Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng

Transkript

1 Bilaga 1 Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Verksamhetsberättelse 215 1

2 Sammanfattning Förbundet utvidgades 212 med två kommuner och ett landsting. Styrelsen har fattat beslut om att mer långsiktigt finansiera coacher/koordinatorer till stöd för personer med många myndigheter inblandade i insatsen Individ Samverkan. Förbundets medlemmar menar att detta är minsta gemensamma insats som långsiktigt kommer behövas oavsett målgrupp eller hur man i övrigt väljer att samverka. Den strategisk viktiga målgruppen unga med funktionshinder eller svårigheter att nå en arbetsmarknad har fått stöd av samordningsförbundet under 215. Totalt har förbundet finansierat helt eller delvis insatser som nått mer än 439 individer. 273 av dem har avslutas registrerade i SUS, system för uppföljning av samverkansinsatser. 48 % är i studier eller arbete efter insatserna. Område Individ samverkan/ungdomsinsatser Budget totalt 35mkr Individ Samverkan Ansvarig: IFO Bengtsfors, Ame Dals-Ed, Utvecklingscentrum Åmål, Ame Säffle, Ifo Årjäng Budget; 26 tkr som finansierar 5 coacher samt aktivitetsmedel om 25 tkr per kommun Utfall: tkr Förväntat antal deltagare totalt:14 personer Utfall 157 samt 22 som volym Avslutade 67 Kostnad per person enl budget: 18 tkr Utfall: 14 tkr per individ 2 15 Deltagarflöden individ samverkan Totalt aktuella Deltagare som startat 67 Deltagare som avslutat 22 Deltagare i volyminsats med personuppgifter anonyma/endast antal Mål De insatser som förbundet finansierar ska leda till att Verksamheterna utvecklar sin samverkan och därmed blir effektivare. Verksamheterna samordnar sina insatser så att deltagaren får stöd utifrån sina behov och sin förmåga för att förbättra sin funktions och arbetsförmåga. Förmågan till egen försörjning ökar Deltagarens egen medverkan är en viktig utgångspunkt Målet för individer som deltar i Individ Samverkan är att 8% ska stegförflytta sig mot en ökad arbetsförmåga Sammantaget har man arbetat med 179 personer varav 22 anonyma/konsultation under av dem var nya deltagare för året. 2

3 Målgruppen kan omfatta hela den yrkesverksamma befolkningen men ska ha behov av insatser från mer än en myndighet. Prioriterade är unga personer med svårigheter att ta sig in på en arbetsmarknad och personer med psykisk ohälsa/diffus värkproblematik. Målet är i första hand att stötta deltagarna att klara av de nya arbetsförberedande insatser som arbetsförmedlingen tillhandahåller. De flesta av dem finns i Säffle och kan därför av kommunikationsskäl vara svårtillgängliga för deltagare i Dals-Ed, Bengtsfors och Årjäng. Målsättningen kan få till följd att andelen som går till egen försörjning minskar medan däremot utskrivning för fortsatta insatser på arbetsförmedlingen förväntas vara en större del. Livstillfredställelse Ett sätt att mäta stegförflyttning mot ökad arbetsförmåga är att ställa frågor kring den subjektivt upplevda livstillfredställensen. Verktyget som används heter Lisat 11 och innehåller 11 enkla frågor kring livsområden där deltagaren skattar sin livstillfredställese på en skala mellan 1-6 vid två tillfällen, start och avslut. Att verkligen vara tillfredställd med sitt liv, sin familj sin ekonomi mm är man vid val av 5-6 på skalan och för det finns en svensk norm (grön linje, ytterst) Resultat finns från ca 1 deltagare in i insatsen och 3 ut ur insatsen från Antalet som svarat på enkäten vid avslut är lågt och troligen mest representativt för de som lyckats ta sig ut på arbetsmarknaden igen. Livstillfredsställelen för de som startat i samverkan är mycket låg utom vad gäller förmåga att klara sin hygien, boendet, familj och att vänner finns närvarande där den är högre. För de som avslutats så anger de att de är något under normalpopulationen utom vad gäller tillfredställelse med yrke/sysselsättning. Min psykiska hälsa är Min kroppsliga/fys Min parförhålland Livet i allmänhet för Min yrkes/sysselsä Min ekonomi är Min fritidssituatio In % Ut % norm pop Mitt familjeliv är Min förmåga att klara mig Mitt boende är Min kontakt m vänner och Insatsen består av att coach/samordnare stödjer deltagare att hitta sina drivkrafter, ökar sin aktivitet, gärna fysiskt, om möjligt startar upp enklare gruppaktivitet, beskriver och visar på möjligheter i det samlade samhällsstöd som finns och motiverar deltagaren att göra planer för återgång till arbetsliv/studier med stöd av övriga handläggare. Handläggargruppen utgör det resursteam som gemensamt kan aktivera de resurser som finns. I alla kommunerna finns handläggar-/ Finsam- grupper De är lokalt sammansatta med handläggare som är aktuella för deltagare med mer än en myndighetskontakt. I alla grupper finns representanter från: Arbetsförmedlingen, oftast den som arbetar med uppdraget gemensam kartläggning mellan Af/Fk eller klargöra funktionen. Socialtjänsten, funktionen för ekonomiskt bistånd, Psykiatrin och Närhälsan/vårdcentraler, representerad av kuratorer alt arbetsterapeuter och i Årjäng av läkare. 3

