Nationell projektplan för arbetet med ensamkommande barn som försvinner

Transkript

1 PROJEKTPLAN Datum (8) Diarienummer Nationell projektplan för arbetet med ensamkommande barn som försvinner Reviderad: Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Regeringsgatan stockholm@lansstyrelsen.se Box Fax STOCKHOLM

2 2 (8) Uppdraget Länsstyrelserna fick den 28 januari 2016 ett regeringsuppdrag kring ensamkommande barn som försvinner (Regeringsbeslutet , S2016/00634/FST). Länsstyrelserna fick i uppdrag att: 1) genomföra en nationell kartläggning av ensamkommande barn som försvinner, 2) analysera och föreslå åtgärder för att förebygga att ensamkommande barn försvinner, där utgångspunktern ska vara att ensamkommande barn som inte har rätt att vistas i Sverige ska återvända till sina hemländer, samt 3) sprida resultat och metoder till myndigheter, kommuner, landsting och andra berörda aktörer. Uppdraget ska utföras i samverkan med Migrationsverket, Polismyndigheterna, Socialstyrelsen, Statens skolverk samt Sveriges Kommuner och Landsting. I uppdraget ingår även att inhämta upplysningar från Barnombudsmannen samt kunskap från frivilligorganisationer med särskild kompetens på området. ska samordna länsstyrelsernas arbete samt redovisningen av uppdraget. Uppdraget ska pågå under 2016 och Tidigare relevanta initiativ Under 2015 har initierat ett samverkansprojekt i länet mellan bland andra statliga myndigheter och kommuner. Även frivilligsektorn är representerad. En gemensam projektplan har antagits som under 2016 ska mynna ut i en regional samverkansstruktur och strategi för arbetet med ensamkommande barn som försvinner. Nätverkets arbete ska både stärka det förebyggande arbetet och tillhandahålla en plan för hur parterna i länet samagerar när barn försvinner. I januari 2016 presenterade Stockholm län en nulägesanalys om ensamkommande barn som försvinner (rapport 2016:1). har även genomfört nationella kartläggningar både 2012 och 2015 av barn utsatta för människohandel. I den senaste rapporten (rapport 2015:30) anges att ensamkommande barn är en särskilt sårbar grupp för människohandel och att många försvinner efter ankomsten till Sverige. I Skåne län togs ett myndighetsövergripande initiativ kring barn som försvinner 2013, arbetet resulterade i en rapport. En ny arbetsgrupp tillsattes 2015 med syfte att utbyta information och kunskap samt identifiera luckor i systemet. Regelbundna arbetsgruppsmöten har genomförts samt en workshop för att identifiera orsaker till att barn försvinner och möjliga aktiviteter för att både förhindra att barn försvinner och förbättra insatser när ett försvinnande konstaterats. En handlingsplan kommer att färdigställas under Barnombudsmannen har i en skrivelse till barn, äldre- och jämställdhetsministern den 26 februari 2015 föreslagit att regeringen ska ge relevanta myndigheter i

3 3 (8) uppdrag att ta fram en handlingsplan för att förebygga att ensamkommande asylsökande barn försvinner. Målgruppen och Barnkonventionen Formellt är ensamkommande barn, enligt 1 femte stycket lagen (1994:137) om mottagandet av asylsökande m.fl. (LMA), barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe. Uppdraget omfattar såväl asylsökande som icke-asylsökande barn. Enligt uppdragsbeskrivningen syftar begreppet ensamkommande barn som försvinner på samtliga ensamkommande barn som avviker, oavsett bakomliggande orsak. Det kan röra sig om barn som av egen vilja håller sig undan kontakt med svenska myndigheter eller barn som förs bort mot sin vilja. Uppdraget omfattar såväl de barn som har haft kontakt med svenska myndigheter som de som inte har haft någon sådan kontakt. Oavsett legal status befinner sig dessa barn i en speciellt utsatt situation som kräver extra insatser och beskydd av mottagarlandet. Sverige har genom Barnkonventionen åtagit sig att skydda alla barn som befinner sig i landet. FN:s barnrättskommitté har i sin senaste granskning från februari 2015 kritiserat Sverige för att många ensamkommande barn försvinner och specifikt pekat på bristande åtgärder/utredning när ett försvinnande konstaterats. Barnrättskommittén rekommenderar effektivare åtgärder för att öka skyddet för dessa barn. Även FN:s kommitté för mänskliga rättigheter riktar, så sent som i mars 2016, kritik mot Sveriges hantering av ensamkommande barn som försvinner. Kommittén kritiserar Sveriges misslyckande med att förhindra att ett stort antal ensamkommande barn försvunnit när de kommit till Sverige och pekar på risken för människohandel med dessa barn. Ett rättighetsperspektiv ska därför genomsyra arbetet i samtliga delar av uppdraget. Detta innebär att det måste identifieras vilka behov och rättigheter barnen har och på vilket sätt dessa rättigheter ska tillgodoses. Dessutom är det av största vikt att ha med ett jämställdhetsperspektiv i arbetet. Hur skiljer sig behoven åt för flickor och pojkar? Finns det skillnader mellan flickors och pojkars utsatthet? De åtgärder som utvecklas ska ta hänsyn till flickors respektive pojkars olika erfarenheter, upplevelser, behov och utsatthet. Nedan presenteras några relevanta artiklar från Barnkonventionen som ska vägleda i arbetet. I arbetet med uppdraget ska barn med erfarenheter av att komma till Sverige utan vårdnadshavare, i den mån det är möjligt, konsulteras.

