Svenska/SvA Svenska SvA Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Fonologisk medvetenhet f-klass* 93,2 % 93,1 % 93,1 % - - -

Transkript

1 Bilaga till Dnr: BoF (16) Barn och Utbildning Lena Planken Rapport elevernas studieresultat 2014/15 1. Resultat I denna rapport kommer studieresultaten för eleverna i Eslövs kommuns grundskolor för läsår presenteras. Studieresultaten redovisas utifrån ämnena svenska, matematik, engelska och övriga ämnen. Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, meritvärdet i årskurs 9 samt andel som uppnått kunskapskraven presenteras också i rapporten. Rapporten avslutas med en analys av studieresultaten samt en redogörelse för pågående och nya åtgärder i syfte att förbättra resultaten. I bilaga till rapporten presenteras alla aktuella statistiska uppgifter om resultat, betyg, meritvärde och behörigheter. 1.1 Studieresultat per ämne Svenska Svenska/SvA Svenska SvA Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Fonologisk medvetenhet f-klass* 93,2 % 93,1 % 93,1 % Läsmål åk 2 89,1 % 90,5 % 89,8 % 72,7 % 64 % 68,1 % Nationella prov åk 3 Muntlig uppgift 97 % 96 % 97 % 84 % 89 % 87 % Läsning skönlitterär text 95 % 94 % 95 % 84 % 86 % 85 % Läsuppgift faktatext 90 % 90 % 90 % 80 % 89 % 85 % Elevens högläsning 96 % 94 % 95 % 88 % 89 % 88 % Elevens textsamtal 97 % 97 % 97 % 88 % 86 % 87 % Skrivuppgift berättande text 95 % 85 % 90 % 84 % 83 % 83 % Stavning, interpunktion 92 % 84 % 88 % 72 % 89 % 82 % Skrivuppgift faktatext 84 % 87 % 85 % 76 % 80 % 78 % Betyg A-E åk 6 98,7 % 93,7 % 96,1 % 85,2 % 58,3 % 72,5 %

2 2 (16) Nationella prov betyg A-E åk 6 99 % 93 % 96 % 96 % 93 % 95 % Betyg A-E åk 9 96 % 96 % 96 % 74 % 71 % 73 % Nationella prov betyg A-E åk 9 96 % 95 % 96 % 82 % 86 % 84 % *Elever följer inte kursplanen för SvA i förskoleklass Resultaten i svenska har förbättrats läsår i nästa samtliga årskurser där mätningar gjorts. Den fonologiska medvetenheten i förskoleklass har minskat marginellt jämfört med förra läsåret, men är fortfarande hög. Andelen elever som kan läsa när de lämnar årskurs 2, betygen och nationella prov i årskurs 6 och 9 har förbättrats jämfört med förra läsåret, då 88,8 % av eleverna kunde läsa när de lämnade årskurs 2 och 94 % i årskurs 6 och 94 % i årskurs 9 fick ett godkänt betyg på det nationella provet. De olika delproven på det nationella provet i årskurs 3 är samma eller bättre på alla utom ett delprov. Det finns dock skillnader mellan kommunens skolor på de olika delprovsresultaten. I svenska som andra språk (SvA) är det svårt att göra jämförelser mellan läsåren, då detta handlar om relativt få elever totalt sett och en ökning av antalet nyanlända elever snabbt syns i statistiken av den andel elever som inte når målen. Skillnaden mellan flickor och pojkars studieresultat i svenska och läsmålet i årskurs 2, är små läsår Inga eller ytterst små skillnader finns mellan könen i den fonologiska medvetenheten i förskoleklass, läsmålet i årskurs 2, flera av delproven på nationella provet i årskurs 3 samt betyg och nationella prov i årskurs 9. Enda skillnaden är i årskurs 6, där flickorna har en högre måluppfyllelse på både nationella prov och i betygen Matematik Matematik Flickor Pojkar Totalt KAIF f-klass 95,3 % 94,5 % 94,9 % Nationella prov åk 3 Muntlig kommunikation 91 % 96 % 94 % Skriftliga räknemetoder 90 % 95 % 92 % Bråk, uppdelning av tal 90 % 91 % 90 % Geometriska begrepp 82 % 87 % 85 % Taluppfattning, huvudräkning 92 % 94 % 93 % Problemlösning 82 % 82 % 82 % Mätning 89 % 91 % 90 % Betyg A-E åk 6 93,9 % 86,3 % 90,1 % Nationella prov betyg A-E åk 6 95 % 89 % 92 % Betyg A-E åk 9 83 % 86 % 85 %

