Årsredovisning. Bollebygds kommun. Kommunen där vi bor bra och lever länge

Transkript

1 Årsredovisning Bollebygds kommun 2013 Kommunen där vi bor bra och lever länge

2 Introduktion och översikt Innehåll Introduktion och översikt Kommunens organisation Detta hände 2013 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Förvaltningsberättelse Styrmodell och vision Kommunen och omvärlden Välfärdsbokslut Redovisningsprinciper Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Driftsredovisning Investeringsprojekt Finansiell analys Personalredovisning Kommunens verksamhet Kommunstyrelsen Sammanställning måluppfyllelse 2013 Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Byggnads- och miljönämnden Bollebo Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Kommunen under tio år i världen Begreppsförklaringar Bollebygd 2013 Innehållsansvarig: Susanne Glans, ekonomichef Grafisk form och produktion: Pernilla Augustsson, informatör Tryck: TMG Tabergs, Taberg Media Group Foto och illustrationer: Pernilla Augustsson, Patrik Gimfalk, Carolin Folkesson, Ann-Marie Nilsson, Bollebygds kommun. Heléne Persson Alsin, Bollebo, Liljewall arkitekter, Boråsregionen/Sjuhärads kommunalförbund. Årsredovisningen finns i pdf-format på: 2 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2013

3 Introduktion och översikt Kommunens organisation Kommunfullmäktige Ordförande: David Brorsson (M) Förste vice ordförande: Gunnel Brandt (S) Andre vice ordförande: Keijo Laine (KD) Revisionen Ordförande: Jan-Åke Andersson (S) Vice ordförande: Nils-Bertil Andersson (C) Valnämnd Ordförande: Roland Parneving (M) Vice Ordförande: Babro Orrestrand (S) Kommunstyrelsen Ordförande: Christer Johansson (M) Vice ordförande: Peter Rosholm (S) Överförmyndare Ann-Marie Nilsson Kommunkansli Kommunchef: T.f Maria Rangefil Anställda: 71 Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Fredrik Olofsson (C) Vice ordförande: Rolf Söderlund (S) Barn - och utbildningsförvaltning Förvaltningschef: Annelie Fischer Anställda: 281 Omsorgsnämnd Ordförande: Bente Johansson(M) Vice ordförande: Lars-Erik Olsson (S) Omsorgsförvaltning Förvaltningschef: John Henriksson Maria Degerman Anställda: 190 Byggnads- och miljönämnd Ordförande: Bengt Classon (M) Vice ordförande: Otto Andreasson (S) Bollebygds kommun I Årsredovisning

4 Introduktion och översikt Detta hände 2013 Götalandsbanan Trafikverket har föreslagit att Götalandsbanan, sträckan Mölnlycke-Bollebygd, ska ingå i den nationella planen för infrastrukturinvesteringar perioden Trafikverket avser att starta utbyggnaden av etappen år Bollebygds kommun samarbetar med de andra kommunerna och kommunalförbunden i stråket Göteborg-Borås för att på ett enat sätt samarbeta med Trafikverket om utveckling längs Götalandsbanan. Den nationella planen kommer att fastställas under våren Europakontoret invigdes Kommunen är under värd för ett Europa Direkt kontor för sjuhäradskommunerna. I april invigdes Europa Direkt Sjuhärad. Kommunfullmäktiges ordförande David Brorsson (M), regionråd Birgitta Losman (MP) och europaparlamentariker Olle Ludvigsson (S) höll invigningstal och förklarade kontoret invigt. Europa Direkt Sjuhärad har under året anordnat och deltagit i olika arrangemang såsom firandet av Europadagen i Nordstan, Fäst i Bollebygd, Schools Out, Bok- och biblioteksmässan och Sjuhärads samordningsförbunds inspirationsdag. Demokratiprojekt Vårgårda, Mellerud och Bollebygds kommuner och en region i Skottland genomförde demokratiprojektet Making Youth Democracy work. Projektet finansierades med EU medel genom Ungdomsstyrelsen. Ungdomar från de deltagande organisationerna undersökte hur barnkonventionen fungerar i sin egen kommun och utbytte därefter erfarenheter med varandra. Vision för BoHäM Kommunfullmäktigeförsamlingarna i Bollebygd, Mark och Härryda beslutade 2012 om en vision för BoHäM-samarbetet. De har vid två tillfällen också diskuterat möjliga samverkansområden. Resultatet sammanställdes under 2013 i en handlingsplan med sju identifierade projekt. Skattegårdstomten Detaljplanen för Skattegårdstomten antogs av kommunfullmäktige i mars och vann laga kraft i april. Planen medger centrumnära bostäder med inslag av kontor, handel och vård. Delar av bebyggelsen kommer att utformas som trygghetsboende kopplat till kommunens äldreboende. Ny organisation 2015 Kommunfullmäktige beslutade i december om en ny politisk organisation från och med Den nya organisationen innebär att det under kommunfullmäktige kommer att finnas två 4 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2013

5 Introduktion och översikt nämnder utöver kommunstyrelsen. Test av nytt närvarosystem Under våren har kommunen provat ett närvaroregistreringssystem i förskolan. Försöket avslutades sommaren Barn- och utbildningsnämnden beslutade att inte permanenta systemet. Bra betyg i skolinspektion Under hösten har Bollebygd haft regelbunden tillsyn av Skolinspektionen. Efter tillsynen redovisas utvecklingsområden i en rapport. Bollebygd fick ett gott betyg av Skolinspektionen. Det var första gången som en huvudman endast fick en anmärkning. Det är glädjande och motiverar verksamheten till ytterligare utveckling. Identifierade utvecklingsområden i Bollebygd är det systematiska kvalitetsarbetet, modersmålsstödet samt barngruppernas storlek och sammansättning i fritidshemmen. Värdegrund i fokus Under året har omsorgsnämnden lagt särskilt fokus på implementering av den nationella värdegrunden. Verksamheterna har genomfört reflektionsgrupper med all personal där det diskuterats och problematiserats värdegrunds- och bemötandefrågor. Ny bemanningsenhet Genom projektet Rätt till heltid infördes en bemanningsenhet för att hantera de tillförda personalresurser projektet kunde medföra. Dessutom har det införts en ny bemanningsprocess för att på ett effektivt sätt bemanna efter verksamheternas behov. Omsorgsbehoven ökar Under 2013 ökade volymerna inom hemtjänsten, daglig verksamhet, boende med särskild service och inom enheten för försörjningsstöd. I takt med att befolkningsmängden ökar och blir allt äldre ökar efterfrågan på alternativt boende. För att tillgodose framtida behov har omsorgsnämnden drivit frågan om trygghetsbostäder i centrala Bollebygd. Ensamkommande barn Hösten har präglats av förberedelserna inför mottagandet av ensamkommande asylsökande barn och ungdomar och arbetet med att utforma ett asylboende i kommunen påbörjades. Överskott i årets resultat Årets resultat uppgick till 8,8 mkr att jämföra med budgeterat resultat på 1,2 mkr. Resultatet inkluderar en avsättning till Bollebygdskolan med 2,0 mkr. Överskottet möjliggjordes genom överskott i nämnderna samt genom en engångsintäkt i form av återbetalda premier för avtalsförsäkring. Bollebygds kommun I Årsredovisning