4 4 (8) Artikel 2: Icke-diskriminering 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Artikel 3: Barnets bästa 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. 3. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn. Artikel 6: Rätt till liv och överlevnad 1. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. 2. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Artikel 32: Skydd mot ekonomiskt utnyttjande 1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till skydd mot ekonomiskt utnyttjande och mot att utföra arbete som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller äventyra barnets hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling. 2. Konventionsstaterna skall vidta lagstiftningsadministrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i upplysningssyfte för att säkerställa genomförandet av denna artikel. För detta ändamål och med beaktande av tillämpliga bestämmelser i andra internationella instrumentskall konventionsstaterna särskilt (a) fastställa en miniålder eller miniåldrar som minderåriga skall ha uppnått för tillträde till arbete; (b) föreskriva en lämplig reglering av arbetstid och arbetsvillkor; (c) föreskriva lämpliga straff eller andra påföljder i syfte att säkerställa ett effektivt genomförande av denna artikel. Artikel 33: Skydd mot narkotika Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder, innefattande lagstiftningsåtgärder, administrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen. Artikel 34: Skydd mot sexuellt utnyttjande Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta ändamål skall konventionsstaterna särskilt vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra (a) att ett barn förmås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling; (b) att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet; (c) att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material. Artikel 35: Förhindrande av handel med barn Konventionsstaterna skall vidta lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra bortförande och försäljning av eller handel med barn för varje ändamål och i varje form. Artikel 36: Skydd mot annat utnyttjande Konventionsstaterna skall skydda barnet mot alla andra former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende.

5 5 (8) Mål och syfte Målet är att genomföra en nationell kartläggning som ger en heltäckande bild av kunskapsläget i Sverige kring ensamkommande barn som försvinner. Med kartläggningen som grund ska läget analyseras och åtgärder föreslås till regeringen samt myndigheter och andra aktörer för att förebygga att ensamkommande pojkar och flickor försvinner. Metoder kring samverkan på länsnivå ska inventeras, sammanställas och spridas till landets länsstyrelser som stöd till implementering i respektive län. Metod Under denna rubrik beskrivs hur arbetet kommer att genomföras under projekttiden för att uppnå målen med uppdraget. Arbetet kommer att delas upp i fem olika faser. En inledande fas, en kunskapsinhämtande fas, en nationell åtgärdsfas, en implementerande fas samt en avslutande fas. Se nedan för beskrivning av arbetet under varje fas. Inledande fas Uppdragets organisation riggas i en inledande fas. Viktigt att skapa förutsättningar för en lyckad samverkan och kommunikation bland landets länsstyrelser samt andra nyckelaktörer som är med i arbetet. En tydlig projektplan ska tas fram och kommuniceras. Kunskapsinhämtande fas En nulägesrapport har publicerats i januari 2016 kring barn som försvinner på initiativ av Stockholm. Kartläggningen har fokuserat på. Denna kartläggning ska nu breddas till att inkludera hela landet. Den nationella kartläggningen kommer att fokusera på att: Kartlägga omfattningen av ensamkommande barns försvinnande (med specifik fokus på Migrationsverkets statistik samt statistik från landets socialtjänster och jämföra från vilka län barn försvinner och i vilka län barn påträffas av bl.a. polisen); Identifiera och analysera hinder, på både regional och nationell nivå, i det förebyggande arbetet samt vid utredningar av försvinnanden; Ur ett barnperspektiv identifiera och analysera hinder vid återvändandearbetet; Belysa respektive myndighets/aktörs ansvarsområde och mandat; Kartläggningen kommer att resultera i rekommendationer för uppbyggandet av en nationell handlingsplan i arbetet med barn som försvinner. Nationell åtgärdsfas Baserat på kartläggningen ska relevanta nationella aktörer samlas i en åtgärdsgrupp för att konkretisera arbetet med rekommendationerna. En nationell handlingsplan ska tas fram under hösten Förslag till åtgärder samt ansvarsfördelning diskuteras och presenteras i en handlingsplan som överlämnas

