Behandlingsarbete med späda och små barn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behandlingsarbete med späda och små barn"

Transkript

1 Behandlingsarbete med späda och små barn Katrin Bernstad Leg. psykolog, leg. psykoterapeut specialist klinisk psykologi handledare Viktoriagården, BUP Malmö

2

3 Litteratur Bergum, M.,(Ed), (2010). Håndbok i Sped og småbarns psykiske helse. Gyldendal Norsk Forlag. Brandtzaeg, I., Smith, L., Torsteinson, S.(2011). Mikroseparasjoner, Tilknytning og behandling. Fagbokforlaget. Broberg, A., et al. (2006). Anknytningsteori. Natur och Kultur. Broberg, A., et al. (2008). Anknytning i praktiken. Natur och Kultur. Brodén, M., (1989). Mor och Barn i Ingenmansland. Almqvist & Wiksell. Murrey, L. (2014). The psychology of babies. How realtionships support development from birth to two. Constable & Robinson Ltd. Powell et al (2014). The circle of Security Intervention Enhancing Attachment in Parent Child Relationships. The Guilford Press Sameroff et al. (2005). Treating parent-infant relationship problems strategies for intervention. The Guilford Press Stern, N. D (1995). The motherhood constellation a unified view of parent-infant psychotherapy. Basics Books. Wennerberg, T. (2010).Vi är våra relationer. Natur och Kultur

4 Personal på Viktoriagården 1 enhetschef, barnsjuksköterska 3 psykologer 3 socionomer 2 specialpedagoger 1 socialpedag 1 barnpsykiater 1 sekreterare Ca 10 heltidstjänster

5 Viktoriagården Relationsbehandling för -Gravida -Spädbarn (0-1,5 år) -Småbarn (1,5-4 år) 2013: 244 nyanmälningar

6 Varför remiss? Symptom hos barnet: Mat- och sömnstörningar Svårtröstat, oroligt Undandragande av social kontakt Trots Kontaktsvårigheter Försenad/avvikande utveckling

7 Varför remiss? Förälder uttrycker otillräcklighet: Eget mående går ut över barnets fungerande Fö inte tycker om sitt barn Egna tidiga upplevelser stör relationen till barnet

8 Viktoriagårdens behandlingsmodell Direkt samspelsbehandling Terapeutiska samtal Föräldrasamtal

9 Samspelets kvalitet Fysisk utveckling Emotionell utveckling Relationsutveckling Kognitiv utveckling

10 Sterns hypoteser Spädbarn är realister Små barn lever i nuet Barnet föds med upplevelse av begynnande själv Utvecklar scheman för att vara med den självreglerande andre Utveckling sker i kvantsprång

11 0-2 månader, samvaro Reglering av tillstånd -Reducera stress -Hitta och etablera rytm -Värme, kroppskontakt -Vitalitetsaffekter, lugn och glädje Känslan av ett begynnande själv

12 2-7 månader, samspel -Spegling -Intoning -Turtagning, dans Reglering av känslor genom affektsynkronisering Känslan av ett kärnsjälv

13 7-15 månader, samförstånd Affekt synkronisering på nytt plan-förstå och bli förstådd -Delade affekter -Delad uppmärksamhet -Socialt refererande -Intersubjektivitet Känslan av ett subjektivt själv

14

15 Erfarenheter Inre arbetsmodeller Mönster i beteenden gentemot föräldern

16 Anknytningsmönster Organiserad -Trygg -Undvikande -Ambivalent Desorganiserad

17 15-42 månader, samtal -Språket ger nya sätt att vara med andra -Dela mening -Mer komplexa känslor -Gränssättning-förhandling Affektintegrering genom att dela ord Känslan av ett verbalt själv

18 3,5 år-sammanhang -Orsak-verkan -Sekventiellt tänkande -Theory of mind -Samarbetspartner Affektintegrering genom att dela berättelser Upplevelsen av ett berättande själv

19 Risktecken i samspelet ( det som inte är ) Mangel på glädje, engagemang tröst och skydd kropps- och ögonkontakt speglande mimik småprat delade känslor och upplevelser samtal berättelser