6 Introduktion och översikt Kommunstyrelsens ordförande har ordet Av årsberättelsen framgår att vi kan se tillbaks på ännu ett år där kommunen, på en rad områden, hävdar sig väl och kan erbjuda den goda boendemiljö och de övriga förutsättningar som krävs för att vi ska kunna påstå att vi är en kommun där man bor bra och lever länge. Kommunfullmäktige Generellt uppnår vi mycket goda resultat i våra verksamheter satte inför 2013 upp höga mål för en bra vård, skola och omsorg, hållbar utveckling och härlig livsmiljö samt god tillgänglighet och goda kommunikationer. Vi kan glädjande nog konstatera att måluppfyllelsen under året varit god och att vi generellt uppnår mycket goda resultat i våra verksamheter. Vi fortsätter också att öka i befolkning och har över de senaste fem åren den genomsnittligt största ökningen av kommunerna i Sjuhärad, även om det varierar mellan åren var ökningen 55 personer, eller 0,65 procent, och vi är nu 8562 invånare. Efterfrågan på bostäder är mycket hög i kommunen och vi har en konstant stor efterfrågan på nya detaljplaner från intressenter som vill vara med och utveckla Bollebygds kommun. Två nya villområden, Tyftet och Bergadalen, har börjat exploateras under året och vi har också arbetat med flera nya områden, avsedda för hyres- eller bostadsrättslägenheter, där byggnation kan påbörjas under Året har även präglats av intensiva förberedelser för två mycket stora och avgörande investeringsprojekt. Dels är det nybyggnationen av vår F-6 skola ett projekt som i omfattning är den största investering kommunen gjort sedan bildandet för 19 år sedan. Dels är det byggandet av Götalandsbanan, den nya stambanan mellan Göteborg och Borås och vidare mot Jönköping och Stockholm. Det är ett gigantiskt projekt där Bollebygds kommun under ett antal år varit en aktiv part i det mycket omfattande planeringsarbete som utformas och beslutas går in i en fas där banans sträckning definitivt kommer att Investeringarna under 2013 har huvudsakligen haft fokus på energibesparingar och trafiksäkerhet. Ventilations- och värmesystem har bytts ut i såväl Töllsjöskolan som Örelundskolan för totalt 8,5 miljoner och nya gångoch cykelvägar har anlagts utmed Skattegårdsvägen och Kungsbackavägen. Vi kan också glädja oss åt att Trafikverket aktivt arbetar med planering av nya gång- och cykelvägar utmed Gesebolsvägen i Olsfors och Töllsjövägen, från Tyftet och upp mot Brandshed ett arbete som möjliggjorts genom kommunens beslut om medfinansiering. Årets investeringar uppgår till 25,6 miljoner och har kunnat finansieras med egna medel. Årets ekonomiska resultat på 8,8 miljoner uppfyller det ekonomiska mål vi har om två procent av skatteintäkter och statsbidrag. Då har vi dessutom kunnat göra en avsättning på två miljoner för att finansiera de ökade kostnader som kommande skolbyggnation kommer att medföra. Det är också med stolthet jag kan konstatera att kommunens medarbetarenkät visar på fortsatt mycket höga siffror, i synnerhet när det handlar om frågor om medarbetarnas nöjdhet och synen på Bollebygds kommun som arbetsgivare. Det senare betyder oerhört mycket för Bollebygds förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling. Jag vill därför avsluta med att framföra ett stort tack till alla de medarbetare som vars insatser varit helt avgörande för de goda resultat som kommunen kan redovisa i årsberättelsen Christer Johansson (M) Kommunstyrelsens ordförande 6 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2013

7 Förvaltningsberättelse Styrmodell Styrmodellen beskriver ansvarsfördelning och roller avseende fastställande och uppföljning av mål, gemensamma begrepp, principer för mål, tidplan etcetera. Den gäller för hela kommunen och omfattar alla nivåer från kommunfullmäktige till enskild medarbetare. Styrmodellen bidrar till att skapa helhetsperspektiv, samordning mellan nämnder samt ökad transparens i kommunens budget- och uppföljningsprocess. Fem delar i modellen Modellen bygger på en vision, ett fåtal övergripande mål, strategier för att nå de övergripande målen, mål på nämndsnivå samt nyckeltal. Visionen ska visa en bild av framtida önskvärt tillstånd. De övergripande målen ska beskriva vilka områden kommunen ska fokusera på och strategierna som krävs eller är av avgörande betydelse för att uppnå de övergripande målen. Visionen tar sikte på år 2025 och övergripande mål har Vision satts för åren Med de övergripande målen som grund har mål på nämndsnivå formulerats och fastställts av fullmäktige. Styrelse och nämnder har i verksamhetsplan för år 2013 angett hur man tar sig an arbetet med att uppfylla de av fullmäktige angivna nämndsmålen, vilken metod/ arbetssätt som kommer att användas, hur man avser att mäta måluppfyllelsen samt vad som ska ha uppnåtts för att målet ska betraktas som uppfyllt. Analysmodell För att kommunfullmäktige ska få en samlad bild av måluppfyllelsen använder styrelse och nämnder en gemensam analysmodell samt mallar för rapportering. Styrelse och nämnder återrapporterar till kommunfullmäktige avseende måluppfyllelse, nyckeltalens utveckling, utveckling av verksamhetens volym samt ekonomiskt utfall och årsprognos. Rapporteringen till fullmäktige sker i form av delårsrapporter per april och augusti, samt genom årsredovisningen. Ny planeringsprocess Kommunens styrmodell reviderades under året med anledning av en ny planeringsprocess inför budget I tidigare processer har det i stor utsträckning fokuserats på äskanden om budgetförstärkning för olika ändamål. Fokus har inte varit att nämnderna ska beskriva hur de tänker fullgöra sitt uppdrag utifrån tilldelad budgetram. Kommunfullmäktige har heller inte vid beslut om budget haft ett underlag som beskriver konsekvenserna av den. I den nya planeringsprocessen ändras fokus och det finns mer tid för dialog kring verksamheterna och mål för dessa. Det är i linje med kommunens nya styrmodell med tydligare styrning mot mål. Visionen kan revideras i samband med ny mandatperiod. Beslut om övergripande mål, övergripande strategier gäller i tre år. Beslut om nämndsmål och nyckeltal gäller i ett år. Bollebygd kommunen där vi bor bra och lever länge Bollebygd med invånare är en ovanlig kommun. I Bollebygd är människor trygga, stolta, självständiga men också mycket måna om gemenskapen. Entreprenörsandan är ett signum för den charmiga kommunen. Snabba och miljövänliga förbindelser till Göteborg, Borås, Landvetters flygplats och Göteborgs hamn gör Bollebygd till en plats nära världen. Boende i Bollebygd ingår i en av Sveriges största arbetsmarknadsregioner. Det lilla samhället gör vardagen enkel. Med ett levande centrum, mångfald i boendeformer, böljande landskap och bra utbud av samhällsservice känns det härligt att bo i Bollebygd. I Bollebygd har invånarna en sällsynt närhet till kommunens förtroendevalda och har alla möjligheter att vara delaktiga och påverka bygdens utveckling. Närheten till naturen erbjuder rofylld rekreation och hälsosamma aktiviteter. Ett aktivt föreningsliv bidrar till att fylla behovet av de flesta fritidsintressen. Övergripande mål Bra vård, skola och omsorg Hållbar utveckling och härlig livsmiljö Tillgänglighet och goda kommunikationer Bollebygds kommun I Årsredovisning