4 Försäkringskassan, deltar vid flerpart med deltagaren närvarande och i generella diskussioner om försäkringen Därutöver har några grupper ibland med LSS-handläggare, biståndsbedömare av insatser från socialtjänsten utöver ekonomi. Gruppen utgör teamet och har till sitt förfogande en coach/koordinator finansierad av förbundet. Den som är aktuell för samverkan samtycker till sekretesslättnad. Deltagare har möjlighet att vara med vid gruppens möten och själv diskutera sina behov och vilka resurser som skulle underlätta rehabilitering tillbaka till arbete. Alternativ så diskuterar gruppen vilka handläggare/vårdgivare som är aktuella för varje person och gör upp om flerpartsmöten där deltagaren själv medverkar. Alla coacher arbetar intensivt med att utveckla och öka andelen flerpartsmöten och att deltagare ska våga delta i gruppens möten. I de fall deltagaren har andra handläggare än de som sitter med i gruppen kan de vara med. På flera orter är antalet handläggare begränsat vilket innebär att det oftast är rätt handläggare i gruppen. Under året har medverkan ökat från vårdcentralerna så att de flesta nu är med i samverkan. I alla kommunerna möter man deltagare som har stora svårigheter att få hela sitt livspussel att gå ihop. Oftast är det mycket som man behöver hjälp och stöd med innan det kan vara dags att titta på CV, personligt brev eller ett intresse som kan leda till praktik. Det kan handla om allt från dygnsrytm, medicinering, skulder, boende till självkänsla och rädslor. Bengtsfors: Coach Anna-Karin Gustavsson / Patrik Rådberg från nov Under året har man arbetat med 31 personer, 15 kvinnor och 16 män. 6 % är under 29 år. Ca 58 % har ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. 32 % har ersättning från försäkringskassan och 26 % från arbetsförmedlingen. En person kan ha ersättning från flera myndigheter.13 personer har avslutats varav 1 till studier och 2 som aktivt arbetssökande, 7 till fortsatt rehab.. Dals-Ed: Coacher Per-Erik Norlin, Inga-Lill Tellskog Under året har man arbetat med 4 personer, 2 kvinnor, 2 män, varav 43 % är under 29 år. 5 % har ekonomiskt bistånd från kommunen. 3 % har ersättning från försäkringskassan och 25 % från arbetsförmedlingen. 26 personer har avslutats, 9 till arbete 19 till fortsatta insatser. Åmål: Coach Weronica Danielsson Under året har man arbetat med 25 personer, 12 kvinnor, 13 män. 52 % är under 29 år. 32 % har ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. 52 % har ersättning från försäkringskassan och 8 % från arbetsförmedlingen. 19 personer har avslutats varav 3 till arbete, 2 till studier och 2 som aktivt arbetssökande. Flera söker sjuk eller aktivitetsersättning Säffle: Coach Susanne Eriksson Under året har man arbetat med 27 personer16 kvinnor, 11 män. 44 % är under 29 år. 59 % har ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. 7 % har ersättning från försäkringskassan och 44 % från arbetsförmedlingen. 3 personer har avslutats varav 1 till studier. Årjäng: Coach Birgit Rainer Johnsson/ Sven-Erik Danielsson från oktober Under året har man arbetat med 28 personer, 16 kvinnor, 12 män. 5 % är under 29 år. 21 % har ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. 46 % har ersättning från försäkringskassan och 37 % från arbetsförmedlingen. 17 personer har avslutats varav 5 till studier och 3 till arbete. Årjäng har också aktivt samarbetat med ESF projektet Värmlands Framtid som har målgruppen år som inte tar sig till arbete. 4

5 Vid avslut individ samverkan Övrigt 22% Ej subvention erat arbete 18% Arbete med lönesubv 11% Arbetssöka nde på af 32% Studier 16% Försörjning före resp efter insats Start Avslut Även den som avslutas till studier eller arbete kan ha fortsatt offentlig försörjning på deltid eller arbetsmarknadsutbildning med bibehållet aktivitetstöd. Deltagare kan ha mer än en offentlig ersättning. Samlad reflexion Coachernas samlade intryck är att myndigheterna erbjuder deltagande i Individ samverkan till personer som i allt högre utsträckning har sjukdom som gör att arbetsförmåga saknas helt eller delvis men där det inte är utrett hur stor förmåga som finns. Resurser för att utreda detta, både medicinskt eller arbetslivsinriktat, finns inte alltid eller är kopplade till långa väntetider. I en del fall gör också de svårigheter som gör att arbetsförmåga är nedsatt att individen har svårigheter att genomföra utredningar av olika slag. Myndigheternas olika förändringar, personalomsättning och ibland ökande arbetsbelastningar gör också att coacherna tycker sig märka ett ökat fokus på den egna myndighetens uppdrag och att avgränsa sina insatser och bedömningar mer snävt än tidigare. De ser att behovet av att öka samverkan för utsatta grupper är stort och att nya, innovativa former för det skulle behövas. 5