20 Föräldraförmågor (evne) Positivt engagemang Sensitivitet -upptäcka -svara -rätt tid -rätt insats -upprepa Strukturering Icke-invaderande Icke-fientlig hållning Inlevelse Realistisk syn på barnet Reflektionsförmåga

21 Bedömning Barnet Samspel Föräldraförmågor Förälderns föreställningar om sitt barn och sig själv som förälder Tillgång till socialt stöd, samarbete

22 Samspel IAM Föreställningar om: barnet sig själv och föräldraskapet Föräldrabeteende Barnbeteende RIG Scheman IAM

23 Erfarenheter Inre Arbetsmodeller (förväntningar, tolkningar etc) Mönster i beteende gentemot barnet

24 Ingångar till behandling (Stern, 1996) Stern, 1996: Sameroff, 2004: Barnet Föräldrabeteende Förälderns föreställningar Familjesystemet Re-mediate (barnet) Re-define (fö) Re-educate

25 Viktoriagårdens behandlingsmodell Direkt samspelsbehandling Terapeutiska samtal Föräldrasamtal

26 Direkt samspelsbehandling Iscensättning/ deltagande i naturliga samspelssituationer Finnas med se, spegla, intervenera, reflektera Vitalisera Reglera ner Fungera som modeller Ge utvecklingsrådgivning

27 Terapeutiska samtal Hitta mönster i föräldraskapet Nyansera bilden av barnet och av sig själv som förälder Differentiera och prioritera barnets behov Öka förmågan till egen affektreglering Bearbeta eventuella skuldkänslor och trauman som påverkar föräldraskapet

28 Föräldrasamtal Samsyn på barnets behov och på föräldraskapet Samarbete i föräldrasakpet Hantera destruktiva familjemönster

29 Behandlarens förhållningssätt Positivt engagemang Emotionell närvaro Nyfikenhet Lyhördhet Icke-dömande Hoppfullhet

30 Samspel, mamma Han är högfärdig och beräknande. Jag är en värdelös mamma. En bra förälder klarar allt Tröstar mekaniskt, frustrerat. Uppgiven, irriterad ton Missnöjd, spänd, oreglerad Erfarenheter Scheman

31 Samspel, mamma Det är fel på honom. Jag är oviktig för honom. Han behöver värme och tydlighet men det klarar inte jag. Passiv. Tittar på honom. Skriker ibland Söker ej mamma. Utbrott, kan då slå, skrika på henne Få tillfällen av att bli lugnad. Få känslomässiga möten. Ingen trygghet i relationen

32 Samspel, pappa Han har problem, han är som han är. Jag är ok, är som jag är. Man ska inte bråka Undvikande Avleder eller låter vara Högt tempo. Utbrott, kan då skrika på honom Få tillfällen av att bli lugnad. Få känslomässiga möten. Viss trygghet i relationen

33 Samspel, mamma Han är skadad av att jag har svikit honom. Jag rår inte på honom. Han måste lyda! Frågar för mycket. Ger efter/blir för hård. Prestationsinriktad Klängig Negativ Aggressiv Kontrollerande Ambivalent anknytning. Förväntar sig ingen glädje i inteaktionen.

34 Behandlarens fokus pendlar mellan Förälderns inre representationer Samspel Barnet

35

Katrin Bernstad. Leg.psykolog/Leg.psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Viktoriagården, BUP Malmö

Katrin Bernstad. Leg.psykolog/Leg.psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Viktoriagården, BUP Malmö Katrin Bernstad Leg.psykolog/Leg.psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Viktoriagården, BUP Malmö Viktoriagården då. Enhet inom barn- och ungdomspsykiatrin i Malmö Startade som en behandlingsförskola

Läs mer

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI 2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 1 MENTALISERINGSBASERAD TERAPI Anna Sten överläkare Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge wwwmbtsverigese 2014-10-28 Anna Sten & Niki

