Ekonomi. Innehåll. Ekonomistyrning

Transkript

1 Innehåll Ekonomistyrning Ekonomisystemet Budgetsystemet Kalkylsystemet - grundläggande begrepp - produktkalkyler - investeringskalkyler Redovisningssystemet Allmänna ekonomibegrepp och definitioner Uppföljning - nyckeltal

2 Ekonomistyrning Stödprocess Där de ekonomiska konsekvenserna för en viss aktivitet planeras, följs upp och återkopplas. Huvuduppgift Ge ledningen och de anställda i företaget korrekt information för att kunna fatta rätt beslut i olika situationer. Strategisk planering-styrning inriktning i stort t ex marknad och tillverkning med tidsperspektiv 3-5 år Taktisk planering-styrning t ex budget och prognos med ett års perspektiv Operativ planering-styrning aktiviteter i den löpande verksamheten som t ex lönsamhet av en kundorder med hjälp av info från produktkalkyl och redovisning

3 Ekonomisystemet Ekonomisystemet Budgetsystemet Kalkylsystemet Budgetering Förkalkylering Budgetuppföljning Efterkalkylering Redovisning Analyser Rapporter Redovisningssystemet

4 Budgetsystemet Ekonomisystemet Budgetsystemet Kalkylsystemet Budgetering Förkalkylering Budgetuppföljning Efterkalkylering Redovisning Analyser Rapporter Redovisningssystemet

5 Budgetsystemet I budgetsystemet återfinns företagets planering uttryckt i ekonomiska termer. Syftet med att budgetera är att få svar på frågor som var företaget befinner sig? vad företaget kan göra? vad företaget vill göra? Budgeten kan ha olika tidsperspektiv men omfattar i regel det kommande verksamhetsåret. Budgetuppföljning är uppföljning av det verkliga utfallet från redovisningen ställt mot budgeten.

6 Budgetsystemet Exempel på olika budgetar Försäljningsbudget Sammanställning som bygger på prognos om förväntad försäljningsintäkt samt en bedömning om marknadsförings och försäljningsomkostnaderna Tillverkningsbudget Sammanställning utifrån försäljningsbudget med bedömning av tillverknings- och materialkostnader. Resultat- och omkostnadsbudget Sammanställning av totala intäkter och kostnader som åtgår för att bedriva verksamheten. Likviditetsbudget sammanställning av en organisations eller individs förväntade framtida in- och utbetalningar. Investeringsbudget Sammanställning av den ekonomiska ramen för investeringarna.

7 Kalkylsystemet Ekonomisystemet Budgetsystemet Kalkylsystemet Budgetering Förkalkylering Budgetuppföljning Efterkalkylering Redovisning Analyser Rapporter Redovisningssystemet

8 Kalkylsystemet - grundläggande begrepp I kalkylsystemet görs beräkningar av kostnader och intäkter för olika kalkylobjekt, t ex produkter eller tillverkningsorder eller investeringar. Förkalkyler upprättas före tillverkning och styr tillverkning, inköp och försäljning. Efterkalkyler är uppföljning av det verkliga utfallet från redovisningen ställt mot förkalkylen.

9 Kalkylsystemet - grundläggande begrepp Fasta och rörliga kostnader Fasta kostnader - FK Är kostnader som inte påverkas av mindre förändringar i företagets försäljning. (ex hyra, lön) Det finns också det som benämns som halvfasta kostnader(hfk) och det är kostnader som etappvis påverkas av förändringar i företagets försäljning. (ex vid expansion) Rörliga kostnader - RK Är kostnader som direkt påverkas av förändringar i företagets försäljning. (ex material) q (volymen) = antal produkter eller timmar. ökar i samma takt som försäljningsvolymen. ökar snabbare än försäljningsvolymen. ökar inte i samma takt som försäljningsvolymen. Det innebär att den rörliga kostnaden blir lägre ju mer man säljer.