3 3 (16) Nationella prov betyg A-E åk 9 74 % 84 % 79 % Eslövs kommun har under flera år gjort satsningar i matematik, och senast i raden av satsningar var matematiklyftet som pågått under de senaste två läsåren. Dessa satsningar har gett resultat, och detta visar sig främst i de lägre årskurserna detta läsår. Resultatet på matematikkartläggningen i förskoleklass är, liksom tidigare läsår, mycket bra läsår Kartläggningen kartlägger elevernas förmågor att lösa ett antal skiftande matematiska uppgifter som främst behandlar tal- och begreppsuppfattning. Resultaten på de olika delproven i matematik på det nationella provet i årskurs 3 är bra. Dock finns stora skillnader mellan skolornas resultat på de olika delproven, på samma vis som inom svenskämnet. Dessa resultat/skillnader är rektorerna medvetna om. När det gäller skillnaden mellan pojkar och flickor, finns inga större skillnader i kartläggningen i förskoleklassen. I årskurs 3 finns skillnader, dock inte de vanliga att flickorna har bättre resultat utan här har pojkarna bättre resultat på samtliga delprov. I årskurs 6 har flickorna bättre resultat än pojkarna på både nationella provet och i betyg. Matematiken har under flera år uppvisat väldigt goda resultat, men det gäller inte detta läsår för årskurs 9 där resultatet på det nationella provet och betyget är sämre än tidigare läsår. Läsår var det 94 % som fick ett godkänt betyg på det nationella provet och 95,7% av eleverna som fick ett godkänt slutbetyg i matematik. Upplevelsen bland rektorer och lärare är att det nationella provet i matematik var svårt i år. Både andelen pojkar och flickors som uppnått ett godkänt betyg och den genomsnittliga betygspoängen på nationella provet har försämrats detta läsår. Här syns en tydlig tendens till att pojkarna har skrivit bättre matematikresultat än flickorna. Förra läsåret var det 96 % av både pojkarna och flickorna som hade godkänt betyg i matematik. Motsvarande siffra detta läsår var att 86 % av pojkarna och 83 % av flickorna uppnådde ett godkänt betyg i matematik Engelska Engelska Flickor Pojkar Totalt Betyg A-E åk 6 92,2 % 89 % 90,6 % Nationella prov betyg A-E åk 6 94 % 95 % 94 % Betyg A-E åk 9 89 % 93 % 91 % Nationella prov betyg 95 % 96 % 96 % A-E åk 9 Resultaten på de nationella proven i engelska har förbättras något i såväl årskurs 6 som 9. Däremot har betygen försämrats något i såväl 6:an som 9:an. Noterbart är att skillnaden mellan resultatet på det nationella provet i engelska och betyget har ökat. Det är viktigt att följa om det går att se samma skillnader i hela riket. Nationella provet i engelska har

4 Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor 4 (16) större svårigheter än matematiken att täcka in hela ämnesområdet och alla kunskapskraven. I årskurs 6 har flickorna bättre betyg än pojkarna, emedan det är det motsatta i årskurs 9. I sexan skiljer det sex procentenheter mellan andelen pojkar som klarar det nationella provet och andelen som får ett godkänt betyg, till pojkarnas nackdel. Samma stora skillnad syns i årskurs 9, till flickornas nackdel Övriga ämnen Målet är att alla elever ska nå målen i alla ämnen. Bland eleverna i årskurs 6 var det 83 % av eleverna som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. Motsvarande siffra i årskurs 9 var 75 %. I årskurs 9 så har andelen godkända betyg försämrats i alla ämnen, förutom i tyska. Rektorerna har under året rapporterat att man har tagit emot många nya elever med liten eller obefintlig studievana och att stor kraft har ägnats åt att få eleverna behöriga till gymnasiet. För att bli behörig till ett yrkesprogram på gymnasiet krävs godkänt i svenska, engelska, matematik och fem ämnen till. De nyanlända eleverna har nästan alltid en anpassad studiegång vilket leder till att betyg kommer saknas i flera ämnen. Den största förändringen är i idrott och hälsa där 96 % av eleverna hade ett godkänt betyg läsår , och 88 % hade ett godkänt betyg detta läsår. 1.2 Behörighet till gymnasiet och meritvärde årskurs 9 Läsår Läsår Läsår Åk 9 Behörighet till yrkesprogram Behöriga till estetiska program Behöriga till samhälls- och ekonomiska program Behöriga till natur- och tekniska program 90 % 86 % 88 % 91 % 85 % 88 % 81 % 86 % 84 % 90 % 84 % 87 % 89 % 83 % 86 % 80 % 86,% 83 % 87 % 84 % 86 % 88 % 82 % 85 % 78 % 84 % 81,% 87 % 79 % 83 % 87 % 80 % 83 % 77 % 84 % 80 % Meritvärde 223,7 200,2 211,3 232,6 207,8 219,4 221,5 211,8 216,8

