Ni ska nu välja en plats där ni skall stanna en stund. Här ska ni undersöka de växter och djur som lever i och nära vattnet.

Transkript

1 Välkomna till Naturväktarna Sjö&Å Ni har uppdraget att undersöka en sjö, damm eller å och miljön runt omkring. Vilka djur tror ni kan leva här? Vilken typ av växter kan ni se? Hur påverkar vi människor livet på land och i vattnet? Med skärpta sinnen och lite nyfikenhet får ni reda på det mesta om just ert vattendrag. Starta med en gemensam vandring på ungefär 500 meter. Gå tillsammans 1. Gå tillsammans längs er sträcka på cirka 500 meter. Hur ser omgivningarna, strandkanten och bottnen ut? Skriv stödord som ni sedan ska använda för att beskriva området när ni är hemma igen. Ni ska nu välja en plats där ni skall stanna en stund. Här ska ni undersöka de växter och djur som lever i och nära vattnet. Skuggas vattnet? 2. Många djur i vattnet vill att vattnet skuggas. De tycker inte om när vattnet blir för varmt. Titta på vattenytan vid strandkanten - är den beskuggad? P Ja P Nej P På sina ställen Växter i vattnet Ofta finns det gott om växter i vattnet. Vilka växter hittar ni? Gå så långt ut i vattnet ni kan och titta noga på växter som sticker upp ur vattnet, flyter på vattenytan och som finns på botten. 3. äkna alla olika växter som ni hittar i vattnet st. 4. Försök att skriva namnet på några av dem: 1

2 FÄLTUNDESÖKNING Djur i vattnet 5. I vattnet och på botten lever många djur. Hur ser det ut hos er? Börja med att titta efter djur som finns på och vid vattnet. Håva sedan i vattnet efter djur. Det ni får i håven läggs i en vit balja som ni redan fyllt med lite rent vatten. Studera djuren i baljan. Fyll några burkar med vatten och försök att sortera upp djuren. Ta hjälp av fälthandböcker och fyll i svaren. Observera att bilderna är exempel på djurgrupper. De är avbildade i olika skala och kan inte jämföras med varandra i storlek. 1. Fiskar 2. Snäckor 3. Musslor 4. Grodor, paddor och salamandrar 7. Klodyvel/Vattenskorpion 5. Skräddare 8. Dykarbaggar 6. Virvelbaggar 9. ygg- och buksimmare 2

3 FÄLTUNDESÖKNING 10. Vattenspindlar/kvalster 11. Maskar 12. Iglar 13. Kräftor P Hittar vi många 14. Märlor 15. Vattengråsuggor 16. Sländlarver 17. Mygg- och knottlarver 5b. Välj ett djur av dem ni nu har i era baljor. Titta på det en stund. Fundera på följande frågor och skriv ner svar och försök att motivera dem. Tror ni att djuret äter växter eller djur? Hur tror ni att djuret andas? Var i vattnet vill djuret vara? Varför? Tycker ni att djuret har ett passande namn eller skulle ni vilja ge det ett nytt? Övrigt. Hittar ni någonting mera? Beskriv!

4 FÄLTUNDESÖKNING Experter på kryp 6. Det finns många olika sländlarver. En del lever bara i rent vatten, andra kan leva i vatten som är påverkat av föroreningar. Sländlarver används därför ibland för att avgöra om ett vatten är påverkat eller inte. Har ni fått många sländlarver så försök att dela in larverna i följande grupper. 1. Trollsländor 2. Flicksländor 3. Dagsländor 5. Sävsländor 4 6. Nattsländor, "husmaskar" 4. Bäcksländor

