Institutionen för biovetenskaper och näringslära Kursledare: Magdalena Rosell Studiehandledning

Transkript

1 Institutionen för biovetenskaper och näringslära Kursledare: Magdalena Rosell Studiehandledning Näringsfysiologi 15 hp, vt-11

2 Innehåll Instruktioner för skriftliga inlämningsuppgifter Förberedelseuppgift inför energigivande näringsämnen Seminarium: Biokemin bakom energigivande näringsämnen Skriftlig dugga på energigivande näringsämnen Essäfråga på energigivande näringsämnen Laboration kostplanering Förberedelseuppgift inför undervisning om vattenlösliga vitaminer Seminarium: Vitaminer och mineraler fördjupning Skriftlig dugga på vitaminer och mineraler Presentationsteknik Eget fördjupningsarbete Hemuppgifter att göra i anslutning till undervisningen i idrottsnutrition Examinerande seminarium: Kostråd till olika individer Essäfråga på näringsbehov hos olika grupper Reflektion kring presentationen av eget fördjupningsarbete Betygskriterier

3 Instruktioner för skriftliga inlämningsuppgifter Texterna ska skrivas med Times New Roman, 12 punkter, enkelt radavstånd. Styckeindelningar ska markeras tydligt med blankrad alternativt med indrag på första raden i stycket. Gör ej ny rad inom ett och samma stycke. Inkludera sidnummer nere till höger på sidan. Gör en språkkontroll innan du lämnar in en text. Låt gärna någon annan läsa texten för att kolla om meningarna är tydliga och begripliga. Alla inlämningsuppgifter lämnas in via e-post, i första hand som word-dokument (om ej annat anges). De två essäfrågorna samt eget fördjupningsarbete ska mejlas till marie.beckeman@ki.se sista kursdagen, fredag 3/6. Döp dokumenten till Essäfråga 1, Essäfråga 2 samt Eget arbete. Uppgifterna bedöms anonymt, skriv ej därför namn i dessa dokument. 3

4 1. Förberedelseuppgift inför energigivande näringsämnen Syfte Syftet med dessa uppgifter är att du ska få ut mer av föreläsningarna om energigivande näringsämnen. Lärarna kommer att förutsätta att ni har gjort uppgifterna och gå vidare med fördjupningar inom området. Inför undervisningen om KOLHYDRATER Tallriksmodellen består av ¾ vegetabilier + bröd. Er första förberedelseuppgift är att ta reda på hur många gram fibrer som grönsakerna kontra brödet bidrar med i denna modell. Använd SLVs livsmedelsdatabas ( för att ta reda på hur mycket en normalportion av bröd (30gram) samt grönsaker (100 gram) bidrar med. Använd följande livsmedel ur SLVs livsmedelsdatabas: vitt bröd (ospec, grovt bröd, fullkornsbröd (typ rallarhalvor), rivna morötter och isbergssallad. Er andra förberedelseuppgift handlar om ett av SLVs kostråd som i slutet av 2009 ändrades från "Ät bröd till varje måltid, gärna fullkorn till Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, pasta och ris. Er uppgift är att ta reda på vad det i praktiken innebär om man väljer att inte äta bröd till måltiden och istället ersätter den med potatis. Hur mycket potatis måste man då komplettera med för att ligga på samma kolhydratnivå? Räkna på att en potatis väger ca 60 gram och att en skiva vitt bröd (vitt ospec.) väger ca 30 gram. Bästa hälsningar Andrea Friedl Inför undervisningen om LIPIDER Inför förläsningen förväntas du ha läst kursboken och ha grundläggande kunskaper om: Lipider definitioner av olika lipidklasser och grundläggande/kemiska skillnader mellan olika fetter och fettsyror. Fettsyror typer, funktioner, metabolism och kostkällor Kolesterol/lipoproteiner grundläggande kemi samt endogen och exogen metabolism (översiktligt). Fort. nästa sida 4

5 Arbetsfrågor 1. Hur påverkar olika fettsyror blodfettprofilen? 2. Vad menas med att Nordiska näringsrekommendationer är evidensbaserade? 3. Vilken energifördelning (E%) av olika fetter bör vi eftersträva i kosten för att upprätthålla god hälsa och förebygga folksjukdomar som t ex hjärtkärlsjukdom? Då vi ses kommer ni att få stämma av era svar med varandra i smågrupper och sedan kommer några grupper att få besvara en av frågorna inför klassen. Redovisningen sker muntligt (5 min presentation) och med hjälp av OH, block, eller whiteboard-tavla. Litteratur för uppgiften är NNR och Shils, kap 5. Lycka till! Bästa hälsningar Ulf Risérus Förberedelseuppgift inför undervisningen om PROTEIN (dag två) Ta reda på och anteckna svaren på följande frågor: 1. Vad är rekommenderat intag av protein enligt NNR är för följande grupper: barn, vuxna, gravida, ammande, äldre och idrottare. Notera också hur man har motiverat dessa rekommendationer. 2. Gäller samma rekommendationer för elitidrottare? Vad säger expertgruppen på Svenska olympiska kommittén? (gå in på under publikationer och sedan under rapporter) 3. Finns det enligt NNR någon övre gräns för rekommenderat intag av protein? Hur motiveras detta? 4. Om du äter 20 E% protein per dag hur mycket blir detta i gram protein per kg vikt i ditt fall? Vad blir motsvarande siffra om du äter 10 E% protein? Vilken slutsats kan du dra av detta? Bästa hälsningar Magdalena 5

