Dok.beteckning Anatomi och fysiologi - Fri start, fri fart Utgåva 1.1 Anton Grenholm Sida: 1 (11) Slutrapport

Transkript

1 Anton Grenholm Sida: 1 (11) Slutrapport Anatomi och fysiologi - Fri start, fri fart

2 Anton Grenholm Sida: 2 (11) Innehåll 1 Basfakta Projektet Bakgrund Sammanfattning Måluppfyllelse Projektmål Efterkalkyl Projektförlopp Projektets upplevda kvalitet Kommentarer från projektmedarbetare och referensperson Rekommendation till fortsatt arbete... 11

3 Anton Grenholm Sida: 3 (11) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar P1.0-1 P Utkast till slutrapport Preliminär rapport, smärre ändringar 1.1 Exakta siffror för kostnader (2.2) Utvärdering, jämförelse mellan kursen med tidigare traditionellt nätbaserat upplägg och nuvarande fri start, fri fart (4.1.3) Rekommendation till fortsatt arbete (4.3)

4 Anton Grenholm Sida: 4 (11) 1 Basfakta 1.1 Projektet Uppdragsgivare och uppdragstagare Beställare/Projektägare: Projektledare: Stina Jeffner Anton Grenholm 1.2 Bakgrund Den aktuella kursen, Medicinsk baskurs Anatomi och fysiologi,15 hp, hade tidigare genomförts ett flertal gånger som en webbaserad distanskurs på grundnivå och med grundläggande behörighet som förkunskapskrav. Den gavs tidigare med 50 % studietakt. Kursen ingår i en serie fristående kurser med benämningen medicinska baskurser. Studenternas syften med att läsa kursen, liksom deras förkunskaper, hade genom åren varit mycket varierande. Det var vanligt att studenter arbetade på hel- eller deltid parallellt med att läsa kursen. Kursen hade alltid haft många sökande, många registrerade studenter men bara en mindre andel studenter lyckades vanligtvis slutföra kursen på utsatt tid. Detta, tillsammans med en rad andra utmaningar med att bedriva medicinska kurser på heldistans, hade gett ett behov av en genomgripande kursutveckling. 1.3 Sammanfattning Projektets omfattning Projektet avsåg att utveckla kursen Medicinsk baskurs Anatomi och fysiologi så att den skulle kunna läsas enligt konceptet fri start, fri fart. Det innebär att studenter kan påbörja kursen vid valfri tidpunkt och läsa i den takt de önskar. Viktiga delar i arbetet har varit att hitta fungerande administrativa rutiner, studie- och examinationsformer som är flexibla och anpassningsbara, möjligheter till interaktion mellan studenter, fysiologilaborationer som kan utföras med enkla medel samt illustrationer som vi har rätt att använda i streamade, offentliga presentationer på internet. Planen var att genomföra kursen i sin nya form med start vt 2012, och att en utvärdering skulle genomföras efter ett år.