5 FÄLTUNDESÖKNING Beskriv vattnet Leta upp det djupaste stället ni kan hitta, till exempel från en bro eller brygga. Sänk ner siktskivan så långt att den inte syns. Dra upp den igen tills den syns. Markera vattenytan på snöret. Ta upp och mät hur långt ner siktskivan var då ni såg den. Om siktskivan går ända till botten och ni fortfarande ser den markerar ni detta i protokollet. 7. Siktdjup: m Vattentemperaturen kan mätas med en vanlig termometer. 8. Vattentemperatur: C. 9. Är någon del av vattnet täckt med oljefilm? P Ja P Nej Vattenprover bör tas på två decimeters djup under ytan så att man inte får med ytvattnet. Ta inte precis vid strandkanten eller där ni nyss har gått i vattnet. Där har det kanske blivit grumligt. Lukt kan ni själva bedöma genom att blunda och lukta på vattnet. 10. Vattnet luktar: P Friskt P Unket P Bensin, olja P Annat 11. Om vattnet luktar på något annat sätt, beskriv hur: Färgen kan ni se genom att hålla ett vattenprov mot ett vitt papper: 12. Vattnet är: P Klart P Gult PBrunt P Annat: 5

6 FÄLTUNDESÖKNING Skräpundersökning I den här uppgiften gäller det att räkna och om möjligt samla in allt skräp i området från ca 10 m från stranden och ut i vattnet så långt ni når. Ta med sopsäckar och lägg returförpackningar och material som går att återanvända i särskilda säckar. 13. Saker som vi hittat och bedömt som skräp (ett eller flera kryss): P Skor, kläder P Pappersförpackningar, som mjölkkartonger P Fiskelina, nät, plastdunkar P Maskiner, maskindelar, kylskåp, bilar, cyklar P Bildäck P Trä, masonit, möbeldelar P Metall, burkar, tunnor, rör P Tjära, asfalt, olja, bensin, kemikalier, färg P Byggnadsmaterial, betong, tegelstenar, cementstenar P Plast, nylon, skumplast, frigolit, gummi P Glas, trasiga flaskor och burkar, stora skärvor P Annat: Dryckesförpackningar 14. I Sverige har vi ett bra pantsystem. I många andra länder kan man inte panta flaskor och burkar och de slängs ofta i naturen. Svaren från denna fråga kommer att jämföras med resultaten från elever på andra sidan Östersjön. Plastflaskor st Burkhållare, 2 eller 6-pack st Glasflaskor st Metallburkar st Pappförpackningar (exempelvis mjölkkartonger) st esultatet av vår skräpundersökning 15. Hur många sopsäckar med skräp kan ni samla in: 16. Värdet av returförpackningarna: kronor. 6

7 FÖDJUPNINGSUPPGIFTE Vattnet i historien Ni började undersökningen med att titta på hur omgivningarna såg ut. Nu ska ni fortsätta med att fundera på hur vattnet kan ha använts i historien. Gå runt och spana igen efter spår! Finns det hus och byggnader vid vattnet? Fundera över hur de som bodde där använde vattnet förr. 17. Vi tror att vattnet användes så här: Hemma: 18. Hur har vattnet använts i historien? Fråga äldre personer om hur vattnet användes förr eller ta kontakt med en hemsbygdsförening och be dem berätta (skriv gärna på ett lösblad). 19. Hur tror ni att det kommer att se ut där ni gjort er undersökning om 50 år? Hur kommer man att använda vattnet då? Skriv en framtidsberättelse på lösblad eller skriv nyckelord nedan. 7

8 Vattnets väg mot havet Ni började undersökningen med att titta på hur omgivningarna såg ut. Nu ska ni fortsätta med att fundera på hur människan använder och påverkar vattnet där ni gör er undersökning. Gå runt och spana igen efter spår! 20. Vårt vatten används/påverkas så här: Hemma: 21. Titta på en karta. Leta rätt på det ställe där ni gjort er undersökning och försök att följa vattnet uppströms och nedströms. Varifrån kommer vattnet? Var rinner det ut i havet? Fråga på kommunen eller länsstyrelsen och be dem berätta vad de känner till om hur ert vatten används och påverkas av människor. (Stödord: naturreservat, dricksvatten, vattenkraft, jordbruk, avlopp...) 22. Sammanfatta i en kort berättelse (skriv gärna på ett lösblad). 23. ita en egen karta över vattnets väg mot havet och markera ställen och områden där vattnet påverkas på något sätt eller skriv en berättelse om en vattendroppes väg mot havet. Använd lösblad. Vattnet hänger ihop. När det regnar bildas små rännilar. De rinner samman till bäckar som tillsammans bildar älvar. I sänkor samlas vattnet i sjöar och från dem rinner vattnet vidare mot havet. Allt som påverkar vattnet någonstans på vägen kommer förr eller senare att påverka vattnet nedströms. 8