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O

Läs mer

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare. 2012 Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare. 2012 Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4 spelare fokus Definition av mental tuffhet. Hur påverkar man mental tuffhet? Hur påverkar personlighet utveckling och prestation? Hur kan man arbeta med

Läs mer

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt

Läs mer

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Examinationsuppgift Ericastiftelsen 2011 Mentalisering i psykiatriskt arbete med Bengt Magnusson barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Barns olika psykiatriska

Läs mer

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning? Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Anknytning och föräldrablivande i adoptionsfamiljer. Carolina Laine Leg. psykolog

Anknytning och föräldrablivande i adoptionsfamiljer. Carolina Laine Leg. psykolog Anknytning och föräldrablivande i adoptionsfamiljer Carolina Laine Leg. psykolog Vad är anknytning? Anknytning Att stå i förbindelse med en större enhet Anknytningsteorin handlar om Hur ett känslomässigt

Läs mer

Barn i kris - upplägg. Generell traumateori Att möta barn på flykt Att tänka på Gruppdiskussion

Barn i kris - upplägg. Generell traumateori Att möta barn på flykt Att tänka på Gruppdiskussion Barn i kris - upplägg Generell traumateori Att möta barn på flykt Att tänka på Gruppdiskussion Vad har de nyanlända vi möter med sig? Biologisk sårbarhet Psykologisk sårbarhet Yttre stressorer Familjen

Läs mer

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars

Läs mer

Anknytning i teori och praktik

Anknytning i teori och praktik Anknytning i teori och praktik Pia Risholm Mothander prm@psychology.su.se En utvecklingsteori om behovet av nära känslomässiga relationer - från vaggan till graven Alla älskar steori Utgångspunkt i klinisk

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

LÄRANDE (Hård af Segerstad, H. m.fl., 1996)

LÄRANDE (Hård af Segerstad, H. m.fl., 1996) LÄRANDE (Hård af Segerstad, H. m.fl., 1996) Lärprocessen hur kan den beskrivas? ett komplicerat samspel mellan intellektuella, känslomässiga o. färdighetsmässiga processer inom individen ett samspel mellan

Läs mer

Kiwiböckerna metod och begrepp

Kiwiböckerna metod och begrepp Kiwiböckerna metod och begrepp kiwiböckerna nyckeln till livslångt lärande Läsa för, tillsammans med och självständigt. Grunden för läsinlärning är att läsa för barnet, tillsammans med barnet och vara

Läs mer

Kurser på BUP Information om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2015

Kurser på BUP Information om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2015 Kurser på BUP Information om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2015 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har insatser

Läs mer

Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn

Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn Malmö den 21 mars 2011 Nicklas Kartengren, projektsamordnare Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN Berättelser

Läs mer

Om autism information för föräldrar. Välkommen till första tillfället!

Om autism information för föräldrar. Välkommen till första tillfället! Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR Lärgruppsplan Lärgruppsplan Hur mycket, och vad, du äter spelar en stor roll för förmågan att prestera, såväl fysiskt som psykiskt. Vill du optimera din prestation kan det till och

Läs mer

som bäst på dagis Barnträdgårdslärarförbundet 2006

som bäst på dagis Barnträdgårdslärarförbundet 2006 som bäst på dagis Barnträdgårdslärarförbundet 2006 samspel är kärnan i barnpedagogikens kvalitet barnets intresse, nyfikenhet och vilja att samarbeta främjar dess utveckling och inlärning. Barnet utvecklas

Läs mer

Nyanlända elever i skolan

Nyanlända elever i skolan Nyanlända elever i skolan Flera språk och mer än så Skolan missar ofta att se hur mycket ett enskilt barn faktiskt kan, särskilt om hen inte kan uttrycka sina kunskaper på svenska. De barn som går i skolan

Läs mer

Fritidshem och skola i samspel

Fritidshem och skola i samspel Fritidshem och skola i samspel Pedagogisk plan för fritidshemmen på UTBYNÄSSKOLAN 1 Fritidshemmet är en frivillig verksamhet som ligger utanför skolans timplan. Alla som arbetar i skolan har som uppdrag