6 2. Seminarium: Biokemin bakom energigivande näringsämnen Syfte Syftet med denna uppgift är att du ska få tillfälle att repetera det du lärde dig på biokemikursen och se hur detta är kopplat till omsättningen av energigivande näringsämnen. Seminariet är obligatoriskt. Beskrivning Inför seminariet ska alla ha gjort en förberedelseuppgift för att friska upp era biokemikunskaper. På själva seminariet kommer ni i grupper få diskutera ett case med tillhörande frågor som handlar om hur omsättningen av kolhydrater, fett och protein regleras i cellen vid olika tillstånd som exempelvis fasta, efter måltid och vid träning. Förberedelseuppgift Seminariet förutsätter att alla har repeterat biokemin och även fysiologin. Ni förbereder er genom att besvara nedanstående frågor. Till er hjälp får ni utdelade översikter av metabolismen av lipider, kolhydrater och aminosyror som ni kan göra anteckningar på: 1. Vad är det för substrat som går IN och vad kommer UT i metabolismen av lipider, kolhydrater och aminosyror? 2. Var i cellen sker metabolismen av lipider, kolhydrater och aminosyror? 3. I vilka organ och celler äger metabolismen av lipider, kolhydrater och aminosyror rum? 4. Hur regleras metabolismen av lipider, kolhydrater och aminosyror inne i cellen: a) Hur inverkar insulin, adrenalin, kortisol och glukagon? b) Vilka andra regleringsmekanismer finns det? Obs! Förberedelsen är viktig. Seminariets upplägg förutsätter att detta är gjort. Mer information om själva seminariets upplägg ges vid seminariet. Ta med dina anteckningar, föreläsningsmaterial från energigivande näringsämnen samt biokemiboken! 6

7 3. Skriftlig dugga på energigivande näringsämnen Syfte Syftet med duggan är att hjälpa dig att tillägna dig grundläggande kunskaper om de energigivande näringsämnena. Du får tillfälle att fundera över vilka slags kunskaper som är relevanta och vad ni bör kunna som nutritionister. Duggan utgör en del av kursens examinationsunderlag och bedöms i två steg (G/U). Beskrivning Du ska formulera åtta förslag till duggafrågor samt lämpliga svar. Dina förslag ska godkännas av en grupp kurskamrater och kommer att användas som underlag för duggan. Samma dag som ni skriver duggan kommer ni också att rätta den. Instruktioner för duggafrågorna Du ska formulera 8 duggafrågor för de energigivande näringsämnena. Frågorna ska vara av enklare faktakaraktär och kunna besvaras med några meningar. De får inte kunna besvaras med ja eller nej. Du ska också skriva lämpliga svar till dina frågor. Måndag den 4/4 ska du ha med dig genomtänkta utkast på dina frågor. Ni kommer att delas in i grupper som får se över frågorna och eventuellt modifiera dem så att de kan godkännas, utgå från kriterierna på nästa sida. Alla frågor måste vara godkända av alla i gruppen innan de lämnas in. Senast kl 18:00 samma dag ska ni mejla era godkända frågor + svar till magdalena.rosell@ki.se i ett formaterat excelark som ni kommer att få tilldelat i förväg. Litteratur Litteratur att ha som utgångspunkt är Shils, NNR samt material utdelat vid föreläsningar rörande energigivande näringsämnen samt aptitreglering. Duggan Innan duggan kommer ni att få ut ett urval med övningsfrågor. På själva duggan kommer ett annat urval av era frågor att användas. Direkt efter duggan kommer ni att få ut svaren till frågorna och sitta i grupper och rätta duggorna. Varje grupp kommer att ansvara för rättningen av vissa frågor. För att få godkänt på duggan måste minst 70% av maxpoäng ha uppnåtts. Fort. nästa sida 7

8 Kriterier för duggafrågorna Kriterier för komplettering Frågorna är tvetydiga/otydliga, eller handlar om sådant som bedöms som ej relevant att kunna i denna kurs eller de kräver ett alltför omfattande svar. Svaren är inte tillräckligt uttömmande för att kunna användas som underlag vid rättning av duggan. Exvis: svaren är inte helt korrekta, de är uttryckta i svepande ordalag, eller de ligger på en alltför detaljerad eller alltför ytlig eller enkel nivå. Kriterier för godkänt Frågorna är tydliga, begripliga, relevanta/vettiga och kan besvaras med några meningar. Svaren är korrekta, lagom långa och tillräckligt uttömmande för att kunna användas som underlag vid rättningen av duggan. 8

9 4. Essäfråga på energigivande näringsämnen Syfte Syftet med denna uppgift är att stimulera en djupare förståelse om de energigivande näringsämnena. Du får tillfälle att reflektera över ämnet utifrån olika aspekter. Uppgiften utgör en del av kursens betygsgrundande examinationsunderlag och ska lämnas in sista kursdag. Beskrivning Du ska svara på en essäfråga om energigivande näringsämnen. Du kommer att få feedback från dina kurskamrater och också ge feedback på andras essäer. Instruktioner Frågan du ska skriva om är: Hur mycket fett, kolhydrater och protein behöver människan egentligen? Din text ska omfatta 2-3 sidor och ha följande upplägg: Kort introduktion Tre avsnitt om respektive energigivande näringsämne Sammanfattning Ni får gärna diskutera med varandra men du måste skriva och lämna in en egen text. Det finns ett obligatoriskt schemalagt tillfälle för återkoppling och läsning av varandras rapporter. Ta med fyra exemplar av ett första utkast på rapporten, det räcker med punkter om ni inte har hunnit mer. Ni kommer att bli indelade i grupper som har hunnit ungefär lika långt i skrivandet. Slutversionen av uppgiften ska lämnas sista kursdag, se instruktioner sid 3. Litteratur Litteratur för uppgiften är Shils, NNR samt utdelat föreläsningsmaterial. Bedömningskriterier Denna uppgift utgör en del av underlaget för betygsbedömningen av portföljen. Kriterierna för gradering finner du längst bak. 9

