Vaccination mot rotavirusinfektion
|
|
- Adam Viklund
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vaccination mot rotavirusinfektion Enkät till föräldrar på BVC i Lidköping Författare: Maria Björk, ST-läkare Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral Rapport 2021:8 FoU-centrum Skaraborg FoU primärvård
2 Rapport 2021:8 FoU i VGR: Vaccination mot rotavirusinfektion. Enkät till... FoU i Västra Götalandsregionen (researchweb.org) Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Skaraborg primärvård och tandvård i samverkan Handledare: Kristina Bengtsson Boström, specialist i allmänmedicin, Adjungerad professor i allmänmedicin Närhälsan Billingen vårdcentral, Skövde, FoU primärvård, FoU-centrum Skaraborg
3 Sammanfattning Bakgrund Rotavirusinfektion är den vanligaste orsaken till allvarlig maginfluensa i världen och drabbar företrädesvis barn upp till tre års ålder. I Sverige är dödsfall ovanliga, men kontakter med sjukvården kan krävas. Därför utvecklades ett vaccin och från 2017 erbjöds detta kostnadsfritt till alla barn på barnavårdscentralen (BVC) i Lidköping. Syftet med denna studie var att undersöka föräldrarnas erfarenhet av vaccinationen på BVC vid Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral och Närhälsan Guldvingen vårdcentral. Metod En anonym enkät till föräldrar vars barn erbjudits vaccination med Rotarix delades ut vid besöket vid fyra eller fem månader. Förälderns ålder och utbildningsgrad och antal syskon noterades. Vidare ställdes frågor om vilken källa man fick information om vaccinet från, vem man litade mest på, hur informationen om vaccinet och dess biverkningar gavs samt om barnet eller familjen fått biverkningar. Enkäterna lämnades i igenklistrat kuvert. Resultat Under tiden 18 februari 2019 till 14 september 2020 deltog 105 föräldrar med 104 ifyllda enkäter. Svarsfrekvensen på frågorna var över 90%. Flest deltagare var över 30 år (59%) och hade övervägande eftergymnasial utbildning. De flesta barnen (67%) hade syskon. Majoriteten deltagare fick information om vaccinationen från BVC som också angavs som mest tillförlitlig. De allra flesta hade fått tillräcklig information om vaccinet, men 16 deltagare tyckte att information om behandling av biverkningar var otillräcklig. Biverkningar angavs av 33 deltagare, tre krävde sjukvårdskontakt och en krävde inläggning på sjukhus. Konklusion Föräldrarnas erfarenhet var att BVC gav pålitlig information om vaccinationen med Rotarix. Information om behandling av biverkningar kunde dock bli bättre. Det var vanligt med biverkningar efter vaccinationen. Nyckelord Rotavirus, Rotavirusinfektion, BVC, Rotarix, vaccin, föräldrar, barn.
4 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Immunitet efter infektion... 1 Vaccination mot rotavirus... 1 Syfte... 2 Frågeställningar... 2 Metod... 3 Studiedesign... 3 Urval... 3 Datainsamling och analys... 3 Etiska överväganden... 3 Resultat... 4 Diskussion... 7 Resultatdiskussion... 7 Metoddiskussion... 7 Slutsats... 8 Referenslista... 9 Bilaga 1
5 Bakgrund Den vanligaste orsaken till allvarlig maginfluensa (gastroenterit) i världen är Rotavirusgastroenterit (RVGE). Den drabbar ofta barn mellan 6-36 månader, mest allvarlig blir infektionen hos barn mellan 6-24 månader. Barnet kan drabbas av vattentunna diarréer (upp till 20 per dag) och kräkningar, med eller utan feber. Infektionen sitter i mellan 3-8 dagar. Vid fem års ålder har de allra flesta barn haft en rotavirusinfektion men man kan bli smittad och få sjukdomen flera gånger (1). Sjukdomen är mycket smittsam eftersom endast ett fåtal viruspartiklar krävs för att insjukna. Sedan förökar de sig snabbt i epitelcellerna i övre delen av tunntarmen. Den smittade börjar utsöndra viruset i avföringen redan innan symtomen kommer (inkubationstid 2-4 dagar) och 1-8 veckor efter att symtomen gått över. Sjukdomen smittar främst via avföring (fekalt-oralt) men även via droppsmitta (2). Sjukdomen inträffar vanligast i december till april men kan förekomma även andra delar av året. Det finns ingen specifik behandling utan den består av vätskeersättning för att motverka vätskeförluster och elektrolytrubbningar. År 2013 orsakade rotavirus åtminstone dödsfall bland barn under fem år globalt. I Sverige är dödsfall ovanligt. De flesta barn i Sverige, ca , behandlades i hemmet år 2015, men ett antal barn sökte primärvård (ca ) och cirka sjukhusens akutmottagningar. Uppskattningsvis lades barn under fem år in på sjukhus per år. Komplikationer såsom krampanfall (icke febrila och febrila), encephalit (enstaka fall), elektrolytrubbningar och dehydrering förekommer hos 10-15% av inlagda barn. En till två procent får intensivvård (3). Immunitet efter infektion Efter födseln är det fullgångna barnet skyddad mot rotavirusinfektion eftersom moderns antikroppar mot rotavirus förts över till barnet under sista delen av graviditeten, förutsatt att modern utsatts för smitta. De barn som är för tidigt födda har inte detta skydd och löper därför risk för att infekteras med rotavirus. Vid första insjuknandet ses de allvarligaste symtomen, därefter innebär upprepad smitta allt färre symtom och hos friska barn fås immunitet efter en eller några få infektioner av rotavirus (4, 5). Friska vuxna får inga eller lindriga symtom vid smitta (6), men personer med nedsatt immunförsvar kan få en allvarligare infektionsbild (7). Vaccination mot rotavirus Inom EU finns det två vaccin som är godkända, Rotarix och RotaTeq, tillgängliga sedan Båda ges oralt och är försvagade levande virus. Vaccinerna ger ett bra skydd då de ges tidigt i livet, Rotarix och RotaTeq ger % skydd mot allvarlig gastroenterit och 75-90% skydd mot symtom relaterade till rotavirus av sådan grad att de kräver kontakt med sjukvården (8,9). De ger ett gott skydd i minst tre år, tillräckligt för ändamålet då det är de minsta barnen som främst behöver skyddet (10,11,12). WHO (Världshälsoorganisationen) har rekommenderat att alla länder inför vaccination mot rotavirus (13) och 2017 hade 90 länder inkluderat den i sina nationella vaccinationsprogram. I Sverige infördes vaccinationen i september 1
