspridningen och samtidigt få upp klamydia på agendan. Kampanjmaterialet har tagits fram av Lafa (enheten för sexualitet och hälsa i Stockholms läns landsting) på uppdrag av Socialstyrelsen. Gratis påminnelse (i form av); SMS, MMS, e-post Kampanjen bygger på idén om att fler kommer att testa sig under Klamydiamåndagen om de får en påminnelse samma dag. Påminnelsen beställs via hemsidan Klamydiamandagen.se. Här hittar du även information om var man kan testa sig. Påminnelsen är i form av en kort jingel som man får skickad till sin mobil eller e-post. Tanken är att hitta en form som fångar målgruppen och väcker intresse. Kampanjen är också ett sätt att påminna om Klamydiamåndagen utan pekpinnar, men som ändå skapar uppmärksamhet och har chans att bli en snackis i målgruppen. Meningen är att skapa igenkännlighet (visuellt och kommunikationsmässigt), d.v.s. något som kan kännas igen under kommande års kampanjer. Klamydiamandagen.se Hemsidan, som testats på ungdomar/unga vuxna, kommer att vara enkel men ändå tilltala målgruppen. Då det är påminnelsen som är det viktiga och primära i kampanjen, är det viktigt att hemsidan är enkel och inte tar upp besökarens tid i onödan. Det ska räcka med att bara beställa en påminnelse men för den som vill finns även information om klamydia. Förutom att man på hemsidan kan beställa en påminnelse så finns även information om var man kan testa sig. På Klamydiamandagen.se finns länk till Hivprevention i Västra Götalands hemsida med information om deltagande mottagningar i regionen (för tillfället 112 st.). Affischer Affischer kommer att skickas ut till samtliga deltagande mottagningar samt regionens gymnasieskolor i slutet av augusti. Affischen kommer även att finnas i PDF-format för utskrift på Hivprevention i Västra Götalands hemsida. Banners För de som vill vara med och sprida informationen om Klamydiamåndagen på egna hemsidor går det att hämta banners från Hivpreventions hemsida andra hälften av augusti. Se: Vill du veta mer? kontakta Hivprevention i Västra Götaland Kontakt KLARA ABRAHAMSSON klara.abrahamsson@vgregion.se STEFAN LACK stefan.lack@vgregion.se 2 SmittskyddsPosten nummer 3, år 2010
3 I Sverige får en person i timmen klamydia. Under sommaren smittas ännu fler. Klamydia varken syns eller känns, men om den inte behandlas kan det leda till att du inte kan få barn. Under Klamydiamåndagen den 13 september kan du dropin-testa dig genom ett enkelt urinprov. (Kissa inte på två timmar före besöket). Testet och en eventuell behandling är alltid gratis. För att du ska komma ihåg att testa dig kan du beställa en påminnelsefilm på klamydiamandagen.se. Där kan du också läsa mer och se när din närmaste mottagning har öppet. SmittskyddsPosten nummer 3, år
4 Klamydiatest på nätet - framtidens melodi? Sedan fyra år har vi i Västra Götaland möjlighet till klamydiatestning via internet. Det började försiktigt 2006 men har därefter ökat betydligt i omfattning. Idén kommer ursprungligen från Umeå i Västerbotten där man hade goda erfarenheter av denna metod för att få fler att testa sig via sajten Sedan mitten av 90-talet har vi sett en stadig ökning av antalet upptäckta klamydiafall, med en toppnotering för år För att påverka klamydiaepidemin finns olika möjliga strategier. Bäst vore om färre blev smittade genom ändrat beteende, d.v.s. säkrare sex. I huvudsak innebär detta ökad kondomanvändning. Attityder och beteende är dock svårt att påverka, åtminstone på kort sikt. Ett annat sätt är att fallen upptäcks och behandlas. Ökad provtagning och effektivare smittspårning är därför nödvändigt. Hur kan man få fler att testa sig? Först måste man få de som utsatt sig för smittrisk att vilja testa sig. Detta gör man t.ex. genom upplysning om hur klamydia smittar och hur provtagningen går till, exempelvis via sex- och samlevnadsundervisningen i skolan och via kampanjer i media. Tillgängligheten till testning är en annan viktig faktor. Eftersom klamydia framför allt är en sjukdom som drabbar unga personer, incidenstoppen ligger åren kring 20-årsåldern, så måste testmöjligheterna anpassas till denna målgrupp. Ungdomsmottagningarna gör här ett betydelsefullt arbete, men vi märker att flickor och unga kvinnor är i klar majoritet bland de upptäckta fallen, något som knappast kan överensstämma med