10 5. Laboration kostplanering Syfte Syftet med denna laboration är att du ska få tillämpa dina näringsfysiologiska kunskaper och få erfarenhet av att arbeta med ett näringsberäkningsprogram. Laborationen är också en övning inför hemtentauppgiften på näringsbehov hos olika grupper. Deltagande i laborationens alla delar är obligatoriskt. Beskrivning Du ska tillsammans med en kurskamrat planera och näringsberäkna två stycken 2-dagarsmenyer, en blandkost och en vegetarisk, för en tilldelad individ. De båda menyförslagen ska i princip uppfylla näringsrekommendationerna. Ni ska presentera ert förslag i en poster och även göra en utvärdering av en annan grupps poster. Instruktioner Ni arbetar tillsammans två och två och ni kommer att få en individ från listan nedan utlottad till er som ni ska planera de två menyerna för. Försökspersoner 1. Barn, 4 år, går på dagis 2. Pojke, 14 år, tränar fotboll 3. Flicka, 19 år, tränar aerobics (fr a på kvällstid) 4. Gravid, 27 år, kontorsarbetande 5. Ammande, 33 år (barnledig) 6. Man, 26 år, elitidrottare 7. Man, 55 år, systemutvecklare, något överviktig 8. Kvinna, 80 år, bor hemma men i övrigt frisk 9. Kvinna, 61 år, lärare, något överviktig Måndag förmiddag Först sker en kort introduktion i stora seminarierummet. Därefter arbetar ni parvis med förberedelser: 1. Ta reda på: a) individens troliga energibehov. b) rekommenderad fördelning av energigivande näringsämnen (E%) och räkna om dessa värden till gram (i förhållande till individens energiintag). c) rekommenderat intag av övriga näringsämnen (det räcker med Ca, Fe, Zn, folsyra och askorbinsyra). d) rekommenderad fördelning av energiintaget på olika måltider. Fort. nästa sida 10

11 2. För varje menyförslag (blandkostmenyn och vegetariska menyn) gör ni en grovplanering för de två dagarna (välj torsdag, fredag) och alla måltider, även mellanmål. Med vegetarisk meny avses en lakto-ovo-vegetarisk kost (dvs ej fisk, kött eller skaldjur), men ni får gärna välja att göra en lakto-vegetarisk eller vegansk meny om ni vill. Frukosten kan vara lika båda dagarna. Använd så många livsmedel som möjligt från alla de grupper som angivits under Rekommendationer om kostens variation (SNR 1997) Välj livsmedel och portionsstorlekar som kan vara realistiska för ditt fall. Lämpliga portionsstorlekar kan ni skatta med hjälp av Vikttabeller eller Mått för mat. Skriv upp livsmedel och maträtter. Variera mellan lunch och middag beträffande livsmedelsval och konsistens. Måndag eftermiddag Databearbetning i sal Matilda, Alfred Nobel Allé 8 plan 6. Lämna in bakgrundsdata för vald försöksperson samt huvudfynden från labben till Kåre. Planera er poster. Den ska bestå av 4-6 A4-ark som ni sedan tejpar upp på ett stort blädderblockark. Följande rubriker ska vara med: Syfte, Metod, Resultat, Diskussion, Slutsats. Presentera de resultat som ni bedömer som mest intressanta att för era kurskamrater att ta del av. Inkludera gärna exempel på en meny. Ni kan ha ett separat dokument med kompletterande resultat i beredskap som ni kan visa för intresserade när ni presenterar er poster. Se kriterierna på nästa sida. Tisdag förmiddag Fortsatt arbete med er poster. Skriv ut era A4 med text och sätt upp på bläderblocksarken som finns uppsatta i stora seminarierummet. Detta ska vara klart senast kl 10:15. Mellan 10:15-11:30 (ca) är det posterutställning med diskussion och mingel. Ni turas om att stå kvar vid er poster och diskutera era resultat. Under posterutställningen kommer ni att även att göra en granskning av en annan grupps poster utifrån bedömningskriterierna; en bedömningsmall kommer att delas ut som ni ska fylla i och lämna in. Ni ska också ta reda på om det finns några gemensamma svårigheter för alla försökspersonerna och om det finns några specifika svårigheter för de olika försökspersonerna. Vi avslutar med en gemensam uppsamling. Fort. nästa sida 11