6 2019 (14). Ett minskat antal inläggningar på sjukhus på grund av gastroenterit orsakat av rotavirus men även gastroenterit där man inte funnit orsaken kunde ses i de länder som hade vaccinationen i sina program (15,16). Efter vaccination kan vissa barn utsöndra vaccin i avföringen (sju dagar efter första dosen är utsöndringen som högst) och kan smitta icke-immuna som då kan bli immuna (14). Man har inte sett att vaccin-virus orsakar allvarlig sjukdom (17). Biverkningar efter vaccination är symtom som liknar rotavirusinfektion, fast lindrigare. Feber, kräkningar och diarré ses oftast och symtomen går över fort. Mer ovanligt är kramp i luftrören och nässelfeber (18). En fruktad men tack och lov mycket sällsynt biverkan är ett tillstånd (tarm-invagination) som orsakar tarmstopp. Då blir barnet mycket påverkat och föräldern/föräldrarna skall söka akut då tillståndet är livshotande (12). Vaccinationen är kontraindicerad om barnet tidigare har fått en allvarlig reaktion eller är överkänsligt mot något av innehållet i vaccinet, om barnet har en missbildad mag-tarmkanal (ökar risken för tarm-invagination), vid tidigare tarminvagination, kombinerad immunbrist (SCID) eller nekrotiserande enterokolit. Rotarix, som används på barnavårdscentral (BVC) på Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral och Närhälsan Guldvingen vårdcentral, ges vid sex veckor och tre månaders ålder och infördes som ett erbjudande 2017 utanför vaccinationsprogrammet. Vid samtal med BVC-sjuksköterskorna vid Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral framkom att de ville veta hur Rotarix tagits emot bland föräldrar både vad det gäller effekt och eventuella biverkningar. Det var också av värde att veta hur den information man i samband med vaccination fått av BVC-sjuksköterskan uppfattats. Syfte Syftet med detta arbete var att studera hur föräldrar uppfattar information om rotavirusvaccination och deras upplevelse av vaccinationen vid BVC vid Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral och Närhälsan Guldvingen vårdcentral. Frågeställningar Hur många barn erbjöds rotavirusvaccination under perioden? Hur många vaccinerades? Vilka källor för information använde föräldrarna för information? Hur upplevdes informationen från BVC och från andra källor? Vad påverkade föräldrarnas inställning till vaccinering? Vilka biverkningar fick barnet av Rotarix? Krävdes sjukvårdskontakt? Inläggning? 2
7 Metod Studiedesign Tvärsnittsstudie med anonyma enkäter till svensktalande föräldrar till barn som har erbjudits vaccination med Rotarix vid sex veckor och tre månaders besök på BVC på Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral samt Närhälsan Guldvingen vårdcentral. Enkäten (Bilaga 1) konstruerades efter syftet med motsvarande frågeställningar i projektet. Den delades ut då barnet kom till 4- eller 5-månaderskontrollen och den fylldes i vid besöket och lades i slutet kuvert ifyllt eller tomt och lämnades till BVC-sjuksköterska som samlade kuverten i ett låst rum och samlades in med jämna mellanrum. Ålder på deltagaren (över och under 30 år) noterades liksom utbildning (grundskola, gymnasieskola, eftergymnasial utbildning), antal syskon i familjen. Svar på varifrån information om vacciner erhölls (BVC, vänner, internet, media, annat), vad man litade mest på (BVC, vänner, internet, media, annat) noterades. Positiva och negativa erfarenheter av vaccineringen för deltagaren eller barnen i familjen och erfarenhet av maginfluensa i familjen och om det påverkat beslutet om vaccination efterfrågades. Hur det upplevdes att barnet fick vaccinet oralt jämfört med som injektion, samt om barnet fått en eller båda doser av vaccinationen noterades. Vidare om biverkningar noterats hos barnet och om dessa krävde sjukvård. Slutligen kom frågor om informationen om vaccinationen, dess funktion, biverkningar, råd om egenvård och hur man kommer i kontakt med sjukvården om man vill ha hjälp. Det gavs möjlighet att skriva fritext till svaren. I den bifogade informationen ombads föräldrarna att inte ge information på sådant sätt att familjens identitet kunde röjas. Under utformningen lästes enkäten av BVC-sjuksköterskorna som gav synpunkter på formuleringar som ändrades. Dessutom testades enkäten på sju föräldrar innan den lämnades ut på BVC. När insamlingen var klar matades svaren på frågorna i det webbaserade verktyget esmaker (version 3.0, Entergate AB) som används inom Västra Götalandsregionen. De fria textkommentarerna fördes över till ett Worddokument. Urval De som svarade på enkäten var de föräldrar vars spädbarn blivit erbjudna vaccination med Rotarix vid sex veckor och tre månaders ålder på Närhälsan Guldvingen BVC samt Närhälsan Ågårdsskogen BVC. Datainsamling och analys Data beskrevs med deskriptiv statistik (medelvärden, andelar). Etiska överväganden I enkäten ställs frågor angående förälders/föräldrars upplevda information och stöd från BVC-sköterska och detta kan upplevas som granskande. Samtliga i den berörda personalgruppen har fått utrymme att komma med åsikter och man ställde sig positiv till enkäten då man upplevde att den kan vara till nytta för framtida verksamhet. Eftersom detta var en anonym och frivillig enkät där föräldrarna kan välja att inte 3
