Budget Ekonomiplan

Transkript

1 Budget 2015 Ekonomiplan Godkänd i fullmäktige

2 Innehåll 1. KOMMUNENS STRATEGI Förändringar i den yttre omvärlden Kimitoöns strategi Kommunförvaltningen och förändringar i den Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna som påverkar verksamhetens utveckling Miljöfaktorer EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER Det allmänna ekonomiska läget och kommunalekonomin Kimitoöns kommuns ekonomi och förändringar i den Kimitoöns kommuns ekonomiska strategi åren BUDGETEN 2015 OCH EKONOMIPLANEN Verksamhetsmålen Inkomstgrunderna Utgiftsgrunderna Personalen Driftshushållningsdelen Resultaträkning Investeringar Finansiering av verksamheten Budgetberedning och balansering av ekonomin BUDGETENS UPPBYGGNAD, BINDANDE KARAKTÄR OCH UPPFÖLJNING Nettobudgetering Uppföljning av ekonomin och verksamheten KOMMUNKONCERNEN Kommunkoncernens målsättningar och direktiv DRIFTSHUSHÅLLNINGSDELEN Förvaltningsavdelningen Utvecklingsavdelningen Bildningsavdelningen Omsorgsavdelningen Avdelningen för miljö och teknik RESULTATRÄKNINGSDELEN INVESTERINGSDELEN Förvaltningsavdelningen Utvecklingsavdelningen Bildningsavdelningen Omsorgsavdelningen Avdelningen för miljö och teknik FINANSIERINGSDELEN AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ KOMMUNEN EKONOMI Kimitoöns Vatten

3 1. KOMMUNENS STRATEGI 1.1 Förändringar i den yttre omvärlden Kommunerna lever i osäkrare tider än någonsin förr. Det pågår exceptionellt stora strukturella förändringar inom kommunsektorn. Strukturreformen har pågått sedan Fram till i våras var kommunstrukturen det centrala i reformen. I mars 2014 gjorde partierna en helomvändning i fråga om social- och hälsovården. Vårdreformen innebär att ansvaret för hela social- och hälsovården flyttas till fem vårdområden. Kommunernas lagstadgade uppgift att ordna vården försvinner och istället överförs 200 aktörers ansvar till fem stora vårdområden fr.o.m Social och hälsovårdsreform I den nya modellen separeras ordnandet och produktionen av tjänsterna. Ansvaret för att ordna vården ankommer på fem social- och hälsovårdsområden (vårdområden). Samkommunen för vårdområdet ansvarar för att invånarna i området och andra som är berättigade till service får den service de behöver. Vårdområdet ska fatta ett beslut om ordnandet vart fjärde år. I beslutet fastställs vilka kommuner och samkommuner som ansvarar för produktionen samt deras uppgifter, allokeringen av finansiering och resurser, servicestrukturen och principerna för köpta tjänster, kvalitets- och servicenivån på vårdtjänsterna samt gemensam praxis. Dessutom redogörs för tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna. Ansvaret för produktionen av vården ankommer på en kommun eller samkommun. Förutsättningarna för produktionsansvaret kommer att definieras i den nya lagen. Den part som ansvarar för produktionen av vården ska kunna tillhandahålla en sammanhängande helhet av förebyggande, korrigerande, vårdande, rehabiliterande och övriga vårdtjänster. Vårdområdet beslutar vilka kommuner och samkommuner som ansvarar för produktionen. Dessa kan enligt beslutet om ordnandet av vården fortfarande producera servicen själva. De kan också köpa in service, till exempel av organisationer och företag och med hjälp av servicesedlar Vårdområdet är en samkommun. Varje kommun hör till något av de fem områdena. Kommunerna är representerade i vårdområdets högsta organ (samkommunstämman eller samkommunfullmäktige). Olika gruppers representation i organet tryggas enligt proportionalitetsprincipen. Kommunerna finansierar vårdområdenas verksamhet enligt kapitationsprincipen (invånarantalet), som beaktar behovsrelaterade faktorer, såsom åldersstruktur och sjukfrekvens. Dessutom kan vårdområdet besluta att också eventuella andra statsandelsfaktorer ska beaktas. Vårdområdena finansierar i sin tur produktionen av servicen. De centrala målen för social- och hälsovårdsreformen är att främja befolkningens hälsa, välfärd och sociala trygghet, att trygga tillgången till jämlik social- och hälsovård i hela landet, att förstärka basservicen inom socialoch hälsovården samt att skapa en kostnadseffektiv och verkningsfull servicestruktur. Kommunstrukturlagen Kommunstrukturlagen trädde i kraft i juli Kommunernas skyldighet att utreda sammanslagningar började gälla genast efter att lagen trätt i kraft. Det finns tre lagstadgade utredningsgrunder: sådant befolkningsunderlag som servicen förutsätter självförsörjning i fråga om arbetsplaster, pendling och samhällsstrukturen kommunens ekonomiska läge Kommunerna har meddelat finansministeriet i november 2013 med vilken eller vilka kommuner de tänker utreda sammanslagningar. Tidsfristen för utredningar och sammanslagningsframställningar löper ut sex månader efter att riksdagen antagit lagen om ordnandet av social- och hälsovården. Ikraftträdandet av bestämmelsen om tidsfristen ska fastslås skilt, efter att framskridningen med lagen om ordnandet av social- och hälsovården 3