12 Hjälpmedel och litteratur - NNR 2004 Obs. Tag med! - Kost- och Näringsdatas program Dietist (finns installerat i datasalen) - Vikttabeller (Livsmedelsverket, 1999) (finns att låna) - Mått för mat (Konsumentverket) (finns att låna) - Livsmedelstabeller (Livsmedelsverket, 1996) (finns att låna) - Stora ark + tejp (kommer finnas i seminarierummet på torsdag morgon) Bedömningskriterier Kriterier för komplettering Postern uppfyller inte angiven formalia. Text och tabeller är ofullständiga eller otydliga eller svårlästa. Menyförslagen upplevs sannolikt som orealistiskt eller opraktiskt att genomföra för individen ifråga. Näringsinnehållet ligger alltför långt utanför rekommendationerna. Urvalet av resultaten som presenteras i postern är antingen för stort eller för litet. Ni har inte funderat över ert urval. Er tolkning av näringsberäkningarna är onyanserad och det framgår inte att ni förstår begreppen näringsbehov kontra näringsrekommendationer. Ni har inte identifierat gemensamma eller specifika svårigheter vid kostplaneringen för de olika försökspersonerna. Kriterier för godkänt Postern uppfyller angiven formalia. Text och tabeller är kompletta, överskådliga och lättlästa. Menyförslagen upplevs sannolikt som realistiskt och pratiskt genomförbart för individen ifråga. Näringsinnehållet uppfyller i princip rekommendationerna. Urvalet av resultaten som presenteras i postern är relevant och ni kan motivera ert urval. Er tolkning av näringsberäkningarna är nyanserad och det framgår att ni förstår begreppen näringsbehov kontra näringsrekommendationer. Ni har identifierat gemensamma och specifika svårigheter vid kostplaneringen för de olika försökspersonerna. 12

13 6. Förberedelseuppgift inför undervisning om vattenlösliga vitaminer Syfte Förberedelseuppgiften är utformad för att du ska få ut mer av undervisningen om vattenlösliga vitaminer. Undervisningen baseras på att ni har gjort uppgiften och Lars- Arne Haldosén kommer att gå vidare med fördjupningar. Instruktioner Läs kapitel 52, Structure and function of the water-soluble vitamins, i Harper s Biochemistry (24 ed). Detta kapitel kommer att kopieras upp till er. Kapitlet utgör en koncentrerad sammanfattning av de vattenlösliga vitaminernas biokemi och deras viktiga kliniska aspekter. Läs även om de vattenlösliga vitaminerna i NNR. Notera korta svar på följande frågor och ta med anteckningarna till föreläsningen: 1. Vilka är de vattenlösliga vitaminerna och vad karaktäriserar varje vitamin? 2. I vilka typer av livsmedel finns de vattenlösliga vitaminerna? 3. Vilka funktioner har de vattenlösliga vitaminerna i intermediärmetabolismen? 4. Vilka är de viktigaste kliniska bristsymptomen och hur är dessa kopplade till bristen på respektive vitaminet? Undervisningens upplägg Under första timmen kommer ni att sitta i grupper och diskutera igenom svaren och samla upp eventuella oklarheter och frågor som Lars-Arne sedan hjälper till med att reda ut. Under de två andra timmarna före lunch kommer Lars-Arne att föreläsa om symptom och andra kliniska aspekter av de vattenlösliga vitaminerna.efter lunch kommer ni att arbeta i grupper med en seminarieuppgift på vattenlösliga vitaminer som avslutas med en gemensam uppsamling. 13

14 7. Seminarium: Vitaminer och mineraler fördjupning Syfte Syftet med seminariet är att du ska få fördjupa dig i vitaminer och mineraler samt att få en förståelse olika informationskällors innehåll och omfång. Beskrivning Du kommer att tilldelas tre stycken vitaminer och mineraler som du ska läsa om i Shils och NNR och även i Näringslära för högskolan. Innan seminariet ska du ha besvarat frågor som ni sedan kommer att diskutera tillsammans på seminariet. På seminariet kommer ni också att sammanfatta och skriva duggafrågor på detta. Instruktioner Du kommer att tilldelas en av följande grupper av vitaminer och mineraler: Järn, selen och vitamin K. Magnesium, fosfor och vitamin A. Kalcium, jod och vitamin E. Zink, koppar och vitamin D. Inför seminariet ska du ha läst om dina nutrienter i Shils och NNR. För en nutrient (välj en) ska du också läsa i Näringslära för högskolan (NfH). Boken finns att låna på KIB. Ett exemplar av boken finns i även i vårt egna bibliotek som ej är för hemlån, men du kan ta kopia på det aktuella kapitlet. Förberedelse inför seminariet Förberedelsen består i att läsa literaturen och besvara följande frågor: 1. Var det viktigaste/mest intressanta du lärde dig om dina nutrienter när du läste i Shils (som du inte fick veta när du läste NNR och NfH) som du tycker att de andra (som inte har samma nutrienter) borde känna till? 2. Finns det motstridiga fakta i de tre olika böckerna? 3. Vilken typ av information finns i de tre olika böckerna? Skriv ner anteckningar som du tar med dig till seminariet. Fort. nästa sida 14

15 Genomförande av seminariet Vid seminariet kommer ni att först sitta i grupper som har studerat samma nutrienter och jämföra och komplettera era jämförelser och anteckningar. Ni ska skriva en sammanfattning (den kan vara i punktform) på det som ni tycker att de andra studenterna bör kunna och som inte står i NNR. OBS! Det är bra om en i gruppen tar med en bärbar dator! Därefter kommer ni att sitta i tvärgrupper och kortfattat berätta för varandra vad ni har kommit fram till i era expertgrupper. I tvärgrupperna ska ni formulera duggafrågor + svar som ni mejlar in till magdalena.rosell@ki.se i ett förformaterat excelark som ni kommer att få. 15