8 Förvaltningsberättelse Kommunen och omvärlden Drygt fem år efter att finanskrisen gick in ett akut läge börjar världsekonomin långsamt hamna på rätt köl igen. Det har noterats tecken på liv i det av skuld- och bankkris slagna euroområdet. Det är framför allt Tyskland som visar viss styrka, samtidigt som det värsta verkar vara över för Spanien och Portugal. Det kvarstår dock frågetecken kring Grekland och Italien där det finns sociala spänningar och politisk osäkerhet. Skillnaderna i förutsättningarna mellan olika Euroländer kommer dock att vara fortsatt stora. Med en arbetslöshet på 5 procent i Tyskland och 25 procent i Spanien och Grekland är skillnaderna i konkurrenskraft uppenbart stora. Stora utmaningar kvarstår och det kommer att ta tid innan situationen i euroområdet fullt ut har stabiliserats. I USA har konjunkturförbättringarna kommit väsentligt längre och arbetslösheten har gradvis sjunkit till en nivå på 6,5 procent. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att penningpolitiken förblir fortsatt expansiv under Sveriges ekonomi Den svenska ekonomin fick efter en svag sommar och en svag höst bättre fart under slutet av året. Tillväxten i BNP stannade vid 0,9 procent. Den svaga utvecklingen är i huvudsak en följd av vikande export och investeringar. Hushållens konsumtionsutgifter och den offentliga konsumtionen har däremot fortsatt att växa i hygglig takt. Industrins orderingång och produktion vände uppåt och exporten och importen av varor var förhållandevis stark i december. Även omsättningen i detaljhandeln fick bättre fart under årets sista del. Sverige och världen Det mesta tyder på att tillväxten i världsekonomin blir väsentligt starkare 2014 jämfört med året. För helåret 2014 beräknas svensk BNP öka 2,6 procent att jämföra med 0,9 procent under Sysselsättningen förväntas öka i snabbare takt 2014 jämfört med året samtidigt som tillväxten i skatteunderlaget dämpas något till följd av sänkta pensioner. För åren utgår SKL från att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis stabiliseras och att den svenska ekonomin närmar sig konjunkturell balans. Det innebär att arbetslösheten gradvis tar sig från dagens 8 procent ner till 6,5 procent. För att en sådan utveckling ska bli möjlig krävs en betydligt bättre fart på ekonomin än den som varit de senaste åren. Sverige som är en starkt exportberoende ekonomi, är känslig för störningar i omvärlden. SKLs bedömning utgår från att en viss konjunkturell förbättring fortsättningsvis sker internationellt. Kommunernas ekonomi Kommunerna har redovisat goda resultat under en rad år. Anledningen är att skatteintäkterna utvecklats relativt gynnsamt, trots konjunkturen, och att kommuner fått extra tillskott i form av återbetalning av AFA försäkringspremier och konjunkturstöd. Under 2013 förstärktes kommunernas intäkter med 7,6 miljarder av just tillfälliga återbetalningar från AFA försäkring. Sammantaget väntas kommunernas resultat uppgå till 11 miljarder 2013, vilket motsvarar 2,4 procent av skatter och statsbidrag. Trots den höga sammanlagda resultatnivån har många kommuner en besvärlig situation. För kommunerna gäller att det inte finns några beslut om återbetalning av premier från AFA försäkring 2014 och att det inte blir nya statliga tillskott av betydelse Om den offentliga sektorns saldomål ska hållas de kommande åren blir utrymmet för ökade statsbidrag begränsat. Utan ökade statsbidrag kommer kommuner behöva höja skatten med nästan 1 krona fram till 2017 för att klara av att utveckla skola, omsorg och vård i samma takt som hittills. 8 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2013

9 Förvaltningsberättelse Ökade krav med en ökande befolkning Behoven som följer av en ökande befolkning och förändringar mellan åldersgrupper tar allt mer resurser i anspråk. Ökningarna är störst inom grundskola, förskola och äldreomsorg. Omfattande investeringar i kommuner leder till ökade avskrivningar och finansiella kostnader som kräver mer utrymme i driftbudgetarna. Under de senaste åren har behoven av demografiska förändringar inneburit kostnadsökningar på ungefär en halv procent i kommunerna. För att klara ökade behov inom till exempel grundskolan till följd av fler barn i grundskoleålder krävs att kommunerna klarar att anpassa kostnaderna inom de verksamheter där behoven minskar, vilket är fallet inom gymnasieskolan där elevkullarna faller kraftigt. SKL bedömer att kommunernas kostnader kommer att öka med 1 procent under 2014, vilket är vad som krävs för att tillgodose demografiska förändringar. Den måttliga tillväxten i skatteunderlaget är en orsak till att kostnaderna inte kan öka mer än vad som följer av demografiska behov, trots att det är valår. Kostnaderna för socialtjänstens individ- och familjeomsorg, främst för institutionsplacerade barn och vuxna, och kostnader för försörjningsstöd är de kostnader som är svårast att prognostisera. Skulderna ökar i kommunerna Kommunernas skulder har ökat under de senaste åren. En orsak till den ökande skuldsättningen är en högre investeringstakt i många av kommunerna. I genomsnitt uppgick kommunernas långfristiga skulder till kronor per invånare under Kommuner investerar i nuläget mer än vad som motsvaras av avskrivningar och resultat. Detta beror till stor del på att en betydande del av lokaler och infrastruktur byggdes på och 1970-talen och det börjar bli dags att bygga nytt. De kommuner som växer behöver bygga nya skolor och infrastruktur till växande och nybyggda bostadsområden. Detta innebär att kommuner under en period av hög investeringstakt, antingen måste redovisa ett högt resultat, sälja tillgångar eller låna medel. Nytt kostnadsutjämningssystem 2014 Under 2014 träder det nya kostnadsutjämningssystemet i kraft och kommer innebära stora förändringar för många kommuner. Osäkerheten bland kommunerna om hur förändringarna kommer att påverka intäkterna har varit stor. De stora omfördelningseffekterna orsakas i första hand av förändringar i delmodellen för förskola och skolbarnsomsorg och modellen för individ- och familjeomsorg. Källa: Sveriges kommuners och landsting, Ekonomirapporten oktober 2013, Makronytt 1/2014 Bollebygds kommun I Årsredovisning