5 5 (16) Behörigheten till gymnasieskolans nationella program har sjunkit jämfört med läsår och Av de totalt 307 elever som slutade årskurs 9 vårterminen 2015, var det 50 elever (16 %) som inte var behöriga till gymnasieskolans nationella program. Flera av dessa elever har deltagit i sommarskolan efter skolavslutningen, och då har ytterligare en elev blivit behörig till gymnasiet. Rektorerna på kommunens 7-9 skolor har tittat närmare på de 50 elever som inte är behöriga till gymnasiet. Av de 50 elever som inte var behöriga till något nationellt program var det 15 elever som kommit till Sverige under läsår eller läsår , 18 elever hade ett genomsnittligt meritvärde under 80 poäng och är mycket långt ifrån att bli behöriga till ett nationellt program, för 17 elever saknades ett betyg i engelska eller framförallt matematik för att bli behöriga till gymnasiet. Andelen behöriga till gymnasiet varierar mellan kommunens skolor. Ölyckeskolan och Källebergsbergsskolan har en högre andel behöriga jämfört med Norrevångsskolan och Ekenässkolan. De två senare skolorna och Källebergsskolan har även en lägre andel behöriga jämfört med de två senaste läsåren, emedan Ölyckeskolan går mot trenden och har ökat sin andel. Även meritvärdet har sjunkit jämfört med läsår Jämförelser med tidigare läsår är inte relevanta då beräkningen av meritvärden då gjordes på 16 ämnen istället för 17 ämnen som görs sedan förra läsåret. Det är ungefär samma andel pojkar som är behöriga till nationella program jämfört med tidigare läsår, men det är markant minskning av flickornas behörighet. Andelen flickor som är behöriga till gymnasiet har sjunkit med 10 %. Det är på Ekenässkolan och Norrevångsskolan som andelen behöriga flickor har minskat. Även flickornas genomsnittliga meritvärde har minskat, men är fortfarande högre än pojkarnas som i sin tur har ökat sitt meritvärde jämfört med läsår I bilagan till rapporten redovisas genomsnittliga betygspoängen per ämne, och där kan man se att flickornas betygspoäng är högre än pojkarans i princip samtliga ämnen. Den slutsats man kan dra av detta är att det är fler pojkar som når betyget E än tidigare, och därav också blir behöriga. Det är främst betyget i matematik som gör att eleverna inte är behöriga till gymnasiet. Av de 50 elever som inte var behöriga till gymnasiet var det enbart tre som hade ett betyg i matematik. Om man blickar tillbaka på de 41 elever som inte var behöriga till gymnasiet efter läsår , så har enbart tre elever blivit behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan Det tyder på att dessa elever stod mycket långt från en gymnasiebehörighet när de slutade årskurs 9 förra året.

6 6 (16) 2. Analys av studieresultat Målsättningen för grundskolorna i Eslövs kommun är att alla elever ska nå målen. Vi når dock inte dit. Orsakerna till detta är många och komplexa. Av 50 elever som inte kommer in på ett nationellt program på gymnasieskolan är 15 nyanlända, 17 elever saknar betyg i ett behörighetsgivande ämne (oftast matematik) och 18 elever har enbart ett fåtal poäng och står långt ifrån att bli antagna till gymnasieskolan i denna grupp finns en stor psykosocial problematik och skolan behöver stor hjälp med denna grupp elever av olika samverkanpartners. 2.1 Undervisningen, ledarskap i klassrummet och studiero Lärarens och dennes agerande i klassrummet är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas studieresultat visar all forskning. Lärarens kompetens är nära förknippad med hur undervisningen organiseras och genomförs. Goda relationer mellan lärare och elever samt höga förväntningar på eleverna, har också betydelse för elevernas studieresultat. I Eslövs kommun görs årligen en elevenkät där eleverna i årskurs 3-9 får svara på diverse frågor, däribland frågor om undervisningen. I enkäten som genomfördes i april 2015, svarade 96 % av eleverna i årskurs 3-6 och 93 % av eleverna i årskurs 7-9 att de upplever at deras lärare förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen, vilket är mycket bra resultat. En annan framgångsfaktor i undervisningen är att lärarna skapar struktur i skolarbetet och tydliggör för eleverna både vilka mål de ska arbetar mot och vilka ansträngningar som krävs för att de ska nå målen. Regelbunden återkoppling från läraren har också stor betydelse för resultaten. På elevenkäten som beskrevs ovan, ställdes även frågor kring om eleverna upplevde att de fick information om hur det gick för dem i skolarbetet, och om de visste vad som krävdes av dem för att nå målen i de olika ämnena. Svaren här var mest positiva bland årskurs 3-6 eleverna (87 %), emedan i årskurs 7-9 var det 78 % som svarade positivt. Ett led i arbetet med att tydliggöra målen för eleverna är formativ bedömning. Formativ bedömning innebär kortfattat den kontinuerliga bedömningsprocessen, där eleverna får en förståelse för vad som ska läras och olika kvaliter i lärandet. Genom bedömningarna anpassar läraren sedan undervisningen så att den bättre bemöter elevernas omedelbara inlärningsbehov. I Eslövs kommun har formativ bedömning lyfts fram som en framgångsfaktor till högre måluppfyllelse, och alla skolor arbetar med arbetssättet i någon form. Att framgångsrika lärare är ledare i klassrummet är väl känt. Ett bra ledarskap i klassrummet krävs för att nå ovanstående egenskaper, men med ett gott ledarskap följer också struktur och studiero i klassrummet. Studiero är också en förutsättning för högre måluppfyllelse. I elevenkäten ställdes även frågor kring elevernas upplevelse om studieron i klassrummet, och på frågan om eleverna upplevde att lärarnas ser till att