5 Anton Grenholm Sida: 5 (11) Samband med andra delar av Högskolan, andra organisationer eller andra projekt Fri start, fri fart är ett högskoleövergripande projekt med flera delprojekt. En projektkoordinator, Joakim Karlsson, har samordnat de olika ingående delprojekten inom fri start, fri fart Sammanfattning av erfarenheter Utvecklingen av kursen med det nya kursupplägget har gått enligt plan. Den svåraste delen blev att få tillgång till bildmaterial som upphovsrättsligt får användas i streamade, offentliga presentationer på nätet, men detta löstes genom att en timanställd illustratör utformade bilder som högskolan nu äger rätten till. Inspelade föreläsningar, duggor, laborationer och tentamina fungerade enligt plan också i praktiken när kursen genomfördes under ett års tid, (med två kurstillfällen, vt 2012 och ht 2012). Det enda som inte fungerade enligt våra förhoppningar var möjligheten till interaktion mellan studenterna. Detta erbjöds på lite olika sätt under de två terminerna, men deltagandet blev lågt och studenterna uttalade i sina kursutvärderingar att de inte önskade ha den typen av interaktion. De som har fullföljt kursen har överlag varit nöjda med upplägget, och flertalet har presterat mycket bra. Genomströmningen har dessvärre varit oerhört låg. Ungefär hälften av de registrerade studenterna har inte alls deltagit i kursen. Bland dem som deltagit i examinerande moment är det färre än hälften som slutfört kursen (se siffror under 4.1.2). 2 Måluppfyllelse 2.1 Projektmål Det övergripande målet var att kursen skulle kunna starta i sin nya utformning vt 2012, vilket realiserades. Ett antal delmål hade satts upp som nedan utvärderas var för sig. Grönt betyder att målet helt har uppfyllts, gult betyder delvis måluppfyllelse och rött betyder att målet inte kunnat nås. Mål Utfall Kommentar Det finns administrativa rutiner som passar fri start, fri fart konceptet. Kursens studieformer är flexibla och anpassningsbara för att passa studentens individuella förutsättningar. Kursen är flexibel när det gäller att tillåta studier i valfri takt, men några andra möjligheter att anpassa studierna har inte utarbetats. Det finns öppna digitala lärresurser, t ex inspelade föreläsningar, duggor, fysiologilaborationer som kan utföras med enkla medel. Det är möjligt att bli examinerad på olika moment i kursen i den takt som studenten Vissa examinerande moment, t ex nättenta och laborationer, går att

6 Anton Grenholm Sida: 6 (11) själv önskar. Det finns möjligheter till interaktion studenter emellan, och mellan lärare student, trots distansupplägget och det faktum att eleverna har hunnit olika långt in i kursen. Lärare på kursen har tillgång till illustrationer, foton och andra lärverktyg som upphovsrättsligt får användas i streamade, offentliga presentationer på nätet. Projektet utvärderas, upplägget med fri start, fri fart jämförs med tidigare kursupplägg genomföra precis när studenten önskar, medan salstentamina har varit låsta till ett antal tentadagar under terminen (då studenten kunnat tentera valfria delar av kursen). Möjlighet till skriftlig interaktion via nätforum och muntlig interaktion i realtid via seminarier och resurstillfällen i Connect har utarbetats. Dessvärre har studenterna nyttjat dessa möjligheter i liten utsträckning. 2.2 Efterkalkyl Aktivitet Vem Kalkyl Utfall Projektledning Anton Grenholm kr kr Konstruktion av kursmaterial Projektmedarbetare kr kr (lärare i ämnet) Illustrationer Jonas Olsson kr kr Genomföra utvärdering Tobias Feldreich kr kr TOTALT kr kr Kommentarer till utfallet Projektet har kommit att bli väsentligt mycket dyrare än beräknat. Det finns tre orsaker till detta: 1) För allt arbete som skulle genomföras under 2012 så räknades ingen OH med när erhållna medel skulle översättas till möjliga arbetstimmar i TGS:er. Det berodde både på bristfällig