6 6 (8) till Socialdepartementet. Den nationella handlingsplanen kommer bland annat att ha fokus på ensamkommande barns återvändande. Den nationella åtgärdsgruppens roll är också att förankra arbetet med barn som försvinner i den egna organisationen, både på regional- och nationell nivå. Implementerande fas Nätverken som bildats i Stockholm och Skåne under 2015 kommer att användas som pilotinitiativ, detta för att dra lärdomar av hur en samverkansstruktur skulle kunna se ut i ett enskilt län. Med dessa erfarenheter som grund, produceras en samverkansmodell som på ett pedagogiskt sätt ska beskriva hur ett nätverk, kring ensamkommande barn som försvinner, på regional nivå kan skapas och se ut. Utifrån de rekommendationer som tagits fram i den kunskapsinhämtande fasen, den nationella handlingsplanen, samt den samverkansmodell som arbetats fram, påbörjas ett arbete med att ta fram regionala samverkansplaner i de olika länen. Under den implementerande fasen ska regionala nätverk bildas med fokus på olika aktörers roller och ansvar. Samverkansplanerna ska besvara hur det förebyggande arbetet ska organiseras samt vilka åtgärder som behöver vidtas på regional nivå, av samtliga aktörer, vid ett försvinnande. Avslutande fas I den avslutande fasen ska arbetet sammanställas och resultaten från de olika länen ska tas tillvara. Den nationella handlingsplanen ska lanseras och spridas samt funderingar kring hur arbetet ska fortskrida efter uppdragets slut. Varje aktör i projektet ansvarar för en hemtagningsplan för implementering av resultaten i den egna verksamheten. En nationell konferens arrangeras för spridning av resultat samt erfarenhetsutbyte. Eventuellt kan även en spridningskampanj initieras. Aktivitetsplan Uppdraget löper under två år med start ska samordna arbetet samt ansvara för redovisningen av uppdraget. Aktiviteter kopplade till de olika faserna: Fas Aktivitet Tidsplan Aktörer Inledande fas Förankring och samordning mellan Länsstyrelserna feb./mars 2016 Länsstyrelserna Rigga uppdragets organisation mars/april 2016 Projektplan arbetas fram och kommuniceras April/maj 2016 Inbjudan skickas ut till berörda aktörer för att ingå i den nationella åtgärdsgruppen NÅG Senast maj 2016 Kunskapsinhämtande fas Upphandling görs för framtagandet av en nationell kartläggning mars/april 2016

7 7 (8) Kartläggning genomförs April-sept Nationell åtgärdsfas Nationellt uppstartsmöte Senast augusti 2016 Stockholms Län Erfarenhetsseminarium Återvändandeprocessen Oktober 2016 Regionala nätverket i Stockholm NÅG arbetar fram nationell handlingsplan hösten 2016 Klar senast 15 dec Samtliga inom NÅG Involvering av barn fokusgrupp/referensgrupp Under hösten 2016 BO i samarbete med NÅG arbetar vidare med åtgärder och förankring internt samt på nationell nivå Under 2017 Samtliga inom NÅG Implementerande fas Utvärdering och samverkansmodell arbetas fram, utifrån Stockholm och Skånes arbete Klar januari 2017 Länsstyrelserna i Stockholms samt Skånes län Nationell samverkanskonferens Januari/februari 2017 Stockholms Län Regionala samverkansplaner tas fram och implementeras Under 2017 Samtliga Länsstyrelser Avslutande fas Handledning och stöd till länsstyrelserna som ska implementera samverkansmodell Våren 2017 Stockholms Län Hemtagningsplaner för varje aktör inom den nationella åtgärdsgruppen Hösten 2017 Samtliga inom NÅG Nationell slutkonferens Hösten 2017 Nationella åtgärdsgruppen Ev. spridningskampanj Hösten 2017 Projektorganisation Processledare leder arbetet Arbetet samordnas och leds genom. Länsstyrelsen i Stockholms Län anställer en processledare som ska samordna och styra arbetet mot uppsatta mål. En samordningsgrupp bildas på Stockholm kring samordningen av arbetet, där både enheterna för social utveckling samt arbetsmarknad- och rättighetsfrågor ingår. Samverkan mellan länsstyrelserna Samordningen av länsstyrelsernas generella arbete med mottagandet av ensamkommande barn sker genom en befintlig ensamkommande barn (EKB) -

8 8 (8) fokusgrupp. Denna grupp leds av länsstyrelsernas nationella samordnare kring EKB-frågor. De olika länsstyrelserna är representerade i gruppen genom nodrepresentanter. Detta forum (EKB-fokusgrupp) kommer att användas som en plattform för informationsspridning och förankring av uppdragets olika delar. Fokusgruppen används även i syfte att sprida resultat och metoder till samtliga län i landet. Länsstyrelsernas chefsforum för social hållbarhet kommer att användas för löpande förankring, spridning och information. Nationell åtgärdsgrupp En nationell åtgärdsgrupp skapas med representanter från varje deltagande aktör/myndighet. Migrationsverket, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens skolverk, SKL, länsstyrelserna samt Barnombudsmannen. Åtgärdsgruppen kommer att konsultera frivilligorganisationer med särskild kompetens på området. Referensgrupp barn En referensgrupp är under uppbyggnad i arbetet i Stockholm för att fungera som en plattform för barns egna röster samt involvera frivilligorganisationer som har praktisk erfarenhet av att träffa målgruppen i sina verksamheter. Tanken med referensgruppen i har varit att konsultera de ensamkommande flickorna och pojkarna själva i frågor som uppstår under uppdragets genomförande. Barnombudsmannen har också metoder för att konsultera barn. I samråd med andra aktörer ska lämpliga metoder användas för att fånga målgruppens egna röster i relevanta delar av uppdraget.