8 fylla i samt att detta är ett studentarbete har inte ansökan till Etikprövningsmyndigheten gjorts. Man kan ändå uppleva frågorna som närgångna och enkätens frågor kan väcka känslor. Vi upptog en del av förälderns tid då de fyller i enkäten. Fördelen med studien var att vi kunde få vetskap om föräldrars upplevelse av vaccinationen, något som kan vara till nytta i framtida verksamhet. Resultat Av 105 utdelade enkäter under tiden inkom 104 ifyllda och en utan svar, 90 från Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral BVC och 15 från Närhälsan Guldvingen vårdcentral BVC. Under aktuell tid kontrollerades 341 barn respektive 247 barn i denna åldersgrupp på vårdcentralerna. Svarsfrekvensen på de ingående frågorna varierade mellan 93,3% och 99%. Bakgrundsdata för deltagarna i enkätundersökningen framgår av Tabell 1. Flest föräldrar var mer än 30 år (59%). Det var en övervikt av deltagare med eftergymnasial utbildning, endast 4% hade enbart grundskola. Sjuttio av barnen (67%) hade äldre syskon. Tabell 1: Bakgrundsdata för 105 deltagare i enkäten Ålder (svarsfrekvens 99%) <30 år 43 (41%) Utbildningsnivå (svarsfrekvens 99%) Grundskola 4 (3,8%) Gymnasium 36 (34,3%) Eftergymnasial 65 (61,9%) Varifrån föräldrarna fick sin information om vaccination och vilken källa man litade mest på framgår av Tabell 2. En klar majoritet fick huvudsakligen sin information från BVC, och det var också den källa man angav som mest tillförlitlig. Media rankades betydligt lägre, framförallt gällande tillförlitlighet, medan källor på internet (1177.se nämndes flera gånger i kommentarerna) och vänner värderades någonstans mittemellan. Bland dem som kryssade i annat angavs litteratur och egen medicinsk utbildning som viktiga källor. Några (8 svarande) har kryssat i 4 eller 5 dvs. lågt förtroende för BVC på frågorna, men svar på andra frågor tyder på att de missuppfattat frågan och vänt på skalan. Tabell 2: Svar på enkätfrågor från föräldrar (n=104) om varifrån man får information om vaccination, samt vem som är mest tillförlitlig. Källa Information Källa Tillförlitlighet (antal (antal svar) svar) BVC BVC (103) (103) Internet Internet (75) (79) Media Media (60) (82) Vänner Vänner (66) (81) Annat (30) 1=mest, 5 =minst Annat (33)
9 Antal Mycket positivt Mycket negativt Figur 1. Föräldrars positiva eller negativa erfarenheter av vaccinering. Föräldrarnas erfarenheter av vaccinering sammanfattas i Figur 1. Generellt är erfarenheten av vaccinering positiv med få undantag. Sjuttiofyra av 104 hade erfarenhet av maginfluensa i familjen. Tjugofyra svarade att erfarenheten hade i viss mån påverkat deras beslut att vaccinera sitt barn. Majoriteten n=103 hade dock andra skäl som vägde tyngre exempelvis råd från BVC eller rädslan för allvarliga sjukdomar. De allra flesta upplevde att det var positivt att vaccinationen gavs oralt. Det kommenterades bland annat att en nackdel med att det ges i munnen är förstås risken att det kräks/dreglas ut, men barnet uppskattade det definitivt jämfört med spruta. Vid frågetillfället hade 100 av 104 barn fått första dosen Rotarix. Andra dosen hade givits till 96 av 104 barn. Två utav de fyra som tagit första men inte andra dosen kommenterade att barnet inte fått det än eftersom barnet är för litet. Om de andra två ännu inte hunnit få vaccin eller om föräldrarna valt att avstå framgår inte av undersökningen. En förälder valde att avstå från att vaccinera sitt barn då man inte vill vaccinera mer än absolut nödvändigt. 5
10 Tabell 3. Upplevelse om information om vaccinet Var informationen tillräcklig om... Rotarix varför ditt barn erbjöds vaccination hur vaccinet fungerar Närapå samtliga uppfattade att informationen om vaccinet och varför barnet erbjöds det var tillräcklig. En viss andel upplevde dock att informationen om hur vaccinet fungerar var otillräcklig, se Tabell 3. Man upplevde sig generellt välinformerad om vilka biverkningar som kunde uppstå, men 13 svarade att de inte hade fått tillräckligt med information om hur man skulle hantera eventuella biverkningar och 16 saknade information om egenvård se Tabell 4. Detta uttrycktes även i kommentarerna. Tabell 4. Upplevelse av information angående biverkningar Var informationen tillräcklig om... biverkningar vad göra vid biverkningar egenvård kontakt med sjukvård 97 6 Tabell 5. Förekomst av biverkningar efter minst en av vaccinationsdoserna Biverkningar Antal 63, krävde ej sjukvårdskontakt 33, krävde sjukvårdskontakt, ej inläggning 3, krävde sjukvårdskontakt och inläggning 1 Biverkningar uppstod hos drygt en tredjedel av barnen som vaccinerades, vilket redogörs för i Tabell 5. Ett fåtal behövde kontakta sjukvården, och ett barn behövde vårdas på sjukhus. Magproblem var vanligast förekommande (n=22) enligt kommentarerna, främst lös mage och magsmärtor. Även kräkningar förekom hos några individer. Något mindre vanligt var feber (n=7) och gnällighet/grinighet (n=5). 6
11 Diskussion Resultatdiskussion Denna studie visar att föräldrarna har ett mycket stort förtroende för BVCsjuksköterskorna både vad gäller information och tillförlitlighet. Föräldrarna känner sig välinformerade om Rotarix vaccinets biverkningar innan barnet får det, men något mindre informerade om hur det fungerar. Något fler kände sig osäkra på vad man kan göra själv vid biverkningar och vart man skulle vända sig för råd. Föräldrarna önskade mer information om detta. Lindriga biverkningar efter vaccination rapporterades av en tredjedel av föräldrarna. Frekvensen vaccinerade var hög och överensstämmer med Sverige i övrigt. Senaste lägesrapporten från Folkhälsomyndigheten (FHM) visar att vaccinationstäckningen bland 2-åringar är 97% (19). I Tyskland är motsvarande siffra 93% och i Norge 95%. I Italien är det endast 88% av barnen som vaccineras (20). I Sverige finns en allmän tillit till BVC, som även syns i denna studie och BVC är gratis för alla barn. Detta kan nog bidra till att man i större utsträckning än andra länder fullföljer vaccinationsprogrammet. Biverkningsfrekvensen i studien motsvarar också den som rapporterats av FHM. (19). Den visar också att barnen får biverkningar, men att de i de allra flesta fall är mycket lindriga. Magbesvär, feber och gnällighet var de vanligaste. Ett av barnen i denna studie blev dock allmänpåverkat och fick uppsöka sjukhus. I stort sett alla oavsett utbildningsnivå lät vaccinera sina barn för att undvika allvarligare gastroenterit. Man ställde sig positiv till att det var ett oralt vaccin. En förälder valde att inte