7 Anton Grenholm Sida: 7 (11) information från programledningens sida och på okunskap hos projektledaren. När felet upptäcktes, mitt under vårterminen, var det för sent att planera om upplägget. 2) Tidsåtgången för att utarbeta illustrationer underskattades med drygt 50 timmar. 3) Illustratören genomförde de första 99 arbetstimmarna under nov och dec 2011 och utbetalningarna inräknades i våra kalkyler i de utgifter som skulle täckas av 2011 års NGLmedel. Utbetalningarna kom i själva verket att belasta 2012 års budget, vilket ytterligare gjorde att vi misstog oss när det gällde hur mycket resurser som fanns kvar att fördela under utifrån den summa som erhölls som NGL-medel. Projektledaren gjorde i början av 2012 en beräkning av vilket utrymme de tilldelade NGLmedlen för 2012 skulle räcka till, omräknat till klocktimmar i TGS:er. Då gjordes alltså två felaktiga antaganden (nr 1 och 3 ovan). Antalet timmar som medlen skulle räcka till såg därför ut att vida överstiga den tid som skulle behövas för att fullfölja projektet. I samråd med ämnesföreträdare och avdelningschef togs då ett beslut om att använda tilldelade medel för att även utveckla en annan medicinsk baskurs (Näringslära, 7,5 hp) till konceptet fri start, fri fart. Detta uppdrag gick till David Wahlström och har drivits som ett fristående projekt. I kalkylen ovan har endast kostnader för kursen Anatomi och fysiologi tagits med. Totalt har medicinsk vetenskap beviljats kr för fri start, fri fart-projektet för 2011 och kr för 2012, alltså totalt kr. De totala kostnaderna (för båda kurserna) uppgick till kr. Följaktligen har vi övertrasserat NGL-objektet med kr. Enligt överenskommelse med Joacim Svensson tar medicinsk vetenskap kostnaden för Jonas Olsson under 2013 ( kr) och övriga merkostnader står NGL-programmet för. 3 Projektförlopp Den första delen av projektet bestod i att utarbeta administrativa rutiner. I detta låg bland annat att utforma en ny kursplan, att ha en dialog med CSN om rutiner kring fri start fri fart (detta sköttes av Joakim Karlsson), att ha möten med våra studieadministratörer för att besluta om delvis nya arbetssätt samt att utarbeta metoder för kursansvariga/lärare på kursen för att kunna hålla ordning på studenter som befinner i helt olika faser av kursen. Dessa delar genomfördes under hösten 2011 och har fungerat enligt plan. Inspelningen av föreläsningar blev försenad pga att arbetet med illustrationer kom att ta lång tid. Föreläsningar med nytt bildmaterial har spelats in under såväl hösten 2011 som under hela 2012, i den takt bildmaterialet blivit färdigt. Alla föreläsningar spelades in i NGLcentrums studio. Fyra lärare medverkade. Det fanns från början en tanke om att göra ett antal inspelningar med riktigt hög kvalitet med hjälp av Annika Blomqvist på NGL-centrum, men den idén övergavs snart pga att det skulle ta för mycket resurser i anspråk. Allt övrigt lärmaterial utarbetades enligt plan hösten Kursens arbetsformer kom att bestå av inspelade föreläsningar, duggor på Fronter för test av kunskapsnivå, laborationer att göra hemma och sammanfatta i form av laborationsrapporter och seminarier/resurstillfällen via Connect och i Fronter. Förutom laborationsrapporterna har