7 7 (16) det är lugn och ro på lektionerna ansåg 86 % av eleverna i årskurs 3-6 detta, medan motsvarande siffra i årkurs 7-9 var 63 %. Under läsåret har flera satsningar gjorts för att stärka och förbättra ledarskapet i grundskolorna. Exempel på satsningar är en fortsättning på arbetslagsledarutbildningen som pågått under våren, förstelärarnas roll har konkretiserats och ett gott samarbete med högskolorna pågår. Rektorerna arbetar flitigt med olika former av klassrumsbesök; det kan vara auskulterande besök kollega hos kollega men det kan också vara rektor eller förstelärare som besöker lektioner. Uppföljningen av dessa klassrumsbesök är naturligtvis av största vikt. Förstelärarna har på visa skolor varit tydliga coacher till lärare som behöver stöd i klassrumssituationen och i sitt ledarskap. Att forskning integreras i undervisningen är också en framgångsfaktor för högre måluppfyllelse för eleverna. Särskilt i sammanhang när verksamheten upplever att man provat allt och inget fungerar. I dessa sammanhang är rektor och det kollegiala lärandet betydelsefullt, då nya forskningsrön kan komma många till gagn. Arbetet med att integrera forskningen i undervisningen pågår, men kan förbättras inom kommunen. Under läsår märktes lärarbristen väldigt tydligt. Bristande kontinuitet och brist på legitimerade lärare påverkar resultaten negativt i skolan. På de skolor det har varit många byten av lärare upplever också rektorerna att detta har påverkat elevernas resultat. Svårigheten att rekrytera lärare och legitimationskraven på lärarna, är orsaker till att det kan vara svårt att få kontinuitet i lärarkollegiet. Dessa problem ser ut att fortsätta, och inför läsår upplever rektorerna stora svårigheter att rekrytera. Nationella reformer som förstelärare och lågstadielyftet kan vara reformer som bidrar till större rörlighet bland lärarpersonal. 2.2 Kön, social bakgrund och nyanlända elever Att kön och social bakgrund har betydelse för eleverans studieresultat är sedan länge känt och bekräftas återkommande i nationella och internationella undersökningar. I vilken grad de olika faktorerna påverkar varierar dock mellan undersökningarna, men samstämmighet är att den bakgrundsfaktor som har störst betydelse för elevernas studieresultat är föräldrarnas utbildningsbakgrund och förväntningar på sina barn. Att ha en god föräldrasamverkan är en framgångsfaktor för elevernas resultat. På Eslövs kommuns grundskolor finns föräldrasamverkan i någon form på samtliga skolor. En elevs studieresultat påverkas om denne är nyanländ till Sverige, då dessa elever inte kan språket. Från och med 1 januari 2016 kommer det i skollagen finnas en definition på begreppet nyanländ elev som lyder att en elev betraktas som nyanländ i skolan från och med den dag då de kom till Sverige och började sin skolgång till att de har gått i skolan fyra år här. För närvarande finns ingen statistik i kommunen över hur många elever som betraktas som nyanlända. Dock finns det uppgifter om vilka som