10 Förvaltningsberättelse Bollebygd i ett sjuhäradsperspektiv Befolkningsutveckling Befolkningen i kommunen ökade 2013 med 55 personer till invånare. Ökningen motsvarar 0,65 procent. Kommunens vision om invånare år 2025 förutsätter en genomsnittlig årlig befolkningsökning motsvarande cirka en procent. Under 2012 hade kommunen en befolkningsutveckling motsvarande 1,8 procent, vilket berodde på att det under det året färdigställdes drygt 100 hyreslägenheter. Befolkningsutveckling Det är svårt att i den mindre kommunen få till en över år jämn befolkningstillväxt. Det leder till en ryckighet som är svår för kommunen att planera för i kommunens budget. Befolkningstillväxten påverkar både skatteintäkter, volymer i de olika verksamheterna och behov av kommunala investeringar. Senaste 5 åren Bollebygd Borås Ulricehamn Vårgårda Svenljunga Mark Tranemo Herrljunga Källa: SCB procent 3,5 3,3 1,6 0,8 0,1-0,4-0,6-1,0 Sjuhärad består av de sju kommunerna Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda och Herrljunga Antal invånare i kommunen 2013 Skattesats 2013 procent Herrljunga 22,16 Svenljunga 22,15 Bollebygd 21,59 Vårgårda 21,21 Mark 21,21 Borås 21,06 Ulricehamn 21,05 Tranemo 20,57 Riksgenomsnitt 20,62 Källa: SCB Skattekraft 2013 Riksgenomsnitt procent Bollebygd 101 Borås 95 Tranemo 92 Ulricehamn 92 Mark 91 Vårgårda 90 Herrljunga 90 Svenljunga 87 Källa: SCB Näringsliv Kommunen deltar i näringslivssamarbetet Business Region Borås (BRB). Det är ett partnerskap mellan kommunerna i Sjuhärad som ska främja den gemensamma visionen kring hållbar tillväxt (ekonomisk, social och ekologisk) i regionen. Kommunranking Vårgårda Herrljunga Samarbetet drivs som ett Borås 59 projekt och under 2014 ska Ulricehamn 79 det fattas beslut om det ska Bollebygd 89 övergå till en permanent verksamhet. BRB arbetar tillsam- Tranemo 107 Mark 165 mans med Business Region Göteborg (BRG) för en stark Svenljunga 176 Källa: arbetsmarknadsregion i Väst- Svenskt Näringsliv sverige. I december undertecknades en avsiktsförklaring om ett djupare samarbete kring näringslivsutveckling. Bostadsmarknad Efterfrågan på hyresrätter är fortsatt stor. Bollebo har cirka 800 personer i sin kö. Kommunens detaljplanearbete de kommande åren kommer att skapa fler bostäder i flerbostadshus. 10 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2013

11 Förvaltningsberättelse Detaljplanearbete avseende Malmgården och Lyckebo i centrala Bollebygd pågår. Under 2014 förväntas att byggnationen Hyresnivå 2013 kr/kvm Bollebygd 940 Mark 889 Borås 888 Vårgårda 876 Ulricehamn 873 Svenljunga 851 Tranemo 804 Herrljunga 799 Källa: SABO Allmännyttiga bostadsföretag på Skattegårdstomten i Bollebygd påbörjas. Detaljplanen medger centrumnära bostäder med inslag av kontor, handel och vård. Delar av bebyggelsen kommer att utformas som trygghetsboende kopplat till kommunens äldreboende. Tomtförsäljningen avseende den första etappen på Tyftet startade under året. Etappen omfattar 12 tomter. Området i sin helhet ger 55 tomter. Vid årsskiftet var fem tomter sålda. Den första etappen av området Bergadalen började exploateras i slutet av året och under 2014 kommer tomter att kunna erbjudas även där. Utbildning och omsorg Förskola Inskrivna barn per årsarbetare 2013 oktober Svenljunga 5,4 Herrljunga 5,5 Tranemo 5,6 Mark 5,6 Bollebygd 5,6 Ulricehamn 5,7 Vårgårda 5,8 Borås 6,0 Riksgenomsnitt 5,3 Källa: Skolverket Grundskola Antal elever per lärare 2013 oktober Tranemo 10,5 Herrljunga 11,5 Ulricehamn 12,1 Svenljunga 12,4 Vårgårda 12,7 Mark 12,9 Borås 13,0 Bollebygd 13,2 Riksgenomsnitt 12,1 Källa: Skolverket Arbetsmarknad Kommunens totala arbetslöshet har minskat under året, från 2,45 procent 2012 till 2,32 procent Kommunen har fortsatt en lägre arbetslöshet än genomsnittet för riket och länet som vid utgången av 2013 hade en arbetslöshet på 3,57 respektive 3,40 procent. Ungdomsarbetslösheten, år, har minskat från 34 ungdomar till 30 ungdomar i jämförelse med samma tidpunkt. Det innebär att arbetslösheten i denna grupp minskat från 3,97 procent 2012 till 3,31 procent Kommunen har berett åtgärder för samtliga anmälda arbetssökande från arbetsförmedlingen. De åtgärder som har erbjudits är praktik, jobb- och utvecklingsgarantin, arbetsprövningar och anställningar i form av trygghetsanställningar och nystartsjobb. Kommunen erbjuder också arbetslösa och sjukskrivna individuell coachning, arbetsstöd samt jobbsökar- och hälsoaktiviteter. Verksamheten finansieras av medel från Sjuhärads samordningsförbund och Europeiska socialfonden (ESF) inom ramen för KRUT-projektet. Flera personer med försörjningsstöd har erbjudits praktik inom kommunens verksamheter. Under sommaren erbjöds 20 ungdomar som fyllde 17 år under året feriejobb under två veckor inom kommunens verksamheter. Arbetslöshet December 2013 procent Bollebygd 2,4 Tranemo 2,8 Ulricehamn 2,9 Mark 3,0 Vårgårda 3,1 Herrljunga 3,1 Svenljunga 3,2 Borås 3,7 Riksgenomsnitt 3,6 Källa: AMS Andel elever behöriga till yrkesprogram Läsår 2012/13 procent Bollebygd 94 Vårgårda 92 Herrljunga 90 Svenljunga 90 Mark 89 Borås 87 Tranemo 86 Ulricehamn 81 Riksgenomsnitt 88 Källa: Skolverket Andel 65-w år omsorg i särskilt boende 2012 procent Bollebygd 90 Tranemo 89 Svenljunga 89 Mark 88 Ulricehamn 87 Borås 86 Herrljunga 86 Vårgårda 80 Riksgenomsnitt 84 Källa: Skolverket Elever som fullföjt utbildningen inom fyra år procent Bollebygd 90 Tranemo 89 Svenljunga 89 Mark 88 Ulricehamn 87 Borås 86 Herrljunga 86 Vårgårda 80 Riksgenomsnitt 84 Källa: Skolverket Exklusive fjärde läsåret 2012/13 Andel 65-w år omsorg i ordinärt boende 2012 procent Tranemo 10,0 Borås 9,4 Herrljunga 8,4 Mark 8,3 Vårgårda 8,0 Svenljunga 7,9 Bollebygd 6,4 Ulricehamn 5,8 Riksgenomsnitt 8,5 Källa: Kolada Bollebygds kommun I Årsredovisning