6 Ungdomsinriktade insatser Psykiatrisk mottagning för Unga Vuxna i Årjäng är ett arbete att öka tillgängligheten och förbättra samverkan kring unga som har psykisk ohälsa. Ca 5% är i gymnasieålder och studerar. Några har också arbete precis innan de sökt mottagningen. En trolig konsekvens om de inte sökt mottagningen kan bli sjukskrivning eller avslut av studier. En väg in i Bengtsfors är en samlokalisering av AF, Ifo och kommunala vuxenutbildningens ungdomshandledare. De arbetar med alla unga under 25 år som skriver in sig på arbetsförmedlingen från första dagen. Det betyder att det också kan vara ungdomar har relativt goda förutsättningar att nå en arbetsmarknad. De har haft stora volymer och inte klarat av att ta in samtycken från alla för SUS så redovisade resultat speglar inte hela verksamheten. De som ändå har haft del av En väg in redovisas som anonyma. Verksamheten har fört egen statistik om resultat som redovisas särskilt. Under våren har en KBT terapeut från Vårdcentralen medverkat och haft både enskilda och gruppsamtal. Praktikcoach i Åmål Har arbetat med unga med aktivitetersättning med funktionsnedsättningar som innebär att det kan ta lägre tid att närma sig egen försörjning. Praktikcoach i Säffle har arbetat med unga som är inskrivna på AF under en längre tid, varav ca 5% nysvenska unga Man har arbetat för att hitta de företag som med stöd av coachen kan ge unga extra mycket stöd Praktikcoach i Ed har också arbetat med att stötta arbetsplatser att ge bra praktik där målgruppen har varit unga i första hand men även andra Deltagarflöden Ungdomsinsatser * * Totalt aktuella Deltagare som startat Deltagare som avslutat Deltagare i volyminsats med personuppgifter anonyma/endast antal *En väg in i Bengtsfors 171 ej registrerade deltagare i SUS, övriga anonyma 3 i Unga Vuxna mottagningen Psykiatrisk mottagning för Unga vuxna i Årjäng Ansvarig: Öppenpsykiatrin Arvika Budget: 5 tkr Utfall: 476 kr Förväntat antal deltagare: 4 Utfall: anonyma =56 Kostnad per deltagare enl budget: 12 tkr Utfall: 9 tkr/ per deltagare Insatsansvarig Anne-Marie Eriksson 6

7 Långsiktigt mål Unga vuxna ska känna till hur och var man söker hjälp för psykisk ohälsa. De ska smidigt slussas till rätt vårdnivå genom att alla berörda verksamheter har god kännedom om varandra. Tillgängligheten ska vara god. Det ska vara möjligt att nå vården på sätt som passar unga vuxna. Det ska finnas en etablerad samverkan med berörda samverkanspartner. De behandlingar och insatser som erbjuds ska motsvara patienternas behov och upplevas som värdefulla av brukaren. Alla har avslutats i uppföljningssystemet SUS eftersom förbundet avslutar sin finansiering av insatsen. Under året har man arbetat med 56 personer, varav 53 med personnr i sus. 51% är under 19 år eller yngre och går i gymnasiet eller borde gå där. 32 % haft arbete när man sökt till Unga vuxna mottagningen. 1 % har ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. 15 % har ersättning från försäkringskassan och 5 % från arbetsförmedlingen. Alla 56 personer har avslutats men en del får fortsatt samtal vid ordinarie mottagning eller stöd i annan form. Vid avslut var 5 färre i arbete och 4 färre i studier, det kan bero på pågående rehabilitering eller avslutat gymnasiet. En slutrapport från projektet finns framtagen och publicerad på samverkanvg.se Landstinget i Värmland ser positivt på arbetssättet och diskuterar hur man kan införliva det i första linjen. Tillsvidare är den öppna mottagningen med dropin och egeninskrivning stängd. Däremot finns fortfarande möjlighet att söka sig till mottagningen med en vårdbegäran och en gång i veckan kan man få planerade tider i Årjäng. En Väg in Bengtsfors Ansvarig: Kommunala Vuxenutbildningen Budget: 2 tkr delfinansiering Utfall: 159 tkr Förväntat antal deltagare: 1 Utfall: i SUS 67 Egen statistik: 249 Kostnad per deltagare enl budget: Förbundet finansierar del av Samordnare Ulrika Moberg samt timmar för KBT terapeut Margareta Blidstam Samordningsförbundet avslutar sin finansiering helt i och med 215 En styrgrupp finns för En-väg-in : Solveig Andersson kommunchef (sammankallande), Jan Andréasson, ifo-chef, Per von Krogh, ame-chef, Morgan Johansson/Göran Eriksson, arbetsförmedlingschefer och Madeleine Hartman, chef kommunala vuxenutbildningen. Beskrivning av En väg in medarbetare Målet är att nå alla unga upp till 25 år som är inskrivna på AF och att alla får en individuell plan för att etablera sig på arbetsmarknaden. Målet är också ansvara för kommunens aktivitetsansvar för de som slutar gymnasieskolan i förtid Så kallade hemmasittare når vi genom det kommunala aktivitetsansvaret där En väg in har möjlighet att erbjuda aktivitet. De unga som har en aktivitetsersättning har kommit till En väg in genom socialtjänsten. Arbetsätt och metod Vi har utgått från ett individperspektiv där fokus har legat på att ta vara på deltagarens egna resurser, erfarenheter och färdigheter. Alla deltagarna har upprättat sina egna 7