Läs mer

Föräldrar spädbarn Hagadal

Föräldrar spädbarn Hagadal Föräldrar spädbarn Hagadal Förebyggande verksamhet i samverkan mellan Linköpings kommun och Östergötlands landsting Målgrupp Familjer som känner behov av extra stöd under graviditet och den första spädbarnstiden

Läs mer

Repetitivt arbete ska minska

Repetitivt arbete ska minska Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete

Läs mer

Telefonrådgivning - en viktig del av vården

Telefonrådgivning - en viktig del av vården Telefonrådgivning - en viktig del av vården Samtalsprocess Samtalsmetodik Fallgropar i samtalet Elisabeth Almgren Eriksson Leg. Sjuksköterska, Omvårdnadshandledare Utbildare Invånartjänster 1 Sjuksköterskans

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

Ohälsa i Sverige. Förebygg Nu 2009. Förebyggande insatser. Vad är risk- och skyddsfaktorer? Riskfaktorer och skyddsfaktorer

Ohälsa i Sverige. Förebygg Nu 2009. Förebyggande insatser. Vad är risk- och skyddsfaktorer? Riskfaktorer och skyddsfaktorer Förebygg Nu 29 Risk- och skyddsfaktorer Förebyggande insatser 28% Ohälsa i Sverige 26% Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa Tumörer Ulla Kungur Samordnare för - och drogförebyggande arbete i Göteborg % 1%

Läs mer

Matematiken har alltid funnits omkring

Matematiken har alltid funnits omkring katarina brännström & åsa pesula På tredje plats i mitten Personalen på Karungi förskola arbetar med barnens känsla för lägesbegrepp med hjälp av sånger, teckningar och andra material. Med fokus på matematik

Läs mer

Konsultation med skolan

Konsultation med skolan Konsultation med skolan När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet för bedömning av barnets

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX U N D E R L A G f ö r B E D Ö M N I N G a v K V A L I T E T E R I L Ä R A N D E T i P Y S S L I N G E N S F Ö R S K O L O R Syfte med Pysslingens LärandeINDEX Kvalitetssäkra - Utveckla Pysslingen väljer

Läs mer

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden : Sid 1 (6) Snösätra Förskolor Pedagogiska ställningstaganden :? Vi bygger vår verksamhet på barnens nyfikenhet, lust och inre motivation! För att vi ska lyckas krävs att vi hittar en ingång till varje barn!?

Läs mer

Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner

Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner Ann-Sofie Bergman, FD universitetslektor i socialt arbete & Elizabeth Hanson, professor i vårdvetenskap http://www.anhoriga.se/publicerat/rapporter-och-publikationer-barn-somanhoriga/kunskapsoversikter/

Läs mer

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!

Läs mer

Sid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Sid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker

Läs mer

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget

Läs mer

Amina teckenspråksgestaltning av Undo

Amina teckenspråksgestaltning av Undo Amina teckenspråksgestaltning av Undo Dövas kultur och historia Kommunikationens betydelse Bygger relationer Grund för samspel Identitetsutveckling Barn lär kommunikation med omvärlden Delaktighet i samhället

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Svenska som andraspråk, år 8

Svenska som andraspråk, år 8 1 (6) 2006-03-09 Svenska som andraspråk, år 8 Mål för betyget Godkänd Läser och förstår böcker på ca. 100 sidor eller mer. Läser och förstår svårare böcker. Kan läsa och följa instruktioner Förstår innehållet

Läs mer

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra. Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Att arbeta som psykolog i skola och förskola

Att arbeta som psykolog i skola och förskola Att arbeta som psykolog i skola och förskola Tobias Rasmussen Leg. Psykolog Pysslingen Skolor Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper

Läs mer

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här

Läs mer

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1 Kursplan i svenska Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket kan människor utveckla sin identitet, uttrycka känslor och tankar och förstå hur andra känner

Läs mer

Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad.

Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad. ÖVNING: Roller och ansvar Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad. Deltagarna får med utgångspunkt från olika arbetsmiljöutmaningar diskutera vilket ansvar rollen som chef och skyddsombud

Läs mer

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas

Läs mer

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no

Läs mer

Utbildningspaket 2016

Utbildningspaket 2016 Utbildningspaket 2016 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

Drömplan för 2015. Uppföljningstillfällen: Mitt förslag är att avsätta 4 tillfällen under ett år för att följa upp din drömplan.

Drömplan för 2015. Uppföljningstillfällen: Mitt förslag är att avsätta 4 tillfällen under ett år för att följa upp din drömplan. Drömplan för 2015 När jag var yngre och hörde ordet mål så tänkte jag antingen på mål som en idrottare sätter eller ett företagsmål. Det var inte förrän under senare del av mitt liv som jag förstod att

Läs mer

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Ämnet ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Åk 9 Historia & Svenska Namn: UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Du ska skriva en debattartikel på 1-2 sidor (Times new roman 12). Den ska ta upp exempel på hur mänskliga rättigheter försvagas i dagsläget.

Läs mer

Skolsocial kartläggning

Skolsocial kartläggning Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden! 164 000 äldre är beroende av hemtjänsten i sin vardag. Och det är du

Läs mer

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket Toleransfönstret Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket en individ har kontroll över sina känslor, impulser och beteenden. Affektteorin och affektsmitta som förklarades i den

Läs mer

Kursplan. Professionsövergripande kurs i späda och små barns psykiska hälsa och utveckling, 0 5 år

Kursplan. Professionsövergripande kurs i späda och små barns psykiska hälsa och utveckling, 0 5 år Kursplan Professionsövergripande kurs i späda och små barns psykiska hälsa och utveckling, 0 5 år Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundutbildning inom följande områden: psykolog,

Läs mer

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap Mikaela Starke Fil Dr & socionom Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Hur är det att vara förälder idag? Att få ihop

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när

Läs mer

Drömmen om ett hem TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR: HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Drömmen om ett hem TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR: HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN HANS PETERSON ORDLISTA barnmorska (s 5, rad 5) en kvinna som jobbar med att hjälpa till när ett barn ska födas hytt (s6, rad 10) ett mycket litet rum med fönster. Här: för att

Läs mer

Referenslitteratur senast uppdaterad (Kerstin Neander)

Referenslitteratur senast uppdaterad (Kerstin Neander) Referenslitteratur senast uppdaterad 2017 05 04 (Kerstin Neander) Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T., & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

P-02/03 säsongen 2016

P-02/03 säsongen 2016 P-02/03 säsongen 2016 AGENDA DU ÄR VÄRDEFULL IDROTTENS VÄRDEGRUND LAGANDA = VI TILLSAMMANS VINNARE I LÄNGDEN DU ÄR VÄRDEFULL 1. VARFÖR ÄR VI TRÄNARE & VARFÖR SPELAR NI FOTBOLL? (grupperna skriver varsin

Läs mer

Disclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget

Disclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget Disclosure SOMP-I skapades av Kristina Persson SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget Fördelen med standardiserade metoder Mer information jämfört med

Läs mer

Reflekterande arbetssätt i Idrott och Hälsa

Reflekterande arbetssätt i Idrott och Hälsa Reflekterande arbetssätt i Idrott och Hälsa Bakgrund Stark tradition av lek och rekreation istället för fokus på lärande. Fokus på färdigheter. Otydligt kunskapsobjekt, vad ska läras ut och vad ska bedömas?

Läs mer

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång. Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång. Innehåll Vad säger lagen?. Definition av begrepp.. Åby förskolas likabehandlingsplan... Målsättning Främjande arbete Åtgärdande arbete Förankring.