den verkliga prevalensen. En av tankarna bakom att starta testning via nätet, var att detta borde attrahera fler pojkar/unga män. Så har det också blivit. Internettestningen är i princip könsneutral eftersom lika många kvinnor som män testas denna väg. Hur fungerar internettestning? Vid internettestning kan personen själv bestämma när han eller hon skall testa sig oberoende av öppettider och man kan göra det i hemmet. Vi har valt en nedre åldergräns på 15 år. Personer under 15 år kan naturligtvis också vara oroliga för klamydia, men dessa hänvisas i första hand till en ungdomsmottagning då vi anser att de måste få möjlighet att prata med någon öga mot öga. Den som beställer behöver inte vara mantalsskriven i Västra Götaland, men uppgiven adress måste ligga här. Det viktiga är inte var man är skriven utan var man riskerar sprida sin smitta. Vi har valt att inte kräva e-legitimation, eftersom vi bedömer att detta skulle utgöra ett hinder för testning för de under 20 år. I Västra Götaland beställer man provtagningsutrustning från klamydia.se (internettjänsten är under upphandling för en ny avtalsperiod och resultatet av denna är i nuläget inte klart). Provtagningsutrustning kommer sedan i ett anonymt kuvert till angiven adress. Kuvertet innehåller utrustning för urinprov. Provet skickas i ett adresserat kuvert till det laboratorium som ligger närmast personens adress, och analyseras alltså med exakt samma metod som om man gått till en ungdomsmottagning eller vårdcentral på hemorten. Några dagar senare kan den testade personen få svaret på provet via internetsajten med hjälp av en personlig kod. Om klamydiatestet är positivt, måste man uppsöka lämplig mottagning för behandling och smittspårning. Denna mottagning skickar en bekräftelse till klamydia.se och är också den som gör den kliniska anmälan till Smittskyddsenheten. Ny provtagning behövs inte! Framtidens melodi? Klamydiatest via internet är ett komplement till den vanliga mottagningsverksamheten som gör att antalet testade, framför allt pojkar och män, ökar. Men det är i många fall ändå bäst att få träffa en människa av kött och blod när man undrar om man behöver testa sig. Också den som inte har klamydia just denna gång kan behöva prata med någon, t.ex. diskutera risker och kondomanvändning. Den aspekten missas om vi helt skulle gå över till en virtuell mottagningsverksamhet. Det finns dock gott utrymme att öka internetprovtagningen. Men, framtidens melodi? Nja, men som bakgrundsmusik kan det nog fungera bra. PETER NOLSKOG Bitr. Smittskyddsläkare 4 SmittskyddsPosten nummer 3, år 2010
5 Klamydiaepidemin är faran över? De sista åren har vi gång på gång fått höra att fler än någonsin smittas av klamydia. Klamydia har blivit vad gonorrén var på 70-talet, en riktig folksjukdom bland de unga och sexuellt aktiva. Toppåret i statistiken var 2007 med cirka registrerade fall i Sverige. Den kraftiga uppgången jämfört med året innan kunde delvis förklaras av att en ny klon av klamydiabakterien börjat spridas i Sverige. Några av de mest använda laboratorietesterna missade denna variant, vilket ledde till att smittade i okunskap kunde sprida sjukdomen vidare. Idag hittar alla våra tester denna klon och att något liknande skulle kunna hända igen är osannolikt eftersom laboratoriemetoderna har blivit säkrare. Efter toppåret 2007, med drygt fall i Västra Götaland, har kurvan pekat nedåt både hos oss och i landet som helhet. Vi ser ingen minskad provtagning, vilket annars skulle kunna ha varit en förklaring. Det kan därför vara frestande att tro att våra ansträngningar med information och provtagning har burit frukt. År 2009 fick drygt klamydiadiagnos, vilket dock fortfarande är fler än år 2006 med fall (vilket fram till dess var det största antalet fall som dittills uppmätts i Västra Götaland). Prognosen för år 2010 pekar på ytterligare nedgång, men fortfarande fler än Faran är alltså inte över! Nedgången är i alla fall glädjande. Ett problem är dock att vi inte med säkerhet kan peka på något specifikt av allt det vi gjort som orsak till den positiva utvecklingen. Har det skett en attityd- och beteendeförändring bland de unga? De som var unga för 3-4 år sedan är inte lika unga idag. Man måste komma ihåg att det ständigt tillförs nya kullar i klamydiaåldrarna och att