8 handlingsplaner som legat till grund för individuella samtal. Vi har sett att det är viktigt att planerna är ungdomarnas egna. Denna har sedan fått ligga till grund för vilka aktiviteter som genomförs men också som ett pedagogiskt verktyg för de individuella samtalen. Dessa planer har varierat mycket beroende på hur långt ifrån arbetsmarknaden personen stått. De ungdomar som stått absolut längst ifrån längst arbetsmarknaden har samordning av resurser och tid varit de mest framgångsrika metoderna. Flerpartsamtal och täta uppföljningar med t.ex. SOC/AF har varit också varit viktiga. Ibland har vi kopplat vi in AF Rehab för eventuell utredning eller om behov funnits socialkonsulent och ibland också arbetspsykolog. Utöver detta har vi kopplat på aktiviteter som t.ex. individuella studiebesök tillsammans med en ungdomshandläggare, individuell fysisk träning tillsammans med ungdomshandläggare för att sedan succesivt kunna stöttat deltagarna till att nå ett större mål. Exempel på sådana mål skulle kunna vara En väg in ordinarie aktiviteter, praktik, jobb eller studier i ordinarie verksamhet. Samarbete Samarbete sker främst mellan Arbetsförmedlingen, Socialtjänst, Vuxenutbildningen, Individ Samverkan inom Finsam, Arbetsmarknadsenheten, Närhälsan Rutiner för samverkan som byggts upp är gemensamma arbetsgruppsmöten, att alla deltagare får samma start i verksamheten, fasta tider för flerpartsmöten, kontinuitet för deltagarna för de fasta tiderna, väl genomtänkt basinformation till deltagarna. Handläggarna från Vuxenutbildningen, AF och Socialtjänsten är placerade på Utvecklingscentrum d.v.s. under samma tak. Största skillnaden är just samlokaliseringen. Detta snabbar upp beslutsvägar och det minskar risken för att våra deltagare falla mellan stolarna. Vi har mer insyn i varandras verksamheter och en tydligare förståelse hur man arbetar samt att man kan informera deltagarna för de olika verksamheterna på basnivå. Det blir ett effektivare sätt att hantera en samsyn och deltagarna har en större förståelse och blir trygga i att vi så väl känner till varandra. Det klart att det blir kultur och regelkrockar, men eftersom vi har en bra samverkan så kan vi ofta anpassa oss till varandra i individuella lösningar. Inte vara så fyrkantig utan tänka utanför boxen och tänja på regelverket i den mån vi kan. Vi tänker att det finns inga fel så länge vi kan motivera det! Bara vi har viljan så kompletterar vi varandra. En Väg In har en enad syn på att vi ska arbeta med deltagare i En Väg In. Grunden är att se varje människas behov och försöka hitta individuella lösningar. En väg in medarbetarna har gemensamma mål. Målet är att motivera deltagarna till att själva hitta sina styrkor, utforska sin kompetens och att finna de områden som just de är bra på. Vidare är målet att se alla individer som människor, med lika möjligheter och rättigheter, och att inte låta föreställningar styra hur vi ser personers möjligheter att lyckas. Aktiviteter Utöver individuella aktiviteter har deltagarna också gruppaktiviteter. Under våren 215 fanns en KBT-terapeut från vårdcentralen knuten till verksamheten och kunde erbjuda i första hand en gruppaktivitet men också en enkle väg in till enskilda samtal på vårdcentralen. Inslaget med KBT-terapeut fick positiv feedback av deltagarna. Ett flertal deltagare fick en kontakt in till vården för enskilda samtal, trösklarna sänktes. Tyvärr fanns inte tidutrymmet för Närhälsan kvar till hösten att medverka på detta sätt. Alla deltagare i En väg in har fått basinformation av Arbetsförmedlingen. De har också deltagit i gruppaktiviteter som anpassats efter deras individuella behov. Tema för de olika aktiviteterna har varit målplanering, personlig utveckling, sociala medier och jobbsökaraktiviteter. Då flera i målgruppen har ofullständigt gymnasiebetyg har vi också fokuserat på studier och Vuxenutbildningen. Flertalet av de som varit inskrivna har träffat planeraren på Vuxenutbildningen och de har också haft möjlighet att prova på studier. Inom 8