4 preciserats noggrannare. I skrivande stund är social- och hälsovårdsreformens inverkan på kommunstrukturlagen oklart. Fullmäktige har beslutat att göra en sammanslagningsutredning i enlighet med lagen tillsammans med Pargas stad. Utredningsarbetet startade i november För tillfället har utredningsarbetet en paus i väntan på att vårdreformen ska framskrida. Under år 2015 kommer kommunerna att ta ställning till om och hur sammanslagningsutredningen fortsätter i förhållande till social- och hälsovårdsreformen. Totalrevisionen av kommunallagen Målet med totalrevisionen av kommunallagen är att förnya kommunallagen med hänsyn till förändringsbehov i verksamhetsomgivningen och i kommunförvaltningens nya strukturer. Den nya kommunallagen ska ersätta kommunallagen från 1995, och den ska fortfarande vara en allmän lag som gäller kommunens förvaltning, beslutsfattandeförfaranden och ekonomi. Åt kommuninvånarna föreslås nya möjligheter att delta i kommunens verksamhet och åt kommunerna skarpare skyldighet att täcka sina budgetunderskott. Förslaget till ny kommunallag har varit på utlåtanderunda i kommunerna under början av hösten Den nya kommunallagen ska träda i kraft Reformering av statsandelssystemet Regeringens proposition om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice överlämnades till riksdagen Lagändringen och statsandelsreformen träder i kraft Reformen bygger i stor utsträckning på de nuvarande grunderna. Systemet har förenklats och gjorts mer kalkylbaserat och bestämningsgrunderna har setts över. Kommunerna beviljas fortsättningsvis statsandelar, men de kommer att skäras ner avsevärt i enlighet med tidigare rambeslut. Tillsammans med verkningarna av de reviderade statsandelsgrunderna kommer åtgärderna att leda till att statsandelarna minskar betydligt i många kommuner. I statsandelsreformen ingår för den kommunala basservicens del en övergångsperiod på fem år under vilken förändringarna i statsandelen jämnas ut. År 2015 kan förändringen vara högst +/- 50 euro per invånare. För Kimitoöns del betyder statsandelsreformen en minskning på 290 euro/invånare eller totalt 2 miljoner euro. 1.2 Kimitoöns strategi VISION Kimitoön är en självständig, aktiv och modig kust-kommun, som vet vad den vill och målmedvetet jobbar för att uppnå det. VÄRDERINGAR Öppenhet Vi vill att alla känner sig välkomna hit och vill stanna. Vi informerar och kommunicera rakt och öppet och i rätt tid, tvåspråkigt, såväl internt som externt. Öppenhet på två språk Aktivitet Vi jobbar med entusiasm för att leva i en aktiv och framåtsträvande kommun. Kommuninvånarna och personalen inspireras att se det bästa med Kimitoön. På så vis utgör alla ambassadörer för Kimitoön och stärker vår positiva image tillsammans. Framåtanda varje dag Förnyelse Vi hittar effektivare lösningar och metoder genom att kontinuerligt utvärdera och förändra serviceproduktionen och söka samarbete med andra aktörer. Förändring - en del av vardagen. 4

5 HANTERING AV KOMMUNENS STRATEGI I KOMMUNENS VARDAG Strategi Kimitoöns strategi Program Kultur Hållbar utveckling Näringspolitik Budgetårets tyngdpunter Tyngdpunkt Tyngdpunkt Tyngdpunkt tyngdpunkter Tyngdpunkter Tidtabell, Budget, Resurser, Ansvarig, Styrning BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER Budgetårets tyngdpunkter är några större helhetssatsningar som berör kommunen tvärsektoriellt. De har sitt ursprung i strategin och stöds av strategins helhetsmålsättningar. Tyngdpunkterna har en tidtabell, en resursbeskrivning samt en budget och en ansvarsperson. Under budgetåret Omsorgens behovsutredning och fastighetsplan Vad: Omsorgens plan verkställs. Verksamhetsutrymmen uppfyller inte dagens krav, de är slitna och på vissa ställen för små. Tidtabell: Resurser: Omsorgsavdelningen Ansvarig: Omsorgschefen Uppskattad kostnad: Investeringskostnaderna framgår ur planen. Betydande inbesparingar i driften. 2. Personalplan Vad: Ifall vårdreformen genomförs på planerat sätt kommer kommunen inte att behöva upprätthålla alla stödfunktioner i samma utsträckning som nu. Samtidigt pensioneras rekordmånga anställda under de kommande två-tre åren. En personalplan uppgörs där det framtida behovet klargörs i förhållande till hur den naturliga avgången kan utnyttjas på bästa sätt. Tidtabell: Under år 2015 Ansvarig: Förvaltningschef i samarbete med avdelningschefer och enhetschefer Uppskattad kostnad: Innebär inbesparing. 3. Bostadsproduktion Vad: Skapa förutsättningar för bostadsproduktion. Aktivera kommunens bolag och hitta privata aktörer som verkställer projekt. Tidtabell: Resurser: Tekniska chefen och tekniska avdelningen Ansvarig: Kommundirektören 5

6 Uppskattad kostnad: Verkställs utanför kommunens budget. Omfördelning av tyngdpunkterna i arbetsuppgifterna. 4. Näringslivet Vad: Tidtabell: Resurser: Ansvarig: Bättre hantering av näringslivsfrågorna. Näringslivsfrågorna sköts på ett mera ändamålsenligt sätt, med en långsiktig strävan om att bli en av regionens mest näringslivsvänliga kommun. Avsikten är att stöda samtliga branscher på Kimitoön i samarbete med företagarna. Kimitoön vill också kunna locka nya företag att etablera sig på orten, för att skapa nya arbetsplatser på Kimitoön. Påbörjats år 2013 i och med att Kimitoön erhållit status som en kommun i plötslig strukturomvandling. Arbetet fortgår åtminstone till år Utvecklingsavdelningen, tekniska avdelningen (utvecklingschef, teknisk chef, infrachef, företagsrådgivare, näringslivschef, turismchef, projektledare). Kommundirektören 5. Ny kundservicehelhet och effektivering egna verksamhetsutrymmen Vad: Kraven på gemensam kundservice för offentliga sektorn kommer att kräva nya utrymmeslösningar. Tilläggsutrymmen inom arkiveringen skapas inom de kommande åren. Eventuellt kommer Dalsbruks kommunkansli att ersättas av nya utrymmen. Västansfjärds kommunkansli är till salu. Tidtabell: Kundservicelösning som inleds senast år 2016, resten fortlöpande Ansvarsperson: Avdelningschefer, enhetschefer i samråd med fastighetschef Uppskattad kostnad: Enligt enskilda projekt 1.3 Kommunförvaltningen och förändringar i den Kommunerna lever i osäkrare tider än någonsin förr. Det pågår exceptionellt stora strukturella förändringar inom kommunsektorn. Strukturreformen har pågått sedan Fram till i våras var kommunstrukturen det centrala i reformen. I mars 2014 gjorde partierna en helomvändning i fråga om social- och hälsovården. Vårdreformen innebär att ansvaret för hela social- och hälsovården flyttas till fem vårdområden. Kommunernas lagstadgade uppgift att ordna vården försvinner och istället överförs ansvaret till fem stora vårdområden. Reformerna har beskrivits närmare i kapitel Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet Kommunens organisation och framtida roll är helt beroende av hur social- och hälsovårdsreformen utformas. Över hälften av kommunens budget och personal flyttas i social- och hälsovårdsreformen bort från kommunen. Den kommunala verkligheten kommer att se helt annorlunda ut efter social- och hälsovårdsreformen. Förändringen kommer att skapa en helt ny sorts kommuner i vårt land. De nya kommunerna kommer ekonomiskt att vara ytterst sårbara då över hälften av kommunens utgifter kommer att styras av en extern aktör. I skrivande stund är lagen om ordnandet av social- och hälsovården på remiss i kommunerna. Enligt planerna ska vårdområdena och produktionsområdena inleda sin verksamhet i början av I det här skedet är det omöjligt att exakt förutspå hur reformen kommer att påverka de enskilda kommunernas budget och ekonomiplan. Finansministeriets Kundservice 2014 projekt föreslår ny lagstiftning enligt vilken kommunerna ska svara för grundandet och underhållet av den offentliga förvaltningens gemensamma kundserviceställen. De gemensamma serviceställena ska alltid tillhandahålla kommunens egen kundservice och sådana statliga myndighetstjänster som har flest kundbesök. Åtminstone 90 procent av invånarna inom serviceställets verkningsområde har högst 40 kilometer till servicestället. Dessutom ska FPA, Lantmäteriverket och andra statliga myndigheter tillhandahålla 6