vaccinera Vill ej vaccinera mer än absolut nödvändigt. Detta stämmer överens med att det finns ett fåtal människor i Sverige som är skeptiska till vaccination i allmänhet. Metoddiskussion Endast 15 svar kom från Närhälsan Guldvingen vårdcentral BVC, som under denna period hade 247 barn inskrivna och 90 svar kom från Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral BVC, som under denna period hade 341 barn inskrivna. Dvs. 5 respektive 30% av årskullen tillfrågades Av antalet som har fått och svarat på enkäten på Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral BVC bedöms urvalet vara slumpmässigt så kan man anta att svaren är representativa för populationen, det vill säga föräldrar vars barn har erbjudits vaccination mot Rotavirus på Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral BVC. Dock är det en mindre andel av motsvarande grupp på Guldvingens BVC som har fått och svarat på enkäten, vilket gör att den populationen i klart mindre grad är representerad i studien. Närhälsan Guldvingen vårdcentral huvudsakliga upptagningsområde är stadsdelen Margretelund i Lidköping, medan Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral, som är en betydligt större vårdcentral, har ett upptagningsområde som mer kan anses utgöras av hela kommunen. De genomsnittliga årsinkomsterna inom de två postnummerområden som utgör Margretelund var kr respektive kr (år 2018), mot kr i Lidköpings kommun som helhet (21). Socioekonomiska faktorer skiljer sig åt mellan vårdcentralernas upptagningsområden, där medelinkomsten är lägre och andelen utrikesfödda betydligt högre i Närhälsan Guldvingen vårdcentral 7
12 jämfört med Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral upptagningsområde. Detta kan eventuellt ha betydelse för föräldrars inställning till vaccination. Man kan alltså utifrån denna studie säkrare uttala sig om föräldrarnas inställning till vaccinering i Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral jämfört med dem i Närhälsan Guldvingen vårdcentral upptagningsområde. Att projektledaren inte jobbar på BVC Närhälsan Guldvingen vårdcentral och inte själv informerade BVC-sköterskorna där och under insamlingstiden inte var personligen tillgänglig för frågor på samma sätt som för Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral BVC kan ha betydelse för svarsfrekvensen. Mer än hälften av dem som deltog i studien hade en eftergymnasial utbildning. Huruvida detta påverkade att man gav sina barn vaccin kan inte dras några slutsatser om i denna studie då alla föräldrar med gymnasieutbildning också lät sina barn bli vaccinerade. En annan fråga värd att ställa är ifall antalet enkätfrågor skulle ha begränsats mer. Även om svarsfrekvensen för enkäten som helhet var mycket god, fanns det ett antal frågor med en betydligt lägre svarsfrekvens. Orsaken till detta är svår att uttala sig om med säkerhet, men tänkbara orsaker skulle kunna vara att man fann vissa frågor svåra att svara på, eller irrelevanta. Ju fler frågor att svara på i enkäter, desto större är också risken att vissa tröttnar en bit in i den och väljer att lämna vissa frågor obesvarade. Ett förhållande som påvisats tidigare i rapporten är att vissa svarande har missuppfattat graderingsskalan på en eller flera av enkätfrågorna. En av dessa har uttryckligen skrivit i en fritext-kommentar att vederbörande litar på informationen från BVC, och i de resterande fallen tyder svaren på övriga frågor på att man känner tillit till, och tar till sig information från BVC. Här skulle behövts en tydligare frågeformulering för att minimera risken att svara fel. Slutsats Att föra ett informativt, respektfullt och givande samtal med en förälder om vaccination av dess barn lägger grunden till beslutet om barnet skall få vaccin eller inte. Man måste informera om fördelarna men också om biverkningar särskilt tarminvagination som är sällsynt, men svår. Studien visar att råd om egenvård och också om var man skall söka sjukvård skulle kunna förbättras. Det är mycket viktigt att föräldrarna inte väntar med att söka vård vid allvarliga symtom och här måste föräldrarna vara välinformerade. 8
13 Referenslista 1. Velazquez FR, Matson DO, Calva JJ, Guerrero L, Morrow AL, Carter- Campbell S et al. Rotavirus Infection in Infants as Protection against Subsequent Infections. N Engl J Med 1996;335: Dennehy PH, Nelson SM, Crowley BA, Saracen CL. Detection of rotavirus RNA in hospital air samples by polymerase chain reaction (PCR) * 828. Pediatric Research Program Issue APS-SPR 1998;43: Rotavirusinfektion i Sverige. Kunskapsunderlag [åtkomst ]. 4. Ward RL, Bernstein DI, for the US Rotavirus Vaccine Efficacy Group. Protection against Rotavirus Disease after Natural Rotavirus Infection. J Infect Dis 1994;169: Velazquez FR. Protective Effects of Natural Rotavirus Infection. The Pediatric Infectious Disease Journal 2009;28(3). 6. Iturriza-Gomara M, Auchterlonie IA, Zaw W, Molyneaux P, Desselberger U, Gray J. Rotavirus Gastroenteritis and Central Nervous System (CNS) Infection: Characterization of the VP7 and VP4 Genes of Rotavirus Strains Isolated from Paired Fecal and Cerebrospinal Fluid Samples from a Child with CNS Disease. J Clin Microbiol 2002;40: Johansen K, Hedlund KO, Zweygberg-Wirgart B, Bennet R. Complications attributable to rotavirus-induced diarrhoea in a Swedish paediatric population: Report from an 11-year surveillance. Scand J Infect Dis 2008;40: Vesikari T, Karvonen A, Prymula R, Schuster V, Tejedor JC, Cohen R et al. Efficacy of human rotavirus vaccine against rotavirus gastroenteritis during the first 2 years of life in European infants: randomised, doubleblind controlled study. The Lancet 2007;370: Plosker, G.L. Pentavalent Rotavirus Vaccine (RotaTeq ). Drugs 2010;70: Vesikari T, Karvonen A, Ferrante SA, Kuter BJ, Ciarlet M. Sustained efficacy of the pentavalent rotavirus vaccine, RV5, up to 3.1 years following the last dose of vaccine. Pediatr Infect Dis J 2010;29: Phua KB, Lim FS, Lau YL, Nelson EA, Huang LM, Quak SH et al. Rotavirus vaccine RIX4414 efficacy sustained during the third year of life: a randomized clinical trial in an Asian population. Vaccine 2012;30: Payne DC, Boom JA, Staat MA, Edwards KM, Szilagyi PG, Klein EJ et al.effectiveness of pentavalent and monovalent rotavirus vaccines in concurrent use among US children <5 years of age, Clin Infect Dis. 2013;57: WHO position paper. Rotavirus vaccines - nuary Wkly Epidemiol Rec 2013;88:
14 14. Folkhälsomyndigheten. Fördjupad information om vaccination mot rotavirus [åtkomst ]. 15. Giaquinto C, Dominiak-Felden G, Van Damme P, Myint TT, Maldonado YA, Spoulou V, Mast TC, Staat MA. Summary of effectiveness and impact of rotavirus vaccination with the oral pentavalent rotavirus vaccine: a systematic review of the experience in industrialized countries. Hum Vaccin. 2011;7: Richardson V, Hernandez-Pichardo J, Quintanar M, Esparza-Aguilar M, Johnson B, Altamirano C, Parashar U, Patel, M. (2010). Effect of Rotavirus Vaccination on Death from Childhood Diarrhea in Mexico. N Engl J Med. 2010;362: Vesikari T, Matson DO, Dennehy P, Van Damme P, Santosham M, Rodriguez Z et al. Safety and efficacy of a pentavalent human-bovine (WC3) reassortant rotavirus vaccine. N Engl J Med 2006;354: FASS för vårdpersonal. (Vårdpersonal/J07BH02 - Rotarix ) [åtkomst ] 19. Folkhälsomyndigheten. Lägesrapport till regeringen om de nationella vaccinationsprogrammen [åtkomst ]. 20. WHO vaccine-preventable diseases: monitoring system global summary. [åtkomst ]. 21. Kolla inkomster. [åtkomst ]. 10
15 Bilaga 1 Enkät angående vaccination med Rotarix mot maginfluensa Vid denna 4 månaders kontroll på BVC ombeds en förälder besvara följande enkät och lämna i slutet kuvert till BVC-sköterskan. Enkäten skall lämnas in även om du inte svarat på några frågor. 1. Är du som svarar på enkäten under 30 år över 30 år 2. Har barnet syskon? 3. Din högsta utbildningsnivå. Grundskola Gymnasieskola Eftergymnasial utbildning 4. Varifrån får du information om vacciner? BVC Internet Media Vänner Annat, nämligen Rangordna efter betydelse för dig 1=mest. 5=minst. Beskriv gärna.
16 5. Vem litar du på respektive vem litar du inte på? Rangordna 1=mest. 5=minst. BVC Internet Media Vänner Annat, nämligen Beskriv gärna. 6. Har du positiva eller negativa erfarenheter av vaccinering för dig själv eller dina barn? Mycket positivt Mycket negativt Beskriv gärna. 7a. Har du erfarenhet av maginfluensa i familjen? Beskriv gärna. 7b. Har det påverkat ditt beslut om att vaccinera det här barnet? Beskriv gärna.
17 8. Rotarix ges i munnen, andra vacciner ges oftast i spruta. Hur upplever du det? Mycket positivt Mycket negativt 9a. Är barnet vaccinerat med första dosen Rotarix? 9b. Är barnet vaccinerat med andra dosen Rotarix? Kan du motivera svaren till fråga 9? 10a. Tycker du att informationen om Rotarix var tillräcklig? 10b. Tycker du att informationen var tillräcklig ang. om varför ditt barn erbjöds vaccination? 10c. Tycker du att informationen var tillräcklig ang. om hur vaccinet fungerar?
18 10d. Tycker du att informationen var tillräcklig ang. biverkningar? 10e. Tycker du att informationen var tillräcklig ang. om vad man ska göra vid biverkningar? 10f. Tycker du att informationen var tillräcklig ang. egenvård? 10g. Tycker du att informationen var tillräcklig ang. kontakt med sjukvård? Beskriv gärna. 10h. Saknade du någon information? Beskriv gärna.
19 11a. Fick ditt barn biverkningar efter första och/eller andra dosen? Om vilka? 11b. Krävdes sjukvårdskontakt? 11c. Krävdes inläggning på sjukhus? 12. Var du orolig för vaccinbiverkningar av Rotarix? 13. Har du andra synpunkter som du vill framföra? Tack för din medverkan!
20
21 FoU-centrum Skaraborg Regionens hus Stationsgatan Skövde Hemsida:
Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet
Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet Terapigrupp Vaccin Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum Barnhälsovård Rotavirusvaccin: hur ser det ut i Sverige?
Läs merVaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder
Information till föräldrar Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Alla barn som bor i Stockholms län erbjuds kostnadsfri
Läs merRotavirusvaccination. 19/ Staffan Skogar Barnhälsovårdsöverläkare
Rotavirusvaccination 19/10 2017 Staffan Skogar Barnhälsovårdsöverläkare Globalt Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos barn Av 5,9 miljoner barn
Läs merRotavirus sjukdom och vaccination
Rotavirus sjukdom och vaccination Ann Lindstrand Barnläkare Enheten för Vaccin och Register Bakgrund Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos barn
Läs merAktuellt från barnvaccinationsprogrammet
Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kathy Falkenstein Hagander, barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, vårdutvecklare, distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet
Läs merRotavirus sjukdom och vaccination
Rotavirus sjukdom och vaccination Ann Lindstrand Barnläkare Enheten för Vaccin och Register Bakgrund Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos barn
Läs merNya analyser visar mer än 98 % effekt mot allvarlig rotavirussjukdom i upp till två säsonger
Pressmeddelande RotaTeq visar på fortsatt hög klinisk effekt två år efter vaccination i Europa Nya analyser visar mer än 98 % effekt mot allvarlig rotavirussjukdom i upp till två säsonger Solna 24 september
Läs merBarnhälsovårdsdag Ida Westin, barnhälsovårdsöverläkare Kronoberg
Barnhälsovårdsdag 2018 Ida Westin, barnhälsovårdsöverläkare Kronoberg Vaccination mot rotavirus Bakgrund Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos
Läs merBarnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten
Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern Smittskyddsenheten Barnsjukdomar Mässling Kikhosta Vattkoppor Rotavirus Vattkoppor Vattkoppor är en mycket smittsam, men för det mesta mild utslagssjukdom.