16 8. Skriftlig dugga på vitaminer och mineraler Syfte Syftet med duggan är att hjälpa dig att tillägna dig grundläggande kunskaper om vitaminer och mineraler. Du får tillfälle att fundera över vilka slags kunskaper som är relevanta och vad ni bör kunna som nutritionister. Duggan utgör en del av kursens examinationsunderlag och bedöms i två steg (G/U). Beskrivning Du ska formulera åtta förslag till duggafrågor samt lämpliga svar. Dina förslag ska godkännas av en grupp kurskamrater och kommer att användas som underlag för duggan. Samma dag som ni skriver duggan kommer ni också att rätta dem. Instruktioner för duggafrågorna Du ska formulera 8 duggafrågor för de vitaminer och mineraler som finns med i NNR. Frågorna ska vara av enklare faktakaraktär och kunna besvaras med några meningar. De får ej kunna besvaras med ja eller nej. Du ska också skriva lämpliga svar till dina frågor. Tisdag den 3/5 ska du ha med dig genomtänkta utkast på dina frågor. Ni kommer att delas in i grupper som får se över frågorna och eventuellt modifiera dem så att de blir godkända av gruppen. Utgå från kriterierna på nästa sida när ni bedömer varandras frågor. Alla frågor måste vara godkända av alla i gruppen innan de lämnas in. Senast kl 18:00 samma dag ska ni mejla era godkända frågor + svar till magdalena.rosell@ki.se i ett formaterat excelark som ni kommer att få tilldelat i förväg. Litteratur Litteratur att ha som utgångspunkt är enbart NNR samt kompletterande föreläsningsmaterial. Shils bok ligger således inte till grund för denna uppgift. Ni bestämmer själva vad som är relevanta frågor. Fokus bör ligga på grundläggande näringsfysiologi, såsom - näringsämnenas funktioner - centrala mekanismer - upptag, omsättning, utsöndring - källor i kosten - bristsymptom - interaktioner med andra näringsämnen - risk för toxicitet, toxiska symptom - grupper med förhöjt behov eller med risk att utveckla brist av näringsämnet - om det finns något särskilt att uppmärksamma vad gäller rekommendationerna Fort. nästa sida 16

17 Kriterier för duggafrågorna Kriterier för komplettering Frågorna är tvetydiga/otydliga, eller handlar om sådant som ligger alltför långt bort från vad som är relevant att kunna på denna kurs, eller de kräver ett alltför omfattande svar. Svaren är inte tillräckligt uttömmande för att kunna användas som underlag vid rättning av duggan. Exempel: svaren är inte helt korrekta, de är uttryckta i svepande ordalag, eller de ligger på en alltför detaljerad eller alltför ytlig nivå. Kriterier för godkänt Frågorna är tydliga, begripliga, relevanta/vettiga och kan besvaras med någon eller några meningar. Svaren är korrekta, lagom långa och tillräckligt uttömmande för att kunna användas som underlag vid rättningen av duggan. Duggan Innan duggan kommer ni att få ut ett urval med övningsfrågor. På själva duggan kommer ett annat urval av era frågor att användas. Direkt efter duggan kommer ni att få ut svaren till frågorna och sitta i grupper och rätta duggorna. Varje grupp kommer att ansvara för rättningen av vissa frågor. För att få godkänt på duggan måste minst 70% av maxpoäng ha uppnåtts. 17

18 9. Presentationsteknik Syfte Syftet med denna undervisning är att ge dig tillfälle att träna din förmåga att göra muntliga presentationer. Beskrivning Undervisningen innefattar två obligatoriska tillfällen, där det vid första tillfället ges teori och till andra tillfället ska du ha förberett en kort presentation inom ett valfritt ämne. Mer detaljerade instruktioner för din presentation ges vid första undervisningstillfället av Teija Frang Gustavsson. Bedömningskriterier Övningspresentationen är enbart en övning. Du får tillfälle att få pröva på att prata inför en grupp och det är fritt fram att göra misstag. Det sker ingen bedömning utan du kommer enbart att få värdefulla tips och kommentarer. 18

19 10. Eget fördjupningsarbete Syfte Denna uppgift syftar till att ge dig övning i att följa med kunskapsutvecklingen inom näringslära genom att söka och sammanställa vetenskapligt material och lära dig referenshantering. Beskrivning Du får välja ett eget ämne och skriva en text som sammanfattar aktuell vetenskap inom området. Du ska göra en litteratursökning och redogöra för hur mycket relevant information som finns inom området. Du kommer att få en handledare för arbetet. Du ska också presentera ditt arbete muntligt. Det skriftliga arbetet utgör en del av examinationsunderlaget i kursen, och ska lämnas in sista kursdag, se sid 3. Instruktioner Välj ett område inom näringsfysiologi som du skulle vilja läsa mer om som inte specifikt har tagits upp under kursen. Formulera en frågeställning, nedan följer några exempel. Titta gärna i Shils för att få egna idéer. Exempel på frågeställningar Kan tillskott av omega-3 fettsyror skydda mot hjärtkärlsjukdom? Hur ska man äta om man arbetar oregelbundna tider? Kan man låta barn växa upp på veganmat? Vad och när ska man äta för att minska risken för karies? Hur mycket järn bör man inta när man är gravid? Hur mycket vätska behöver man när man springer långdistanslopp? Bör man rekommendera äldre att ta tillskott av vitamin B12? Kan man bli beroende av socker? Är mörk choklad nyttigt? Skyddar nötter mot övervikt? Kan högt proteinintag påverka njurhälsan? Kan tillskott av grenade aminosyror förbättra fysisk prestationsförmåga? Kan multivitamintillskott förebygga kroniska sjukdomar? Löper veganer ökad risk för att få benskörhet? Kan ett högt intag antioxidanter hämma åldrandet? Kan ett högt intag av syrabildande livsmedel vara skadligt för hälsan? Är det hälsosamt att fasta? Hur kan vitamin A bidra till benskörhet? Vilken roll spelar proteinintaget för benskörhet? Kan probiotika minska risken för allergi?... listan kan göras lång. Obs! Välj inte ett ämne som handlar om behandling av sjukdomstillstånd, då detta kommer in under kursen Klinisk nutrition. Ni får gärna diskutera och samarbeta med varandra men du måste skriva och lämna in ditt eget arbete. Ni kan välja att skriva om närliggande områden men välj inte exakt samma frågeställning. Fort. nästa sida 19