andra utgår av åldersskäl. Kanske är dagens ungdom bättre än den gamla. Och kanske innebär ökad ålder ett bättre förstånd. Fast den sista tidens rapporter om hög klamydiaförekomst hos +40-swingers kan ju tyckas tala emot den tesen. PETER NOLSKOG Bitr. smittskyddsläkare World AIDS Day (WAD) sätter fokus på våra fördomar Det är uppenbart att hiv måste uppmärksammas av fler än bara hivpositiva. Att utnyttja World Aids Day till att synliggöra hiv tillsammans med andra som är engagerade i frågan är viktigt. Därför har jag valt utifrån mitt arbete att engagera mig i WAD-gruppen. Orden kommer från Joakim Berlin som arbetar som informatör och pedagog på Positiva Gruppen Väst, en stödorganisation för hivpositiva och deras anhöriga. Tillsammans med representanter från ett antal frivilligorganisationer, Göteborgs Stad, Smittskyddsenheten och Domkyrkan ingår han i en samverkansgrupp som genom åren har uppmärksammat WAD på olika sätt. Gruppen samordnas av enheten Hivprevention i Västra Götaland och har sedan två år tillbaka i uppdrag av Socialstyrelsen att ta fram ett nationellt kampanjmaterial inför WAD. World Aids Day (WAD) infaller sedan 1988 den 1 december varje år och är dagen då vi globalt uppmärksammar en av de största utmaningarna i vår tid. För andra året i rad sätts fokus på stigma och diskriminering av personer som lever med hiv. Vad innebär då årets tema? Till stor del handlar det om att våga utmana människors fördomar, okunskap och rädsla för hiv. Många reflekterar säkert inte över att hiv finns i Sverige eller att personer som lever med hiv är något man kan ha fördomar om. Men fördomar om hiv lever och har hälsan. För Sveriges runt hivpositiva är den outtalade diskrimineringen ett påtagligt problem, oavsett om det är inom vården, i arbetslivet eller på fritiden. Förra årets budskap Vi lever alla med hiv handlade om hur det är att leva med hiv och andras fördomar. Inför årets kampanj har vi valt at vända på perspektiven. Genom att flytta fokus från personer som lever med hiv vill vi istället belysa omgivningens (ibland omedvetna) fördomar om hiv och hur dessa tar sig uttryck. Förhoppningen är att den som ser kampanjen ska reflektera över sin egen inställning och bemötande, berättar Anna Larsson, projektledare för WAD-kampanjen på Hivprevention. SmittskyddsPosten nummer 3, år
6 Affischer från förra årets budskap 2009 Vi lever alla med hiv Kampanjmaterialet Det färdiga materialet lanseras i november och är tänkt att användas av landsting, kommuner och organisationer runt om i Sverige som är engagerade i frågan. I Västra Götaland kommer kampanjmaterialet skickas ut till mottagningar som arbetar förebyggande mot hiv/sti, samt till alla gymnasieskolor i Västra Götaland. Liksom tidigare år kommer vi att gå ut med pressmeddelande, annonsera på lokaltrafiken i hela Västra Götaland, samt i Metro och Nöjesguiden. För att kampanjens budskap ska nå så många som möjligt är det viktigt att frågan uppmärksammas i såväl tätort som landsbygd. I Västra Götaland hjälper Hivpreventions regionala samordnare till att sprida kampanjen och planera aktiviteter, för att på så sätt öka uppmärksamheten inför WAD. Hiv är ingen nyhet längre utan inordnat i vardagen fast ändå inte. Det är lätt att känna att det inte angår mig eftersom det finns många frågor som konkurrerar om uppmärksamheten, säger Mia Öster, samordnare i Fyrbodal. Vad händer den 1 december? Den 1 december kommer en rad olika aktiviteter äga rum runt om i Västra Götaland. I Nordstans köpcentrum blir det bland annat uppträdanden och final i talangjakten WAD-talent som genomförs på skolor i Göteborg. På kvällen arrangeras som tidigare år en minnesstund med ljuständning och mässa i Domkyrkan. Mer information hittar du på där du bland annat kan läsa nyhetsbrevet WAD-nytt som beskriver kampanjarbetet ur olika perspektiv. Hivprevention i Västra Götaland Kontakt: ANNA LARSSON 6 SmittskyddsPosten nummer 3, år 2010