Läs merVaccination mot rotavirusinfektion. En del i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
Vaccination mot rotavirusinfektion En del i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Indelning Sjukdomen Epidemiologin Vaccinationsprogram Vaccinet Vaccineffekten Biverkningar Kontraindikationer Praktiskt
Läs merAnna Lundmark, BHV-öl Region Jämtland Härjedalen efter förlaga Folkhälsomyndigheten
Anna Lundmark, BHV-öl Region Jämtland Härjedalen efter förlaga Folkhälsomyndigheten Rotavirusinfektion - sjukdomen Rotaviruset orsakar hög sjuklighet i Sverige mycket sällan dödsfall bland barn Vanligast
Läs merBHV-DAG 15 & 16 APRIL 2019 BHV-TEAMET ANNA OCH JENNIE
BHV-DAG 15 & 16 APRIL 2019 BHV-TEAMET ANNA OCH JENNIE Indelning Sjukdomen Epidemiologin Vaccinationsprogram Vaccinet Vaccineffekten Biverkningar Kontraindikationer Praktiskt tillvägagångssätt Information
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Maria Landgren Läkemedelschef 040-675 36 67 maria.landgren@skane.se MOTIONSSVAR Datum 2016-10-21 Dnr 1601849 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion. Inför vaccination mot
Läs mer» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder
Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»
Läs merRotavirus sjukdom och vaccination
Rotavirus sjukdom och vaccination Ann Lindstrand Barnläkare Enheten för Vaccin och Register Sid. Bakgrund Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos
Läs merRotavirusvaccination med Rotarix, information till sjuksköterskor och läkare. Regional riktlinje för SLL.
Rotavirusvaccination med Rotarix, information till sjuksköterskor och läkare. Regional riktlinje för SLL. Gäller från 1:a juli 2016 tillsvidare (uppdaterad 20171208) I Sverige drabbas årligen 2000 barn
Läs merAtt förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer
Läs merInformation om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC
Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,
Läs merBARNHÄLSOVÅRDSENHETEN
BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN Rotavirusvaccination med Rotarix, information till sjuksköterskor och läkare. Regional riktlinje för SLL. Gäller från 1:a juli 2016 tillsvidare (uppdaterad 20161205) I Sverige drabbas
Läs merInformation om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC
Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program
Läs mer维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )
维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)
Läs merDet svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer
Läs merOm influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.
Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och
Läs merFakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.
1 Fakta om mässling 1. Vad orsakar mässling? Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar. 2. Är mässling farligt? Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar. Viruset kan
Läs merTillhör du en riskgrupp?
Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan
Läs merFörst några frågor om dig själv och din familj. Om du har tvillingflickor, 11-12 år (födda 2000), besvara bara enkäten en gång.
Föräldrar till flickor som blivit erbjudna HPV-vaccination Först några frågor om dig själv och din familj. Om du har tvillingflickor, 11-12 år (födda 2000), besvara bara enkäten en gång. 1. Ange dagens
Läs merMässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland
Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Varför vaccinerar vi mot MPR? Skydd mot svåra smittsamma sjukdomar dödliga
Läs merVaccination av mycket för tidigt födda barn (GÅ <32+0 v)
VO/Administrativ avdelning Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Enhet Neonatalvårdssektionen Dokumentnamn Vaccination av mycket för tidigt födda barn (GÅ
Läs merAktuellt om vaccinationsprogrammet
Aktuellt om vaccinationsprogrammet Tiia Lepp Enheten för vaccinationsprogram Folkhälsomyndigheten tiia.lepp@folkhalsomyndigheten.se Skolsköterskekongressen Malmö 2019 Innehåll Ändringar i vaccinationsprogrammet
Läs merHur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10
Läs merTill BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner
Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har
Läs merFakta om pneumokocker och vaccin
Fakta om pneumokocker och vaccin Invasiv (allvarlig) pneumokocksjukdom är en fruktad sjukdom. Dödligheten är hög och de som överlever hjärnhinneinflammation får ofta bestående men. Barn under två år är
Läs merVaccination mot influensa
Vaccination mot influensa 2018-2019 Information till Mödrahälsovården från Smittskydd Västra Götaland Vaccination är bästa skyddet mot influensa Personer med dåligt immunförsvar har sämre effekt av vaccinet.
Läs merVaccindagen Dagens Medicin. Peter Iveroth Smittskyddsläkare Region Jönköpings Län
Vaccindagen Dagens Medicin Peter Iveroth Smittskyddsläkare Region Jönköpings Län Är användandet av vacciner i Sverige "lagom" stort? Vad, om något, behöver förändras? Hur kan det ske? Nationellt vaccinråd
Läs merInfluensa är ett årligen återkommande gissel som testar
EEVA RUOTSALAINEN Med. dr., specialist i invärtesmedicin och infektionssjukdomar Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, kliniken för infektionssjukdomar Influensavaccination av personalen är en rekommendation
Läs merKikhosta- smittspårning
Kikhosta- smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Inledning Sedan Sverige återinförde barnvaccination mot kikhosta 1996 har insjuknandet minskat kraftigt. (uppehåll 1979-1996)
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-10-31 1188/2007
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merVaccination mot influensa
Vaccination mot influensa 2017-2018 Information till Mödrahälsovården från Smittskydd Västra Götaland Alla gravida rekommenderas vaccination Gravida har en förhöjd risk att drabbas av svår influensasjukdom
Läs merTBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2015-11-19. Mona Insulander. www.smittskyddstockholm.se
TBE Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Vaccinationstäckningsstudie SLL 2013 53% vaccinerade totalt, fått minst en dos TBE-vaccin 63% av de med högrisk exposition vaccinerade, varav
Läs merAnvändning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010. Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006
Användning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010 Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C 02/2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C02/2006 ISBN 951-740-601-0
Läs merVilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?
Den nya influensan - frågor och svar Vilka symtom får man av den nya influensan? De symtom man får av den nya influensan, som också kallas svininfluensa och har fått beteckningen A(H Hur vet man att man
Läs merEn aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag
En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag Anders Tegnell, statsepidemiolog, avdelningschef för epidemiologi och utvärdering, Folkhälsomyndigheten..
