Projektplan för ensamkommande barn som försvinner i Stockholmsregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektplan för ensamkommande barn som försvinner i Stockholmsregionen"

Transkript

1 PROJEKTPLAN Datum (8) Diarienummer Projektplan för ensamkommande barn som försvinner i Stockholmsregionen Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Hantverkargatan stockholm@lansstyrelsen.se Box Fax STOCKHOLM

2 2 (8) Bakgrund Sedan 2012 har Länsstyrelsen i Stockholms län och Kommunförbundet Stockholms län (KSL) tillsammans med andra aktörer i länet i olika omgångar identifierat ett behov av samordning och samverkan mellan relevanta myndigheter när ett ensamkommande barn försvinner. Enligt Migrationsverkets siffror har ca 300 ensamkommande flickor och pojkar försvunnit per år i Sverige de senaste åren. Indikationer från olika myndigheter visar på möjliga orsaker till varför barnen försvinner, det kan handla om: Barn som är utsatta för människohandel och exploatering kan vara sexuell exploatering eller kriminella grupperingar som utnyttjar barn i syfte att begå brott eller för att tigga. Barnen är i händerna på kriminella nätverk redan innan ankomst till Sverige. Barn som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd och går under jorden för att undvika utvisning. Barn/ungdomar som under vistelsen i Sverige kommer i kontakt med kriminella grupperingar och därefter försvinner. Barnen kan ha uppehållstillstånd, vara papperslösa eller asylsökande. Detta är en rörlig grupp som rör sig mellan olika EU-länder. I realiteten är situationen mycket mer komplex och de ovannämnda kategorierna går in i varandra. Samtidigt är våra kunskaper om vilka barn som försvinner mycket begränsade. Det finns många aktörer runt barnet vilket gör arbetet med försvinnanden komplicerat. De aktörer/myndigheter som är inblandade när ett barn försvinner är bl.a. Migrationsverket, socialtjänsten, överförmyndaren, Polismyndigheten, skolan samt privata och kommunala HVB-boenden. Barnets försvinnande kan alltså upptäckas på olika sätt och av olika aktörer. Det finns ett uttalat behov från berörda organisationer att tydliggöra ansvar och roller när ett barn försvinner samt att koordinera och förstärka aktörernas förebyggande arbete med de ensamkommande barnen för att förhindra att de försvinner, utsätts för och/eller begår brott. Utsatta barn och Barnkonventionen Ensamkommande barn är, enligt 1 femte stycket lagen (1994:137) om mottagandet av asylsökande m.fl. (LMA), barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe. Dessa barn befinner sig i en speciellt utsatt situation som kräver extra insatser och beskydd av mottagarlandet. Sverige har genom Barnkonventionen åtagit sig att skydda alla barn som befinner sig i landet, oavsett legal status.

3 3 (8) FN:s barnrättskommitté har i sin senaste granskning från februari 2015 kritiserat Sverige för att många ensamkommande barn försvinner och specifikt pekat på bristande åtgärder/utredning när ett försvinnande konstaterats. Barnrättskommittén rekommenderar effektivare åtgärder för att öka skyddet för dessa barn. Ett rättighetsperspektiv ska därför genomsyra arbetet i samtliga delar av projektet. Detta innebär att det måste identifieras vilka behov och rättigheter barnen har och på vilket sätt dessa rättigheter ska tillgodoses. Dessutom är det av största vikt att ha med ett jämställdhetsperspektiv i arbetet. Hur skiljer sig behoven åt för flickor och pojkar? Finns det skillnader mellan flickors och pojkars utsatthet? De åtgärder som utvecklas ska ta hänsyn till flickors respektive pojkars olika erfarenheter, upplevelser, behov och utsatthet. Nedan presenteras några relevanta artiklar från Barnkonventionen som ska vägleda i arbetet. Artikel 2: Icke-diskriminering 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Artikel 3: Barnets bästa 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. 3. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn. Artikel 6: Rätt till liv och överlevnad 1. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. 2. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Artikel 32: Skydd mot ekonomiskt utnyttjande 1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till skydd mot ekonomiskt utnyttjande och mot att utföra arbete som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller äventyra barnets hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling. 2. Konventionsstaterna skall vidta lagstiftningsadministrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i upplysningssyfte för att säkerställa genomförandet av denna artikel. För detta ändamål och med beaktande av tillämpliga bestämmelser i andra internationella instrumentskall konventionsstaterna särskilt (a) fastställa en miniålder eller miniåldrar som minderåriga skall ha uppnått för tillträde till arbete; (b) föreskriva en lämplig reglering av arbetstid och arbetsvillkor; (c) föreskriva lämpliga straff eller andra påföljder i syfte att säkerställa ett effektivt genomförande av denna artikel.