7 sina tjänster vid serviceställena på avtalsbasis. Kunderna betjänas antingen på plats eller via distansservice. Projektet innebär att all statlig service på lokal nivå flyttas till de gemensamma serviceställena. Lagen ålägger kommunerna skyldighet att upprätthålla gemensamma kundserviceställen. Övergången till en gemensam kundservice ska ske stegvist före Reformen genomförs år 2016 i Egentliga Finland. 1.5 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna som påverkar verksamhetens utveckling Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har en längre tid varit nedåtgående. Per 30.9 har befolkningen under år 2014 minskat med 44 personer (motsvarande siffra i fjol var -47 personer och året före -58 personer). Födelseunderskottet är -26, dvs. att det avlidit fler personer än vad det fötts nya personer i kommunen. Nettoflyttningen är negativ, - 30 personer, varav nettoinvandringen är positiv Skatteintäkterna och grunden för dessa har under det senaste året utvecklats till en av de största riskfaktorerna. Från år 2009 till prognos för år 2014 och budget för år 2015 har kommunalskattenivån inte stigit alls. Samtidigt innebär statsandelsreformen att kommunen förlorar 2 miljoner i statsandelar. För att hantera dessa realititeter krävs en total omvärdering av verksamhetens omfattning och struktur. Den dagliga verksamheten innebär en rad riskfaktorer som kommunen genom målinriktade satsningar försöker förutse och förebygga. Ränte- och finansieringsriskerna granskas kontinuerligt. Arbetarskyddet och företagshälsovården arbetar med riskkartläggningar och kommer stegvis under ekonomiplaneperioden att kartlägga de olika arbetsplatserna. Egendomsmassan är granskad och skyddad genom försäkringar. Kimitoöns kommun har för avsikt att utveckla riskanalyseringen med hjälp av Kommunförbundets riskbedömningsformulär. Syftet med riskbedömningsformuläret är att stödja riskbedömningen och riskhanteringen i ledningsarbetet och den dagliga verksamheten. Formuläret är inte tänkt att användas som sådant, utan omformas enligt kommunens organisations egen karaktär och behov. 1.6 Miljöfaktorer Kommunen har under 2010 uppgjort ett program för hållbar utveckling Eko-logiskt för åren I budgetboken har varje avdelning satt upp 1-2 miljömål som i de bindande målsättningarna markerats med en äppelsymbol. Miljömålen utvärderas sedan i bokslutet med ett färgsystem. 7

8 2. EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Det allmänna ekonomiska läget och kommunalekonomin I år har vi sett den ena ekonomiska prognosen efter den andra dala. Ännu i början av året såg det ut som om den ekonomiska tillväxten skulle bli en aning positiv i år och att vi skulle få uppleva en lite tydligare tillväxt redan nästa år. Så gick det ändå inte. Nu är nästan alla prognoser för i år negativa, en del mer, andra mindre. Tillväxtprognoserna för nästa år ser lite bättre ut, men bara lite. Om och när tillväxten börjar komma igång igen blir den också i bästa fall mycket blygsam jämfört med tidigare år. Enligt vissa utsikter kommer den blygsamma tillväxten att fortsätta länge. Den svaga ekonomiska tillväxten återspeglar sig med all säkerhet också på kommunernas ekonomi. Skatteinkomsternas tillväxt är av ett helt annat slag än vad vi varit vana med i närhistorien. Staten sparar via kommunerna genom att skära ner statsandelarna i rask takt. Nästa år är den totala effekten av nedskärningarna redan över 1,4 miljarder euro. Utan dessa nedskärningar skulle den kommunala ekonomin inte ha något strukturellt underskott, som vi fått läsa om i regeringens strukturpolitiska program. I programmet har det satts som mål att kommunerna genom anpassningsåtgärder ska spara in 1 miljard euro fram till år Kommunerna håller i år på att genomföra dessa åtgärder genom skattehöjningar till ett belopp av 400 miljoner euro och genom olika former av personalanpassningar till ett belopp av 600 miljoner euro. Kommunernas sammanlagda resultat för 2014 kommer antagligen att ligga rejält på plus, men det beror till stor del på stora extraordinära poster. Bolagiseringarna väntas ge upphov till bokföringsposter som förbättrar årets resultat. Den nya kommunallagen och statsandelsreformen träder i kraft En stor förändring i kommunallagen är att skyldigheten att täcka underskott blir strängare och att den utvidgas till att gälla också sam-kommuner. Vad statsandelsreformen beträffar är det säkert många kommuner som funderar på varifrån de ska ta de felande beloppen för att täcka sina utgifter. För många kommuner blir reformen ekonomiskt en mycket svår nöt att knäcka. I budgetpropositionen för 2015 ingår ett förslag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa i fråga om ansvaret för finansieringen av arbetsmarknadsstödet. Förslaget har stor inverkan på kommunerna. Överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet från staten till kommunerna har beräknats öka kommunernas utgifter med 150 miljoner euro. Samtidigt sparar staten in motsvarande belopp. De verkliga kostnaderna för kommunerna kommer ändå att bli större. I sin helhet innebär budgetpropositionen att kommunernas finansiella ställning nästa år försvagas med sammanlagt -218 miljoner euro. Kommunernas utgifter åren I slutet av fjolåret uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen för Avtalsperioden för de kommunala kollektivavtalen enligt sysselsättningsoch tillväxtavtalet är i kraft till och perioden består av två delar. Den första delperioden upphör i slutet av 2015 och omfattar två avtalsenliga förhöjningar. Kostnadseffekten av årets avtalsförhöjningar som i huvudsak inföll i juli, uppgår till i genomsnitt 0,8 %. Förhöjningens inverkan på budgeten är hälften av detta, dvs. 0,4 %. År 2015 genomförs de avtalsenliga förhöjningarna huvudsakligen I genomsnitt är de avtalsenliga förhöjningarnas kostnadseffekt 0,4 procent, men eftersom semesterreformen som trädde i kraft redan i år finansierades genom dessa medel, kommer kostnadseffekten för kommunsektorn att minska nästa år till i genomsnitt 0,3 procent. Av detta är sex månaders inverkan på budgeten 0,15 %. Löneöverhänget på 0,4 procent inverkar också på lönekostnaderna. Kostnadseffekterna av de avtalsenliga förhöjningarna är därför cirka 0,6 procent år Dessutom inverkar också eventuella arbetserfarenhetstillägg, arbetsgivarnas olika lösningar (t.ex. besparingar) och förändringar i personalstrukturen. Förhandlingar om avtalsuppgörelsen för den andra delperioden förs år Kommunernas lönekostnader kommer alltså att öka mycket måttligt i jämförelse med tidigare år. I enlighet med Finansministeriets prognos kommer förtjänstnivåindex för kommunsektorn dock att stiga till en högre nivå än vad avtalsförhöjningarna indikerar, dvs. till 1,2 procent. Nästa år uppskattas förtjänstnivåindex stiga ungefär lika mycket. 8