12 Förvaltningsberättelse Välfärdsbokslut Välfärdsbokslut 2013 är det tredje som sammanställts för Bollebygds kommun och ska ses som ett sätt att samla de målområden och indikatorer, vilka nämnder och styrelser har beslutat om. På sikt kan ett uthålligt och gemensamt arbete mellan förvaltningar, nämnder och styrelser vad det gäller välfärdsbokslut, möjliggöra jämförelser mellan befolkningens hälsa ur olika perspektiv. Välfärdsbokslutet ska fungera som ett beslutsunderlag för politikernas val av förbättringsområden och komplettera de ekonomiska måtten i bokslutet. Välfärdsbokslut 2013 är en sammanfattning av resultat och analyser från nämndernas redovisning av valda målområden och tillhörande indikatorer för att följa välfärd och hälsa. Det finns samband mellan en god folkhälsa, folkhälsopolitiska målområden, bestämningsfaktorer och samlade indikatorer. Några av dessa samband kommer här också att sammanfattas. Det kompletta välfärdsbokslutet finns tillgängligt på: Delaktighet och inflytande Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen i samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle har alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Kommunstyrelsen analyserar till välfärdsbokslut 2013 följande indikator: Andelen elever i år 8 som upplever att de alltid/nästan alltid har möjlighet att föra fram sina åsikter till politikerna Siffrorna från de fem senaste åren, , i skolans elevenkät jämförs. De gäller elevernas upplevelse av möjligheten att föra fram sina åsikter till politikerna. Siffrorna visar ingen stadig upp- eller nedgång under de senaste åren, utan varierar med några procentenheter, vilket innebär små skillnader i antal. Hälften av eleverna upplever i 2013 års undersökning att de alltid/nästan alltid har möjlighet att föra fram sina åsikter till politikerna, vilket är i nivå med föregående år. Arbetet med att ha en pågående dialog med barn och unga i samband med kommunens besluts- och planeringsprocesser pågår och behöver ständigt uppdateras och förstärkas. Vår psykiska hälsa har ett starkt samband med hur vi upplever vår känsla av delaktighet och inflytande. Ekonomiska och sociala förutsättningar Det finns ett samband mellan god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa och leder till ojämlikhet i hälsa. Kommunstyrelsen analyserar till välfärdsbokslut 2013 följande indikator: Antal arbetslösa i kommunen år Arbetsförmedlingens statistik visar att antalet arbetslösa år i kommunen har ökat något under de senare kvartalen mellan 2011 och Under tredje kvartalet 2011 var 29 personer i åldersgruppen arbetslösa, jämfört med 42 personer tredje kvartalet Det är svårt att säga något säkert om ökningen mer än att det finns fler personer i den åldersgruppen i kommunen i år, jämfört med föregående år. De unga arbetslösa kan drabbas eftersom det finns färre möjligheter till timanställningar både i kommunen och i den privata sektorn. Att siffrorna, trots detta, ser relativt bra ut för Bollebygd handlar om en god arbetsmarknad i kommunen och ett bra pendlingsavstånd till andra kommuner. För att förbättra arbetsmarknaden för en jämlik hälsa skulle kommunen satsa på att förstärka för de utsatta grupperna för ohälsa som till exempel invandrare utan arbete, ungdomar med ofullständiga betyg/ej klar utbildning och personer med funktionsnedsättning. Det kan handla om att utarbeta en plan och strategi för att underlätta för kommunens verksamheter att ta emot personer ur dessa grupper. Det bör ske i samarbete med övriga aktörer för att ge full effekt. Arbetslöshet påverkar hela hälsopanoramat. Arbetslöshet medför ofta att det psykiska välbefinnandet försämras, sjukvårdsutnyttjande och läkemedelskonsumtion ökar och det bidrar också till sociala olikheter i hälsa. 12 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2013

13 Förvaltningsberättelse Barn och ungas uppväxtvillkor Barn som lever i socialt mindre gynnade familjer har i allmänhet sämre hälsa. Inte sällan har också socialt utsatta familjer sämre ekonomi. Därför ligger det nära till hands att tänka sig att det är den dåliga ekonomin som bidrar till att försämra barnens hälsa. Tidigare studier visar att barn i familjer med små kontantmarginaler oftare har ont i huvudet, ont i magen eller sömnsvårigheter. Omsorgsnämnden analyserar till välfärdsbokslut 2013 följande indikator: Antal barn och ungdomar som ingår i ett hushåll som erhållit försörjningsstöd I statistiken från Statistiska centralbyrån kan man utläsa för 2013 att 3,5 procent av kommunens barn levde i familjer som erhållit försörjningsstöd. Omsorgsförvaltningen samarbetar med arbetsförmedlingen och tänker fortsätta arbeta enligt sina gällande riktlinjer. Häsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har en stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens och stora kontaktyta gentemot befolkningen. Omsorgsnämnden analyserar till välfärdsbokslut 2013 följande indikator: Antalet utförda vaccinationer mot säsongsinfluensa utförda inom hemsjukvården 2013 gavs 57 procent av de inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård vaccination mot säsonginfluensa jämfört med 54 procent För att minska komplikationer och öka överlevnaden erbjuds årligen samtliga äldre inskrivna i hemsjukvården vaccination mot säsonginfluensa och erbjudandet kommer att fortsätta ges. Matvanor och livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för positiv hälsoutveckling. Barn- och utbildningsnämnden analyserar till välfärdsbokslut 2013 följande indikator: Kostpolicy Alla luncher som har serverats under 2013 är näringsberikade. Det som framkommit under näringsberäkningen är att intaget av järn och Vitamin D inte följer de rekommendationer som livsmedelsverket anger. Visningstallrikar finns på alla skolor och dessa är tänkta att vara ett stöd för eleven för att visa hur mycket man behöver äta för att få i sig tillräckligt med energi och vitaminer. Från och med hösten 2013 har alla skolor serverat två rätter, varav en vegetarisk. Kostenheten har under våren tagit fram riktlinjer för frukost och mellanmål som följer livsmedelsverkets rekommendationer. Stickprov har gjorts under hösten för att kontrollera att de mål och riktlinjer vi har följs och används. Resultatet av näringsberäkningen är att förvaltningen kommande år behöver fokusera på hur intaget av järn och vitamin D kan öka. Barn och ungas uppväxtvillkor Det finns enligt Folkhälsan 2013 (årsrapport) ett starkt samband mellan utbildningslängd och hälsa. Socialstyrelsen och folkhälsoinstitutet säger att den viktigaste faktorn för hälsa är att lyckas i skolan. Barns utbildningskarriär avgörs tidigt. Betygen i grundskolans årskurs 9 har avgörande betydelse för benägenheten att studera vidare, oavsett barnens socioekonomiska bakgrund. Låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 ökar dessutom risken för framtida psykosociala problem. Barn- och utbildningsnämnden analyserar till välfärdsbokslut 2013 följande indikator: Behörighet till gymnasiet Kommunens statistik visar att 94,4 procent av eleverna var behöriga till gymnasiets yrkesprogram vårterminen Till det naturvetenskapliga programmet var 89,9 procent behöriga vårterminen För att möjliggöra för alla elever att bli behöriga till gymnasiet arbetar enheten med att alla barn ska ha möjlighet att nå så långt som möjligt. Detta görs genom att använda sig av pedagogisk dokumentation. Bollebygds kommun I Årsredovisning