7 Antal allvarliga listeriainfektioner ökar De senaste åren har en ökning av antalet invasiva infektioner med listeriabakterier konstaterats i många europeiska länder. Samma trend ses i Sverige och Västra Götaland med en ökning framför allt bland äldre personer och de med nedsatt immunförsvar. Infektionerna hos dessa är i många fall allvarliga och ett ökande antal dödsfall har noterats i Västra Götaland sedan Bakterien är mycket vanligt förekommande i vår omgivning och sprids till människor via livsmedel. Till skillnad från många andra bakteriearter kan listeriabakterien föröka sig vid låga temperaturer och den kan därför växa till sig trots kylskåpsförvaring. Livsmedel med lång hållbarhet förvarade längre tid i kylskåp kan därför utgöra en risk om de äts utan tillräcklig värmebehandling. Exempel på sådan mat är kallrökt / gravad lax, opastöriserade ostar och färdiglagade köttprodukter. Bakterien är lågvirulent d.v.s. ofarlig för de flesta av oss och för att man ska bli sjuk krävs ett nedsatt immunförsvar. I praktiken innebär detta att det är framför allt nyfödda och äldre personer som drabbas och personer med immunnedsättande sjukdom eller behandling. Även gravida kvinnor tillhör riskgruppen men endast ett fåtal drabbas årligen i landet. Förklaringen till den nu noterade ökningen av fall är inte känd. Flera samverkande faktorer kan spela in och övervakning på europeisk respektive nationell nivå pågår inom smittskyddsområdet och myndigheter med ansvar för livsmedelstillsyn. PER FOLLIN Bitr. Smittskyddsläkare SmittskyddsPosten nummer 3, år
8 Oroande antibiotikaresistens Adress Tarmbakterier med ökande antibiotikaresistens är ett snabbt växande hot. Nyligen uppmärksammades i tidskriften Lancet Infectious Diseases (11 augusti, 2010) att E. coli och Klebsiella pneumoniae med resistens mot karbapenemantibiotika orsakad av en relativt nyupptäckt genetisk mekanism New Delhi metallobetalaktamas (NDM-1) upptäcks inom sjukvården i allt fler länder. Första fallet hittades år 2008 hos en svensk patient som vårdats på ett sjukhus i Indien. Denna nya variant av resistens beskrivs nu i kliniska isolat från Storbritannien, Indien, Pakistan, Nederländerna och USA. Dessa bakterier är resistenta mot nästan alla grupper av befintliga antibiotika och känslighet beskrivs endast mot colistin och tigecyklin. Eftersom genen för NDM-1 är lokaliserad till plasmider finns dessutom en risk för spridning av resistensen till andra bakterier. Den globala spridningen har potentiellt allvarliga konsekvenser för antibiotikabehandling av samhällsförvärvade infektioner som urinvägsinfektion men i än högre grad vid empirisk behandling av sepsis och andra svåra nosokomiala infektioner. Den tillgängliga arsenalen av effektiva antibiotika minskar ytterligare när förekomsten av dessa bakterier ökar. Än mer betonar detta en strikt antibiotikaterapi och adekvata vårdhygienska rutiner. Det är även angeläget med ökad uppmärksamhet och provtagning hos patienter som nyligen vårdats i länder som Indien och Pakistan. LEIF DOTEVALL Bitr. Smittskyddsläkare Informationsansvarig Ann Söderström Layoutansvarig Ulrika Nordling Webbansvarig & Redaktör Jill Johansson Övr. i redaktionsgruppen Ulrika Nordling Paulina Oscarsson Peter Nolskog Berit Junestål... Hemsida: Telefonnummer till respektive kontor: Borås Göteborg Skövde Uddevalla E-post: smittskydd@vgregion.se 8 SmittskyddsPosten nummer 3, år 2010
Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21
Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21 Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits samverkan mellan olika aktörer kring World Aids Day (WAD) i Göteborg. Aktörerna har
Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt
Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland Bilaga Epidemiolgosik översikt BILAGA EPIDEMIOLOGISK ÖVERSIKT Hiv-fall i Västra Götaland 2-27 Statistiken grundar sig på
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:103 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:17 av Inger Ros (S) om start av en informationskampanj i syfte att minska spridningen av klamydia Föredragande landstingsråd:
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland
Nässjö 20-21 april 2015 Anmälan i SmiNet Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Anmälan av sjukdomsfall och epidemiologisk övervakning 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection)
STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection) Klamydia Gonorré Syfilis HIV Klamydia Anmälningspliktig, smittspårningspliktig och allmänfarlig med förhållningsregler Anmäls
Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa.
Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda
Handläggning vid smittspårning av klamydia
Handläggning vid smittspårning av klamydia Målgrupp: Läkare och övrig personal med smittspårarkompetens samt deras chefer Smittskyddslagen (2004:168)... 1 Vad innebär Behandlande läkare?... 1 Utbildning
Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler
Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet
Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010
Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Sammanställning av provtagningsblanketter och väntrumsenkäter Klara Abrahamsson Hivprevention i Västra Götaland Oktober 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010
World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson
World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against
Handläggning vid smittspårning av klamydia
Handläggning vid smittspårning av klamydia Målgrupp: Läkare och övrig personal med smittspårarkompetens samt deras chefer Smittskyddslagen (2004:168)... 1 Vad innebär Behandlande läkare?... 1 Utbildning
Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr 4 2007
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 4 7 Innehåll Nytt om klamydia i Norrbotten... 1 Trendbrott bland ungdomar... 1 Handläggning av klamydiafall... 2 Antibiotikabehandling
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Smittspårning, grundkurs nov 2017
Smittspårning, grundkurs nov 2017 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Upplägg Smittspårning: Vem? Vad? Hur? Varför? Att ta med hem Smittspårning: Vem? Oftast Du!
Pandemi nu vänder det?
Aktuellt från Smittskyddsenheten SmittskyddsPosten Pandemi nu vänder det? Sedan sent i april har vi planerat för att på bästa sätt kunna möta den aktuella influensan. Det har varit många olika besked på
Män som har sex med män
Smittskydd Västra Götaland 2016-11-10 Män som har sex med män En stor del av den inhemska överföringen av hiv, gonorré och syfilis sker via sex mellan män. Män som har sex med män (MSM) är därför en prioriterad
SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten
SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen
Vanliga frågor. Hur kan jag veta om jag har gonorré?
GONORRÉ VAD ÄR DET? Gonorré och symtom Gonorré kan vara helt symtomfri. En person kan ha gonorré under lång tid utan att veta, vilket innebär risk för att föra gonorréinfektionen vidare samt för att få
Landsting och regioner i samverkan. Ett rondkort i fickformat för sjuksköterskor inom slutenvården.
Ett rondkort i fickformat för sjuksköterskor inom slutenvården. Nationella Stramas huvudbudskap Antibiotikaresistensen ökar i Sverige och omvärlden. Alla måste hjälpas åt för att använda antibiotika rätt
Hygienrutiner på asylboende och andra platser där människor bor nära varandra under tillfälliga omständigheter
Hygienrutiner på asylboende och andra platser där människor bor nära varandra under tillfälliga omständigheter Det ska vara lätt att göra rätt Utbildningsmaterial, checklista och webblänkar med information
Projektplan för WAD-nätverket 2015
Projektplan för WAD-nätverket 2015 Datum: 2014-12-11 1. Bakgrund 2. Syfte, huvudmål och delmål 3. Omfattning och avgränsningar 4. Samverkan och beroende av andra projekt 5. Perspektiv som bör beaktas 6.
Publicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 11
Publicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 11 Innehållsansvarig: Maria Johansson, Kurator, Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus
JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009
Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? JA! Antibiotika resistens WHO: ett av våra största hot mot mänsklighetens framtida hälsa Rapport 2009 25 000 européer dör årligen. 1,5 miljarder euro per
Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad
Socialförvaltningen Dnr 3.1-285/2013 Bilaga Handläggare Maria Saario Telefon: 508 25 403 hiv/sti-prevention i Stockholms Förord I enlighet med Stockholm vision Ett Stockholm i världsklass är invånarnas
Smittskydd&Vårdhygien
Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien Nr 1/2014 V åren är i antågande och då brukar man kunna summera influensasäsongen. Fortfarande insjuknar personer i influensa, så ännu är det för
Klamydia på nätet införande av webbaserad tjänst
Ärendenr HSN 2011/262 Handlingstyp Beslutsärende 1 (7) Datum 27 september 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden Klamydia på nätet införande av webbaserad tjänst Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta
Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018
Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Huvudbudskap smittspårning Vem? Oftast Du! (den som tagit provet)
Digitala vårdtjänster
Digitala vårdtjänster Smittskydd Stockholm 2017-10-03 Nya förutsättningar Patient bor i län A, men är folkbokförd i län B, doktor befinner sig i län C men är anställd i vårdföretag som är registrerat i
Länsövergripande genomförandeplan för hiv- och STI-förebyggande arbete i Värmland
Länsövergripande genomförandeplan för hiv- och STI-förebyggande arbete i Värmland 2009-02-25 (uppföljning gjord 141104) Övergripande mål för genomförandeplanen är att minska antal fall av STI i Värmland
Flödesschema vid smittspårning
Flödesschema vid smittspårning Högbo 150311 Therese Malm Smittskydd Mål Den övergripande målsättningen för smittspårning är att finna de personer som är smittade för att ge dem lämplig vård och förhållningsregler
Gutesmittu. Influensasäsongen så här långt. Influensa- och RS-virus kan analyseras i Visby
R e g i o n G o t l a n d Gutesmittu Å RGÅNG 8, NUMMER 3 2014-12-16 I det här numret: Influensa och RS-virus 1 Influensasäsongen 1 Influensa- och RS-virus kan analyseras i Visby En glädjande nyhet är att
Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling
Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL
Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet
Prevention och sexuell hälsa Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998
NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN
Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans
MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.
Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska
Klamydia/gonorrétest Västernorrland en beskrivning av provtagningstjänsten i 1177 Vårdguidens e tjänster
Dokumenttyp Fastställt Dokumentnr / Version Riktlinje 2018 05 29 321001 / Version 1 Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Ulrika Bengtsson (ubd002) 2019 11 29 2018 05 29 Fastställare
Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.
Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även
Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens
Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum
Nyheter från Hivprevention i Västra Götaland
Nyheter från Hivprevention i Västra Götaland 2009-11-18 World Aids day, WAD World Aids Day 1/12 närmar sig med stormsteg och vi på Hivprevention uppmärksammar dagen på lite olika sätt. Tillsammans med
Hygienrutiner. Det ska vara lätt att göra rätt
Hygienrutiner Det ska vara lätt att göra rätt Utbildningsmaterial, checklista och webblänkar med information och råd om att förebygga smitta och infektioner på platser där människor regelbundet vistas
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska
Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4-2011 Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: Utbildningsdag om hälsoundersökningar och vaccinationer...2
Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2011:21 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att införa en nollvision för hiv i Stockholms läns landsting
1 (3) FÖRSLAG 2012:57 LS 1106-0926 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2011:21 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att införa en nollvision för hiv i Stockholms läns landsting Föredragande landstingsråd:
Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?
Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Bra med tydlighet! Exempel på smittsamma sjukdomar Salmonella Shigella Giardia EHEC Hepatit A MRSA Halsfluss, svinkoppor, calicivirus Smittskyddslagen-smittsamma
Smittspårningskurs mars 2018
Smittspårningskurs mars 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Aktörer i smittskydd Lokalt Regionalt Nationellt Internationellt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien
Distriktsveterinärernas hygienpolicy
Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt
Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta
LIVSMEDELSVERKET 1 (5) Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta Innehåll och utformning Citat från lagstiftningen omges av citattecken Om citat innehåller innebär det att delar av en mening som
Aktuellt från Strama Gotland
R e g i o n G o t l a n d ÅRGÅNG 7, NUMMER 3 2013-11-25 I det här numret: Aktuellt från Strama Gotland Som ni förhoppningsvis märkt fortsätter Strama sitt arbete där syftet är att minska takten när det
Klamydia.. och lite annan STI. Foto: Folkhälsomyndighetens Pressarkiv
Klamydia.. och lite annan STI Foto: Folkhälsomyndighetens Pressarkiv Klamydia Den vanligaste allmänfarliga sjukdomen. 2017: 965 fall i Jönköpings län 2018: Hittills, 906 fall 2017: 211 ( av 341) -ärenden,
Riktlinje för smittspårning av klamydia
Riktlinje för smittspårning av klamydia Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa såvida inte särskilda skäl föreligger. Regionala vårdprogram tas
Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?
Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordförande i Nationella Strama Stramas huvudbudskap Patientens
MRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier
Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m)
PM 2005 RVII (Dnr 325-4023/2004) Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Kristina
Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Flödesschema vid smittspårning
Flödesschema vid smittspårning GCC Therese Malm Smittskydd Mål Den övergripande målsättningen för smittspårning är att finna de personer som är smittade för att ge dem lämplig vård och förhållningsregler
Sexuellt överförbara infektioner (STI) Vad gör en STI-samordnare? Samordning av det hiv/sti-preventiva arbetet i Uppsala län Kondomdistribution Utbildningar, omvärldsbevakning Folkhälsomyndighetens kontaktperson
Information om gratis klamydiatest via Mina vårdkontakter
Information om gratis klamydiatest via Mina vårdkontakter Marion Mars-Åhgren, Smittskyddssjuksköterska, tel 021-173149 Ann-Marie Iversen, Systemförvaltare Mina vårdkontakter, tel 021-176992 Klamydiatest
Kommunikationsplan vid smittutbrott i slutenvård i landstinget Västmanland
1 (5) Kommunikationsplan vid smittutbrott i slutenvård i Landstinget Västmanland Agneta Dahlqvist, Centrum för kommunikation Eva Edberg, Enheten för smittskydd och vårdhygien Jan Smedjegård, Enheten för
SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor
SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan
VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet
VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Klamydia Incidens = fall/100 000 invånare Catch up Smittskyddslagen Mutation
Publicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 8
Publicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 8 Innehållsansvarig: Maria Lagergren, Kurator, Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus (marfo39)
Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag
Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag Hans Fredlund Docent, smittskyddsläkare Smittskyddsenheten Laboratoriemedicinska länskliniken Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län 1914 Tuberkulosförordningen
Förslag till handlingsplan avseende HIV/STIprevention
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR VUXN A TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2010-12-28 Handläggare: Per-Ove Mattsson Telefon: 08-508 18 148 Till Farsta stadsdelsnämnd 2011-01-20 Förslag till handlingsplan
[ALLA. )Välbehandlad. }Allas rätt OSS! UTAN OSS BERÖRS AV HIV INGET. till bästa möjliga hälsa! RÄTTIGHETER FÖR PERSONER SOM LEVER MED HIV
(MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER SOM LEVER MED HIV }Allas rätt till bästa möjliga hälsa! TESTNING OCH BEHANDLING ÄR BÄSTA PREVENTION [ALLA BERÖRS AV HIV! INGET OM OSS UTAN OSS! )Välbehandlad hiv överförs
Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna
Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Smittskyddsinstitutet Sju webbsända seminarier med fokus
Smittspårning eller kontaktspårning Smittspårarutbildning
Smittspårning eller kontaktspårning Smittspårarutbildning Luleå 7-88 juni 2011 För r information: Socionom Kerstin Granberg Lundgren HudSTD kliniken AC NUS, 901 85 Umeå 090-785 20 56 kerstin.granberg.lundgren@vll.se
Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015
Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 KAMPANJMANUAL 2015 2 KAMPANJMANUAL 2015 3 INNEHÅLL KOMMUNIKATION SOM RÄDDAR LIV Sid 3-6 Sid 7-10 Sid 11 Sid 12-14 Sid 15-16 Sid 17 Sid 18 Om kampanjen Aktiviteter Budskap
I samarbete med Länsstyrelsen i Skåne
I samarbete med Länsstyrelsen i Skåne En telefonlinje för personer som utövar våld i nära relationer Den 4 februari startar en ny telefonlinje för personer som vill ha hjälp att sluta utöva våld i sin
Skrivelse angående hivsituationen i Stockholm
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN SID 1 (5) 2008-03-27 Handläggare: Daniel Liljendahl Telefon: 08-508 25 026 Till Socialtjänstnämnden Skrivelse angående hivsituationen i Stockholm Svar på skrivelse
Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):
Smittskyddslagen. 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav. 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör )
Smittskyddslagen 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör ) Alla allmänfarliga är smittspårningspliktiga + 16 st av de övriga anmälningspliktiga
Hepatit C Statistik
Hepatit C 2014 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-03-03, Eva Lundmark Hepatit C-fallen (69) minskade i antal 2014 jämfört med åren innan och incidensen låg lägre än totalt i Sverige (15,8/100 000 invånare).
Höstmöte 2016 Introduktion Gott och Blandat
Höstmöte 2016 Introduktion Gott och Blandat Åke Örtqvist Smittskyddsläkare 28 september och 6 oktober Aktörer i smittskydd Lokalt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien Infektion Regionalt Smittskydd Stockholm/
Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015
Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk
Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker)
Förvaltningen Handläggare: Dane Jinnerot HSN 2008-02-05 P 19 1 (3) 2008-01-07 HSN 0711-1793 Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Ärendet I en motion föreslår
Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne
Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000
Sverige ska bli bland de bästa i världen på att övervaka antibiotikaresistens och infektioner.