8 8 (16) gått på Mottagningsskolan någon gång under de två senaste läsåren, och av dessa var det 16 elever som lämnade årskurs 9 vårterminen Av dessa var en elev behörig till gymnasiet. I Eslövs kommun finns ett strukturbidrag som ska ekonomiskt kompensera för vissa bakgrundsfaktorer. Tilldelning av strukturbidragen till de olika skolorna varierar, och de skolor som tilldelats mest strukturbidrag, Östra skola och Norrevångsskolan f-6, har dock något sämre studieresultat än kommungenomsnittet på diverse mätpunkter under läsåret. Det tyder på att rätt skolor är identifierade men att omfördelningen eventuellt är för liten eller helt enkelt inte ger tillräckligt med resultat. Kön är en annan faktor som har påverkar elevernas studieresultat, och då att flickor har bättre studieresultat än pojkar. Anledningarna till detta är alltid något som diskuteras, men att den pedagogik som för närvarande bedrivs i svenska skolan har en tendens att gynna flickor av olika anledningar är en anledning som brukar lyftas fram. I Eslövs kommun har skillnaderna mellan pojkar och flickors resultat minskat läsår och i några ämnen presterar pojkarna detta läsår bättre. Pojkarnas resultat har överlag förbättrats något jämfört med tidigare läsår, medan flickornas resultat har försämrats. Flickorna som lämnar årskurs 9 har fortfarande ett högre meritvärde än pojkarna, men gapet har minskat jämfört med tidigare år. Detta beror dels på att pojkarna har ökat sitt meritvärde, dels på att flickronas meritvärde är sämre än tidigare år. I Eslövs kommun finns det en målsättning att gapet mellan pojkar och flickors meritvärde ska minska, målsättningen är också att meritvärdet ska öka. Trots att skillnaderna mellan pojkar och flickors skolresultat minskat läsåret , så kan detta inte betraktas som något positivt eftersom flickorna försämrats sina resultat och pojkarna enbart förbättrats sina resultat marginellt. Vilka anledningarna till detta är måste granskas och diskuteras på skolorna. 2.3 Förebyggande och tidiga insatser för alla elever och elever med särskilda behov Kartläggningar av elevernas kunskaper sker systematiskt i Eslövs kommun, och god kännedom finns på skolorna var eleverna befinner sig kunskapsmässigt. Genom denna systematik kan skolorna i möjligaste mån anpassa undervisningen eller sätta in resurser så att elevens ska nå en högre måluppfyllese. Systematiken innebär också att skolorna snabbt får kännedom om vilka elever som riskerar att inte nå målen. Av de elever i årskurs 1-8 som inte nått målen läsår , kommer givetvis arbetet med högre måluppfyllelse fortsätta under kommande årskurser. För de elever som inte var behöriga till gymnasiet i årskurs 9 vårterminen 2015, har stora insatser gjorts under läsåret för att dessa ska nå en högre måluppfyllese. Bland gruppen av de 17 elever som enbart saknade ett betyg, oftast matematik, har ett

9 9 (16) hårt arbete pågått under årskurs 8 och 9 för att dessa elever ska nå så långt som möjligt och helst nå ända in på gymnasiet. Rektorerna berättar på individnivå att dessa elever har nått stora framsteg men att det ändå inte räckt ända fram. Forskningen menar att lärarnas ändamålsenliga förväntningar och tilltro till elevernas förmågor är framgångsfaktorer för en högre måluppfyllelse. Tilltro till eleverna förmåga är dock inte tillräckligt i sig, utan måste kombineras med ett aktivt stöd från lärarens sida. För att kunna möta alla elever krävs att undervisningen individanpassas, att den är varierande och utmanade i en lärandemiljö som är trygg, stödjande och uppmuntrande. Det gäller också att skolorna har tillräckliga verktyg för att ge de extra anpassningar eller det särskilda stöd som många elever är i behov av. Under läsåret har en översyn pågått om hur vi bäst kan arbeta med barn med särskilda behov. Forskare från Högskolan Kristianstad har i skrivande stund inte kommit med sin slutrapport. Skolorna har under läsåret, med varierande resultat, försökt att anställa mer kvalificerad personal att arbeta med barn med särskilda behov. Många barn skulle behöva en speciallärarkompetens under de tidiga åren för att till exempel kunna vara behjälpliga vid läs- och skrivinlärning. Finland är ett gott exempel där skolan tidigt och intensivt erbjuder speciallärarkompetens. I Sverige är det snarare sent och en utdragen hjälp. Men skolorna har haft stora rekryteringsproblem när det gäller att speciallärarkompetens. Vissa skolor har haft vakanta tjänster under mer än ett års tid. Elevernas närvaro i skolan är en förutsättning för elevens måluppfyllelse. Att arbeta med elever som ibland varit frånvarande länge eller regelbundet från skolan är en process som många gånger tar tid och kräver samverkan med andra aktörer. Denna elevgrupp är inte stor i Eslövs kommun, men arbetet med att få dessa elever till skolan är av stor vikt inte bara för elevens måluppfyllelse utan har visat sig ha påverkan för elevens framtida anpassningar i samhället. 3. Pågående insatser och nya åtgärder I kommunen pågår det ständigt insatser för att förbättra skolresultaten. I RAN, som är en del av skolornas systematiska kvalitetsarbete, sker och dokumenteras kontinuerligt en prognos och analys av resultaten på skolarna. Genom RAN får också rektorerna kontroll över sina verksamheter och problem som finns kartläggs. Vikten av att tidigt fånga upp de elever som riskerar att inte nå målen är av största vikt. Detta visar all forskning men detta är också arbetssättet i framgångsrika skolländer. Under höstterminen 2015 kommer kommunen söka statsbidraget Lågstadielyftet. Statsbidraget är nytt, och syftar till att höja utbildningens kvalitet för