14 Förvaltningsberättelse Redovisning Redovisningsmodell Den kommunala redovisningen regleras genom Kommunal redovisningslag, KRL. Därtill regleras kommunens redovisning genom god redovisningssed och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. KRL stadgar bland annat att bokföring och redovisning skall fullgöras enligt god redovisningssed. Lagstiftningen kompletteras av rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning samt Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet. I den löpande redovisningen och vid upprättande av årsredovisningen har lagen och rekommendationerna i allt väsentligt tillämpats, om inte annat anges i redovisningsprinciperna. Årsredovisningen skall enligt lagen redovisa resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lagen skall årsredovisningen även innehålla en så kallad sammanställd redovisning (koncernredovisning). Resultaträkning Resultaträkningen redovisar resultat på tre olika nivåer. Den första nivån, verksamhetens resultat, visar vad kommunens verksamhet kostar. Resultatet på den andra nivån, resultat efter skatteintäkter och finansnetto, beskriver resultatet efter att skatteintäkter samt ränteintäkter och räntekostnader ställts mot resultatet för verksamheten. Det tredje resultatet, visar resultatet efter att hänsyn tagits till extraordinära intäkter och kostnader. Med extraordinära poster avses större intäkter och kostnader som ligger utanför den normala verksamheten. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen ger upplysning om kassaflöde från löpande verksamhet, investeringar och finansiering. Ett positivt saldo på kassaflödet innebär en förstärkning av likviditeten. Kassaflödets saldo slutar med årets förändring av likvida medel. Balansräkning Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen vid en viss tidpunkt. Balansräkningen visar värdet av kommunens tillgångar och hur dessa finansierats. Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar I redovisningen följs ett antal övergripande principer: Principen om pågående verksamhet Principen om öppenhet Försiktighetsprincipen och matchningsprincipen Principen om pågående verksamhet bestämmer hur redovisningen avgränsas i tiden. Principen om öppenhet anger att största möjliga öppenhet alltid eftersträvas. Försiktighetsprincipen anger hur värdering av ersättningar och anskaffningar ska ske. Tillämpade redovisningsprinciper Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet (anskaffningskostnad minus eventuella investeringsbidrag) efter avdrag för planenliga avskrivningar. Investeringar som aktiveras har som princip haft ett anskaffningsvärde på över ett halvt basbelopp (exkl. mervärdesskatt) och en livslängd på över tre år. De planenliga avskrivningstiderna är en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, efter viss vägledning av Kommunförbundets tidigare rekommendationer. Datorer och servrar Övriga maskiner och inventarier Bilar Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Mark 3-7 år 5-20 år 5-10 år år år ingen avskrivning Avskrivning sker linjärt över tiden och påbörjas kalendermånaden efter det att tillgången tagits i bruk. För större investeringar beräknas kapitalkostnader från idrifttagandet av anläggningen. Samtliga tilläggsuppgifter avseende RKR 11:1 lämnas inte. Exploateringsfastigheter Investeringar i exploateringsområden redovisas som en omsättningstillgång. Vid försäljning resultatredovisas varje exploatering tillsammans med matchande kostnader. Utgifter för gator och andra tillgångar som ska kvarstå i kommunens ägo aktiveras. Leasingavtal Tillgångar som leasas genom finansiella leasingavtal är klassificerade som operationell leasing, eftersom leasingavtalens avtalstid omfattar högst 3 år. Redovisning sker inte fullständigt enligt RKR 13:1. Pensioner Kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt den så kalllade blandmodellen. Det innebär att pension som intjänats före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balans- 14 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2013

15 Förvaltningsberättelse räkningen. Intjänade pensioner från och med 1998 redovisas som en skuld i balansräkningen. Årets avsättning för pensioner kostnadsbokförs över resultaträkningen. Avsättningens storlek baseras på KPAs beräkning, samtliga beräkningar är gjorda enligt RIPS07. Särskild löneskatt på pensioner är upptagen som en avsättning respektive ansvarsförbindelse. Avvikelse sker från RKR 2:1, då det inte har gjorts någon avsättning avseende särskild pensionsförpliktelse för förtroendevalda. Föreskrifter för förvaltning av medel avsatta för pensionsavsättning saknas (KL 8:3a). Sammanställd redovisning Enligt lagen skall årsredovisningen innehålla en sammanställd redovisning. Kommunen tillämpar inte RKR 8:2 fullt ut. Exempelvis har inte justering gjorts för redovisningsprinciper. Upplupna löner Årets förändring av semesterlöneskuld, intjänad ferielön, okompenserad övertid kostnadsbokförs över resultaträkningen. Den totala skulden redovisas som en kortfristig skuld i balansräkningen. Upplupna löner avseende timlöner som intjänas i december 2013 men utbetalas i januari 2014 belastar resultatet per 31 december Immateriella anläggningstillgångar Avvikelse sker från RKR 12:1 avseende redovisning av immateriella tillgångar, då immateriella tillgångar redovisas bland materiella tillgångar. Redovisning av intäkter Skatteintäkterna har periodiserats genom att kommunen i bokslutet per december 2013 har bokfört den korrigerade slutavräkningen för 2012 och en preliminär slutavräkning för Som grund har SKL:s prognos använts. Anslutningsavgifter avseende VA-verksamheten redovisas som verksamhetens intäkter och periodiseras på fem år, vilket innebär en avvikelse från RKR nr 18. Avgifter avseende äldreomsorg och barnomsorg faktureras månatligen, medan VA- och renhållningsavgifter faktureras kvartalsvis. Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att kostnader uppstår. Särredovisning av VA-verksamhet Den nya lagen om vattentjänster (2006:412) trädde i kraft 1 jan 2007 och skärper kraven på den ekonomiska redovisningen. VA-verksamheten redovisas med en egen resultat- och balansräkning, men ingår även i kommunkoncernens totala redovisning. Lånekostnader Lånekostnader belastar resultatet det år då de uppkommer och har alltså inte inräknats i respektive tillgångs anskaffningsvärde enligt huvudmetoden. Resultaträkning Resultaträkning miljoner kronor Not 2013 Budget Diff Verksamhetens intäkter 1 70,4 68,8 1,6 67,5 57,2 59,6 Verksamhetens kostnader 2-432,5-437,0 4,5-410,0-395,6-380,6 Avskrivningar - 15,4-19,5 4,2-13,1-11,8-12,4 Verksamhetens nettokostnader - 377,4-387,7 10,3-355,7-350,1-333,5 Skatteintäkter 3 358,9 358,7 0,2 341,0 329,4 322,1 Generella statsbidrag och utjämning 4 27,9 28,3-0,4 26,4 25,2 18,4 Finansiella intäkter 5 6,7 6,5-0,2 0,5 0,7 0,2 Finansiella kostnader 6-7,2-4,5-2,7-9,0-3,5-1,1 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 8,8 1,2 7,6 3,2 1,5 6,0 Extraordinära poster Årets resultat 8,8 1,2 7,6 3,2 1,5 6,0 Bollebygds kommun I Årsredovisning