4 4 (8) Artikel 33: Skydd mot narkotika Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder, innefattande lagstiftningsåtgärder, administrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen. Artikel 34: Skydd mot sexuellt utnyttjande Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta ändamål skall konventionsstaterna särskilt vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra (a) att ett barn förmås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling; (b) att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet; (c) att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material. Artikel 35: Förhindrande av handel med barn Konventionsstaterna skall vidta lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra bortförande och försäljning av eller handel med barn för varje ändamål och i varje form. Artikel 36: Skydd mot annat utnyttjande Konventionsstaterna skall skydda barnet mot alla andra former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende. Mål och syfte Mot bakgrund av det som beskrivs vill Länsstyrelsen i Stockholms län tillsammans med berörda aktörer prioritera frågan under projektperioden. Initiativet ska belysa respektive myndighets/aktörs ansvarsområde och mandat, kartlägga omfattningen i regionen och med det som grund arbeta fram en regional samverkansstruktur och/eller strategi för ensamkommande flickor och pojkar som försvinner, är utsatta för och/eller begår brott. Målet är att få till ett samordnat, proaktivt och effektivt arbetssätt då misstanke om försvinnande föreligger eller om försvinnande redan inträffat. Övergripande mål för arbetet: Förebyggande arbete: långsiktigt minimera risken för och förhindra att ensamkommande barn och unga som bor och vistas i Stockholms län försvinner, utsätts för och/eller begår brott. Utveckla rutiner och metoder för att möta behovet av information, dialog och samtal för alla ensamkommande flickor och pojkar. Detta för att öka barnens/ungdomarnas delaktighet i den egna processen och stärka deras förmåga att göra informerade val. Åtgärder vid försvinnanden: om och när ett barn försvinner, ska gemensamma åtgärder vidtas till dess barnet är återfunnet. För att nå dessa två övergripande mål ska projektet utmynna i en regional samverkansstruktur och/eller strategi. Arbetet ska kontinuerligt kommuniceras med aktuella aktörer i länet.

5 5 (8) Metod Under denna rubrik beskrivs hur arbetet kommer att genomföras under projekttiden för att uppnå målet med insatsen. Arbetet kommer att delas upp i fyra olika faser. En inledande fas, en kunskapsinhämtande fas, en implementerande fas samt en avslutande fas. Se nedan för beskrivning av arbetet under varje fas. Inledande fas För att skapa förutsättningar för en lyckad samverkan och kommunikation bland de olika nyckelaktörer som är identifierade, måste ett grundligt förarbete initieras. En tydlig och förankrad projektplan ska tas fram och fastställas. En styrgrupp bildas och organisationen för projektet riggas. Uppdrag till arbetsgruppen specificeras i projektplanen. Kunskapsinhämtande fas en får i uppdrag att framställa ett kunskapsunderlag. I kunskapsunderlaget ska följande delar tas fram utifrån varje aktörs respektive uppdrag: 1. Nulägesrapport: a) Vad har gjorts fram till idag? Vilka studier, initiativ och rapporter finns på området? Vilka slutsatser kan dras av dessa? b) Vilka är barnen som försvinner? Analysera statistik på ålder, nationalitet och kön. Vilka könsspecifika upplevelser/erfarenheter kan identifieras på vägen till Sverige som påverkar eventuella försvinnanden? Vilka behov och rättigheter har barnen och på vilket sätt tillgodoser vi dessa? Vilka slutsatser kan dras om orsakerna till försvinnanden? Kopplat till analysen, vad saknas i det förebyggande arbetet samt när ett barn försvinner? Sammanfattning av statistiken och rekommendationer. c) Vad görs vid ett försvinnande? Blir ensamkommande barn annorlunda behandlade vid ett försvinnande? Vilka rutiner och metoder finns idag, när ett barn försvinner, hos berörda aktörer? Vilka är de största hindren hos olika aktörer samt vilka hinder finns för samverkan mellan aktörer när ett barn försvinner? Rekommendationer tas fram för uppbyggnaden av en samverkansstruktur inom länet. 2. Operativ pilot: Parallellt ska en operativ pilot genomföras för att inhämta kunskap. Polisen leder arbetet. En processkartläggning görs för att beskriva hur de ärenden man har följt utvecklats. Det blir viktigt att få med de olika ingångarna/perspektiven såsom Polisens, socialtjänstens och boendenas vid ett försvinnande. Slutsatser och dokumentation arbetas fram och lämnas till arbetsgruppen. Även den operativa piloten ska resultera i rekommendationer till projektet inför nästkommande fas.

