Ordning för utvärdering av utbildningar vid Högskolan i Borås

Transkript

1 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT Dnr Forsknings- och utbildningsnämnden Ordning för utvärdering av utbildningar vid Högskolan i Borås Inledning Enligt Styrelsens organisations- och beslutsordning (SOB; Dnr ) ansvarar Forsknings- och utbildningsnämnden (FoU-nämnden), Lärarutbildningsnämnden (LUN) och Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete, (NKU) för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av utbildningar vid Högskolan i Borås. Nämndernas utvärderingar föregås av att institutionerna genomför en självvärdering. Denna har till syfte att, förutom att förse nämnden med underlag för bedömning av utbildningarna, också synliggöra positiva aspekter och medvetandegöra brister i verksamheten vilka skall utgöra ett underlag för framtagande av en handlingsplan för kvalitetsarbete för institutionen/enheten. Den bidrar också till att skapa delaktighet inom institutionen/enheten, synliggöra måluppfyllelse och ge ett underlag för ledningen att initiera och stimulera förbättringsarbete. Denna ordning gäller för utbildningar som faller inom ramen för Forsknings- och utbildningsnämndens ansvarsområde vid Högskolan i Borås och ersätter Ordning för uppföljning av utbildningar vid Högskolan i Borås, dnr Ansvarsfördelning Ansvaret för utvärdering av utbildningar åvilar nämnderna i enlighet med Styrelsens organisations och beslutsordning (SOB; Dnr ). Forsknings- och utbildningsnämnden bistås i det operativa genomförandet av högskolans kvalitetssamordnare och utbildningssamordnare som har till uppgift att organisera och genomföra utbildningsutvärderingarna. Under processen bildar de tillsammans med en ledamot från nämnden en arbetsgrupp. I arbetsgruppen erbjuds också Studentkåren utrymme för en studentrepresentant. Resultatet av utvärderingen rapporteras skriftligt till nämnden som formulerar ett utlåtande vilket uppvisar starka och svaga sidor. I händelse av att utfallet av utvärderingarna visar på brister som behöver åtgärdas ansvarar nämnden för att föreslå rekommendationer till Högskolestyrelsen för beslut samt att genomföra en uppföljning efter ett år. Ärendet företräds av ordförande i nämnden tillsammans med prefekten från aktuell institution. Arbetsordning Genomförandet av utvärderingar av utbildningar samordnas med genomförandet av lokal självvärdering av verksamheten vid högskolans institutioner och enheter i sin helhet. Tidsplanen följer Högskoleverkets utbildningsutvärderingscykel med ett års förskjutning så att den lokala utvärderingsprocessen genomförs ett år före Högskoleverkets granskning. I de fall då en institution är föremål för granskning vid 1

2 flera tillfällen under Högskoleverkets fyraårscykel har dessa behandlats i särskild ordning i föreliggande tidsplan. Tidsplanen för varje utvärderingsomgång är anpassad till högskolans tidscykel för verksamhetsplanering. Uppstart av självvärderingen sker i september och processen pågår under vinterhalvåret. För att resultatet skall kunna utgöra underlag till verksamhetsplanen, vilken skall vara inlämnad till rektor i september, krävs att processen är avslutad i maj. I första omgången sker i vissa fall uppstart i januari för att anpassas till Högskoleverkets granskningsprocess. Utvärderingsprocessen delas in i följande steg 1. Kvalitetssamordnaren kallar företrädare för institutionen, enligt tidsplan, till uppstart av utbildningsutvärderingen. Då sker en genomgång av riktlinjerna och den tidsplan som gäller. 2. Institutionen genomför självvärderingen, vilken dokumenteras skriftligt. Ansvarig för arbetet är prefekten. 3. En kontinuerlig uppföljning av processen sker i dialogform mellan företrädare för de självvärderande institutionerna/enheterna och arbetsgruppen. 4. Självvärderingsrapporten, tillsammans med aktuell utbildningsplan och kursplaner för första kursen i utbildningen och den kurs där det självständiga arbetet ingår samt för ytterligare en, av nämnden vald, kurs insändes till kvalitetssamordnaren. Det år fristående kurser granskas biläggs ett urval av kursplaner för dessa. Statistiska uppgifter avseende lärartäthet och lärarkompetens skall också biläggas självvärderingsrapporten. Övrig statistik inhämtas centralt. 5. Arbetsgruppen under ledning av kvalitetssamordnaren gör en analys av självvärderingen, vilken diskuteras i dialog med företrädare för institutionen. 6. Extern granskning av utbildningens kvalitet genomförs. 7. Självvärderingen tillsammans med arbetsgruppens sammanfattande analys och den externa granskningens bedömning överlämnas till aktuell nämnd. 8. Nämnden gör en bedömning som återförs till institutionen. 9. Utifrån egna erfarenheter och nämndens utlåtande formulerar institutionen/enheten en handlingsplan för kvalitetsutveckling av utbildningen. Denna ingår i verksamhetsplan för nästkommande tre år. 10. Resultatet av genomförda utvärderingar avseende utbildningar och forskning återrapporteras av respektive nämnd till Högskolestyrelsen en gång per år. 2