16 Förvaltningsberättelse Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys miljoner kronor Not Den löpande verksamheten Årets resultat 8,8 3,2 1,5 Justering för av- och nedskrivningar 7 15,4 13,1 11,8 Justering för gjorda avsättningar 11-1,9 7,1 1,0 Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 22,3 23,4 14,3 Förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar 9 6,1 1,1-14,9 Ökning/minskning förråd och lager - 4,6 0,5 4,1 Ökning/minskning kortfristiga skulder 13 12,2 8,2 0,3 Förändring av rörelsekapital 13,7 9,8-10,4 Kassaflöden från den löpande verksamheten 36,0 33,2 3,9 Investeringsverksamheten Investering i materiella tillgångar 7-21,0-45,8-86,0 Försäljning av materiella tillgångar 7 Investering i finansiella tillgångar 8-2, ,0 Försäljning av finansiella tillgångar 8 1,8 5,7 Kassaflöden från investeringsverksamheten - 21,2-40,0-87,0 Finansieringsverksamheten Förändring långfristiga skulder 12 0,0 44,5 70,6 Ökning av långfristiga fordringar 8 0,0 0,0 0,0 Kassaflöden från finansieringsverksamheten 0,0 44,5 70,6 Årets kassaflöde 1 14,8 37,7-12,6 Likvida medel vid årets början 46,9 9,2 21,8 Likvida medel vid årets slut 61,7 46,9 9,2 Räntebärande nettotillgång/skuld Räntebärande nettoskuld vid årets början 148,0 97,7 28,2 Räntebärande nettoskuld vid årets slut 147,8 148,0 97,7 Räntebärande nettotillgång vid årets början - 121,4-99,0-27,4 Räntebärande nettotillgång vid årets slut - 120,1-121,4-99,0 Rörelsekapital 27,7 26,6-1,3 16 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2013

17 Förvaltningsberättelse Balansräkning Balansräkning miljoner kronor Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 7 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 282,2 264,4 170,8 Maskiner och inventarier 22,6 17,7 16,0 Pågående investeringar 3,4 20,4 83,1 Finansiella anläggningstillgångar 8 Aktier, andelar och grundfondskapital 9,2 9,0 14,8 Långfristiga fordringar - - Summa anläggningstillgångar 317,4 311,5 284,6 Omsättningstillgångar Förråd Exploateringsfastigheter 22,5 17,9 18,4 Kortfristiga fordringar 9 29,3 35,4 36,4 Kassa och bank 10 61,7 46,9 9,2 Summa omsättningstillgångar 113,4 100,2 64,0 Summa tillgångar 430,8 411,7 348,7 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital vid årets början 158,9 155,7 154,1 Ändrad redovisningsprincip Årets resultat 8,8 3,2 1,5 Summa eget kapital 167,7 158,9 155,7 Avsättningar Avsättningar för pensioner 11 18,4 17,2 15,2 Avsättning Bollebygdskolan 2,0 5,0 - Summa avsättningar 20,4 22,2 15,2 Skulder Långfristiga skulder ,0 157,0 112,5 Kortfristiga skulder 13 85,7 73,6 65,3 Summa skulder 242,7 230,6 177,8 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 430,8 411,7 348,7 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som ej tagits upp bland skulder eller avsättningar ,4 149,5 147,6 Ställda panter 15 0,3 0,3 0,3 Borgensförbindelser ,3 178,4 171,4 Förvaltade fonder 17 0,4 0,4 0,4 Bollebygds kommun I Årsredovisning

18 Förvaltningsberättelse Noter Not 1 Verksamhetens intäkter Miljoner kronor Försäljningsmedel 6,1 7,4 5,0 Taxor och avgifter 28,2 27,2 26,7 Hyresintäkter 1,5 1,4 1,2 Bidrag 22,5 19,8 19,3 Återbetalning AGS Jämförelsestörande post 5,2 5,4 - Försäljning av tjänster och verksamhet 6,5 6,3 5,0 Försäljning av anläggningstillgångar Försäljning av mark Jämförelsestörande post 0,0 - - Övriga intäkter 0,4 - - Summa externa intäkter 70,4 67,5 57,2 Not 2 Verksamhetens kostnader Miljoner kronor Bidrag -18,3-22,3-28,2 Entreprenad och köp av verksamhet -110,4-102,4-95,7 Konsulttjänster -2,7-2,6-2,4 Personalkostnader -249,8-230,6-216,2 Löneskatt pensioner Jämförelsestörande post -0,3 - -0,2 Lokalkostnader -9,5-13,1-12,4 Försäljning av anläggningstillgångar Övriga kostnader -41,4-38,9-40,4 Summa verksamhetens kostnader -432,5-410,0-395,6 Not 3 Skatteintäkter Miljoner kronor Preliminära skatteintäkter 360,8 337,2 322,1 Slutavräkning 2011/2010/2009 0,2 0,1 1,2 Preliminär slutavräkning 2012/2011/2010-2,1 3,8 6,1 Summa skatteintäkter 358,9 341,0 329,4 Avräkningsbelopp per invånare (kr) Slutavräkning 2012/2011/ ,0 7,0 144,0 Preliminär slutavräkning 2013/2012/ ,0 451,0 618,0 Not 4 Statsbidrag och utjämning Miljoner kronor Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 42,6 41,6 41,3 Införandebidrag Regleringsbidrag 3,9 4,1 8,5 Kostnadsutjämningsavgift -22,1-22,7-24,5 Utjämningsavgift LSS -11,2-10,6-12,9 Kommunal fastighetsavgift 14,7 14,0 12,8 Summa statsbidrag och utjämning 27,9 26,4 25,2 Not 5 Finansiella intäkter Miljoner kronor Ränteintäkter 0,4 0,4 0,4 Övriga finansiella intäkter * 6,2 0,1 0,3 Summa finansiella intäkter 6,7 0,5 0,7 * Varav 5 miljoner kronor avser avsättning från 2012 Not 6 Finansiella kostnader Miljoner kronor Räntekostnader på långfristiga lån -3,4-3,7-2,4 Ränta på pensionsavsättning -0,2-0,2-0,2 Diskonteringsränta pensioner Jämförelsestörande post -1,3 - -0,8 Övriga finansiella kostnader -0,3-0,1-0,1 Avsättning resultat Jämförelsestörande post -2,0-5,0 - Summa finansiella kostnader -7,2-9,0-3,5 18 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2013