20 Arbetsgång 1. Börja med att läsa i Shils, NNR och andra kursböcker och se vad du finner där. 2. Gör några inledande sökningar av vetenskapliga artiklar på området. Välj sedan ut ca tre aktuella review-artiklar att läsa. 3. Modifiera och precisera din frågeställning om det behövs. Exempelvis: Om du är intresserad av frågan Är det bra att ta vitamintillskott? kan möjliga preciseringar vara Kan vitamintillskott skydda mot insjuknande av cancer? eller Bör fler svenskar ta tillskott av selen? eller På vilket sätt kan tillskott av vitamin A ha en negativ effekt på benskörhet möjliga mekanismer. 4. Gör en disposition och mejla den till din handledare. Du får feedback på detta. 5. Skriv sedan ett utkast på hela arbetet. Se riktlinjer nedan. Mejla detta till din handledare. Du får feedback på detta. 6. Slutför arbetet. Obs! Syftet med uppgiften är inte att du ska täcka hela kunskapsläget för ditt område i ditt arbete. Syftet är primärt att träna i att söka och läsa vetenskaplig litteratur och skriva på ett vetenskapligt sätt. Det är inte meningen att du ska granska orginalarbeten. Om det inte finns några review-artiklar inom ditt område, kan du välja ut ett par originalarbeten och läsa introduktionen och diskussionen för att få en översikt över området. När du har läst och valt ut din litteratur, besvara din frågeställning utifrån det du har, även om du vet att det finns mer du skulle kunna inhämta. Tidsplan Deadlines för datum när du senast ska ha mejlat disposition och första utkast till din handledare är markerat i schemat. Slutversionen av uppgiften ska lämnas in sista kursdagen, se sid 3. Fort. nästa sida 20

21 Riktlinjer för det skriftliga arbetet Ditt arbete ska ha följande struktur: Sammanfattning på max 200 ord som sammanfattar din text. Text på ca 3 sidor som sammanfattar den vetenskapliga litteraturen i lämpliga avsnitt med rubriker. Inled med en introduktion och avsluta med slutsatser. Referenslista enligt Vancouver-systemet, se separat handouts. Sökstrategi och sökresultat där du kortfattat beskriver sökstrategi (sökord, årtal, språk mm), vilka databaser/informationskällor som har använts, sökresultat (antal reviewartiklar, originalartiklar, djurstudier, humanstudier, metaanalyser, randomiserade försök. Eventuellt kan du ange ytterligare indelningar om ni tycker att det är relevant för er frågeställning, antal studier på barn, vuxna etc.) Riktlinjer för den muntliga presentationen Din presentation ska ta minuter + 5 minuter för frågor och diskussion. Overheadapparat, whiteboard, blädderblock och datorprojektor finns tillgängligt. Bedömningskriterier för det skriftliga arbetet Den skriftliga delen av denna uppgift utgör en del av underlaget för betygsbedömningen av portföljen. Kriterierna för denna gradering finner du längst bak. Bedömningskriterier för den muntliga presentationen Kriterier för komplettering Kriterier för godkänt Presentationen är oförberedd eller Presentationen är väl förberedd och ostrukturerad eller är antingen för lång eller strukturerad och håller sig inom angiven för kort. Presentationen ger ett oengagerat tid. Presentationen är intresseväckande och intryck eller så är det svårt att följa med. det är lätt att följa med. Du svarar på frågor Du undviker frågor och diskussion. och kan diskutera ditt arbete. 21

22 11. Hemuppgifter att göra i anslutning till undervisningen i idrottsnutrition Hemuppgifterna syftar till att du ska skall praktisera teorin från föreläsningarna. Linda Bakkman kommer att förutsätta att du löst uppgifterna mellan de två föreläsningstillfällena så att de kan diskuteras vid tillfälle två. 1. Bedöm hur mycket energi som går åt för dig vid ett typiskt träningspass. Beakta tidsåtgång, intensitet och typ av aktivitet. Välj valfri metod för att uppskatta energibehovet och redovisa ditt resonemang. 2. I Svenska näringsrekommendationer (SNR) uttrycks ofta behovet av de energigivande näringsämnena i energiprocent. För idrottare varierar energiförbrukningen väsentligt och man brukar istället uttrycka behovet i mängd per kilo kroppsvikt. Bea är elitcyklist och tränar ca 3 timmar per dag. Hennes totala energiförbrukning uppgår till (i snitt) kcal per dag. Bea väger 60 kilo. a) Ge riktlinjer till Bea beträffande hur många gram kolhydrat, protein och fett hon behöver per dag. b) Hur många energiprocent kommer då ifrån respektive näringsämne? c) Vilken slutsats kan du dra från detta? 22