3 Tidsplan Utöver nedanstående tidsplan kan ytterligare utvärderingar bli aktuella utifrån nämndens initiativ. Uppstart för självvärderingarna sker i september och inlämning i november. Analysarbetet bedrivs under december varefter självvärderingen lämnas för extern granskning i januari och februari. Nämndbeslut fattas i april. För att hinna genomföra sjävvärderingarna före HSVs granskning påbörjas några utvärderingar i januari oh hinner därmed inte externgranskas och beslutas före HSVs granskning påbörjas och heller inte före verksamhetsplaneringen påbörjas lokalt. Dock finns ett råmaterial som kan utgöra grund för såväl granskning som verksamhetsplanering. Institution/enhet Utbildning Lokal självvärdering år (HSV-granskning) Inst. Ingenjörshögskolan Ingenjörsutbildningar Högskoletekniker Basår Masterutbildningar Ht 2011 Ht 2011 Inst. för vårdvetenskap Inst. Biblioteks- och informationsvetenskap Inst. Textilhögskolan Inst. För data och affärsvetenskap Sjuksköterska Specialistsjuksköterska Barnmorska Bibliotekarie Webbredaktör Master digitala tjänster Designutbildningar Textilekonomi Textilingenjör Textilteknologi Butikschef Managementutbildningar Informatik Företagsekonomi Civilekonomutbildning Administratörsprogram Event management Fastighetsmäklarutbildning (2013) (2013) (2013) (2013) Vt 2013 (2013) Vt Vt 2013 Vt 2013 (2013) Vt 2013 Inst. För pedagogik Lärarprogrammen OPUS-programmet Magister i arbetsvetenskap Master i pedagogiskt arbete Uppdragskurser 2013 (tidigast 2014) 2013 (2013) Uppföljning Föreliggande ordning är föremål för översyn och vid behov revidering en gång per år. 3

4 Innehåll i självvärderingen Redan genomförda programutvärderingar samt kursrapporter kan med fördel utgöra utgångspunkt för självvärderingen. Nedanstående aspekter är formulerade i syfte att utgöra ett stöd för självvärderingarna vid Högskolan i Borås. Den insända självvärderingen bör omfatta minst fyra och högst åtta sidor. Av självvärderingen skall framgå: Institutionens namn Institutionens kontaktperson/ handläggare Självvärderingen skall ta sin utgångspunkt i Högskolelagens och Högskoleförordningens mål, inkl. Examensordning på både central och lokal nivå (oftast återgivet i utbildningsplanen)samt högskolans Mål och Strategier för innevarande period och beröra nedan listade aspekter. A. NAMN, OMFATTNING OCH NIVÅ PÅ UTBILDNING B. UTBILDNINGENS GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT 1. Säkerställande av progression inom utbildningen avseende a. Högskolelagens mål b. Examensmålen c. Huvudområdet/ämnet d. Vetenskaplig metod e. Forskningsanknytning 2. Inlemmande av hållbar utveckling, jämställdhet, mångfald, internationalisering i målen, genomförandet och examinationerna. 3. Inlemmandet av de generella kompetenserna enligt Mål och strategier a. informationskompetens b. kommunikationskompetens c. entreprenörskap d. förmåga att verka internationellt e. bildning f. professionsetik 4. Professionsanknytning i utbildningen 5. Undervisningsformer som bidrar till att utbildningens mål realiseras 6. Examination av utbildningens examensmål 7. Måluppfyllelse studentens resultat a. Mål, genomförande och examination av det självständiga arbetet b. Måluppfyllelse- studentens resultat - av examensordningen mål som ej kan utläsas i det självständiga arbetet 8. Utvärderingsförfarande för utbildningen C. RELEVANS 1. Utbildningens vetenskapliga grund 2. Utbildningens aktualitetsgrad och beredskap inför det omgivande samhällets krav på ny kunskapsbildning 3. Samverkan med professionen 4. Aktuellt konkurrensläge 5. Studenternas internationella mobilitet 4