9 FÖDJUPNINGSUPPGIFTE Ornitologi i praktiken Vid vattnet lever många olika fåglar. Sitt stilla och tysta ett tag. Speja över vattnet efter fåglar. Ha en fågelbok och en kikare till hands. 24. Vilka är de vanligaste fåglarna ni ser? 25. Titta i en fågelbok och ta reda på vilka fåglar ni tror kan trivas vid ert vatten. Fåglar Fåglar har olika krav på sin omgivning. En del är växtätare och andra rovdjur. En del arter är mycket känsliga för försurning och övergödning, medan andra gynnas. Vilka fåglar man ser kan därför också säga en del om vattnets kvalitet. P Storlom P Skäggdopping P Häger P Vigg P Knipa PFiskgjuse P Storskrake PStrömstare P Kungsfiskare P ördrom Fiskgjuse Hemma: Ta kontakt med en ornitolog eller Naturskyddsförening när ni är hemma. De kan tala om vilka fåglar som häckar vid ert vatten. 26. De känner till följande fåglar: 27. Vilka fåglar flyttar över vintern? Vart flyttar de? Ta fram en kartbok. Välj en fågel och rita fågelns egen flyttkarta. Skriv fågelns reseberättelse (använd gärna ett lösblad). 9 Strömstaren är en fågel som trivs i strömmamde vatten. Hägern lever av fisk, smådjur och insekter.

10 FÖDJUPNINGSUPPGIFTE Fisk och fiske 28. Ta fram era fiskspön. Välj ett bra fiskeställe och ta god tid på er. Vilka fiskar får ni? 29. Vilka andra fiskar tror ni skulle kunna trivas i ert vatten. Motivera era svar. Vill du veta mer om fiskens väg till tallriken? På Naturväktarnas hemsida hittar du ett arbetsmaterial som tar upp mer om fisken och fisket. 30. Fundera över någon av fiskarna ni fått eller tror att ni skulle kunna få. Tror ni att denna fisk är ett rovdjur eller äter växter? Är det någon som äter fisken? Vad gör fisken över vintern? Hemma: Sportfiskarna har ofta stor kunskap om fisk i ett vatten. De vet också om det gjorts något i vattnet som gynnar eller missgynnar mängden fisk i vattnet. Tag kontakt med en fiskeklubb om det finns någon i närheten. 31. Vilka fiskar finns i er sjö/å? 32. Finns det flodkräftor i vattnet? P Ja P Nej 33. Finns det signalkräftor i vattnet? P Ja P Nej 34. Skriv en berättelse om en fisk från födelsen fram till graven (använd ett lösblad). 10