6 6 (8) Implementerande fas Baserat på rekommendationer som tagits fram i den kunskapsinhämtande fasen, påbörjas ett arbete med att ta fram en regional handlingsplan/strategi i samarbete mellan berörda aktörer. I handlingsplanen/strategin kan exempelvis olika aktörers roller och ansvar tydliggöras. Eller kompetensbehovet hos olika aktörer belysas. Handlingsplanen/strategin ska vara ett dokument som berörda parter undertecknar. Den ska besvara hur det förebyggande arbetet ska organiseras samt vilka åtgärder som behöver vidtas, av samtliga aktörer, vid ett försvinnande. Detta kan innebära en samverkansstruktur för hur aktörerna samverkar i de fall ett barn försvinner. Avslutande fas I den avslutande fasen ska den framtagna handlingsplanen/strategin kommuniceras och spridas inom länet, för att förankra och implementera projektets resultat. Spridningen ska även ske på nationell nivå för implementering i andra län och bland andra aktörer. Varje aktör i projektet ansvarar för en hemtagningsplan för implementering av resultaten i den egna verksamheten. Eventuellt kan nätverk som skapats under projektets gång fortsätta träffas i syfte att hålla handlingsplanen/strategin levande. Aktivitetsplan Projektet ska löpa under ett år med start april En samverkansstruktur och/eller strategi ska vara på plats senast juli Länsstyrelsen i Stockholm står för alla direkta kostnader kopplande till aktivitetplanen. Aktiviteter kopplade till de olika faserna samt resursposter: Fas Aktivitet Tidplan Ansvarig Resurser Inledning Styr-, arbets- och referensgrupper tillsätts Klar juni 2015 Styrgrupp Lst. sammankallar Projektplan fastställs 22 juni 2015 Styrgrupp Lst. sammankallar Kommunikationsstrategi arbetas fram Juni 2015 Länsstyrelsen i Stockholm Lst. Infoavdelning Kunskapsinhämtning Uppstart för arbetsgrupper Augusti 2015 Länsstyrelsen i Stockholm Nulägesrapport tas fram Klar 31/ Undergrupp analys Konsultstöd Lst. bistår med lokal och förtäring Upphandling av konsultstöd. Lst. upphandlar Operativ pilot genomförs Klar 31/ Undergrupp operativ pilot Polisen sammankallar Socialtjänsten

7 7 (8) Implementering Styrgruppen tar beslut om fortsatt arbete baserat på rekommendationer Möte jan/feb 2016 Styrgrupp Lst. sammankallar Struktur för samverkan arbetas fram. Handlingsplan/strategi Klar senast maj 2016 Ev. konsultstöd Kompetenshöjande insats för aktörer Löpande vid behov Ev. konsultstöd Avslutning Länskonferens anordnas i implementeringssyfte Juni 2016 Lst. bistår med lokal och förtäring Nationell konferens (ev. Almedalen 2016) Juni/juli 2016 Styrgrupp Berörda aktörer Hemtagningsplaner arbetas fram Nätverk för barn som försvinner bildas Maj/juni 2016 Samtliga aktörer Samtliga aktörer Löpande Samtliga aktörer Berörda aktörer Projektorganisation Projektet organiseras genom en styrgrupp och en arbetsgrupp. en rapporterar till styrgruppen. en som är sammansatt av frivilligorgansationer är ett verktyg för arbetsgruppens arbete. Vid behov kan arbetsgruppen tillsätta undergrupper för att uppnå de uppsatta målen. Två undergrupper har redan identifierats (se nedan undergrupper). Dessa kan komma att revideras under arbetets gång.