9 personlig utveckling har vi bl.a. använt Kjell Enhagers filmer Jag AB och Fack för framgång. Inom jobbsökaraktiviteter har vi bjudit in företagsledare från företag i kommunen. Deltagarna har haft möjlighet att ta del av vad som är viktigt att tänka på då man söker jobb och vad som är viktigt att tänka på för att behålla jobbet. Detta är också ett led i att utveckla vårt nätverk medföretagen i Bengtsfors kommun. Insatsen har under 215 haft 249 deltagare, 183 av dem är avslutade varav 131 till arbete och 18 till studier. Registrerade i det uppföljningssystem för samverkan (SUS) finns 67 med personnummer. Av dem är 5 % 19-2 år. 4 % har ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. 1 % har ersättning från försäkringskassan och 31 % från arbetsförmedlingen. Ca 6 % har ingen offentlig försörjning utan försörjs av föräldrar. Skälet är att de ännu inte kommit in i Arbetsförmedlingens ungdomsgarantiprogram. Det startar efter 9 dagars aktivt arbetssökande och ger då rätt att söka aktivitetsstöd. Praktikcoach Åmål Ansvarig LSS Åmål Budget: 48 tkr Utfall: 48 tkr Förväntat antal deltagare: 16 Utfall: 12 Kostnad per deltagare enl budget: 3 tkr Utfall: 4 tkr/ per deltagare Coach/studieansvarig Carina Svärd Mål För individen Verksamheten ska leda till arbetsrelaterad praktik och göra deltagaren bättre förberedd och få en större insikt vad ett arbetsliv innebär Att våga pröva sin förmåga och sina kunskaper Mål För myndigheter/företag Bättre arbetsmetoder och ökad samverkan kring målgruppen Bättre resursanvändning av det som finns hos myndigheterna för att stödja målgruppen Ökad förståelse för målgruppen Unga med aktivitetsersättning har erbjudits en öppen och kravlös verksamhet där man målar, träffar andra och pratar. Verksamheten har under 215 kompletterats med en mer praktikförberedande verksamhet med arbetsnamnet Komigång. Arbete har gjorts för att anpassa arbetet och utbilda medarbetare och arbetsledare i bemötande så att arbetsområden inom arbetsmarknadsenheten kan fungera för målgruppen. Utöver det har kontakter och stöd getts till ett socialt företag, Händiga Huset, för att kunna ta emot praktikanter. Finansiering upphör efter 215. Verksamheten har haft svårt att få deltagare främst för att de med aktivitetsersättning har bedömts av försäkringskassan vara för sjuka för att delta. Sammantaget har 12 med aktivitetsersättning/ sjukskrivning deltagit. Någon har börjat på folkhögskola, några har ansökt om daglig verksamhet inom LSS och några har kommit igång med praktik. Alla har kvar sin ersättningsform Praktikcoach Dals-Ed Ansvarig: Ame Dals-Ed Budget: 25 tkr Utfall:25 tkr Förväntat antal deltagare: 16 Utfall: 31 Kostnad per deltagare enl budget: 15 tkr Utfall: 8 tkr/ per deltagare 9

10 Coach Inga-Lill Tellskog Verksamheten kommer till viss del få fortsatt finansiering under 216. Målet är att ge unga människor med funktionshinder/svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden få personlig coaching för att kunna se de möjligheter som trots allt finns på arbetsmarknaden. 16 ungdomar ska medverka under 215 och alla ska på sikt klara av att fungera på en arbetsplats och ha kommit fram till ett yrkesval och en plan för att närma sig arbetsmarknaden Långsiktigt mål är att etablera samarbets- och arbetsformer för att hitta de ungdomar som behöver extra stöd för att hitta, få och behålla ett arbete Under 214 arbetade man fram ett bra koncept med utbildning och stöd till arbetsgivare som kunde tänka sig att medverka till praktikplatser för personer med svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Under 215 har man upprätthållit detta genom täta kontakter och att också matcha rätt person med rätt arbetsplats. Kontakt med arbetsförmedlingens sius som besökt arbetsgivare ihop med praktikcoach. Fortfarande ser man dock svårigheter för de som befinner sig i gränsen mellan daglig verksamhet enligt LSS och förmåga till anpassad anställning. Insatsen har haft 31 deltagare varav 18 är under 3 år. 61% har haft försörjningsstöd 19% ersättning från försäkringskassan och 16% från arbetsförmedlingen. 19 personer är avslutade och av dem har 13 börjat arbeta varav 7 med statlig subvention. Praktikcoach Säffle Ansvarig: Arbetsförmedlingen och Ame Säffle Budget: delfinansierat 3tkr Utfall: 347 tkr Förväntat antal deltagare: 3 Utfall: 44 Kostnad per deltagare enl budget: 1 tkr Utfall: 8 tkr/ per deltagare Coach Camilla Johansson Målet är att ge unga människor med svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden de kunskaper som behövs för att hitta en hållbar yrkesinriktning som stärker deras yrkesval. 3 ungdomar ska medverka under 215 och alla ska ha hitta sätt att klara av att fungera på en arbetsplats och ha kommit fram till ett yrkesval och en plan för att närma sig detta yrkesval och arbetsmarknaden. Ansvarig coach är anställd på arbetsförmedlingen men placerad på Ame. Innehållet är huvudsak individuell coachning som sker utifrån deltagarens förutsättningar att klara arbete. Många har någon form av funktionsnedsättning men bara en person har aktivitetsersättning. Ca hälften är nya i Sverige. Alla är under 26 år. Parallellt har Camilla arbetat med en grupp som hon fått ut i praktik och där hon besöker dem på arbetsplatsen ca 1 ggr veckan och också stämmer av med arbetsgivaren. Samtidigt har det funnits grupp som behöver mycket samtal och stöd för att våga sig ut på en praktik. I några fall har hon behövt koppla på arbetsförmedlingens SIUS för att de ska få rätt stöd. En arbete har skett i flerpart med andra myndigheter. Aktiviteten avslutas i och med 215 och de 7 som fortfarande behöver stöd tas över av sius i arbetsförmedlingen. Häromveckan var det en tjej som jag hjälpte till jobb som ringde mig, nu som representant för företaget, och ville ha in en praktikant som de kan lära upp för timtid, det är kul då känner man att man har gjort något bra. 1