9 Kommunernas inkomster Kommunernas sammanlagda skatteredovisningar ökade i fjol med rentav 6,8 procent, vilket innebar att redovisningsnivån steg till 20,6 miljarder euro. Enligt Kommunförbundets skatteprognos minskar skatteredovisningarnas tillväxttakt i år betydligt jämfört med fjolårets ovanligt höga nivå. Till skatteinkomsternas långsamma tillväxt bidrar bland annat också de måttfulla avtalsenliga förhöjningarna enligt den nya arbetsmarknadsuppgörelsen, den anspråkslösa ekonomiska utvecklingen, ändringarna i skattegrunderna och befolkningens stigande ålder. Kommunalskattetillväxten uppskatta stanna på 1,4 procent i år, trots att nästan hälften av kommunerna höjde sina inkomstskatte-satser i början av året. Till följd av höjningarna steg kommunernas genomsnittliga kommunalskattesats med 0,36 procentenheter till 19,74 procent. År 2015 kommer förvärvsinkomsternas tillväxttakt att fortsättningsvis vara cirka två procent, eftersom prognosen för lönesumman beräknas stiga till 1,7 procent i och med den förbättrade allmänna ekonomiska tillväxten. Avtalslönerna stiger måttligt, men övriga faktorer höjer det allmänna förtjänstnivåindexet rejält. Trots att lönesummetillväxten blir snabbare förutspås kommunalskatteredovisningarna öka endast med 1,2 procent år En viktig orsak till redovisningarnas svaga tillväxt är de utökade avdragen i kommunalbeskattningen. År 2015 kommer flera avdrag att höjas, såsom pensionsinkomstavdraget, förvärvsinkomstavdraget och grundavdraget. Andra faktorer som minskar kommunalskattens tillväxt är det nya barnavdraget och höjningen av de tre lägsta inkomstgränserna i statens inkomstskatteskala med cirka 1,7 procent. Den samlade effekten på kommunernas inkomstskatter till följd av ändringarna i skattegrunderna uppskattas till -131 miljoner euro år De förlorade skatteinkomsterna ska dock kompenseras kommunerna till fullt belopp via statsandelssystemet genom en ökning av statsandelarna. År 2014 är kommunernas andel av samfundsskatten 35,56 procent. Den svaga ekonomiska tillväxten ser inte ut att ha någon dramatisk effekt på kommunernas samfundsskatteutfall, främst på grund av faktorer i anslutning till redovisningstidpunkterna. Samfundsskatteintäkterna beräknas i år öka med rentav 6,0 procent, vilket innebär cirka 1,39 miljarder euro för kommunerna. Kommunernas samfundsskatteandel ökar 2015 jämfört med 2014, eftersom kommunernas andel av samfundsskatten höjs med 75 miljoner euro som kompensation för de ökade kostnaderna i samband med arbets-marknadsstödsreformen. I fråga om samfundsskatten har även andra mindre änd-ringar i skattegrunderna föreslagits. Dessa ska kompenseras kommunerna genom en ändring av samfundsskatteandelen. I basservicebudgeten förutspås kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna bli 36,36 procent nästa år, men procenttalet preciseras under slutet av året. För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna i sin helhet uppgå till 1,47 miljarder euro år Samfundsskatten skulle då öka med 5,8 procent jämfört med föregående år. Den temporära höjningen av kommunernas samfundsskatteandel på fem procentenheter upphör 2016, om det inte fattas ett nytt beslut om saken i nästa regeringsprogram. Redovisningarna av fastighetsskatt ökar rejält 2014 till följd av fastighetsskattereformen. Redovisningarna uppskattas öka med över 10 procent och fastighetsskatten ökar till cirka 1,5 miljarder euro. År 2015 uppskattas fastighetsskatten öka med cirka fyra procent jämfört med i år. Källa: kommunalekonomi 3/ Kimitoöns kommuns ekonomi och förändringar i den Kimitoöns kommun har hittills varit en ekonomisk framgång. Alla fem år, , har innehavit ett positivt resultat. Kommunen har per ett ackumulerat överskott på 12,5 miljoner euro. År 2014 ser resultatet ut att bli nära +/- 0. Det innebär samtidigt att trenden bryts och att vi går från ekonomiskt gynnsamma tider mot betydligt kärvare tider. Skatteintäkterna och grunden för dessa har under det senaste året utvecklats till en av de största riskfaktorerna. Det är speciellt kommunalskattens utveckling som är verkligt svag. År 2013 var ett undantag då kommunalskatteintäkterna var nästan 19,4 miljoner. Det berodde dels på skattetekniska orsaker men också på att en rad andra mindre faktorer samverkade. I prognosen för år 2014 och i budgeten för år 2015 ser kommunalskatten ut att återgå till nivån från år , dvs kring 17,5 miljoner euro. Det innebär att på fem år har i princip ingen tillväxt alls skett. 9