8 8 (8) Styrgrupp Styrgruppen ger uppdrag till en arbetsgrupp och leda projektet mot önskade resultat. Styrgruppen består av chefer på regional nivå inom de organisationer som är med i arbetet. Styrgruppsmedlemen ska ha mandat att ta beslut för sin organisations räkning. Styrgruppen träffas en till två gånger per termin. Det operativa arbetet utförs av en arbetsgrupp sammansatt av sakkunniga inom varje organisation. en ansvarar för att de aktiviteter som tas upp i projektplanen utförs och kommunicerar resultat till styrgruppen. Länsstyrelsen är sammankallande. en kan tillsätta undergrupper vid behov. en konsulterar referensgruppen i relevanta frågor där målgruppen ska komma till tals. Samt där frivilligsektorns expertis efterfrågas. Referensaktörer (se nedan) kopplas också till arbetet när behov uppkommer. Undergrupp operativ pilot: Pilotverksamheten ska fokusera på att operativt följa ett antal ärenden i syfte att se över ärendeflöden och identifiera behov av åtgärder både vad gäller lagstiftning och de olika aktörernas tillämpning och arbetsmetoder. Erfarenheterna dokumenteras och rekommendationer arbetas fram. Avsikten är även att fortlöpande kunna implementera nya arbetssätt utifrån projektets resultat. Gränspolisen är sammankallande. Undergrupp analys: Eventuellt bildas en analysgrupp för framtagandet av kunskapsunderlag. Eventuellt i samarbete med enheten för polisutbildning vid Umeå universitet. en är tänkt att vara en plattform för frivilligorganisationer som har praktisk erfarenhet att träffa målgruppen i sina verksamheter. Frivilligorganisationer som representerar målgruppens intressen har en viktig roll i arbetet. En frivilligorganisation är sammankallande och representerar de övriga frivilligorganisationerna i arbetsgruppen. en ska konsulteras i arbetet med framtagandet av en regional strategi, speciellt viktigt att civila samhället involveras i det förebyggande arbetet. Referensaktörer Aktörer som inte finns med i de olika grupperna som nämns ovan, men som ändå har kunskap och erfarenheter som kan behövas i olika delar av projektet. Dessa aktörer kan kallas in till olika möten eller involveras i vissa aspekter av projektet. Exempel på en referensaktör är Åklagarmyndigheten, som inte kan vara med i någon specifik grupp men finns tillgängliga vid specifika frågor. En lista med referensaktörer tas fram av arbetsgruppen.

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen Foto: mostphotos voy KSF 2019-04-24 Haninge kommun intensifierar arbetet med barnkonventionen Haninge kommun och dess verksamheter har sedan lång

Läs mer

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Ensamkommande barn/unga som försvinner. 28 april 2016

Ensamkommande barn/unga som försvinner. 28 april 2016 Ensamkommande barn/unga som försvinner 28 april 2016 Ett nätverk skapades våren 2015 Barnombudsmannen Socialstyrelsen Åklagarmyndigheten Strömsunds kommun Umeå universitet Riksföreningen gode män vårdnadshavare

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen 1(2) 2012-01-17 Yttrande om hur BUFs förslag till ny skolorganisation stämmer med FNs Barnkonvention. I skrivelse från Anna Levin Katthammarsvik önskar hon svar på hur BUF/BUN kommer att beaktar -att alla

Läs mer

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Inledning och bakgrund Svenska Frisbeesportförbundet har vid sitt årsmöte 2008 antagit FN:s barnkonvention som ett rättesnöre att arbete efter

Läs mer

Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun

Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun 2016 Stadsbyggnadsnämnden Datum 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen Stadsbyggnadsnämnden Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun Förslag

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Ensamkommande barn/unga som försvinner. Amir Hashemi-Nik