Läs merTabell. Vaccinationsschema barn födda < vecka 32 Gestationsålder Preparat Tidigast Övervakning Kommentarer. 6 v, tidigast v h
Styrande lokalt dokument 1 (7) Vaccination av mycket förtidigt födda barn Innehållsförteckning Vaccination av underburna barn födda < vecka 32+0 mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae
Läs merVaccination mot HPV - nationellt program för pojkar
Vaccination mot HPV - nationellt program för pojkar Utbildningsdag om vaccinationer Oktober, 2017 Adam Roth, Folkhälsomyndigheten Adam.roth@folkhalsomyndigheten.se Vaccination mot HPV - nationellt program
Läs merSVENSKA LUNGRAPPORTEN
SVENSKA LUNGRAPPORTEN ALLMÄNHETENS KÄNNEDOM OCH ERFARENHETER AV LUNGBESVÄR Ett informationsmaterial för journalister från Pfizer AB Presskontakt: Ulrika Goossens, informationschef, 0768-89 29 57, ulrika.goossens@pfizer.com
Läs merUlrica Sand-Höglund Ordförande i Terapigrupp Vaccin i VG och vårdcentralschef Närhälsan Olskroken vårdcentral
Ulrica Sand-Höglund Ordförande i Terapigrupp Vaccin i VG och vårdcentralschef Närhälsan Olskroken vårdcentral TBE- vaccin rekommenderas till Fastboende och sommarboende i områden med smittrisk Personer
Läs merEnkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
Läs merVaccinering mot livmoderhalscancer - HPV
Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV 1 Lång historia.. Socialstyrelsen föreskrift från 1 januari 2010 - HPV vaccin till alla flickor födda 1999 och senare. Nationell upphandling 2010 SKL rekommenderar
Läs merVaccination mot influensa
Vaccination mot influensa 2017-2018 Information till sjukvårdspersonal från Smittskydd Västra Götaland Din roll som sköterska eller läkare Ditt råd är viktigt när patienten ska fatta beslut om vaccination
Läs merMEDIERAPPORT EN NOVUSUNDERSÖKNING OM LUNGINFLAMMATION OCH VACCINATION. Ett pressmaterial för media från Pfizer och 1,6 miljonerklubben
MEDIERAPPORT EN NOVUSUNDERSÖKNING OM LUNGINFLAMMATION OCH VACCINATION Ett pressmaterial för media från Pfizer och 1,6 miljonerklubben Om rapporten Hur ofta skänker du dina lungor en tanke? Det är alltför
Läs merTill Dig som ska eller har vaccinerats med
Till Dig som ska eller har vaccinerats med Vaccination mot HPV-relaterad cancer och sjukdom Information om GARDASIL9 till patienter Information till dig som ska eller har vaccinerats med GARDASIL 9. Du
Läs merDet nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos
Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos Kunskapscentrum för Barnhälsovård ålder 3 mån Det allmänna vaccinationsprogrammet
Läs merRotavirusinfektion. barn svenska data i europeiskt perspektiv Prospektiv observationsstudie visar belastningen inom sjukvården
klinik och vetenskap special originalstudie läs mer Medicinsk kommentar sidan 1169, artiklar sidan 1178 och 1186 Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se ningen av rotavirusinfektioner i
Läs merTuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden
Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens
Läs merInfluensasäsongen 2013/2014 En influensasäsong sträcker sig från hösten, vintern till våren nästkommande år
Influensasäsongen 2013/2014 En influensasäsong sträcker sig från hösten, vintern till våren nästkommande år Utfall och trend Pågående säsong 2013/2014 är den fjärde efter den pandemiska influensan A(H1N1)pdm2009.
Läs merHiv, hepatit och tuberkulos
Hiv, hepatit och tuberkulos Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Göteborg, 12 april 2013 Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland www.migrationsverket.se www.vgregion.se/asylenheten Bildspel om hälsoundersökningen
Läs merBlodsmitta och sprutbyte. Riskbruk, missbruk, beroende 7 maj 2019 Umeå Gunilla Persson, infektionsläkare NUS
Blodsmitta och sprutbyte Riskbruk, missbruk, beroende 7 maj 2019 Umeå Gunilla Persson, infektionsläkare NUS Hepatit B Hepatit B i världen Worldwide 250 million chronic HBsAg carriers 2,3 HBsAg prevalence,
Läs merVaccination av mycket förtidigt födda barn. Innehållsförteckning. Styrande lokalt dokument 1 (7) Status: gällande
Styrande lokalt dokument 1 (7) Vaccination av mycket förtidigt födda barn Innehållsförteckning Vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae B, hepatit B och pneumokocker
Läs merPerspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne
Perspektiv på riskbedömning Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne Vad är en risk? Vad är en risk? risk risk, i allmän betydelse möjlighet att något oönskat skall inträffa. Nationalencyklopedin
Läs merVaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare
Vaccinationer DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april 2016 Jan Smedjegård, smittskyddsläkare Influensavirus Kan ge Säsongsinfluensa Pandemisk influensa Mer begränsat antal fall av zoonotisk influensa
Läs merVIKTIG SÄKERHETSINFORMATION FÖR PATIENTER SOM BEHANDLAS MED RIXATHON (RITUXIMAB)
(RITUXIMAB) INFORMATIONSBROSCHYR FÖR PATIENTER VID ICKE-ONKOLOGISKA INDIKATIONER Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. rituksimabi Godkänd av Fimea, juli/2018 2 3 VAD DU BÖR VETA OM RIXATHON
Läs merLäkemedelsverkets patientsäkerhetsarbete för hälso och sjukvårdspersonal 15 november 2017
Vaccin mot rotavirus Rolf Gedeborg Why regulation of medicines? Adequate testing prior to marketing Scientific certainty versus medical need Extent and quality of scientific data Approval? Approval? Approval?
Läs merAktiv immunisering mot hepatit A
Aktiv immunisering mot hepatit A SK-kurs Umeå 14 November 2018 Helena Hervius Askling Smittskyddsläkare, Sörmland SÖS/Sacchska barnsjukhuset vaccinationsteam Karolinska Institutet helena.hervius.askling@ki.se
Läs merBeslutsunderlag om rotavirusvaccination i det nationella vaccinationsprogrammet REMISSVERSION
Beslutsunderlag om rotavirusvaccination i det nationella vaccinationsprogrammet REMISSVERSION Beslutsunderlag om rotavirusvaccination i det nationella vaccinationsprogrammet Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens
Läs merBehandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Läs merVaccination mot influensa
Vaccination mot influensa 2018-2019 Information till sjukvårdspersonal från Smittskydd Västra Götaland Vaccination är bästa skyddet mot influensa Äldre människor och personer med dåligt immunförsvar har
Läs merMässling Säkerställande av immunitet hos hälso- och sjukvårdspersonal i Norrbotten
Mässling Säkerställande av immunitet hos hälso- och sjukvårdspersonal i Norrbotten Bakgrund Mässling är en mycket smittsam virussjukdom som ger hög feber, hosta och utslag. I ungefär 20 procent av fallen
Läs merRotavirus. Andreas Heddini, MD, PhD. Medical Advisor GSK. 28 november 2013
Rotavirus Andreas Heddini, MD, PhD Medical Advisor GSK 28 november 2013 Innehåll Grundläggande virologi Klinisk bild och diagnostik Epidemiologi och sjukdomsbörda Globalt I Sverige Rotavirusvaccin-design
Läs merTill dig som har fått vaccin mot lunginflammation
Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller
Läs meratt som svar på remiss Vaccination mot hepatit B till Socialdepartementet avge upprättat förslag till yttrande.