10 Kalkylsystemet - grundläggande begrepp Nollpunkten (break-even) är när företagets försäljningsvolym når den punkt då företagets intäkter och kostnader är lika stora och företagets resultat blir 0 kr. Det är enkelt att se företagets beräknade resultat vid olika budgetalternativ om man använder sig av ett resultatdiagram Beräknat resultat Totala intäkter Totala kostnader Fasta kostnader Budgeterad volym

11 Kalkylsystemet Exempel på olika kalkyler Produktkalkyl Kalkyl där objektet är en produkt, produktserie, produktgrupp etc. Kalkylen tas fram i syfte att få kostnadskontroll, göra lönsamhetsbedömning, välja produkt eller sätta pris på produkt. Bidragskalkyl Bidragskalkylen är en delkalkyl och används för att räkna ut lönsamheten för en del av företaget t ex en produkt, funktion, avdelning, ett distrikt, ett större lager, en fabrik. Enkelt kan man säga att bidragskalkylen ska bidraga till att täcka företagets totala fasta kostnader såsom löner, hyra och liknande samt bidraga till företagets vinst. Täckningsbidrag/st = Försäljningspris/st - Rörlig kostnad (RK)/st Försäljningspris 15 kr/st Rörliga Kostnader 5 kr/st TB 10 kr/st Fasta kostnader Vinst

12 Kalkylsystemet Exempel på olika kalkyler Självkostnadskalkyl En grundläggande kalkylmetod är självkostnadskalkylen. Självkostnadskalkylen utgår från en fullständig kostnadsfördelning, till skillnad mot bidragskalkylen. Det innebär att företaget beräknar samtliga kostnader för produkten från det att den är projekterad och producerad tills den är levererad och betald. Eftersom självkostnadskalkylering innebär att de indirekta kostnaderna fördelas ut via procentuella pålägg på de direkta kostnaderna är metoden helt enkelt en form av påläggskalkylering. Produktens självkostnad räknas fram enligt:

13 Kalkylsystemet Exempel på olika kalkyler Offert- eller anbudskalkyl Kalkyl för att kunna lämna ett bra pris på en offert eller ett anbud viktigt att få med alla kostnader eftersom offert är juridiskt bindande egna kostnader, externa kostnader, själig vinst. Investeringskalkyl Kalkyl för att bedöma om ett investeringsalternativt är lönsamt eller inte välja mellan olika investeringsalternativ

14 Investeringskalkyler Vad är en investering? Investering avses i allmänhet vara en anskaffning av anläggningstillgång, t ex fastighet eller maskin. Brukar kallas materiella eller realinvesteringar Ofta ges begreppet investering en vidare innebörd och inkluderar då andra användningar av företagets kapital t ex immateriella investeringar (forskning o utveckling, varumärken, goodwill, patent) eller finansiella investeringar (aktier, obligationer, värdepapper) Olika slag av realinvesteringar Kapacitetsinvestering Otillräcklig kapacitet, ökad efterfrågan, nya produkter skall tillverkas Kapacitetsförbättrande investering Dålig kvalitet på produkter, ökade kvalitetskrav, anpassning till konkurrenter Rationaliseringsinvestering För höga kostnader, den tekniska utvecklingen Miljöinvestering Krav från personal, lagstiftning Ersättningsinvestering Utsliten produktionsapparat, den tekniska utvecklingen

15 Vad är en investeringskalkyl? En investeringskalkyl är en kalkyl över ekonomiska konsekvenser av en investering. Kalkylen är en modell, vilket innebär att den endast betraktar vissa konsekvenser, därför utgör kalkylen tillsammans med annan information underlag för beslut att investera eller inte investera bedöma om ett investeringsalternativt är lönsamt eller inte (lönar det sig att utöka vår tillverkningskapacitet genom inköp av fler maskiner?) välja mellan olika investeringsalternativ (vilken av olika maskintyper skall vi välja?)

16 Samband Väsentliga och mätbara ekonomiska konsekvenser Investeringskalkyler Andra aspekter på investeringen: Investeringsbudgeten Miljöaspekter Sysselsättningsaspekter mm Är investeringen lönsam? BESLUT I INVESTERINGSFRÅGOR Vanliga metoder för investeringskalkyler Payoff-metoden (återvinningsmetoden, payback-metoden) Nuvärdes-metoden (kapitalvärdemetoden, diskonteringsmetoden) Annuitets-metoden Internränte-metoden Av dessa fyra metoder är Payoff-metoden den enklaste och mer inriktad på likviditetsaspekter medan de tre sistnämnda är inriktade på lönsamhetsaspekter