Ensamkommande barn/unga som försvinner. Amir Hashemi-Nik Ensamkommande barn/unga som försvinner Amir Hashemi-Nik FN:s kritik mot Sverige FN:s barnrättskommittés kritik från februari 2015 Många barn försvinner i Sverige och att det finns brister i åtgärder när

Läs mer

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

#FÖR VARJE BARNS RÄTT #FÖR VARJE BARNS RÄTT Ett diskussionsmaterial om FN:s konvention om barnets rättigheter Hej! Tack för att ni har valt att använda #ärdumed ett diskussionsmaterial som kan ligga till grund vid en träff

Läs mer

Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY

Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY Vad handlar det här seminariet om? Den rättighetsbaserade samhällsvården utgår från att varje person

Läs mer

praktik och arbete för skolungdomar, undantag från kravet på arbetstillstånd och ersättning för praktik

praktik och arbete för skolungdomar, undantag från kravet på arbetstillstånd och ersättning för praktik Bfd22 141107 1 (5) Rättsavdelningen 2016-07-07 SR 23/2016 Rättsligt ställningstagande angående praktik och arbete för skolungdomar, undantag från kravet på arbetstillstånd och ersättning för praktik Sammanfattning

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn ÅSA EKMAN www.asaekman.com jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn 1 Åsa Ekman_barnets rätt att göra sin röst hörd - 20 september

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom socialtjänsten Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MED BARNETS RÄTTIGHETER I MALMÖ STAD

UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MED BARNETS RÄTTIGHETER I MALMÖ STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MED BARNETS RÄTTIGHETER I MALMÖ STAD 3 2 Inledning 5 Utgångspunkter för arbetet med barnets rättigheter i Malmö stad 7 FN:s konvention om barnets rättigheter 7 Strategi för

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Barnkonventionen kort version

Barnkonventionen kort version Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering

Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering YTTRANDE 2017-09-18 Dnr 3.9:0458/17 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering (dnr Ku2016/02814/DISK) Inledning Barnombudsmannens synpunkter på utredningens

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom samhällsplanering och miljö Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande barn som försvinner

Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande barn som försvinner Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-07-09 Handläggare Nina Mörman Aldunge Telefon: 08 50825006 Till Socialnämnden Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Handläggare:... Dnr:... Ärende:...

Handläggare:... Dnr:... Ärende:... BARNCHECKLISTA Ansvarig... Handläggare:... Dnr:... Ärende:... Sverige har tillsammans med nästan 200 andra länder anslutit sig till Förenta Nationernas Barnkonvention, vilket slår fast att alla barn och

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA Verksamhetsåret 2015/2016 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika rättigheter

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/14 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Barnrättsbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg

Barnrättsbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg Barnrättsbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg Varför ett barnrättsbaserat beslutsunderlag? Barnkonventionen har varit juridiskt bindande

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Handlingsplan Samordnande grupp Barn och Unga Syfte Barn och unga i Kalmar län ska, oavsett ålder,

Läs mer

Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS

Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS Förvaltningsnamn Avsändare Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS Utfärdat av Hälso- och sjukvården och kommunernas socialtjänst

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014 Inledning På vår förskola skall varje barn känna trygghet, få utveckla sin egen identitet och känna sig respekterad. Barnet ska utvecklas i sin

Läs mer

ALMLIDENS FÖRSKOLA PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2017

ALMLIDENS FÖRSKOLA PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2017 ALMLIDENS FÖRSKOLA PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Bilagor FN:s konvention om barnets rättigheter Diskrimineringslag (2008:800) Skollag (2010:800)

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989.

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989. FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Överenskommelser Ingmar Ångman

Överenskommelser Ingmar Ångman Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-06-26 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT

BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT Monica Gustafsson-Wallin monica.gustafsson.wallin@dll.se Strateg för barnrättsfrågor Landstinget Sörmland DAGENS AGENDA Rättighetsbaserad barnsyn Barnets rättigheter

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Kort om Rädda Barnen Bildades 1919 Sveriges största barnrättsorganisation Medlem i Internationella

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Inledning till ämnet barnsexhandel 1/7. Lektionshandledning #28

Inledning till ämnet barnsexhandel 1/7. Lektionshandledning #28 i Lektionshandledning #28 Tema: Inledning till ämnet barnsexhandel Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 9, Gymn. Lektionslängd: 40 60 minuter Inledning till ämnet barnsexhandel 1/7 Material och förberedelser:

Läs mer

Barnkonventionens 54 artiklar i sin helhet.