23 12. Examinerande seminarium: Kostråd till olika individer Syfte Syftet med detta seminarium är att ge dig tillfälle att omsätta dina kunskaper till praktiska kostaspekter och ge dig övning i att kunna förmedla dessa på ett begripligt sätt. Beskrivning I schemat finns ett förberedelsetillfälle då ni tillsammans formulerar lämpliga frågor som ni kan tänka er att vanliga människor undrar över när det gäller kostråd och näringsbehov hos olika individer. Frågorna samlas in och en sammanställning av alla frågorna delas ut. På seminariet kommer ni att delas in i grupper om ca 4 personer och sitta i ett eget rum tillsammans med en examinator. Ni turas om att spela rollspel, där en av er får spela en av individerna nedan som ställer frågor till en annan i gruppen som ska svara och ge individen kostråd. De olika typerna av individer är: En gravid kvinna. En ammande kvinna. En småbarnsförälder. En förälder till ett barn i skolåldern. En förälder till ett barn i tonåren. En ung, vuxen individ. En medelålders individ. En äldre individ. Alla individer är huvudsakligen friska och har inga särskilda sjukdomar som ni måste ta hänsyn till. Individerna kan dock vara tjej/kvinna eller kille/man, de kan vara vegetarianer eller veganer eller äter endast fisk men inte kött, och de kan också ha låg eller mycket hög grad av fysisk aktivitet och då olika typer av fysisk aktivitet. Ni ska här uttrycka era näringsfysiologiska kunskaper i ett begripligt språk och kunna ge konkreta, praktiska tips. Ni kan t ex inte förutsätta att personen vet vad energiprocent, proteinrika livsmedel, näringstät kost eller tomma kalorier är för något. Ni måste vara beredda på att förklara och ge konkreta exempel. När ni spelar individen ska ni således spela en individ som inte är så insatt i näringslära. Ni ska också på ett begripligt sätt kunna förklara varför ni ger vissa råd, dvs. ni ska kunna hänvisa till näringsfysiologiska kunskaper utan att ni är bundna av ett fackspråk. Vilken individ ni får spela respektive ge kostråd till kommer att lottas vid själva seminariet. Ni måste alltså förbereda er på ett möte med alla typer av individer. Ni får inte ta med några hjälpmedel, men ni får gärna använda papper och penna eller skrivtavla för att illustrera saker om ni vill. Fort. nästa sida 23

24 Till varje individ finns 15 minuter avsatt. Hela gruppen kommer att hjälpa till att bedöma om kostråden var begripliga och relevanta. För en del individer kanske det inte finns några glasklara kostråd och ni har då möjlighet att kort förklara varför det är på det sättet. Bedömningskriterier Kriterier för komplettering Du svarar på individens frågor på ett sätt som sannolikt inte upplevs som konkret eller begripligt, eller så är dina förklaringar alltför enkla/ensidiga eller onyanserade; och/eller du ger för individen kostråd som för individen saknar relevans eller som inte vilar på vetenskaplig kunskap inom området. Kriterier för godkänt Du kan svara på individens frågor på ett sätt som sannolikt upplevs som konkret och begripligt, utan att förklaringarna för den skull blir alltför enkla/ensidiga eller onyanserade. Du ger för individen relevanta kostråd som vilar på vetenskaplig kunskap inom området. 24

25 13. Essäfråga på näringsbehov hos olika grupper Syfte Syftet med denna uppgift är att du ges tillfälle att tillämpa dina näringsfysiologiska kunskaper genom att öva på att bedöma energibehov för olika individer, få erfarenhet av att näringsberäkna med hjälp av kostregistreringsprogram och öka din förmåga att ge konkreta kostråd utifrån givna förutsättningar. Fokus ligger på att problematisera kring närings- (och energi-)mässiga utmaningar vid olika belastningar, behov och kostrestriktioner. Beskrivning Du får ett menyförslag som du ska modifiera så att det passar fyra olika individer (beskrivna nedan). I uppgiften ingår att motivera modifieringarna och diskutera näringsfysiologiska aspekter. Du skall i samtliga fall utgå från grundmenyn som redovisas under instruktioner nedan. Genom att göra så små ingrepp som möjligt (addera och ta bort) skall du justera menyn för respektive individ så att kosten i samtliga avseenden överensstämmer med NNR. Du kommer att få tillgång till Dietist. Följande punkter skall vara tillgodosedda efter att menyn anpassats Energibalans Fördelning mellan energigivande näringsämnen Näringsintag (vitaminer, mineraler) Fettkvalitet Fiberintag Måltidsfördelning Den skriftliga redovisningen skall innehålla följande: 1. Energiberäkning samt aktuell fördelning mellan energigivande näringsämnen i grundmenyn nedan (dvs justera ingenting i första skedet). 2. Vilka justeringar av menyn (vilka livsmedel behöver adderas och vilka behöver plockas bort) krävs för respektive individ (det skall alltså vara fyra versioner av menyn)? Se till att samtliga punkter ovan blir tillgodosedda. Tänk på att inte justera mer än vad som krävs, stommen i menyn nedan skall finnas kvar i så stor utsträckning som möjligt, enbart justeringar skall redovisas. Ta hänsyn till individuellt energi- och näringsbehov samt praktiska aspekter av ex måltidsfördelning/-sammansättning i samband med exempelvis idrott. Ange vilket energibehov du baserar dina råd på. 3. Vilka är de största näringsmässiga utmaningarna för respektive individ? Lista nutrienter, diskutera varför de kan vara svåra att tillgodose för individen och tänkbara lösningar. Fort. nästa sida 25