17 Investeringens ekonomiska konsekvenser I investeringskalkyler intresserar man sig för de inbetalningar och utbetalningar som en investering beräknas orsaka till skillnad från de flesta andra kalkyler där intäkter och kostnader brukar vara de centrala. Det är tidpunkterna då betalningarna sker som är väsentliga. Olika tidpunkter är ju inte direkt är jämförbara. Det är stor skillnad på en betalning idag eller om 20 år. Vid investeringskalkyler intresserar man sig därför för betalningsströmmarna. De ekonomiska konsekvenser som beaktas i investeringskalkylen är grundinvesteringen, G inbetalningsöverskott, a livslängd, n (teknisk och ekonomisk) brukstid (bedömd användningstid) restvärde, R (andrahandsvärde eller skrotvärde) kalkylränta, r (eftersträvad förräntning av investerat kapital)

18 Investeringens ekonomiska konsekvenser Grundinvestering (G) I allmänhet medför en investering först en större utbetalning i samband med anskaffningen ofta kallad grundinvestering. Hit räknas inköpspriset (exkl moms), installationskostnader, iordningställande av lokaler, anskaffning av tillbehör, ökad lagerhållning (större lager, produkter i arbete, färdiga produkter), större kundfordringar. Inbetalningsöverskott (a) En investering i t ex en maskin medför sannolikt ökad produktion och försäljning vilket ger löpande inbetalningar från kunderna. En investering kan också medföra reduktion av utbetalningar (rationaliseringar) vilket också betraktas som en löpande inbetalning. Utöver den utbetalning som grundinvesteringen innebär så kan t ex driftskostnader betraktas som löpande utbetalningar. Betalningar hänförs ofta till årsskiftena för att underlätta kalkyleringen och därför kan man i kalkylarbetet ta med skillnaderna mellan in- och utbetalningarna och då brukar man tala om inbetalningsöverskott. Löpande inbetalningar Inbetalningsöverskott år år Löpande utbetalningar Grundinvestering Grundinvestering

19 Investeringens ekonomiska konsekvenser Restvärde (R) När den ekonomiska livslängden är slut kan investeringsobjektet fortfarande ha ett visst värde, restvärde. Den fysiska livslängden kan ju vara längre, objektet kanske kan användas längre, säljas eller skrotas (skrotvärde). Kalkylränta (r) För att göra in- och utbetalningar vid olika tidpunkter jämförbara med varandra använder man sig vid investeringskalkylering i de flesta metoder av ränteräkning. Som hjälpmedel används räntetabeller eller datoriserade kalkylmodeller. Kalkylräntan är det förräntningskrav (avkastningskrav) som ställs på investeringen. Det finns ingen enhetlig metod för att fastställa kalkylräntan men hänsyn tas till den avkastning (ränta) som alternativa placeringar av kapitalet skulle kunna ge den ränta som det anskaffade kapitalet kostar den risk som är förknippad med investeringen

20 Investeringens ekonomiska konsekvenser Räntetabeller sidan i boken Kalkylering Slutvärde (slutvärdet av 1 kr efter n år) Slutvärdet får man genom att multiplicera det aktuella beloppet med slutvärdefaktorn (1+r) n i tabell A enligt den sk ränta på ränta -formeln. Nuvärde I en investeringskalkyl jämförs de olika betalningarna med varandra. Jämförelsen görs ofta vid nutidpunkten d v s tidpunkten för investeringsbeslutet. Alla framtida betalningar räknas om (diskonteras) till värden vid denna tidpunkt, nuvärden, enligt tabell B (enstaka belopp) och nuvärdefaktorn 1/(1+r) n eller tabell C (årligen återkommande lika stora belopp) och nusummefaktorn (1 - (1 + r) -n ) / r). Annuitet Annuiteten vid investeringskalkyler innebär årligen lika stora kapitalkostnader (summan av ränta och avskrivningar) under investeringens ekonomiska livslängd. Annuiteten erhålls genom att enligt tabell D multiplicera aktuellt belopp med annuitetsfaktorn r / (1 - (1 + r) -n )).