11 Reflexioner från coach Samverkansvinster : Information mellan myndigheterna om AF s olika program och vad som gäller fungerar smidigt snabbare administrationsvägarna mellan myndigheterna bygger broar med mer förståelse för varandras verksamheter så att det inte blir vi och dom samt att man direkt kan ge besked vad som gäller. större förståelse för varandras jobb ex integration inom kommunen samt SFI, vilket engagerat jobb och hur viktigt det är att vi tillsammans jobbar med detta annars lyckas vi inte med detta gigantiska uppdrag Blivit mer ett med kommunens viktiga verksamheter som socialförvaltning, alkpol, ame, komvux, sfi Ser det gemensamma uppdraget kring individen, inte någon man ringer då och då. Stor beundran av duktiga SFI lärare som brinner för sitt jobb och gör allt för att lösa SFI och praktik. Systemhinder: all sekretess som finns överallt som skulle kunna tänjas på för det skulle ibland göra det lättare för individen Målgruppen: Det är stor skillnad med de personer som kommer från etableringen. Beroende på utbildningsbakgrund och det egna landets traditioner så är en del väldigt ambitiösa och drivna och vill fort komma ut på arbetsmarknaden, ibland så att man får bromsa dem. De som däremot inte har någon utbildning och där traditionen är hemarbete för kvinnorna är det mycket svårare att arbeta för en framtid på en arbetsmarknad. Det finns också de som har en specifik utbildning och inte kan tänka sig att göra några avsteg från det. Samtidigt är det väldigt givande att jobba med de från etableringen eftersom de är väldigt tacksamma för allt man gör för dem. Framgångsfaktorer: Arbetsgivare är mycket givande att jobba med och utan dem skulle de sökande inte komma i jobb. Något av det viktigast är att hålla det man lovar. Om jag ska återkomma med besked ex på måndag ska jag också göra det den dagen. Man måste visa respekt för deras jobb och visa intresse och ta sig tid. Det som har gjort att de jag arbetat med är kvar på sina arbetsställen är att jag alltid funnits med i bilden före och efter det blivit anställning. Det jag kommer att ta med mig är att fortsätta jobba på det sättet jag gör nu och fortsätta med det i min nya roll och vara den jag är och inte se hinder utan möjligheter med de man jobbar med för alla har potential. Jag skall även försöka ha kvar det fina samarbeta jag fått med andra aktörer. Insatsen har haft 44 personer i åldrarna år 14 % har haft ekonomiskt bistånd från kommunen, 2% från försäkringskassan, 25% integrationsersättning och 59% från arbetsförmedlingen 44 personer är avslutade varav 12 till arbete och 9 till studier. Sammanfattning ungdomsinsatser Totalt har 193 personer avslutats registrerade i SUS. I gruppen Övrigt finns många som får fortsatt stöd på olika sätt. Sammantaget har 71 börjat arbeta och 3 fortsatt eller börjat studera ibland med fortsatt offentlig ersättning helt eller på deltid. 11

12 Vid avslut ungdomsinsatser Övrigt 23% arbete 28% Arbetssökan de på af 24% Arbete med lönesubv 11% Studier 16% Försörjning före resp efter insats Start 5 1 Avslut Av de med ingen offentlig försörjning före är 5-55 individer försörjda av släkt eller sparade medel. De går i skola (gymnasiet) eller är arbetslösa och har ännu inte kommit in i Ungdomsgarantin och fått aktivitetsstöd. En person kan ha ersättningar från flera håll. Ungdoms och Vuxencentralen Åmål Ansvarig: Åmåls kommun Finansiering: 1/3 av samordnare och lokaler för samlokalisering. Övrig personal från behandlingsenheten IFO, två vårdcentraler och psykiatrin. Samarbete etableras med BUP, skolhälsovård, Jobbcenter, af, fk Antal i år : ca 7 personer Processledare Mia Hed Mottagningen startade under maj och har haft drop-in tider 2 kvällar i veckan och varje förmiddag mellan 8:3 och 1:. Utöver det finns möjlighet till bokade tider. Fram till september har ca 43 personer har sökt mottagningen. Under oktober till december har ytterligare 31 nya tillkommit. Av dem är 4 under 18 år. Enbart i december hade centralen ca 1 besök där en stor del av dem var intensivt arbete med bl.a Hap-programmet som är ett 12

13 strukturerat arbete kring haschmissbruk. De som kommer har erbjudits friskvårdinsatser, samtal, råd och stöd och i några fall samordnad individuell plan (SIP) med vårdcentral och socialtjänst. Under hösten har man intensifiera marknadsföringen och fler samarbetsparter har funnits på plats fysiskt i lokalerna, som tex jobbcentrum. En forskare från högskolan Väst, Margareta Bolin, följer verksamheten från hösten 215. Från självärdering i december 215 Vilken målgrupp når vi? Främst vuxna med relationsproblem en del med missbruk inte så många under 18 Några kommer hänvisade tex från skolan, jobbcentrum nytt Nysvenskar som har problem med tonårsbarn Unga som inte går i skolan under gymnasienivå Vuxna med psykiska diagnoser Hur hittar klienterna mottagningen? En del via föräldrar, försörjningsstöd öppen psyk, vårdcentralerna jobbcentrum, skolan och några på eget initiativ Vad kännetecknar målgruppens behov? Personer med psykisk ohälsa som vill ha hjälp men inte kan passa tider Drogproblem men når inte de yngsta tex gymnasieungdomar, Relationsproblem par, familjer, Finns det andra insatser som behövs? Gymnasieavhopparna behöver kanske annat Nyanlända familjer har behov av undervisning Traumabehandling för nyanlända Tid för de som behöver någon med sig hela tiden Casemagament insats finns men skulle behövas mer Vuxen sidan ganska heltäckande vad man kan åstadkomma ihop. Vad är innehållet för deltagarna? Case management Samtal, individuella, par, familjer, familjestöd, nätverksmöten, sip möten Aktiviteter, CRA Nån form av kartläggningssamtal startar alltid insatserna Förändras målgruppen under processen? Det kommer fler haschmissbrukare och spelmissbrukare. Par som söker råd och stöd är nya Unga med aktivitetsersättning, svagbegåvade, Hur fungerar samarbetet för klienterna? I ett fast samarbete finns IFO s råd och stöd Balderkliniken, Närhälsan, Jobbcentrum och Öppenpsykiatrin. Utöver det finns samarbete med skolan, BUP AF FK i förekommande fall. Det går snabbare att få de kontakter de behöver. Snabbare att erbjuda samordnad individuell plan. Inga problem med sekretess. Klienter kan i enstaka fall välja bort vissa samarbeten På vilket sätt har deltagarna känt sig delaktiga? Jobbar hela tiden med vad klienten uttrycker att hen behöver, gör sipar ihop med klienten. Går inte att beställa insatser men för en diskussion med vare individ om behov. Kan bli för mycket kontakter om många instanser är involverade. Kan vara mycket egen energi som måste investeras Inget kvickfix finns även om det finns många som vill ha det. 13

14 Samprövning Ansvarig: Integration och arbetsmarknadsförvaltning Åmål Budget: delfinansierat 1 tkr Utfall: 1 tkr Förväntat antal deltagare: 1 utfall: 1 Kostnad per deltagare enl budget: 1 tkr Utfall: 1 tkr/ per deltagare Arbetsterapeut Kristina Martinsson Under hösten 215 anställde Integrations och arbetsmarknadsförvaltningen i Åmål en arbetsterapeut i avsikt att utveckla en professionell verksamhet för arbetsprövning och arbetsträning i enheten utvecklingscentrum. Samtidigt fanns stort behov från arbetsförmedlingen och försäkringskassan att få del av lokalt uppbyggda arbetsprövningsplatser. Samordningsförbundet har därför medfinansierat utvecklingen av prövningsplatser under arbetsnamnet Samprövning för att öppna upp verksamheten för personer från flera myndighetssystem. 1 personer har påbörjat arbetsprövning. För en del har det funnits ett behov ev en förträning som består av att i en enkel och varm miljö vänja sig med att vara på en arbetsplats. Först efter den inledande träningen har en faktisk arbetsprövning kunnat påbörjas. Av de 1 som under hösten påbörjat en arbetsprövning har till årsskiftet ingen avslutats. Aktiviteten kommer fortsatt få delfinansiering under 216 av förbundet Syfte/Mål Rättvis, tillförlitlig och individuell bedömning av arbetsförmågan. Förbereda inför arbetslivet eller annan insats där personen kan nå egen försörjning. Målgrupp Arbetslösa personer som är i behov av bedömning och utredning av arbetsförmåga. Personer med fysiskt, psykiskt eller socialt rehabiliteringsbehov. Tid för insatsen Upp till tre månader med möjlighet till förlängning vid behov Arbetsprocess Individuell intervju med deltagaren utifrån WRI (Worker role interview) eller/och DOA (Dialog om arbetsförmåga). Gemensamt besök på Utvecklingscenters arbetsstationer. Gemensam planering med deltagaren angående val av station och målsättning. Arbetsförmågebedömning sker utifrån AWP (Assessment of Work Performance).(Bedömer färdigheterna i arbete hos personer med alla former av arbetsrelaterad problematik). Arbetsförmågebedömningar, arbetspraktik, arbetslivsinriktad rehabilitering samt social träning genomförs i stationer på Utvecklingscentrum Arbetsterapeuten följer upp deltagaren kontinuerligt och anpassar arbetsuppgifter och arbetsstationen efter behov. Uppföljning med deltagaren vid halvtid tillsammans med remittent. Slutbedömning och sammanställning enligt AWP och/eller DOA, dokumenteras i Procapita. Utvärdering tillsammans med deltagare och remittent vid avslut. Plan Resultatet slutdokumenteras och överlämnas till remittent och deltagare. 14