10 10 (16) de lägre årskurserna och ge lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 mer tid för varje elev. Men även här stöter vi på svårigheter att rekrytera kvalificerad personal. Under vårterminen har en arbetsgrupp tillsammans med Socialtjänsten och Elevhälsan påbörjat arbetet kring att utarbeta en handlingsplan att få elever till skolan. Arbetsgruppen tittar på skolk men även hög frånvaro sanktionerad av föräldrarna, främst sjukfrånvaro men även längre semesterresor. Gruppen kommer föreslå åtgärder på olika nivåer, men genomgående är att skolan måste bli snabbare på att agera. Grundskolan startar i höst upp den så kallade Familjeklassen igen. Den har legat i träda under förra läsåret. Familjeklassen är ett verktyg att få elever till skolan men framförallt att fostra elever till skolelever. Den kräver också en aktiv medverkan från elevens föräldrar. Hela höstterminen är redan fullbokad. Under det gångna läsåret har en del av kompetensutvecklingen handlat om läsning, djupläsning i alla ämnen. Såväl rektorer som all lärarpersonal har fått ta del av den kompetensutvecklingen. Skolorna har arbetat mycket flitigt med läsning som har varit i fokus. Detta arbete fortsätter under kommande läsår; några av kommunens F-6 skolor kommer under kommande läsår delta i den nationella kompetensutvecklingssatsningen Läslyftet som syftar till att öka elevernas läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvalitén i undervisningen. Och genom att arbeta med läsning i alla ämnen. Då elevernas läsförmåga påverkar deras måluppfyllelse i alla ämnen, riktar sig läslyftet till lärare i alla ämnen. Gott samarbete med högskolorna genom bland annat lärarstuderande och två skolor har blivit så kallade övningsskolor är ett led i arbetet att förenkla rekrytering av lärare. Inom Barn och utbildningsförvaltningen har en arbetsgrupp arbetat med en rekryteringsstrategi, som också ska underlätta för framtida rekrytering av pedagogisk personal. Orsakerna till försämringen i matematik måste kartläggas. Vad kan vi mer göra för de elever som inte står så långt ifrån gymnasieskolan? Kan vi intensifiera och tidigarelägga extra gnuggning i matematik? På en av skolorna har problemen att hitta behörig personal i Ma/No gjort ett avtryck på resultaten. Kanske bör vi tänka annorlunda vid rekrytering av lärare i Ma/No? Vår organisation i form av en Mottagningsskola fungerar i stort sett bra. Skolan har välutbildad personal och arbetar med en mycket tidig utslussning till elevens hemklass. Det tar dock tid att nå gymnasiebehörighet när du helt saknar svenskan och kanske engelskan. Begreppet nyanländ, som införs i januari 2016, hjälper oss att förstå att det

11 11 (16) tar tid för eleven. Det är dock viktigt att intensifiera arbetet ute på skolorna när det gäller kartläggning av övriga skolämnen och fortsätta satsa på studiehandledning. Som tidigare nämnts har Kristainstads högskola genomfört en översyn av Eslövs kommuns arbete med elever i behov av särskilt stöd. Den slutgiltiga rapporten kommer att presenteras i augusti. Skolan behöver stärka sitt arbete med de elever som står längst ifrån att nå godkända resultat i skolan. Kan vi arbeta annorlunda och får de här eleverna adekvat hjälp och stöd? Lena Planken Avdelningschef grundskolan Helena Tauson Verksamhetscontroller grundskolan