8 Anton Grenholm Sida: 8 (11) examinationen bestått av en nätbaserad tentamen och en eller flera nättentamina (beroende på studietakt har hela eller delar av kursinnehållet kunnat tenteras vid ett tillfälle). Arbetet för att få tillgång till illustrationer har varit det mest tidskrävande och oförutsägbara under projektet. Olika möjligheter utforskades (rättigheter till digital bildbank, köpa illustrationer etc) men alla försök stupade på rätten att använda bilderna offentligt på nätet. Slutligen landade det hela i att vi anställde en före detta student på högskolans designprogram, som med timanställning utfört arbetet med att göra de illustrationer som krävs för kursen. Ett avtal slöts som reglerar att högskolan får använd bilderna för sin normala verksamhet, dvs endast för undervisning och forskning. Huvuddelen av projektet har alltså handlat om att utforma kursen. En sista del av projektet har bestått i att utvärdera studenternas upplevelse av det nya upplägget, och eventuella. förändringar av genomströmningen (vilket var en av de bakomliggande orsakerna till att projektet genomfördes). Förutom vanliga kursutvärderingar efter avslutad termin skickades en enkät ut för att få mer detaljerad information, och för att kunna jämföra situationen före och efter förändringen till fri start, fri fart-konceptet. Enkäten bestod av 9 frågor och skickades till 28 studenter som gått kursen vt 2011 (med tidigare upplägg) och 46 studenter som gått kursen med nya upplägget under Resultatet från den undersökningen framgår nedan (4.1.3). 4 Projektets upplevda kvalitet Administrativa rutiner och arbetsformer De administrativa rutinerna och arbetsformerna under kursen har fungerat som vi tänkt oss, förutom de frivilliga seminarierna som fick lite gensvar från studenterna (se nedan). Både tentamina och laborationsrapporter har visat på bra engagemang och god måluppfyllelse hos de studenter som genomfört hela kursen, inte minst visas detta av att drygt hälften av dem som slutfört kursen fått betyget VG. Det moment som inneburit mest nytänkande, förutom själva konceptet fri start fri fart, är laborationerna. Två laborationer hade utarbetats (rörelseapparaten och sinnena) som gick att göra i hemmet med enkla hjälpmedel. Studenterna har fått ta del av en introducerande film, genomfört laborationen på egen hand, skrivit en kort rapport, och därefter fått se en uppföljande film med en laborationsgenomgång. Upplägget har varit mycket uppskattat av både studenter och lärare. Inlämnade rapporter har visat på stort engagemang trots att det hela genomförts helt utan stöd av studiekamrater. Det fanns en målsättning om att erbjuda möjlighet till interaktion mellan studenterna, trots att de hunnit olika långt in i kursen. Första terminen lades det upp så att vi erbjöd lärarledda seminarier via Connect som studenterna själva fick komma överens om med andra studenter som hunnit lika långt in i kursen. De kunde boka in en lärare på den tid de önskade. Endast ett seminarium kom att genomföras. Vi ändrade då upplägget genom att med viss regelbundenhet erbjuda lärarledda resurstillfällen i Connect, med möjlighet att ställa frågor och diskutera, men de utnyttjades nästan inte alls. Till höstterminen 2012 ändrades

9 Anton Grenholm Sida: 9 (11) upplägget igen till vad vi kallade fronterseminarier där studenterna skulle diskutera seminariefrågor skriftligt i forum på Fronter. Deltagandet blev nu något större, men det visade sig svårt att få till bra diskussioner trots att vi lagt ner en hel del jobb på att få till diskussionsfrågor istället för rena faktafrågor. Det blev ändå ganska renodlade svar istället för diskussionsinlägg på respektive fråga. Kanske var det orealistiskt att förvänta sig särskilt mycket interaktion mellan studenterna, med tanke på vilka studenter som kan tänkas söka en kurs med detta upplägg. I kursutvärderingar har det stora flertalet svarat så här på en fråga om man hade föredragit ett annat upplägg för att kunna träffas och diskutera i realtid: Nej - jag diskuterar i och för sig gärna med andra, men med kort om tid prioriterar jag egna studier. Illustratören hade inga förkunskaper inom anatomi och fysiologi och detta arbete har därför krävt mycket handledning från projektledarens sida. Illustratören har dock visat stor begåvning när det gäller både att förstå sig på de detaljer och förlopp som ska illustreras, och när det gäller det tekniska och konstnärliga, varför bildmaterialet blivit mycket bra Studieresultat och genomströmning Kursen hade många sökande till både vår- och höstterminen Av de studenter som registrerade sig på kursen angav ca 2/3 att de planerade 50 % studietakt (dvs kursen klar under en termin), ca 1/3 angav 25 % studietakt och enstaka studenter angav 100 % planerad studietakt. Kursen fick båda terminerna stängas av tidigt för sen ansökan pga en mycket lång reservlista. Vid två tillfällen under respektive termin (i samband med 3-veckorskollen och vid ett senare tillfälle) har det gjorts reservantagningar samtidigt som inaktiva studenter har uppmanats att avregistrera sig. Slår man samman vt och ht 2012 har 62 studenter varit registrerade på kursen (de som en gång varit registrerade men senare har avregistrerats är då inte inräknade). Av dessa har knappt hälften (49 %) deltagit vid ett eller flera examinerande moment, övriga har varit helt inaktiva. Andelen av de registrerade som varit helt inaktiva minskade något (från 55 % till 44 %) för höstterminen, troligen i och med att det infördes ett obligatoriskt upprop. Tittar vi på siffrorna för genomströmning för båda terminerna tillsammans (vt + ht 2012) så är 14 av 62 studenter examinerade (23 %), dvs har slutfört kursen med slutbetyg. Det ska jämföras med vt 2011 när 15 av 61 studenter (25 %) blev examinerade. Genomströmningen har alltså försämrats (dock bara marginellt), helt på tvärs mot våra förhoppningar Studenternas synpunkter, jämförelse mellan tidigare och nuvarande kursupplägg Vad tyckte då studenterna om det nya upplägget? Deltagandet i de nätbaserade kursutvärderingar som gjorts efter varje termin (oavsett om studenten slutfört kursen eller inte) har varit låg. De som gjort utvärderingen har dock genomgående lämnat mycket positiva omdömen med avseende på innehåll, arbetsformer och möjligheterna att nå kursmålen. För att få synpunkter från fler studenter, och för att kunna jämföra hur studenterna upplevt kursen i det nya upplägget (med kurskod MC1066) jämfört med det tidigare, traditionella nätbaserade upplägget (MC1058), gjordes som sagt en enkätstudie. Enkäter, i pappersform,