21 Vanliga metoder för investeringskalkyler Payoff-metoden (återvinningsmetoden, payback-metoden) Mycket enkel form av investeringskalkyl. Går ut på att ta reda på hur lång tid det tar att tjäna in en investering. Investeringen ställs mot det årliga driftsöverskottet (inbetalningsöverskottet). Man får fram en pay-off-tid dvs en tidpunkt när investeringen är betald och därefter skall ge överskott. Exempel: Maskin: A Grundinvestering: kr (G) Restvärde: 0 kr (R) Ekonomisk livslängd: 8 år (n) Inbetalningsöverskott: kr/år (a) Inbetalningsöverskott kr/år Tid (år) Beräkning: Återbetalningstid = Grundinvestering (G)/Inbetalningsöverskott (a) / ) = 3,33 år Grundinvestering kr

22 Vanliga metoder för investeringskalkyler Nuvärdesmetoden (kapitalvärdemetoden, diskonteringsmetoden) Går ut på att man diskonterar (nuvärdesberäknar) samtliga framtida betalningar samt ett eventuellt restvärde till ett värde idag med hjälp av en kalkylränta med hjälp av olika räntetabeller. Omräkningen sker till en bestämd tidpunkt (tidpunkt 0), vanligen investeringstillfället. Differensen mellan nuvärdet av alla in- och utbetalningar under den ekonomiska livslängden kallas kapitalvärde. Maskin: A Grundinvestering: kr (G) Restvärde: 0 kr (R) Ekonomisk livslängd: 8 år (n) Inbetalningsöverskott: kr/år (a) Kalkylränta: 20% (r) + Restvärde Beräkning: Kapitalvärde - Inbetalningsöverskott Tid (år) + - Nuvärde av inbetalningsöverskotten = x tabell C (20%, 8 år) = x 3,837 = Nuvärde av restvärde 0 Grundinvestering Kapitalvärde Grundinvestering Ju högre kalkylränta man använder ju lägre blir kapitalvärdet. Om kapitalvärdet blir 0 ger investeringen en ränta som exakt motsvarar kalkylräntan Vid ett positivt kapitalvärde är således investeringen lönsam

23 Vanliga metoder för investeringskalkyler Annuitetsmetoden I princip samma metod som nuvärdesmetoden och är en investering lönsam med ena metoden så är den också det med den andra. Vid annuitetsmetoden jämförs in- och utbetalningar varje år under den ekonomiska livslängden. Man slår ut grundinvesteringen i form av annuiteter dvs lika stora belopp över den ekonomiska livslängden. Vid beräkning använder man sig av en annuitetstabell. Annuiteten utgör kapitalkostnaden (avskrivning + ränta) för investeringen Inbetalningsöverskott kr/år Maskin: A Grundinvestering: kr (G) Restvärde: 0 kr (R) Ekonomisk livslängd: 8 år (n) Inbetalningsöverskott: kr/år (a) Kalkylränta: 20% (r) Beräkning: Tid (år) - Inbetalningsöverskott Annuitet av grundinvesteringen = = x tabell D (20%, 8 år) = x 0, Grundinvestering kr Resultat (överskott per år) Vid olika stora inbetalningsöverskott är annuitetsmetoden i allmänhet olämplig att använda

24 Vanliga metoder för investeringskalkyler Internräntemetoden Går ut på att man räknar ut vad den procentuella avkastning som en planerad investering kommer att ge. Denna avkastning kallas internränta. Ju högre räntesats (kalkylränta) man använder vid diskontering (nuvärdesberäkning) av inbetalningsöverskott och restvärde, ju lägre blir nuvärdet. Vid internräntemetoden är man intresserad av att se vilken räntesats man högst kan använda vid nuvärdesberäkningen utan att kapitalvärdet blir negativt. En investering är lönsam om dess internränta är högre än den på förhand bestämda kalkylräntan. Det alternativ som har högst internränta vid rangordning är det mest lönsamma. Grundinvestering kr Inbetalningsöverskott kr/år Tid (år) Maskin: A Grundinvestering: kr (G) Restvärde: 0 kr (R) Ekonomisk livslängd: 8 år (n) Inbetalningsöverskott: kr/år (a) Kalkylränta: 20% (r) Internränta:? Beräkning: Om inbetalningsöverskottet ( ) är lika stort varje år och restvärdet = 0 ger grundinvestering ( ) / inbetalningsöverskott ( ) = värdet (3,333). I tabell C tittar vi på raden 8 år letar efter värdet som ligger närmast 3,333. Det är 3,329, vilket motsvarar ca 25% i internränta. Maskin A ger således en internränta på något under 25%

25 Kalkylsystemet Investeringskalkyler - sammanfattning Jämförelse mellan metoderna Pay-off metoden: Hur lång tid det tar att få tillbaka pengarna Nuvärdemetoden: Värdet av kapitalet i nuvärde Annuitetsmetoden: Värdet av kapitalet i genomsnitt per år Internräntemetoden: Årlig avkastning