$Jbf 2Ö(H
Läs merBarnvaccinationsprogrammet
Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler
Läs merHepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare
Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit
Läs merSocialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merHar du barn under fem år?
Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner
Läs merFolkhälsoinstitutets arbetsgrupps utredning om vaccinering av barn mot rotavirus 26.11.2007
Folkhälsoinstitutets arbetsgrupps utredning om vaccinering av barn mot rotavirus 26.11.2007 Folkhälsoinstitutets publikationer B 17/2008 Folkhälsoinstitutets publikationer B17 / 2008 Publications of the
Läs merSmittskyddsaktuellt för mödrahälsovården
Smittskyddsaktuellt för mödrahälsovården influensa, kikhosta och zikavirus Per Follin Smittskyddsläkare 17 10 26 6000 5000 5135 Antal anmälningspliktiga sjukdomar per typ av klinik, Stockholms län 2016*
Läs merFakta om vaccinationen Hälsodeklaration
Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Gratis vaccination mot livmoderhalscancer! Från den 1 januari 2013 kan alla tjejer till och med 26 år vaccinera sig gratis mot de virus som orsakar 70 procent av
Läs merBlodsmitta. Basutbildning riskbruk, missbruk, beroende Gunilla Persson infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare
Blodsmitta Basutbildning riskbruk, missbruk, beroende 2018-10-25 Gunilla Persson infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare Hepatit B Epidemiology and public health burden 1 Worldwide 250 million chronic
Läs merInfluensa och pneumokockvaccination säsongen
Tjänsteställe, handläggare Smittskyddsenheten 2017 10 19 17 333 1(6) Hans Boman Distribution Verksamhets och enhetschefer inom primärvården i Västernorrland Verksamhetschefer inom Specialistvården Mödrahälsovårdsöverläkare
Läs merBARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD
BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD Detta är tänkt som hjälp och förslag på hur man kan beskriva syftet och det tänkta upplägget när man träffar föräldrarna vid det här grupptillfället. Självklart väljer
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Rotarix oral suspension i förfylld oral applikator Rotavirusvaccin, levande
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Rotarix oral suspension i förfylld oral applikator Rotavirusvaccin, levande Läs noga igenom denna bipacksedel innan ditt barn får detta vaccin. - Spara denna bipacksedel,
Läs merfi 7o Motion 2018:14 av Linda Älegård (S) om flytt av ålder
åll= Region Stockholm Ärende 25 Förslag 2019:44 Rotel II Föredragande regionråd Anna Starbrink (L) 25 (48) Regionstyrelsen PROTOKOLL 2019-04-09 2019-0063 fi 7o Motion 2018:14 av Linda Älegård (S) om flytt
Läs merSymtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén
Läs merFokus : HPV-vaccination. Pia Collberg
Insatser för att förebygga Livmoderhalscancer möjligheter och utmaningar! Fokus : HPV-vaccination Pia Collberg Mödrahälsovårdsöverläkare Region Jämtland Härjedalen Processledare för Cervixcancerprevention
Läs merKarin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig
Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig Smittväg och smittsamhet Luftburen smitta Mycket smittsamt. Smittan finns i rummet ca 2h efter att personen lämnat rummet Inkubationstid: 10-12 dagar (7-18)
Läs merRemiss: Beslutsunderlag till regeringen om införande av rotavirusvaccination i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn
Bilaga Enligt sändlista Vårt ärendenummer 02942-2016-3.2.3 Datum 2016-11-11 Sida 1 (3) Remiss: Beslutsunderlag till regeringen om införande av rotavirusvaccination i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet
Läs merD-droppar. Följsamhet till rekommendation?
D-droppar Följsamhet till rekommendation? ST-arbete i allmänmedicin Maria Jonsson ST-läkare Svartbäckens vårdcentral Handledare Johnny Sternesjö 1 Innehåll 3: Sammanfattning 4: Introduktion 6: Syfte Frågeställning
Läs merTBE 2018 Region Stockholm 11 April 2019
TBE 2018 Region Stockholm 11 April 2019 Maria Rotzén-Östlund Smittskydd Stockholm Upplägg TBE-året 2018 Fästingars ekologi och utbredning TBE, klinik TBE-nytt: TBE-karta, patientenkät Vaccinationsrekommendationer,
Läs merPresidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97 Tid: 2016-09-19, kl 08:00-09:30 Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus 89 Remiss Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram
Läs merBeslutsunderlag om rotavirusvaccination i det nationella vaccinationsprogrammet
Beslutsunderlag om rotavirusvaccination i det nationella vaccinationsprogrammet Beslutsunderlag om rotavirusvaccination i det nationella vaccinationsprogrammet Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens
Läs merHej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.
Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus
Läs merBarnsäkerhet, infektioner och egenvård.
Barnsäkerhet, infektioner och egenvård. Kan en infektion vara bra? Illustration: Ulla Granqvist Bakterier och virus Att barn har en rad infektioner ofta är vanligt under dem första åren. När barnen, på
Läs merGoda råd vid diarré & kräksjuka
Goda råd vid diarré & kräksjuka Vad är diarré? Som diarré brukar man räkna tillstånd då barnet har 3 eller flera lösa avföringar per dag. Insidan av tarmen är irriterad vilket påskyndar passagen av mat
Läs merInfluensavaccin 2014-2015
GSKs vacciner < > SE/FLU/0001/14,201409 < > Fluarix Influensavaccin 2014-2015 Influensavaccin (spjälkat virus, inaktiverat) Fluarix, Rx, EF. J07BB02. Indikation: Influensaprofylax, speciellt för dem som
Läs merBIPACKSEDEL. Versican Plus Bb Oral frystorkat pulver och vätska till oral suspension för hund
BIPACKSEDEL Versican Plus Bb Oral frystorkat pulver och vätska till oral suspension för hund 1. NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING OCH NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN
Läs merMenjugate , version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Menjugate 22.6.2016, version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Bakterien N. meningitidis kan orsaka
Läs merSveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram
Sveriges Nationella Vaccinationsprogram Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram . Antal fall med vilt poliovirus och vaccintypspolio i världen de senaste 12 månaderna
Läs merMässling, kikhosta, parotit och röda hund
Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merFrågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Läs mer