Sverige ska bli bland de bästa i världen på att övervaka antibiotikaresistens och infektioner. Erika Olsson, projektledare ÖSA Olle Aspevall, överläkare Nyttan Stora vinster för patientsäkerheten och besparingar
EHEC (enterohemorragisk E.coli) Smittskyddsenheten, Region Östergötland , Helena Hedbäck
EHEC (enterohemorragisk E.coli) 2015 Smittskyddsenheten, 2016-01-08, Helena Hedbäck Antal Utfall och trend Under 2015 anmäldes 51 fall av EHEC vilket är en kraftig ökning jämfört med hur det sett ut den
Tuberkulos ur en smittskyddsläkares perspektiv
SFS 2004:168 Tuberkulos ur en smittskyddsläkares perspektiv Bitr smittskyddsläkare i Stockholms län Fråga Vid vilken infektionssjukdom användes den personliga skyddsutrustningen på föregående bild 1. Pest
Könssjukdomar i Gävleborg SRHR dag
Könssjukdomar i Gävleborg SRHR dag Smittskydd Region Gävleborg Statistik 16 Anmälda nya klamydiafall i Gävleborg per månad Reviderad 218-1-22 14 12 1 8 6 4 2 jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 4-29 Innehåll Svininfluensan hur har det gått?...2 Alarmerande smittspridning bland unga intravenösa missbrukare...3 Utbildning
Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA
December 2013 Nr 2 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Influensa Särskild vaccinationsinsats mot polio Tetanus Reviderade smittskyddsblad - hiv Folkhälsomyndighet 2014 Säsongsinfluensan
Risk- och sårbarhetsanalys
Smittskydd Västra Götaland 2015-05-19 Dnr: 00025-2015 Smittskydd Västra Götaland har analyserat om det finns sådan sårbarhet, eller sådana hot och risker inom sitt ansvarsområde, som synnerligen allvarligt
Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer
Smittskyddslagen (SmL) Petra Tunbäck Verksamheten för Hud- och Könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset / SU
Smittskyddslagen (SmL) Petra Tunbäck Verksamheten för Hud- och Könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset / SU STI och prevention Primärprevention minska incidens av sjukdom; vaccination / sexualundervisning /
- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort.
ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR INSATSER MOT HIV/AIDS OCH VISSA ANDRA SMITTSAMMA SJUKDOMAR TILL LANDSTING/REGIONER OCH KOMMUNER FÖR ÅR 2011 Smittskyddsinstitutet ansvarar sedan den 1 juli 2010
Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska
Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka
Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet
Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk
MRSA hos barn inom barnomsorgen
1 (5) PM Författare: Leif Dotevall 2010-08-25 Godkänd: Ledningsgruppen 2010-08-26 Dnr 00021-2010 MRSA hos barn inom barnomsorgen Gäller barn med: positiv MRSA-odling (meticillinresistenta Staphylococcus
Infektioner hos äldre
Vårdhygien och Regionala Strama presenterar Infektioner hos äldre Det är vanligt att äldre har bakterier i urinen. Hur är det i sår? Multiresistenta bakterier - - ett hot mot vår hälsa! Tinna (Christina)
00 3', v 2010-08-30. Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta a t t motionen, med vad som anförts, anses besvarad.
I II l andstinget DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN 00 3', BER EDNINGS MEMORIAL Sammanlrädesdalum v 2010-08-30 1O Svar på motion från Ken Swedenborg (-): "Inför automatisk provtagning för Mykoplasma Genitalium
Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan
Bakterier i maten #AntibiotikaSkolan 2 Bakterier i maten Bakterier i maten Finns det antibiotika i maten? Det är bra att veta att det inte finns antibiotika i köttet som vi köper i butik. Ett djur som
Smitt. Smittskyddsenheten NR 6. DECEMBER 2015 INNEHÅLL INFLUENSA
Smitt Smittskyddsenheten NR 6. DECEMBER 2015 INNEHÅLL INFLUENSA... 1 KIKHOSTA HOS SPÄDBARN... 2 CENTRALT KONTO FÖR SMITTSKYDDSPROVER... 3 TBE-VACCINATION... 3 KLAMYDIATEST VIA NÄTET... 4 SMITTSKYDDSANMÄLAN
MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA
MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4
GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella
GUTESMITTU NR 3 Region Gotland Årgång 12 nummer 3 20181218 Influensan är här men brist på influensavaccin De första influensafallen på Gotland har konstaterats. Hittills är det tre personer som blivit
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:104 1 (11) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:16 av Jerry Adbo (S) om förebyggande åtgärder för spridning av HIV Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist Ärendet