10 Anton Grenholm Sida: 10 (11) skickades till alla studenter som varit antagna och registrerade på respektive kurs under vt 2011 resp. under vt + ht Till att börja med så svarade ett litet olika antal studenter på respektive enkät vilket man bör ta i beaktande då man bedömer enkäternas jämförbarhet. I vårt första frågeformulär, som vi riktade till studenter som läst baskursen MC1058 under en termin och på 50 % fart, svarade 11 studenter av 28 tillfrågade. I det andra frågeformuläret, som riktade sig till studenter som medverkat i det nya upplägget fri start, fri fart (MC1066) svarade 21 stycken av 46 tillfrågade. I båda formulären ställde vi nio frågor av samma karaktär varvid fråga nummer sju är formulerad annorlunda för att bättre passa respektive grupp (se bifogade formulär). De första fem frågorna ställdes med syftet att utröna huruvida studenterna samtidigt med studierna vid Högskolan Dalarna också antingen arbetade och/eller studerade vid annat universitet/högskola; och i sådant fall i vilken utsträckning. En av frågorna besvarade även om studenterna hade barn eller inte. I båda fallen både arbetade och studerade en majoritet av studenterna vid sidan av sina studier på Högskolan Dalarna. Något fler uppgav att de hade barn hemmavarande eller inte i gruppen studenter som läste kurs MC1058 jämfört med dem som läste MC1066 (fri start, fri fart). Fråga sex behandlade studenternas avsikter med att läsa respektive kurs i anatomi och fysiologi. De främsta orsakerna som båda grupperna av studenter angav, i MC1058 respektive MC1066, var att använda kunskaperna för vidareutbildning, eller som komplement till alternativmedicinska utbildningar och utbildningar till sjukgymnast, sjuksköterska, läkare etc. Många angav också att de studerade av eget intresse, att man vill lära sig mer. Fråga sju skiljde sig litet i sin utformning mellan de båda grupperna för att bättre passa respektive studentgrupps inriktning. Frågan ämnad kurs MC1058 lyder som följer, Upplevde du att en termin med 50 % studietakt var lagom för att kunna tillgodogöra sig innehållet i kursen på ett tillfredställande sätt? Till kurs MC1066 formulerades följande fråga således, Upplevde du att den valfria studietakten gjorde det möjligt att kunna tillgodogöra sig innehållet i kursen på ett tillfredställande sätt? I båda fallen svarade en majoritet av studenterna att studietakten varit tillfredställande och tillräcklig för att tillgodogöra sig innehållet. Många tyckte att de nätbaserade studierna var flexibla och möjliggjorde arbete, övriga studier och familjeliv vid sidan av. På fråga åtta ville vi veta i vilken grad studenterna interagerade med varandra och lärarna på respektive kurs för att göra sig en förståelse för innehållet. Trots att tendensen hos båda grupperna av studenter var att de interagerade i liten utsträckning eller inte alls med övriga deltagare, så var det ändå fler som uppgav att de studerade på helt egen hand i kurs MC1066 jämfört med MC1058 (man må då betänka att fler besvarade enkäten för kurs MC1066). På grund av utformningen av obligatoriska Fronterseminarier svarade fler i kurs MC1066 att de mer eller mindre deltagit i lärplattformens olika funktioner jämfört med kurs MC1058.