10 Externa kostnader och skatteintäkter ,0 50,0 40,0 41,0 42,3 43,8 45,4 47,3 47,7 Milj. 30,0 20,0 21,1 21,0 21,5 20,7 22,6 20,9 10,0 0,0 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 Ändrad BG 2014 Kostnader Skatteintäkter Den nya statsandelsreformen innebär för Kimitoön 2 miljoner mindre i statsandelar. Nedskärningen är 290 euro / invånare under en femårig övergångsperiod. Då staten skär i statsandelarna samtidigt som kommunalskatten inte växer, betyder det att det inte finns någon som helst spelrum i ekonomin. En kraftig ekonomisk nedgång står bakom dörren. Driften måste anpassas för att möta dessa förutsättningar. Samtidigt finns en stor reparationsskuld i kommunens fastighetsmassa. Investeringsbehovet de kommande är betydande. Samtidigt försämras årsbidraget i ekonomiplanen som följd av liten skattetillväxt och nedskärningar i statsandelarna. Eftersom skatteutvecklingen inte är tillfällig, utan grundar sig på en bestående, måste driften kunna anpassas till de minskade inkomsterna. I driften kan man inte uppnå tillräckliga kostnadsminskningar genom inbesparingar utan man måste göra betydande strukturella förändringar, som har ekonomisk vinning också på många års sikt. 2.3 Kimitoöns kommuns ekonomiska strategi åren Kommunens ekonomi störtdyker? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat kommer att bli året som kommunen övergår från en period av överskott till en period av underskott. Budgeten för år 2015 visar ett underskott på ca euro. För år 2016 uppskattas underskottet till nästan 2 miljoner euro och 2017 visar ekonomiplanen underskott på över 3 miljoner euro. Ordentliga åtgärder krävs för att undvika en störtdykning. 10

11 Över- / underskott åren Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 E.plan 2016 E.plan 2017 Kostnaderna ökar överlag och speciellt inom social- och hälsovården. Samtidigt som kostnaderna ökar har kommunens skatteintäkter minskat och prognosen är att de inte ökar under de närmaste åren bl.a. p.g.a. minskat antal arbetsplatser. En regelbunden ökning av statsandelarna har de senaste åren hjälp till att hålla kommunens ekonomi i balans. År 2014 är statsandelar på sin topp. Från och med år 2015 minskar de årligen p.g.a. statsandelsreformen. Totalt förlorar kommunen drygt 2 miljoner euro under åren Ytterligare statsandelsminskningar kommer då staten minskar sin andel av finansieringen av kommunernas basservice från ca 30 % till ca 25 %. När vi blickar framåt kan vi klart konstatera att den ekonomiska utvecklingen tvingar oss att producera service med effektivare metoder än tidigare. Kommunens budget består av kostnader vi kan påverka och kostnader som vi inte direkt kan påverka. Exempel på det senare är större samkommuner eller samarbetsområden där kommunen är medlem. Nästan ¼ av våra kostnader är sådana vi inte kan påverka. Tuffa beslut väntar Kimitoön kan stå in för aldrig tidigare skådade nedskärningar. Kommunens ekonomi måste anpassas oberoende av kommande kommunreform och vårdreform. Kommunen har aktivt anpassat sina kostnader och det är av avgörande betydelse för kommunens framtida existens att anpassningen fortsätter. Det behövs flera aktiva anpassningsåtgärder för att framöver hålla kommunens ekonomi i balans. I praktiken innebär det att hela verksamheten granskas, personalantal, utrymmen och serviceprocessen. De kommande nedskärningarna kommer att märkas i kommuninvånarnas vardag. Servicen finns kanske på ett annat ställe i framtiden. En effektivare verksamhet kräver konkreta ändringar, det hjälper inte längre att finslipa nuvarande verksamhetsmodeller. Kommunens förmåga att fatta beslut om nedskärningar kommer att avgöra om Kimitoöns kommun kan fortsätta som självständig kommun. En självständig kommun kräver en ekonomi som är i balans. Investeringar och lån Kommunen har under många år haft en måttlig investeringsnivå. Detta bland annat för att vissa projekt (t.ex. nya daghemmet) dragit ut på tiden. Nu kommer flera projekt att genomföras samtidigt under de närmaste åren. Projekten är nödvändiga för att verksamheten ska kunna skötas i ändamålsenliga och tidsenliga utrymmen. I ekonomiplanen finns ca 20 miljoner investeringar under åren Samtliga ska förverkligas med lånade pengar. Trots att vissa justeringar kan göras i investeringsnivån, är enbart renoveringsbehoven av byggnader sådan att investeringspott blir stor de närmaste åren. Finansieringsanalysen visar att kommunen redan år 2016 måste låna pengar för att klara av amorteringar av gamla lån och från och med år 2017 är årsbidraget nära noll. Om årsbidraget går under noll måste lån upptas för att de dagliga driftskostnaderna ska kunna betalas. 11

12 6 000 Lån / invånare Kommunen har enligt gällande rekommendationer godkänt en ny avskrivningsplan, som trädde ikraft Den nya planen är avsevärt tuffare än den gamla. Avskrivningstiden för byggnader har förkortats från 30 år till 20 år och också andra liknade åtstramningar har gjorts. Detta betyder att avskrivningarna för nya projekt blir högre. Analys Så gott som alla kommuner i vårt land har råkat in i en ekonomiskt svår situation. Kimitoön har klarat sig mycket bra såhär långt, men nu krävs åtgärder för att undvika en ekonomisk störtdykning. Årsbidraget blir mycket svagt från och med år 2017, om inte åtgärder vidtas. Om inte ändringar görs i snabb takt, kan kommunen hamna i ett mycket svårt ekonomiskt läge. Ju större de årliga underskotten blir, desto svårare är det att igen uppnå balans. Enbart en höjning av skatterna löser inte de ekonomiska bekymren. Omstruktureringar i verksamheten behövs. För att täcka ekonomiplaneperiodens underskott skulle det krävas en höjning av skatteprocenten med ca 3 procentenheter. Från nuvarande 19,75 % till 22,75 %. En dylik höjning kan inte anses vara motiverad och realistiskt, då det finns möjlighet att effektivera verksamheten. Orsaker Orsakerna till att stora nedskärningar måste göras är följande: - Skatteintäkterna ökar inte p.g.a. färre arbetsplatser och befolkningsminskning. - Statsandelarna minskar kraftigt, då staten genomför reformer. Ökade statsandelar har tidigare hållit kommunens ekonomi i balans. - Kostnaderna ökar bara måttligt (0,5 % år 2015, 1 % år 2016 och 1,6 % 2017). En måttlig ökning är dock inte tillräckligt, utan en bestående kostnadsminskning måste göras. - Social- och hälsovårdens verksamhet har inte anpassats till det minskande befolkningsunderlaget. 12