11 FÖDJUPNINGSUPPGIFTE Vattenkemi Surhet mäter man med ph-stickor eller med ph-meter. 35. Vattnets ph-värde är: Ledningsförmåga mäts med konduktivitetsmätare. 36. Vattnets ledningsförmåga är mikrosiemens/centimeter. Fosfathalt visar hur mycket fosfor som finns tillgängligt i vattnet och som är lätt för växterna att ta upp. Det mäts på ett enkelt sätt med ampuller. 37. Vattnets fosfathalt: mg/l. Fakta fosfor och kväve Fosfor är ett nödvändigt näringsämne i sötvatten. För mycket fosfor verkar dock som gödsel och får mängderna växter i vattnet att öka. Växer det för mycket kallas vattnet övergött. Det är vanligt i sjöar och åar i jordbruksområden som får ta emot mycket näringsämnen från åkrar och avlopp. I havsvatten är kväve det näringsämne som i stora mängder bidrar till övergödning där. Nitrathalt visar hur mycket kväve som finns tillgängligt i vattnet och som är lätt att ta upp. Det mäts med stickor eller ampuller. 38. Vattnets nitrathalt: mg/l. Vattenflöde i rinnade vatten För att bestämma vattenflödet måste man veta vattendragets bredd, djup och vattnets hastighet. Vattendragets bredd kan ni mäta med måttband eller på annat sätt. 39. Vattendragets bredd (B): dm Vattendragets maxdjup mäts genom att sticka ner en pinne tills den når botten och sedan mäta hur långt upp pinnen blev blöt. 40. Vattendragets maxdjup (D) : dm Vattnets hastighet kan mätas med apelsinmetoden. Leta upp en sträcka på 10 meter där apelsinen kan flyta fritt. Lägg i apelsinen en bit uppströms den punkt ni startar mätningen och ta tid på hur lång tid det tar i sekunder för apelsinen att flyta 10 meter. 41. Vattendragets hastighet: dm/s Nu kan vattenflödet räknas ut. Fråga läraren om ni inte vet hur man gör. 42. Vattenflödet: l/s 11 Vattenflöden I rinnande vatten kan man mäta vattenflödet. Vissa djur spolas bort om flödet är för stort medan andra har förmågan att hålla sig kvar. För växterna gäller det att ha ett bra rotsystem för att kunna hålla sig fast i botten. Hela formeln blir: F = (( B x D ) / 2 ) x H

12 FÖDJUPNINGSUPPGIFTE Varför dricka vatten på flaska? Många människor köper vatten i glas- eller plastflaskor i stället för att ta dricksvattnet direkt ur kranen. I Sverige har vi oftast bra vatten i våra kranar men dricker ändå mycket flaskvatten. Flaskvatten är mycket dyrt jämfört med kranvatten. Flaskvatten påverkar vår miljö, både genom tillverkningen av flaskorna och genom transporterna ut till affärer och restauranger. En del av flaskvattnet vi dricker har tappats i andra länder långt bort, t.ex i Frankrike, Island och Spanien. Är det rimligt att ta vatten ur en källa i Alperna och frakta det hela vägen till Sverige? Ni får nu i uppgift att undersöka vuxnas vanor och varför många människor väljer att dricka flaskvatten istället vatten direkt ur kranen. Varje år säljs ungefär 40 miljarder liter flaskvatten bara i Västeuropa. 43. Fråga minst fem vuxna hur mycket flaskvatten de dricker under en vecka. Det gäller allt flaskvatten, alltså både det de köper hem och det de dricker på sina arbetsplatser och liknande. a) Antal tillfrågade: b) De dricker i genomsnitt liter per vecka 44. Be dem att försöka svara på hur mycket pengar flaskvattnet kostar dem per vecka. Det kostar i genomsnitt kronor 45. Fråga dem varför de dricker flaskvatten a) Antal tillfrågade: b) P Det är godare än kranvatten st P Det är nyttigare än kranvatten st PDet är festligare än kranvatten PDet är dålig kvalité på kranvattnet PAnnat; nämligen: st st st 12

13 En del vatten importeras från andra länder. Ibland står det på flaskan var vattnet är tappat. Ett annat sätt att ta reda på det är att titta på flaskans streckkod. Under streckkoden finns en sifferrad och de första siffrorna i den talar om i vilket land en vara är förpackad. Börjar sifferraden med 73 är varan förpackad i Sverige. Titta i rutan för att se andra länders siffror. 46. Finner du några flaskor, antingen hemma eller i affären, som är tillverkade i andra länder och i så fall i vilka länder? Några landsnummer: Frankrike Tyskland 569 Island 57 Danmark 590 Polen 64 Finland 70 Norge 76 Schweiz Italien 84 Spanien Österrike 47. Sammanfatta er undersökning. Tycker ni att de ni har intervjuat dricker för mycket flaskvatten eller inte? Motivera vad ni kommer fram till. Gör ett reklamblad för kranvatten. Fundera över vad som skall stå med på bladet för att det ska locka människor att välja kranvatten. När ni är klara: sammanställ undersökningsprotokollen på redovisningsblanketten och mata in resultaten på Naturväktarnas hemsida: 13