12 12 (16) Bilaga Definitioner till tabell värden i text ovan samt bilaga. Obserera att värdena i tabeller är resultat före sommarskola och särskilda prövningar. KAIF Läsmål åk 2 Nationella prov åk 3 Nationella prov åk 6 och 9 Betyg A-E åk 6 och 9 Genomsnittlig betygspoäng Andel lösta uppgifter i snitt per barn Procentuell andel elever som uppnått läsmålen i åk 2 av totala elevantalet i åk 2 Procentuell andel elever som uppnått kravnivån på respektive delprov av totala elevantalet i åk 3. Procentuell andel elever som fått provbetyget A-E av dem som deltagit i ämnesprovet och fått provbetyget A-F Andelen elever som ar fått godkända betyg A-E, av de elever som har fått A-F eller streck i respektive ämne. Observera att andelen godkända på nationella prov utgår från de som deltagit i det nationella provet, och andelen med godkända betyg utgår från samtliga elever i årskursen. P g a detta kan skillnader ibland vara stora mellan dessa värden! Poängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena (F=, E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för de elever som fått betyg A- F... Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, visas.. istället för utfall. Dock ej för läsår , faktiskt utfall visas oavsett hur många elever uppgiften baseras på. Betyg per ämne åk 6 Betyg A-E Genomsnittligt betygspoäng Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Bild 98,3 % 95,1 % 96,7 % 14,8 11,8 13,3 Engelska 92,2 % 89 % 90,6 % 14,5 13,6 14 Hem- och konsumentkunskap 98,9 % 93,9 % 96,4 % 13,9 11,8 12,8 Idrott och hälsa 98,3 % 95,6 % 97 % 14,6 13,8 14,2 Matematik 93,9 % 86,3 % 90,1 % 13, ,7 Musik 98,3 % 94,5 % 96,4 % 14,1 12,5 13,3 NO 100 % 100 % 100 % 15,4 14,4 14,9 Biologi 96,3 % 88,3 % 92,2 % 13,9 11,7 12,8 Fysik 95 % 90,1 % 92,5 % 12,8 11,8 12,3 Kemi 96,3 % 90,1 % 93,2 % 13,7 11,8 12,7 SO 100 % 100 % 100 % 16,1 14,1 15,1 Geografi 97,5 % 87,7 % 92,5 % 14,1 11,6 12,8 Historia 95,6 % 88,3 % 91,9 % 13,4 11,4 12,4 Religion 96,3 % 88,8 % 92,5 % 13,1 11,1 12,1 Samhällskunskap 95,6 % 89,5 % 92,5 % 13,4 11,5 12,4

13 13 (16) Slöjd 97,8 % 95 % 96,4 % 13,9 11,9 12,9 Svenska 98,7 % 93,7 % 96,1 % 15,2 12,7 13,9 SvA 85,2 % 58,3 % 72,5 % 10,8 6,7 8,9 Teknik 96 % 93 % 94,5 % 13,1 11,9 12,5 Betyg per ämne åk 9 Betyg A-E Genomsnittligt betygspoäng Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Bild 95 % 96 % 95 % 14,6 12,6 13,6 Engelska 89 % 93 % 91 % 13,5 14,1 13,8 Hem- och konsumentkunskap 91 % 93 % 92 % 14,2 13,5 13,9 Idrott och hälsa 86 % 90 % 88 % 12,3 13,9 13,1 Matematik 83 % 86 % 85 % 11 11,4 11,2 Språkval Franska 100 % 100 % 100 % 15,2 13,3 14,6 Spanska 98 % 89 % 93 % 14,1 11,5 12,7 Tyska 100 % 100 % 100 % 16,4 13,5 14,8 Musik 91 % 92 % 91 % 13,8 13,4 13,6 Biologi 89 % 89 % 89 % 12 11,6 11,8 Fysik 83 % 87 % 85 % 10,8 11,3 11 Kemi 84 % 86 % 85 % 11 11,3 11,1 Geografi 85 % 88 % 87 % 12 11,6 11,9 Historia 85 % 87 % 86 % 11,9 11,7 11,8 Religion 86 % 88 % 87 % 12,5 11,6 12,1 Samhällskunskap 86 % 88 % 87 % 12,2 11,9 12 Slöjd 93 % 95 % 94 % 14,5 13,3 13,9 Svenska 96 % 96 % 96 % 14, ,7 SvA 74 % 71 % 73 % 10 8,5 9,3 Teknik 88 % 90 % 89 % 11,9 11,9 11,9 Svenska/SvA Fonologisk medveten het Läsmål Betyg A-E Åk 6 Nationella prov betyg A-E åk 6 Betyg A-E Åk 9 Nationella prov betyg A-E åk 9