13 Externa kostnader, skatteintäkter och statsandelar ,00 50,00 40,00 41,00 42,29 43,78 45,39 47,25 47,75 48,16 48,88 49,71 Milj. 30,00 20,00 10,00 21,07 20,98 21,47 18,96 17,78 15,97 20,75 20,71 22,59 21,91 22,40 22,00 21,21 21,64 21,74 21,84 21,70 21,14 Kostnader Skatteintäkter 0,00 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 Prognos 2014 BG 2015 EP 2016 EP 2017 Statsandelar Ekonomiska riktlinjer Fullmäktige fastställer följande riktlinjer för kommunens ekonomi för åren : 1) Kommunen fortsätter med att aktivt sälja fastigheter som inte behövs i verksamheten. 2) Kommunen uppgör under våren en handlingsplan, där målsättningen är en bestående sänkningen av verksamhetskostnaderna på sikt. Planen utgör grund för prioritering av kommande års verksamhet och servicenivå. Planen är nödvändig också med tanke på att kunna anpassa kostnader, då en femtedel av kommunens personal pensioneras under de fem närmast kommande åren. Kommunstyrelsen får i uppdrag att uppgöra en handlingsplan och begära förslag till inbesparingar av samtliga nämnder. Kommunstyrelsen presenterar handlingsplanen för fullmäktige så att beslut kan fattas under senast i juni ) Investeringar utöver de som finns i ekonomiplanen görs endast av särskilt motiverade grunder. Behovsutredningen och fastighetsplanen inom omsorgen förverkligas. Utöver detta ska alla sektorer granska sin verksamhet. 4) Kommunen gör ett underskott på högst 1 miljon euro år 2016 och år 2017 enligt budget. Underskott möjliggörs av tidigare års samlade överskott på drygt 12 miljoner euro. 5) Kommunen utreder en höjning av såväl kommunalskatten som fastighetsskatten för år Kritiska framgångsfaktorer Bedömningskriterier Nivå/målsättning Investeringar Skuldbördan högst 30 milj. Skuldbörda slutet av 2017 ca euro/inv. Överskott/underskott högst totalt 3 miljoner Kassan Antal dagar 18 dagar 13

14 3. BUDGETEN 2015 OCH EKONOMIPLANEN Verksamhetsmålen I budgeten och ekonomiplanen godkänns verksamhetsmålen för kommunens verksamhet och ekonomi. Målen är bindande för kommunens organ och utgör en del av den budget som kommunen skall följa i sin verksamhet och ekonomiska hushållning. När fullmäktige tar beslut om budgeten skall det klart och tydligt framgå vilka verksamhetsmål som fullmäktige godkänt som bindande mål. Enheterna och avdelningarna använder vid uppställande av verksamhetsmålen kvantitets-, kvalitets-, ekonomioch produktivitetsmålsättningar. Målsättningarna härleds ur resultattänkande och uppställs verbalt i form av nyckeltal och resultatmålsättningar. För varje mål måste dessutom anges den eftersträvande nivån och uppföljningsverktyg. 3.2 Inkomstgrunderna Det osäkra ekonomiska läget som pågått flera år fortsätter i samhället och inverkar även på Kimitoöns kommun. De kommande åren innebär flera olika osäkerhetsfaktorer för Kimitoöns kommuns ekonomi. Den svaga ekonomiska tillväxten i samhället, minskade arbetsplatser lokalt och nationellt och osäkerhet kring den kommande social- och hälsovårdsreformen gör att såväl verksamhet som skatter och statsandelar är svåra att uppskatta för ekonomiplaneperioden. Den nya kommunallagen och statsandelsreformen träder i kraft Den nya statsandelsreformen innebär för Kimitoön 2 miljoner euro mindre i statsandelar under en femårig övergångsperiod. Skatter Budgeten och ekonomiplanen har beräknats med en inkomstskattesats på 19,75 procent. Kommunalskatten beräknas år 2015 inbringa 18 miljoner euro. År 2013 var kommunalskatteintäkterna nästan 19,4 miljoner. Detta var en ovanligt hög nivå som dels berodde på skattetekniska orsaker. I prognosen för år 2014 och i budgeten för år 2015 ser kommunalskatten ut att återgå till nivån från år , dvs. kring 17,5 miljoner euro. Det innebär att på fem år har i princip ingen tillväxt alls skett för kommunalskattens del. Samfundsskatten beräknas år 2015 uppgå till euro, en liten minskning från budgeten för år Fastighetsskattesatsens undre och övre gränser för den allmänna fastighetsskatten samt för stadigvarande bostäder höjs år Den allmänna fastighetsskattesatsens nya intervall är 0,8-1,55 % och intervallet för skattesatsen för stadigvarande bostäder är 0,37-0,8 %. Fastighetsskatten är för år 2015 och för ekonomiplane perioden beräknade med en procentsats om 1,1 för allmän fastighet och 0,37 för stadigvarande boende. För Kimitoöns del utgör höjningen av skattesatsens undre gräns för stadigvarande bostäder en avkastning om drygt euro. Avkastningen som denna förändring för med sig elimineras dock kommunvis bort via statsandelssystemet. År 2015 beräknas intäkterna från fastighetsskatten uppgå till 3 miljoner euro. För ekonomiplaneperioden väntas ingen större ökning av skatteintäkterna. Skatteslag BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS ÄNDRAD BG 2014 BG 2015 BG 2016 BG 2017 Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Totalt

15 Skatteinkomster BS 2011 BS 2012 BS 2013 Ändrad BG 2014 BG 2015 EP 2016 EP 2017 Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt Statsandelar Syftet med statsandelssystemet är att en jämn tillgång till den offentliga service som kommunerna ansvarar för ska kunna tryggas i hela landet med en rimlig skattebörda. Genom systemet utjämnas skillnader i kostnaderna för kommunal service och skillnader i kommunernas inkomstbas. Grunden för utjämningen av kostnadsskillnader är invånarantalet, åldersstrukturen och olika särförhållanden. En annan del av statsandelssystemet är utjämningen av kommunernas inkomstbas utgående från deras skatteinkomster. Statsandelsfinansieringen till kommunerna består administrativt sett av två delar: den statsandel för kommunal basservice som administreras av finansministeriet och den statsandelsfinansiering som regleras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och som administreras av undervisnings- och kulturministeriet. Statsandelssystemet för kommunal basservice revideras i början av Åldersgrupperingen och kriterierna för bestämningen av statsandelen har ändrats väsentligt, men de grundläggande principerna och strukturerna är de samma som tidigare. Undervisnings- och kulturministeriets andel är oförändrad. Den kalkylerade grunden för statsandelen ändras varje år genom s.k. automatiska ändringar. Till dem hör förändringar i bestämningsfaktorerna, till exempel i invånarantalet, antalet elever och andra antal som utgör grund för beräkningen samt prisförändringar som beror på förändringar i kostnadsnivån (indexförhöjning). Statsandelsreformen Statsandelsreformen träder i kraft Reformen bygger i stor utsträckning på de nuvarande grunderna, men systemet har förenklats och gjorts mera kalkylbaserat och bestämningsgrunderna har setts över. Reformen omfattar inte utbildningen på andra stadiet, vilken bereds i särskilda arbetsgrupper vid undervisningsoch kulturministeriet. Lagändringarna kommer till denna del sannolikt att träda i kraft och i fråga om ändringarna i finansieringsgrunderna sannolikt Statsandelen för kommunal basservice baserar sig på: - de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård, - de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt allmänna bibliotek - och de kalkylerade grunderna per invånare för grundläggande konstundervisning och kommunernas allmänna kulturverksamhet. 15