26 Redovisningssystemet Ekonomisystemet Budgetsystemet Kalkylsystemet Budgetering Förkalkylering Budgetuppföljning Efterkalkylering Redovisning Analyser Rapporter Redovisningssystemet

27 Redovisningssystemet I redovisningssystemet registreras systematiskt alla inträffade ekonomiska händelser. Dessa händelser brukar kallas för verifikationer och sammanhålls med hjälp av bokförings- och redovisningsrutiner. Verifikationerna skall attesteras och konteras. Konteringen görs med hjälp av en kontoplan. De konterade verifikationerna registreras i redovisningssystemet. Månadsavstämning av konton samt kund- och leverantörsreskontra. Rapporter tas fram från redovisningssystemet som t ex resultat- och balansräkning underlag för moms- och skatteredovisning olika uppföljningsrapporter där det verkliga utfallet ställs mot det budgeterade och förkalkylerade i syfte att följa upp och få underlag för planering och beslutsfattande.

28 Redovisningssystemet Alla företag är också enligt lag bokföringsskyldiga - måste känna till bokföringslagen deklarationsskyldiga - måste känna till skattelagstiftningen Aktiebolag är dessutom skyldiga att lämna en årsredovisning till Bolagsverket förvaltningsberättelse resultat-och balansräkning revisionsberättelse Nya regler för att underlätta företagande From 2011 slipper små aktiebolag tvånget att anlita revisor. Det innebär en besparing på minst kronor för de flesta. De nya reglerna gäller bolag med högst tre miljoner kronor i omsättning och högst tre anställda. Aktiekapitalet i ett bolag behöver numera bara vara kronor mot tidigare kr.

29 Ekonomisystem Ekonomisystemet Budgetsystemet Kalkylsystemet Budgetering Förkalkylering Budgetuppföljning Efterkalkylering Redovisning Analyser Rapporter Redovisningssystemet

30 Allmänna ekonomibegrepp och definitioner Utgift: Inkomst: En utgift uppstår när företaget köper - vid anskaffningstillfället. En inkomst uppstår när företaget säljer - vid försäljningstillfället. Utbetalning: Inbetalning: När själva betalningen för köpet görs. När betalning kommer till företaget. Kostnad: Intäkt: Utgift som periodiserats. Inkomst som periodiserats.

31 Uppföljning - nyckeltal Nyckeltal är ett sätt att kartlägga företagets starka och svaga sidor. Nyckeltal visar normalt effektivitet, likviditet och långsiktig stabilitet. Skilj på vinst och lönsamhet Vinst Vinst = Intäkter - Kostnader och uttrycks i kronor Lönsamhet Lönsamhet = Intäkter-Kostnader Kapital och uttrycks i procent Avkastning på arbetande kapital = Rörelseresultat efter avskrivningar Arbetande kapital (lager- och anläggningstillgångar)

32 Uppföljning - nyckeltal Soliditet i % Soliditeten är ett uttryck för hur stor del av företagets totala kapital som är egna och inte lånade pengar. Nyckeltalet mäter företagets finansiella styrka och visar därmed hur sårbart företaget är. Företagets egna kapital är företagets totala tillgångar minus skulderna. Att företaget har en hög soliditet gör det alltid lättare att få olika typer av lån. För tjänsteföretag är det oftast lättare att uppnå en hög soliditet eftersom de inte behöver investera i stora tillverkningslokaler, maskiner, lager mm vilket tillverkande företag måste göra. Om ett företags soliditet är 40 % så är deras skuldsättningsgrad 60 % vilket är ett annat nyckeltal som brukar användas. Att ha en skuldsättningsgrad på 60 % innebär att företaget är belånat till 60 % av sitt totala kapital.

33 Uppföljning - nyckeltal Vinstmarginal (%) Uttrycker hur stor del av intäkterna som är förtjänst, d v s företagets intjäningsförmåga. Visar hur företagets totala kostnader utvecklas i förhållande till intäkterna. Kapitalomsättningshastighet (antal ggr) Uttrycker hur många gånger per år som företagets totala kapital omsätts. Visar hur effektivt företaget använder sitt kapital, sina tillgångar. Avkastning på eget kapital (%) Uttrycker hur mycket pengar företaget tjänar i förhållande till det egna kapitalet. Visar vilken tillväxt det är på det egna kapitalet.