11 Anton Grenholm Sida: 11 (11) Fråga nio ville slutligen besvara ifall studenterna i respektive kurs hade föredragit ett annat upplägg än det givna, och i så fall vilket. De flesta i båda grupperna svarade nej på frågan med tillägget att de gärna diskuterar med andra, men med kort om tid prioriterar jag egna studier. Flera åberopade åter i kommentarer till sina svar fördelen med distansstudiernas anpassbarhet till övrig verksamhet. Några svarade ändå ja på frågan om något kunde förbättras, eller läggas till för att ytterligare stärka giltigheten i distansstudierna. De kommenterade både lärarnas inblandning som för anspråkslös, liksom möjligheten att ha fler seminarier och grupparbeten. 4.2 Kommentarer från projektmedarbetare och referensperson Kommentar från Tobias: Jag tycker kanske att formatet är väl generöst, om än angeläget att testa, eftersom jag anser att egentligen väldigt få har förmågan att genomföra en kurs med fri start, fri fart. Det kräver en självdisciplin som några och de vi examinerat/examinerar har, men många andra av oss saknar. Frågan är emellertid om det är för tidigt att uttala sig tvärsäkert huruvida upplägget är gott eller inte? Kanske ska man låta det löpa en tid framöver för att då se om en möjlig förändring kan ske. De som engagerat sig i seminarier och i kursen i stort är ändå mycket roliga att arbeta tillsammans med, men en kurs över en termin (traditionella studier) ger möjligen samma sorts student. Jag tycker också att ni (kursledningen) har jobbat avsevärt bra med organisation och struktur och ambitiöst kontrollerat de studenter som faktiskt läser och de som hoppar/hoppat av i och med kursupprop och senare en slags gallring. Ni har även givit studenterna möjligheten att interagera med varandra och oss på fler sätt än ett! 4.3 Rekommendation till fortsatt arbete En känsla hos oss lärare som gett kursen är att en mindre grupp studenter, gissningsvis med relativt goda förkunskaper och rätt ambition och engagemang, har fullföljt kursen, gillat arbetssättet och dessutom uppvisat mycket goda studieresultat. En större grupp av dem som registrerat sig på kursen har dock valt att aldrig påbörja studierna, eller har påbörjat men så småningom blivit inaktiva. Flertalet av dessa kommer rimligen aldrig att slutföra kursen. Slutsatsen blir att ett upplägg med fri start, fri fart inte förbättrar genomströmningen. Men den blir heller inte sämre än med ett mer traditionellt upplägg. Svårigheterna med att läsa ett ämne som kräver så pass mycket av studenten (stort kunskapsstoff samt en hel del fysiologiska samband som tar tid att förstå) som fristående kurs och på distans, kvarstår. De studenter som slutför kursen är dock mycket nöjda. Det verkar rimligt att fortsätta med detta kursupplägg ett tag framöver istället för att omarbeta kursen igen. Utvecklingen av nya lärresurser, examinationsformer och inte minst framtagandet av bildmaterialet har varit framgångsrikt och kommer till nytta för både denna och andra kurser inom anatomi och fysiologi framöver.