16 Enligt det nya systemet gäller en gemensam åldersgruppering för de kalkylerade kostnaderna för kommunal basservice. Utöver åldersgrupperingen tillämpas kriterierna sjukfrekvens, arbetslöshetsgrad, tvåspråkighet, främmande språk, befolkningstäthet, skärgårdsförhållanden och utbildningsbakgrund. Den kalkylerade statsandelen får man genom att från kommunens sammanlagda kalkylerade kostnader dra av självfinansieringsandelen per invånare, som är lika stor för alla kommuner. Därutöver beviljas kommunen statsandel på basis av tre tilläggsdelar. I tilläggsdelarna ingår inte någon självfinansieringsandel. Tilläggsdelarna betalas för avsides läge, självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser samt andelen samer. Den nuvarande allmänna statsandelen per invånare slopas, liksom också tilläggsdelarna för kommuner med särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde. Som en del av statsandelen för kommunal basservice beaktas också utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. I reformen av statsandelen för kommunal basservice ingår en övergångsperiod på fem år under vilken förändringarna i statsandelen jämnas ut. År 2015 kan förändringen vara höst +/- 50 euro per invånare. Undervisnings- och kulturministeriets statsandel för år 2015 Enligt budgetförslaget för undervisnings- och kulturministeriets statsandel är statsandelsprocenten 29,32 % och kommunens invånarbaserade självfinansieringsandel 307,40 euro per invånare. Självfinansieringsandelen minskar från år 2014 med ca 40 euro per invånare p.g.a. privatiseringen av yrkeshögskolorna. Å andra sidan görs nedskärningar i priserna per enhet för gymnasier och yrkesutbildning som har en minskande effekt på summan av de kalkylerade priserna per enhet. Liksom för många andra kommuner är denna statsandel negativ för Kimitoöns kommun. Uppgifterna om statsandelarna för år 2015 för Kimitoöns kommun baserar sig på statens budgetproposition och Kommunförbundets uppgifter och är beräknade enligt den lag som träder i kraft I de preliminära beräkningarna av statsandelen för kommunal basservice har beaktats förändringen i kostnadsnivån år 2014, dvs. en indexförhöjning på 0,6 procent. År 2015 beräknas i statsandelar inflyta 22 miljoner euro. I ekonomiplaneperioden har nedskärningarna på totalt 290 euro per invånare under en femårig övergångsperiod beaktats Statsandelar bokslut ekonomiplan

17 Verksamhetens intäkter ökar med 1 procent från budget I intäkterna ingår intern hyra. Den interna hyran inkluderar bl.a. kapitalkostnaderna för kommunens olika fastigheter. Sedan 2011 har en underhållspott på euro funnits för att ha en reserv för kommande fastighetsreparationer och underhåll. Den interna hyran intäktsförs på fastighetsenheten eftersom det är fastighetsenheten som har alla fastighetskostnader. Intäkten för hyran får inte användas till fastighetsenhetens driftskostnader utan skall reserveras för bl.a. avskrivningarna. De finansiella intäkterna beräknas till euro mindre än i budget De låga marknadsräntorna påverkar även ränteintäkterna på grundkapital som kommunen har i olika samkommuner. På kommunens sida bokförs under finansiella intäkter vattenaffärsverkets ersättning för grundkapital. Ersättningen på grundkapital beräknas i enlighet med noteringen av 12 månaders euribor den 1 september året innan budgetåret. Avkastningen år 2015 uppgår till euro. 3.3 Utgiftsgrunderna Verksamhetsbidraget ökar med 1,7 procent jämfört med ursprunglig budget 2014 och med 0,9 % jämfört med den ändrade budgeten för år Personalkostnaderna beräknas öka med euro eller med 1,3 % medan köp av tjänster beräknas minska en aning jämfört med den ändrade budgeten för år Låneräntorna har redan länge legat på en exceptionellt låg nivå, även om lånemarginalerna rört på sig. De externa räntekostnaderna beräknas år 2015 uppgå till euro. Räntekostnaderna för Vattenaffärsverkets interna lån av kommunen beräknas uppgå till euro. Årsbidraget täcker ej avskrivningarna. Årsbidraget uppgår till 2,04 miljoner euro. Årsbidraget räcker inte till för att finansiera amorteringarna på 2,05 miljoner euro och nettoinvesteringarna på 9,65 miljoner euro. Detta betyder att kommunen är tvungen att lyfta lån för 9,8 miljoner euro år Skuldbördan beräknas vid utgången av år 2015 uppgå till 23,8 miljoner euro eller euro/invånare. I beloppet ingår Kimitoöns vatten som har 5,96 miljoner euro externa lån per Vattenaffärsverkets interna lån av kommunen beräknas uppgår till 3,56 miljoner euro per Upplåning Upplåning Lånestock Enligt den ändrade budgeten för år 2014 beräknas Kimitoöns kommun den ha ett ackumulerat överskott i balansen på ca 11,7 miljoner euro. Resultatet för år 2014 ser enligt prognoserna ut att kunna bli aningen bättre än budgeterat, och det ackumulerade överskottet kan ännu överstiga 12 miljoner euro. Budgeten för år 2015 minskar överskottet med euro. 17