5 6. Samarbete med motsvarande utbildningar internationellt D. LÄRARKOMPETENS INOM UTBILDNINGEN 1. Aktuell lärarkompetens beskrivet i relation till utbildningens innehåll 2. Möjlighet till ämnesrelevant kompetensutveckling 3. Möjlighet till pedagogisk kompetensutveckling 4. Uppföljning av kompetensutveckling 5. Befintliga internationella kontaktnät 6. Möjlighet till lärarmobilitet E. VALDA KURSERS GENOMFÖRANDE 1. Kursens vetenskapliga grund 2. Undervisningsformer som bidrar till att kursens mål realiseras 3. Exempel på säkerställande av progression inom kursen avseende såväl ämne och vetenskaplighet som professionsanknytning 4. Inlemmande av hållbar utveckling, jämställdhet, mångfald, internationalisering i målen, genomförandet och examinationerna. 5. Professionsanknytning i kursen 6. Examinationsformer som tillämpas till stöd för måluppfyllelse 7. Utvärderingsförfarande för kursen F. FRISTÅENDE KURSERS GENOMFÖRANDE 1. Kursens namn 2. Kursens poäng 3. Utbildningsnivå 4. Kursens vetenskapliga grund 5. Undervisningsformer som bidrar till att kursens mål realiseras 6. Exempel på säkerställande av progression inom kursen avseende såväl ämne och vetenskaplighet som professionsanknytning 7. Inlemmande av hållbar utveckling, jämställdhet, mångfald, internationalisering i målen, genomförandet och examinationerna. 8. Examinationsformer som tillämpas till stöd för måluppfyllelse 9. Utvärderingsförfarande för kursen 10. Kursens relevans (Ges samma eller liknande kurs vid annan institution eller annat lärosäte. Om så är fallet utgör det någon konkurrenssituation?) 11. Lärarkompetens 12. Lärarnas möjligheter till kompetensutveckling inom relevant område 5

6 G. STATISTISKA UPPGIFTER OCH NYCKELTAL 1. Lärarkapacitet: Helårsstudenter/heltidsekvivalenta lärare 2. Lärarkompetens: Helårsstudenter/Heltidsekvivalenta disputerade lärare 3. Lärarkompetens: Procentuell fördelning mellan de olika lärarkategorierna adjunkt, lektor, professor och övriga som är delaktiga i utbildningen 4. Antal timmar studenter möter lärare i en kurs/antal arbetstimmar i kursen 5. Lärarkompetens: Omfattning (%) av lärare med högskolepedagogisk utbildning 6. Lärarkompetens: Omfattning (%) av lärare med handledarutbildning 7. Lärarkompetens: Omfattning (%) av lärare med examinationskompetens 8. Handlednings- och examinationskapacitet: a. Antal examinerade självständiga arbeten /heltidsekvivalenta disputerade lärare b. Antal handledda självständiga arbeten/heltidsekvivalenta lärare 9. Andel tillsvidareanställda: Heltidsekvivalenta tillsvidareanställda/antal heltidsanställda lärare totalt 10. Lärarmobilitet: Heltidsekvivalenter beräknat på antal timmar som lärare vid HB bedriver undervisning vid andra lärosäten + antal timmar som lärare från andra lärosäten bedriver undervisning vid HB 11. Vetenskapliga publikationer/antal heltidsanställda lärare totalt 12. Lärobokspublikationer/antal heltidsanställda lärare totalt 13. Utbildningens söktryck: Antal 1:ahandssökande/antal platser 14. Prestationsgrad: Helårsprestationer/helårsstudenter 15. Internationell studentmobilitet (in): a. Antal inresande helårsstudenter i utbytesprogram/helårsstudenter b. antal freemovers/helårsstudenter 16. Internationell studentmobilitet (ut): Antal utresande helårsstudenter i utbytesprogram/helårsstudenter 17. Antal kursrapporter/antal genomförda kurser 6