Läs mer

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson CPP Child and Parent Psychotherapy Susanna Billström Jessica Pehrson Ericastiftelsen Högskoleutbildning Psykoterapeutprogram (3 år), div. kurser och uppdragsutbildningar Psykoterapi och stöd i olika former

Läs mer

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 101001 KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö 001 Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas

Läs mer

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Introduktionsutbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi HT 2016 INFORMATION Inledande utbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi omfattande sex heldagar (kl 9-12

Läs mer

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk

Läs mer

FREDA-farlighetsbedömning

FREDA-farlighetsbedömning FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt

Läs mer

ATT TALA OM DET MAN INTE TALAR OM

ATT TALA OM DET MAN INTE TALAR OM ATT TALA OM DET MAN INTE TALAR OM Välkommen till PrevenTell Hjälplinjen vid oönskad sexualitet PrevenTell är en nationell hjälplinje för dig som upplever att du tappat kontrollen över din sexualitet,

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

Språkscreening vid 2,5 år

Språkscreening vid 2,5 år Språkscreening vid 2,5 år Bakgrund Det nya barnhälsovårdsprogrammet teambesök vid 3 år. Språkscreening 2,5 år Språkscreening av flerspråkiga barn Stor osäkerhet bland sjuksköterskorna att bedöma Vård på

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR TILL PROVET

INSTUDERINGSFRÅGOR TILL PROVET INSTUDERINGSFRÅGOR TILL PROVET Svara så utförligt som möjligt på alla frågor. Skriv inte av exakt från boken utan försök formulera dina svar med egna ord. PowerPointen finns på bloggen. LYCKA TILL! /Therese

Läs mer

Det professionella samtalet Maria Carlsson, lektor Folkhälso och vårdvetenskap Uppsala universitet

Det professionella samtalet Maria Carlsson, lektor Folkhälso och vårdvetenskap Uppsala universitet Det professionella samtalet Maria Carlsson, lektor Folkhälso och vårdvetenskap Uppsala universitet Lyssna och Du börjar ge mig råd har Du inte gjort det jag bad Dig om och Du börjar tala om för mig att

Läs mer

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll 1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift.

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift. Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14 Examinationsuppgift Inledning Inom barnpsykiatrin har det blivit allt mer sällan som barn erbjuds

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion Göteborg, 2 november 2011 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com 070-5548568 1 Egencentrerat förhållningssätt

Läs mer

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs. I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som följde på första mötet, och inspirationsmaterial i

Läs mer

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta

Läs mer

Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende

Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende - förhållningssätt och metod

Läs mer

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet. Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med

Läs mer

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Bli hållbar som student. Marie Thérèse Överström Kurator

Bli hållbar som student. Marie Thérèse Överström Kurator Bli hållbar som student Marie Thérèse Överström Kurator 2 Sinnesrobönen Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden MÖ1 3 Stress

Läs mer

Amning på neonatal en högprioriterad arbetsuppgift. Annorlunda start. Amning på neonatalavdelning. Vägen till amning

Amning på neonatal en högprioriterad arbetsuppgift. Annorlunda start. Amning på neonatalavdelning. Vägen till amning Annorlunda start Amning på neonatalavdelning Oförberedd på förlossning Traumatisk förlossning Sjuk mor Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 309 Sjukt barn eller barn som fötts för tidigt Krisreaktion

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret

Läs mer

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att: 1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

Bra att veta om sexuella övergrepp. För barn

Bra att veta om sexuella övergrepp. För barn Bra att veta om sexuella övergrepp För barn Om sexuella övergrepp Sexuella övergrepp är fel och behöver stoppas. Vad ett övergrepp är och var man kan få hjälp borde alla få veta. Det kan göra det lättare

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Referensvärden samtliga undergrupper

Referensvärden samtliga undergrupper Brukarenkät Utförare IFO-FH 214 Referensvärden samtliga undergrupper 214 2 Samtliga undergrupper Lägsta värde Högsta värde HELHET, NKI 8-76 7 1 TILLGÄNGLIGHET 84-79 7 1 EFFEKTIVITET 87-8 28 1 INFORMATION

Läs mer

Referensvärden samtliga resultatenheter

Referensvärden samtliga resultatenheter Brukarenkät Utförare IFO-FH 2 Referensvärden samtliga resultatenheter 2 3 Samtliga resultatenheter Lägsta värde Högsta värde HELHET, NKI - 78 55 94 TILLGÄNGLIGHET 61-78 59 92 EFFEKTIVITET 64-81 55 95 INFORMATION

Läs mer