15 Utbildning Ansvarig: Samordningsförbundet/ Landstinget i Värmland Budget: 23 tkr Utfall:164 tkr Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa. Projekt ägs av Landstinget i Värmland och drivs i nära samarbete med Försäkringskassan. Ansvarig Processledare var Sofia Axelsson. Samordningsförbunden i Värmland inklusive vårt förbund har gemensamt finansierat processledaren. Övriga delar har bekostats av medel för kompetensutveckling kring psykisk ohälsa som försäkringskassan har s.k. KUR medel. Stressrelaterad ohälsa ökar och är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Projektet fokuserar på personer i arbetsför ålder (16-64) och där att gruppen kvinnor, mellan 3-39 år, och som har barn i åldern 3-12 år samt jobbar inom välfärdstjänster är en utsatt grupp, men även att män inom kontaktyrken drabbas och även när män och kvinnor har en jämställd arbetsfördelning av arbets- och hemuppgifter. Fokus är att i samarbete med arbetsgivare och företagshälsovård förebygga sjukskrivning eller förkorta rehabiliterings-/sjukskrivningsprocessen. Projektet har förstärkts med stöd av interna resurser genom Experio Lab (Landstinget i Värmland) samt genom Försäkringskassans nationella enhet Kundinsikt och tjänstedesign som utvecklar offentliga tjänster utifrån olika målgrupper. Under år 215 har man tagit fram olika förslag till lösningar, samt skapa prototyper som sedan under år 216 ska testas i verksamheterna och utvärderas utifrån kundnytta. Slutrapport föreligger inte i dags datum. Inom Kunskapsutvecklingen kring Psykisk ohälsa KUR, en kompetensutvecklingsinsats initierad av försäkringskassan, har tre föreläsningar/workshops genomförts i Åmål med deltagare från alla organisationer och kommuner. Medlen söktes 214 av försäkringskassan i samarbete med samordningens förbunden Vänersborg/Mellerud, Trollhättan/Lilla Edet/Grästorp och vårt förbund Februari KUR Neuropsykiatrisk baskurs med dr Christian Johansson och Attention ca 6 medarbetare. Februari Uppstartsdag med ny styrelse gemensamt med Fybodals förbunden. Mars Nationell konferens kring Samverkan i välfärden och världen, styrelsen. April KUR metoddag MI, SIP, GK ca 6 medarbetare. Maj Utbildning kring finansiell samordning med Ola Andersson ihop med Värmlandsförbunden Styrelsen. Juni Samtal med soppa i Årjäng Ämne Värmlands framtid ca 4 deltagare. Juni Almedalsveckan Förbundschef deltar. Juni sus utbildning med Helena Johansson ca 1 deltagare. September KUR Integrerad samverkan Jonas Wells ca 6 medarbetare. Oktober Integrationsforum Göteborg deltagare styrelse. Oktober Inspirationsdag Dals-Ed kring psykisk hälsa ca 6 deltagare brukare och medarbetare. November Samtal med soppa i Årjäng Ämne Arbetstillfällen för alla? Ca 4 deltagare. 15

16 Övriga utbildningar: ACT, MI, Lösningsfokuserat arbetssätt, kompetensutveckling för medarbetare i olika insatser. Utveckling Samverkan Ansvarig: Samordningsförbundet Budget:5 tkr Utfall: 476 tkr Förbunden i Värmland/Dal finansierar, sedan augusti 214, gemensamt en EU-koordinator i syfte att höja kompetensen inom förbunden gällande möjligheter att söka externa medel i olika utlysningar, specifikt Europeiska socialfonderna. I uppdraget ingår att skriva ansökningar samt delta i förberedelser förknippande med detta. Finansieringen är proportionell till förbundens årliga medelstilldelning. Samordningsförbundet Samspelet är samordnande för funktionen där förbundscheferna utgör styrgruppen för arbetet, vilket baseras på styrelsernas beslut. Eu- koordinatorn har under våren främst arbetet med att stötta Samspelet i Karlstad med en ansökan kring inkluderande arbetsmarknad som man också fick beviljad. Hon har också deltagit i ett möte för att diskuterar integration och hur man kan tänka i projekt kring målgruppen för vårt förbundsområde. Där har flera kommuner sökt och fått bevilja medel från länsstyrelserna I Säffle och Årjäng har man tillsammans med flera andra Värmlandskommuner också sökt ESF medel från Gävle och fått beviljat flera projekt. För kommunerna i Dalsland söker man i Göteborg och man har inte sökt medel för målgrupper där förbundet kan ha varit samarbetspart. I november beslutade styrelsen att säga upp avtalet i förtid om en gemensam EU koordinator från 1 december 215. Förbundschef har arbetet med hur man kan skapa utveckling av samprövningsplatser och komplementerande arbetsmarknad, deltagit i samarbete med Säffle och Årjäng kring framtagandet av deras del av ESF-projektet Värmlands framtid, informerat nya kommunfullmäktigeledamöter om Samordningsförbundens arbete, medverkat i nätverk för att sprida idéer, kunskaps utvecklat kring befolkningsbehov av samordnade insatser. Under 215 har också en kartläggning av hur samverkan ser ut i Dals-Ed genomförts genom intervjuer med medarbetare i olika myndigheter. En samrådsdag med brukare och deltagare i olika verksamheter, insatser har också genomförts. Kartläggning/utvärdering Ansvarig: Budget:22 tkr Utfall:16 tkr Kartläggning av personer med försörjningsstöd och sjukdom och som inte är berättigade till sjukpenning. Förbundet finansierar den tim tid som det tar. Det är en volyminstas som omfattar ca personer i Säffle, Åmål och Bengtsfors. Under hösten 215 skulle försäkringskassan avsätta resurser för att ge stöd, handledning och utbildning. Detta kom inte till stånd beroende på svårigheter att avsätta tid för personal. Under första halvåret 216 finns nu planerat för detta. 16