Barnkonventionens 54 artiklar i sin helhet. Barnkonventionens 54 artiklar i sin helhet. Artikel 1 I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för landet. Artikel 2

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling. Hösten- 13

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling. Hösten- 13 Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Hösten- 13 Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö

Läs mer

Barnrättsbaserat beslutsunderlag

Barnrättsbaserat beslutsunderlag Barnrättsbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen Varför ett barnrättsbaserat beslutsunderlag? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning för sedan

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,

Läs mer

När barnkonventionen blir svensk lag vad innebär det för kommunen? Titti Mattsson Juridiska fakulteten Lunds universitet

När barnkonventionen blir svensk lag vad innebär det för kommunen? Titti Mattsson Juridiska fakulteten Lunds universitet När barnkonventionen blir svensk lag vad innebär det för kommunen? Titti Mattsson Juridiska fakulteten Lunds universitet Struktur Barnrätt(ighet)sperspektivet ett ökande krav oavsett i verksamheter som

Läs mer

Misstänkt människohandel med barn

Misstänkt människohandel med barn Misstänkt människohandel med barn Nationell kartläggning 2015 Märta C. Johansson, Docent, Örebro universitet Människohandel med barn Nationell kartläggning 2012-2015 Länsstyrelsen i Stockholm: Uppföljning

Läs mer

Grundsärskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grundsärskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grundsärskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-01-01-2018-12-31 Innehållsförteckning Grunduppgifter 2 Kartläggning 2 Åtgärder för främjande av lika rättigheter och möjligheter 3

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Reviderad Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn- och

Läs mer

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper: Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom

Läs mer

Handlingsplan Barnkonventionen

Handlingsplan Barnkonventionen 2017-06-21 Handlingsplan Barnkonventionen Munkedals kommun 2018-2019 Handlingsplan Barnkonventionen 2018-2019 Dnr: 2017-322 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg

Läs mer

Beslutad i Landstingsstyrelsen

Beslutad i Landstingsstyrelsen - Beslutad i Landstingsstyrelsen 2013-03-12 LS-LED12-419 Till denna riktlinje finns handlingsplanen FRÄMJA SÄKERSTÄLLA BEVAKA BARNETS RÄTTIGHETER. Handlingsplanen är beslutad av landstingsdirektören i

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Likabehandlingsplan vid Ahlafors Fria Skola

Likabehandlingsplan vid Ahlafors Fria Skola LÄSÅRET 16-17 Likabehandlingsplan vid Ahlafors Fria Skola Beskrivning över likabehandlingsplanen vid Ahlafors Fria Skola Förord : Sedan 1 januari 2009 och 1 augusti 2010 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Syfte: Vårt syfte är att skapa en trygg lärandemiljö.

Syfte: Vårt syfte är att skapa en trygg lärandemiljö. Byavångsskolans plan för att främja likabehandling och förebygga trakasserier, diskriminering och kränkande behandling läsåret 2011/12 (grundskola, särskola, fritidshem och förskoleklass). Syfte: Vårt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

På flykt och försvunnen Vad gör vi om ett barn försvinner? 4 maj 2017

På flykt och försvunnen Vad gör vi om ett barn försvinner? 4 maj 2017 På flykt och försvunnen Vad gör vi om ett barn försvinner? 4 maj 2017 Presentationen idag: Regeringsuppdraget till länsstyrelserna Kartläggning av situationen Stödmaterial och metoder Åtgärdsförslag till

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling Grundsärskolan på Vedeby 2013-2014 1 Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Socialnämndens beslut

Socialnämndens beslut Sida 26 (38) 13 Att samverka kring ensamkommande barn som försvinner. En rapport från Länsstyrelsen med förslag till arbetssätt och rutiner i Stockholms län 2017-2018 Dnr 1.10.7-235/2017 Socialnämndens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

BARNKONVENTIONEN. Kort version

BARNKONVENTIONEN. Kort version BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med ÖRS och Riksidrottsförbundets värderingar om glädje

Läs mer