26 De fyra individerna är: 1. Ann, 22 år, student med inaktiv fritid, lakto-ovo vegetarian 2. Anna 22 år, student och friskis och svettis ledare 3. Hanna, 22 år elitcyklist med 4h träning per dag 4. Johanna, 22 år, student med 25 kg övervikt, behöver gå ned i vikt Grundmeny Frukost kl Fruktyoghurt 2 % 200g Cornflakes 60g Kavring 1 skiva, 30g Bregott (80%) 5g Rökt skinka (3%) 1 skiva, 10g Apelsinjuice 1 glas, 200g Kaffe En kopp, 150g Mellanmål kl Te 1 kopp, 200g Ett äpple 125 gram Lunch kl Pyttipanna 300g Stekt ägg 1st Inlagda rödbetor 30g Mellanmjölk 1 glas, 200g Fika kl Kaffe En kopp, 150g Fyllt Vetebröd 1 skiva, 60g Middag kl Kokt Spagetti 150g Köttfärssås 100g Ketchup 1 msk, 18g Morötter, rivna 1 dl, 45g Kväll kl dumlekolor Bedömningskriterier Denna uppgift utgör en del av underlaget för betygsbedömningen av portföljen. Kriterierna för denna gradering finner du längst bak. 26

27 14. Reflektion kring presentationen av eget fördjupningsarbete Syfte Syftet med denna uppgift är att stimulera din utveckling som talare inför en andra människor. Syftet är också att du ska lära dig mer om en annans students ämne. Beskrivning Du ska skriva en reflektion på ca en sida kring din egen och din och en annan students presentation, både vad gäller utförande och själva ämnet. Instruktioner Den skriftliga reflektionen ska svara på följande frågor: 1) Gick min presentation som jag hade planerat? Om inte, varför? 2) Vad gjorde jag bra? 3) Vad kan jag förbättra/tänka på till nästa gång? Välj en kurskamrats presentation och svara på följande: 4) Uppfyller presentationen bedömningskriterierna för den muntliga presentationen (se sid 21)? Kommentera kort. Fick jag några idéer eller tips jag kan ha nytta av? 5) Vad har jag med mig för kunskap om själva ämnet efter att ha tagit del av presentationen? Nämn det viktigaste. Bedömningskriterier Kriterier för komplettering Svaren på frågorna är alltför korthuggna för att det ska framgå att du har gjort en reflektion. Kriterier för godkänt Du har svarat på frågorna med resonemang som visar att du har gjort en reflektion.

28 Betygskriterier A Arbetet följer angiven formalia utan anmärkningar. Texten svarar tydligt på frågeställningen på ett nyanserat och samtidigt fokuserat sätt, en ingående och samtidigt väl avvägd redogörelse. Resonemangen är underbyggda med hänvisning till vetenskapliga fakta/teorier, som även problematiseras på ett självständigt sätt. Innebörden av fakta och begrepp framgår tydligt. Resonemangen är alltigenom klara, det framgår tydligt hur fakta hänger ihop. Det finns väl underbyggda och nyanserade slutsatser. Texten är skrivet med ett eget språk. B Arbetet följer angiven formalia så gott som helt. Texten svarar på frågeställningen på ett nyanserat sätt där ämnet belyses ur olika relevanta aspekter. Resonemangen är underbyggda med hänvisning till vetenskapliga fakta/teorier, som även problematiseras. Innebörden av fakta och begrepp framgår. Resonemangen är klara, det framgår tydligt hur fakta hänger ihop med varandra. Det finns underbyggda och nyanserade slutsatser. Texten är skriven med ett eget språk. C Arbetet följer formalia med mindre anmärkningar. Texten svarar på frågeställningen på ett adekvat sätt. Resonemangen är underbyggda med hänvisning till vetenskapliga fakta/teorier. Innebörden av fakta och begrepp framgår i princip. Resonemangen är mestadels klara, det framgår hur fakta hänger ihop med varandra. Det finns underbyggda slutsatser. D Arbetet följer formalia med vissa anmärkningar. Texten svarar på frågeställningen: redogörelsen är delvis något kortfattad/svepande/onyanserad/godtycklig/saknar vissa aspekter. Resonemangen är i princip underbyggda med hänvisning till vetenskapliga fakta/teorier. Innebörden av fakta och begrepp framgår mestadels. Resonemangen är mestadels klara, det framgår, men något otydligt, hur fakta hänger ihop. Det finns relevanta slutsatser. Texten har mindre inslag av osjälvständigt språk. E Texten följer formalia med flera anmärkningar. Texten svarar delvis på frågeställningen: redogörelsen är bitvis kortfattad/svepande/onyanserad/saknar vissa aspekter. Det finns inslag av resonemang som är svagt underbyggda med hänvisning till vetenskapliga fakta/teorier. Innebörden av fakta och begrepp är delvis oklar. Resonemangen är delvis oklara. Slutsatserna är något vaga/onyanserade. Texten har inslag av osjälvständigt språk. Fx Texten följer inte formalia på flera centrala punkter. Texten svarar inte på frågeställningen på ett adekvat sätt; den är bitvis för kortfattad/svepande/onyanserad/saknar vissa aspekter. Det finns inslag av fakta/teorier med tveksamt vetenskapligt stöd. Resonemangen är delvis fragmentariska. Alternativt är texten delvis ej självständigt skriven, men en egen förståelse för arbetet vid en muntlig diskussion framgår. F Texten följer inte formalia på flera centrala punkter. Texten svarar inte på frågeställningen på ett adekvat sätt; den är i stora delar alltför kortfattad/svepande/onyanserad/saknar vissa aspekter. Det finns inslag av fakta/teorier som saknar vetenskapligt stöd. Resonemang som visar hur fakta hänger ihop saknas i stora delar. Alternativt är texten ej självständigt skriven och egen förståelse för arbetet vid en muntlig diskussion framgår med tveksamhet. 28