19 Förvaltningsberättelse Noter Not 7 Materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor Ackumulerade anskaffningsvärden 9,2 9,2 4,6 Nyanskaffningar - - 4,6 Försäljningar Utgående bokfört värde 9,2 9,2 9,2 Fastigheter Ack anskaffningsvärden 378,7 275,7 274,5 Nyanskaffningar 29,3 103,0 1,2 Försäljningar Ack avskrivningar -123,5-114,1-105,9 Årets nedskrivningar Årets avskrivningar -11,5-9,4-8,2 Utgående bokfört värde 272,9 255,2 161,6 Maskiner och inventarier Ack anskaffningsvärden 86,3 80,9 73,0 Nyanskaffningar 8,8 5,4 7,9 Försäljningar Ack avskrivningar -68,6-64,9-61,3 Årets nedskrivningar Årets avskrivningar -3,9-3,7-3,6 Utgående bokfört värde 22,6 17,7 16,0 Not 8 Finansiella anläggningstillgångar Miljoner kronor Aktier och andelar Västtrafik - - 0,5 Kommuninvest 0,4 0,4 0,4 Sjuhärads kommunalförbund 0,3 0,3 0,3 Coompanion Sjuhärad 0,0 0,0 0,0 Summa aktier och andelar 0,6 0,6 1,2 Grundfondskapital Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder 1,0 1,0 1,0 Långfristiga placeringar Aktieindexobligationer med mera 6,0 5,8 11,0 Långfristiga fordringar Kommuninvest förlagslån 1,6 1,6 1,6 Summa finansiella anläggningstillgångar 9,2 9,0 14,8 Pågående investeringsprojekt 3,4 20,4 83,1 Summa materiella anläggningstillgångar 308,2 302,5 269,9 Not 9 Kortfristiga fordringar Miljoner kronor Kundfordringar 3,6 5,0 4,1 Diverse kortfristiga fordringar 8,8 7,6 10,4 - varav skattekonto 3,9 1,8 3,9 - varav fordran mervärdesskatt 1,2 2,1 1,8 Förutbetalda kostnader 4,6 5,2 5,1 Upplupna intäkter 12,2 17,6 16,7 - varav skatteintäkter 1,9 9,9 11,0 Kortfristiga placeringar - - 0,2 Summa kortfristiga fordringar 29,3 35,4 36,4 Not 10 Kassa och bank Miljoner kronor Kassa 0,0 0,0 0,0 Postgiro 0,0 0,2 0,9 Bank 61,6 46,7 8,3 Summa kassa och bank 61,7 46,9 9,2 Bollebygds kommun I Årsredovisning

20 Förvaltningsberättelse Noter Not 11 Avsättningar pensioner Miljoner kronor Ingående avsättning 12,8 10,5 9,5 Pensionsutbetalningar -0,6-0,3-0,3 Intjänad pension 0,2 1,8 0,4 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,3 0,4 0,3 Sänkning av diskonteringsräntan 1,3-0,8 Förändring av löneskatt 0,3 0,5 0,2 Ändringar av försäkringstekniska grunder Övrigt -0,1-0,1-0,5 Utgående avsättning pensioner 14,3 12,8 10,5 Förpliktelsen är minskad genom försäkring enligt KAP-KL under år 2009, motsvarande 2,8 mkr exklusive löneskatt Avsättning till och med Ingående avsättning 4,3 4,5 4,6 Pensionsutbetalningar -0,3-0,4-0,2 Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,1 0,1 0,1 Förändring av löneskatt 0,0 0,0 0,0 Ändringar av försäkringstekniska grunder Utgående avsättning till och med ,1 4,3 4,5 Garanti- och visstidspension Ingående avsättning 0,2 0,2 0,0 Pensionsutbetalningar - -0,2-0,1 Nyintjänad pension - 0,2 0,3 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,0 0,0 0,0 Sänkning av diskonteringsräntan - - 0,0 Förändring av löneskatt - 0,0 0,0 Ändringar av försäkringstekniska grunder Övrigt -0,2 0,0 0,0 Utgående avsättning garanti- och visstidspension 0,0 0,2 0,2 Summa avsättning pensioner 18,4 17,2 15,2 Aktualiseringsgrad 77% (75% 2012) Bollebygds kommun har två visstidsförordnande för förtroendevalda, vilka inte inkluderas i tabellen. Not 12 Långfristiga skulder Miljoner kronor Handelsbanken 38,0 38,0 38,0 Kommuninvest 119,0 119,0 74,0 Nordea Övriga långfristiga skulder - - 0,5 Summa långfristiga skulder 157,0 157,0 112,5 Not 13 Kortfristiga skulder Miljoner kronor Leverantörsskulder 24,4 24,2 19,4 Mervärdesskatt Personalens skatter och avgifter 7,6 8,0 6,7 Övriga kortfristiga skulder 13,8 0,0 0,2 Förutbetalda intäkter 6,2 10,0 6,4 - varav skatteintäkter Upplupna kostnader 33,7 31,4 32,6 - varav löner 3,5 1,6 0,8 - varav semesterlöneskuld 13,5 13,1 12,2 Summa kortfristiga skulder 85,7 73,6 65,3 Not 14 Ansvarsförbindelse pensioner Miljoner kronor Ingående avsättning 149,5 147,6 137,1 Pensionsutbetalningar -4,3-3,6-3,2 Aktualiseringar 0,2-0,4-0,4 Bromsen - - 1,4 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 3,7 5,9 3,5 Sänkning av diskonteringsräntan 10,1-8,7 Förändring av löneskatt 2,1 0,4 2,0 Ändringar av försäkringstekniska grunder Övrigt -0,8-0,4-1,6 Utgående ansvarsförbindelse pensioner 160,4 149,5 147,6 Not 15 Ställda panter Miljoner kronor Flässjum Övregården 4:98 0,3 0,3 0,3 20 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2013