14 14 (16) F-klass Åk 2 SV SvA SV SvA SV SvA SV SvA Flyinge skolan 94,7 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Harlösa skola 100 % 100 % 100 % % Sallerupskolan 94,4 % 73,2 % 94 % 0 % 97 % 100 % Fridasroskolan 94,8 % 96,1 % 94 % 0 % 94 % Ekenäskolan % 54 % 100% 64 % Östra skolan 87,1 % 79,3 % 100 % 86 % 100 % 95% Östra strö skola 100 % 100 % Västra skolan 89,8 % 91,7 % 95 % 73 % 94 % 89% Norrevångsskolan f-6 92 % 79,4 % 95 % 77 % 95 % 100 % Norrevångsskolan % 63 % 91% 80 % Ölyckeskolan 97 % 100 % 0 % 100 % 0% 95 % 100 % 100% 100% Stehagsskolan 90,2 % 91,7 % 95 % - 97 % Marieskolan 94,3 % 78,3 % 96 % 0 % 91 % Källebergsskolan % 93 % 97% 100% Kommunen totalt 93,1 % 86,9 % 96 % 73 % 96 % 95 % 96 % 73 % 96 % 84 % Matematik KAIF* Betyg A-E Nationella prov betyg A-E Betyg A-E Nationella prov betyg A-E F-klass Åk 6 Åk 6 Åk 9 Åk 9 Flyinge skolan 98,8 % 100 % 100 % - - Harlösa skola 98, 1 % 100 % 100 % - - Sallerupskolan 95,2 % 91 % 94 % - - Fridasroskolan 95,3 % 93 % 93 % - - Ekenäskolan % 82 % Östra skolan 92,1 % 82 % 90 % - - Östra strö skola 96 % Västra skolan 93,5 % 90 % 95 % - - Norrevångsskolan f-6 94,5 % 85 % 90 % - - Norrevångsskolan % 70 % Ölyckeskolan 95,7 % 92 % 94 % 89 % 88 % Stehagsskolan 95,2 % 90 % 89 % - -

15 15 (16) Marieskolan 93,6 % 88 % 78 % - - Källebergsskolan % 84 % Kommunen totalt 94,9 % 90 % 92 % 85 % 79 % Engelska Betyg A-E Nationella prov betyg A-E Betyg A-E Nationella prov betyg A-E Åk 6 Åk 6 Åk 9 Åk 9 Flyinge skolan 100 % 100 % - - Harlösa skola 94 % 100 % - - Sallerupskolan 91 % 94 % - - Fridasroskolan 93 % 94 % - - Ekenäskolan % 98 % Östra skolan 85 % 90 % - - Västra skolan 88 % 98 % - - Norrevångsskolan f-6 87 % 92 % - - Norrevångsskolan % 92 % Ölyckeskolan 92 % 97 % 96 % 100 % Stehagsskolan 92 % 97 % - - Marieskolan 92 % 78 % - - Källebergsskolan % 96 % Kommunen totalt 91 % 94 % 91 % 96 % Andel som uppnått kunskapskraven åk 6 & 9 Läsår Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel elever som ej uppnått kunskapskraven i ett ämne Andel elever som ej uppnått kunskapskraven i flera eller alla ämnen Ekenässkolan 78,2% 79,2% 72,9%.... 7,3% 18,8% 14,2% 19,8% Norrevångsskolan ,2% 79,2% 73% 11,9%.. 6,3% 12,9% 16,7% 20,7% Ölyckeskolan åk 9 71,7% 77,6% 84,8%.... 2,2% 26,4% 17,2% 13% Källebergsskolan 77,3% 67,8% 72,2%.. 16,1% 13% 16,7% 16,1% 14,8% Kommunen totalt åk 6 i u 83,9% 82,9% i u 6,4% 6,6% i u 9,7% 10,5% Kommunen totalt åk 9 76% 76,2% 74,6% 6,2% 8% 7,2% 17,8% 15,8% 18,2%

16 16 (16) Åk 9 Behörighet till yrkesprogram Ekenässkolan Norrevångs skolan åk 7-9 Ölyckeskolan Källebergs skolan Totalt Eslövs kommun Läsår ,2 % 93,1 % 84,9 % 90,9 % 88,2 % Läsår ,7 % 89,6 % 81 % 92 % 87,8 % Läsår ,2 % 82 % 89,1 % 88,9 % 83,7 % Meritvärde Läsår ,7 211,8 200, ,3 Läsår , ,9 214,9 219,4 Läsår ,4 199,4 232,4 230,4 216,8