18 3.4 Personalen Personalstrategi Kimitoöns kommun har en personalstrategi som uppdaterades år 2013 och är i kraft åren Den gemensamma värdegrunden omfattar öppenhet, aktivitet och förnyelse. Såväl medarbetare, ledare som politiker tillämpar dessa värderingar i vardagen och då man gör beslut. Personalpolitiken i Kimitoöns kommun styrs genom personalstrategin, som fullmäktige godkänt. Strategin fungerar som hjälpmedel för den direkta personalledningen och som underlag för beslutsfattandet på olika nivåer i frågor som gäller personalen. Företagshälsovård Den största enskilda satsningen på personalen är företagshälsovården som köps av Dalmed Ab. Företagshälsovårdstjänster upphandlas under hösten 2014 för en period på två år plus ett optionsår. Upphandlingen omfattar förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorium och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl. a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Som en del av företagshälsovården har en plan för tidigt stöd och ingripande att gjorts, där kommunens verktyg för arbetshälsa gås igenom. 18

19 Utvecklingen av personalens antal Från budget 2014 till budget 2015 kommer årsverkena att stiga med 2, från 484 till 486. Avdelningsvis ser ändringarna ut enligt följande: Förvaltning - 0,8 Utveckling 0 Bildning + 0,8 Omsorg + 3,5 (största ändringarna: äldreomsorg + 2,6 hälsovård + 0,7) MoT -1,0 (största ändringarna: fastighetseneheten -1) 19

20 Under de kommande fem åren, fram till år 2019, kommer enligt prognoserna ca personer, ca 20 procent av kommunens personal att avgå med pension. År 2015 avgår speciellt många då knappa 30 personer kommer att gå i pension. Varje pensionering och eventuella nyrekryteringar måste kritiskt granskas dels i förhållande till den kommande social- och hälsovårdsreformen och dels i förhållande till den försvagade kommunalekonomin. 20

21 3.5 Driftshushållningsdelen Verksamhetens intäkter Förvaltning 3 % Utveckling 1 % Bildning 6 % Omsorg 21 % Miljö och teknik 69 % Verksamhetens kostnader Miljö och teknik 18 % Förvaltning 4 % Utveckling 2 % Bildning 26 % Omsorg 50 % Inköp 6 % Kostnader Understöd 3 % Hyror 7 % Övrigt 0 % Personalkostnader 46 % Tjänster 38 % 21

22 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Verksamhetens kostnader milj Förvaltning Utveckling Bildning Omsorg Miljö och teknik (inkl vatten) BS 2012 BS 2013 BG 2014 BG 2015 Driftshushållningsdelen beskriver de fem verksamhetsområdenas driftsintäkter och driftskostnader. Driftsintäkterna minskar med knappt euro, den största minskningen finns bland omsorgsavdelningens avgiftsintäkter. År 2015 är ökningen av driftskostnaderna 2,65 procent jämfört med bokslut 2013 och 1,11 procent jämfört med ursprunglig budget Jämfört med den ändrade budgeten för år 2014 är ökningen 0,5 procent år Personalkostnaderna ökar med 1,3 procent jämfört med den ändrade budgeten för år Köp av tjänster ökar med 0,7 procent jämfört med den ursprungliga budgeten 2014, och håller i stort sett samma nivå som i den ändrade budgeten för år Driftskostnaderna i 2015 års budget är 56,21 miljoner euro och driftintäkterna 14,99 miljoner euro. Verksamhetsbidraget är 41,23 miljoner euro, vilket utgör euro/invånare. År 2014 var verksamhetsbidraget euro/invånare. 22

23 DRIFTSEKONOMI 2015 BS 2013 BG 2014 BG 2015 EP 2016 EP 2017 FÖRVALTNINGSENHET VERKSAMIETENS LNTÄKTER VERKSAMIETENS KOSTNA5ER VERKSAMIETSBL5RAD PERSONALENHET VERKSAMIETENS LNTÄKTER VERKSAMIETENS KOSTNA5ER VERKSAMIETSBL5RAD EKONOMIENHET VERKSAMIETENS LNTÄKTER VERKSAMIETENS KOSTNA5ER VERKSAMIETSBL5RAD IKT-ENHET VERKSAMIETENS LNTÄKTER VERKSAMIETENS KOSTNA5ER VERKSAMIETSBL5RAD FÖRVALTNINGSAVDELNING VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG UTVECKLINGSENHETENS FÖRVALTNING VERKSAMIETENS LNTÄKTER VERKSAMIETENS KOSTNA5ER VERKSAMIETSBL5RAD SKÄRGÅRD VERKSAMIETENS LNTÄKTER 101,00 VERKSAMIETENS KOSTNA5ER VERKSAMIETSBL5RAD TURISM VERKSAMIETENS LNTÄKTER 415, VERKSAMIETENS KOSTNA5ER VERKSAMIETSBL5RAD LANDSBKGD VERKSAMIETENS LNTÄKTER VERKSAMIETENS KOSTNA5ER VERKSAMIETSBL5RAD MARKNADSFÖRING VERKSAMIETENS LNTÄKTER 232, VERKSAMIETENS KOSTNA5ER VERKSAMIETSBL5RAD NÄRINGSLIV VERKSAMIETENS LNTÄKTER VERKSAMIETENS KOSTNA5ER VERKSAMIETSBL5RAD

24 DRIFTSEKONOMI 2015 BS 2013 BG 2014 BG 2015 EP 2016 EP 2017 PROJEKTVERKSAMHET VERKSAMIETENS INTÄKTER VERKSAMIETENS KOSTNA5ER VERKSAMIETSBI5RAD UTVECKIINGSAVDEINING VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG BIIDNINGSAVDEININGENS FÖRVAITNING VERKSAMIETENS INTÄKTER VERKSAMIETENS KOSTNA5ER VERKSAMIETSBI5RAD BARNOMSORGSENHET VERKSAMIETENS INTÄKTER VERKSAMIETENS KOSTNA5ER VERKSAMIETSBI5RAD UTBIIDNINGSENHET VERKSAMIETENS INTÄKTER VERKSAMIETENS KOSTNA5ER VERKSAMIETSBI5RAD VUXENUTBIIDNINGSENHET VERKSAMIETENS INTÄKTER VERKSAMIETENS KOSTNA5ER VERKSAMIETSBI5RAD BIBIIOTEKSENHET VERKSAMIETENS INTÄKTER VERKSAMIETENS KOSTNA5ER VERKSAMIETSBI5RAD FRITIDSENHET VERKSAMIETENS INTÄKTER VERKSAMIETENS KOSTNA5ER VERKSAMIETSBI5RAD KUITURENHET VERKSAMIETENS INTÄKTER VERKSAMIETENS KOSTNA5ER VERKSAMIETSBI5RAD BIIDNINGSAVDEININGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG